Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2016-02-17 Giltigt t.o.m.: 2017-02-17 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Allmänt... 1 3. Ansvar och roller... 1 4. Beskrivning... 2 4.1. Behandlingsmål... 2 4.2. Indikationer... 2 4.3. Kontraindikationer... 2 4.4. Bedömning och utvärdering... 2 4.5. Behandling... 3 4.6. Ortopedtekniska hjälpmedel... 6 4.7. Dokumentation... 6 4.8. Besöksregistrering... 6 4.9. Informationsöverföring... 6 5. Plan för kommunikation och implementering... 6 6. Dokumentinformation... 6 7. Referenser... 7 1. Syfte och omfattning Syftet med behandlingsrutinen är att beskriva fysioterapeutiska behandlingsåtgärder för patienter med Parkinsons sjukdom (PS). Rutinen gäller för Fysioterapi Specialistvård, Region Gävleborg. 2. Allmänt Behandlingsrutinen har tagits fram med stöd av FYSS samt Parkinsons sjukdom, Jönköpings län - Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare. Nationella riktlinjer för PS beräknas vara klara under 2016. För information om sjukdomen och det medicinska omhändertagandet hänvisas till www.swemodis.se. 3. Ansvar och roller Fysioterapeut inom Fysioterapi Specialistvård som utför arbetsuppgifter mot neurologmottagningen ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patient med PS. Fysioterapeut som arbetar mot neurolog-mottagningen träffar patienter som har läkarkontakt inom öppen specialistvård. Fysioterapeut ingår i neurorehabteamet som är knutet till neurologmottagningen, se rutin Neuroteam och neurorehabteam, division medicin-psykiatri. Fysioterapeuten deltar i neurologmottagningens Parkinsondag som arrangeras två gånger per år.
Rutin 2(8) 4. Beskrivning 4.1. Behandlingsmål Den fysioterapeutiska behandlingen syftar till att maximera den fysiska funktionsförmågan och minimera sekundära komplikationer. Genom hela sjukdomsförloppet är den övergripande målsättningen för rehabilitering att optimera livskvaliteten för patienten. Behandlingsmålen kan vara att patientens ska ha kunskap om sin sjukdom och sina symtom, kunna vara fysiskt aktiv, bibehålla en god kroppshållning, bibehålla och förbättra rörlighet i bål och extremiteter, bibehålla och förbättra muskelstyrka, motverka tröghet i rörelsestart, förbättra andningsrörelser, förbättra gång, balansoch koordinationsförmåga, minska stelhet och rörelsesvårigheter, minska fallrisk samt erhålla smärtlindring. Patienten informeras om rehabplan, vid behov ska en rehabplan upprättas. Se rutin för rehabplan för mer info. 4.2. Indikationer Det är viktigt med en kontakt tidigt i sjukdomsförloppet för att upptäcka och förebygga funktions- och aktivitetsnedsättningar. Att träffa fysioterapeut med regelbundenhet är att föredra, för att följa sjukdomsprogress, behandlingseffekter och patientens fysiska aktivitetsnivå. Indikation för fysisk aktivitet föreligger alltid vid PS. Fysisk aktivitet bör kombineras med specifik fysioterapi och hemträningsprogram. Fysisk aktivitet kan förväntas förebygga inaktivitet och rörelserädsla, förbättra allmäntillståndet samt minska risken för sekundära komplikationer. 4.3. Kontraindikationer Bassängträning kan vara kontraindicerat vid freezing-problematik. Kontraindikationer föreligger inte för allmän fysisk aktivitet och specifik fysioterapi. 4.4. Bedömning och utvärdering Bedömning ska mynna ut i en analys avseende hur funktionsbortfallen påverkar patienten i vardagslivet, på fritiden och avseende möjligheten till delaktighet i samhället. Stor vikt ska läggas vid patientens egna resurser och önskemål om förbättringsområden. Valda bedömningsinstrument bör användas genom hela vårdkedjan för att ge bästa möjliga förutsättning för utvärdering. De bör väljas utifrån såväl kroppsfunktion som aktivitet och delaktighet med hänsyn tagen till omgivningsfaktorer och personfaktorer. Bedömning av motorisk funktion: styrketester 0-5 skalan enl Janda funktionell styrka; ex Chair Stand test Modifierad Unified Parkinson s Disease Rating Scale (UPDRS)
Rutin 3(8) funktionellt Parkinson status Bedömning av fatigue: FSS, Fatigue Severity Scale Bedömning av gångförmåga: självvald gånghastighet 10 m 6-minuters gångtest Dynamic Gait Index Gång-12:an gångstopp (freezing-bedömning) Bedömning av balans: TUG, Timed Up and Go test BBS, Bergs balansskala BDL balansskala Mini-BESTest av dynamisk balans 4.5. Behandling PS är en sjukdom med varierande sjukdomsbild vilket gör att det är viktigt att behandlingen är individanpassad och att hänsyn tas till sjukdomens förlopp och personens målsättning. Information om fysisk aktivitet och träning Huruvida fysisk aktivitet påverkar sjukdomsförloppet hos personer som redan utvecklat PS är oklart. Information om träning och daglig fysisk aktivitet är ändå ett naturligt inslag i de fysioterapeutiska åtgärderna vid PS. Rådgivningen bör vara individanpassad och fysioterapeutens roll blir inte endast kunskapsförmedlande, utan även pedagogisk, stödjande och motiverande. Det kan innebära konkret information om lokala träningsmöjligheter. Användbara redskap kan vara motiverande samtal, träningsprogram och Fysisk aktivitet på recept (FaR). Parkinsondag Patientundervisning är ett redskap för att kunna hantera sin sjukdom så bra som möjligt. Under Parkinsondagen ges information till patient och närstående. Fysioterapeut deltar med en föreläsning där material i form av en PowerPointpresentation med fördel kan användas, se referenslista. Neurologmottagningen har som mål att ha Parkinsondag två gånger per termin. Kondition/Styrka Vid PS kan hypokinetiska symptom och svårigheter till rörelse bidra till inaktivitet och som en följd därav nedsatt kondition och styrka. Att öka den fysiska aktiviteten skapar möjligheter till förbättrad muskelfunktion och
Rutin 4(8) kondition. All träning ska ske i on -fas. Excentrisk träning är att föredra då det kräver mindre syreupptagning och är mer energibesparande träning. I ett träningsprogram kan därför övningar för muskelstyrka, uthållighet och kondition ingå, men främst för att förhindra sekundära problem. Rörlighet och hållning Sjukdomen kan ge ett tydligt flexionsmönster. Det är viktigt med träning som töjer på flexorer och stärker extensorer. För rygg och nacke är det även viktigt att träna för att bibehålla/öka rotationen samt stärka skulderretraktionen. Personer med PS drabbas ofta av generell stelhet i hela kroppen och får svårt att ta ut rörligheten i ledernas ytterlägen. Information och individuell hjälp med träning är viktig för att motverka rörelsenedsättningarna. Balans/Fall Det råder oklarheter vilken specifik balansträning, och dosering av träning som är optimal. Det är viktigt med individuell anpassning utifrån balansproblem, fallhistoria och livsstil. Träning av balans kan ske på olika underlag samt i olika miljöer, t ex genom gång utomhus, hinderbana, step up-övningar och vändningar. Balansträning kombinerat med styrketräning i nedre extremitet förbättrar balansen samt minskar fallrisken. Bibehållen ryggrörlighet inverkar positivt på balansförmågan. Mycket utmanande och varierad balansträning (multi och dual tasks) har god effekt på balansen på kort sikt för personer med lätt till medelsvår PS. Studier som utvärderar långtidseffekten pågår (Smania N et al, Conradsson D et al). Gångträning Gångträning för att stimulera ett mer normaliserat gångmönster är viktigt. Här ingår träning för att öka steglängd med hälisättning, ökad gånghastighet, ökade medrörelser i bål och armar och vändningar. Då gångfunktionen har en nära koppling till och påverkas av faktorer som nedsatt postural kontroll och rörelseinskränkningar är det viktigt att se gångfunktionen som en funktion beroende av flera parametrar och inrikta träningen mot individuella behov. Cueingstrategier är ofta effektivt vid igångsättningssvårigheter och freezing, se nedan. Träning på gångband verkar vara en effektiv träningsform för patienter med PS. En förklaring kan vara att gångträning på gångband ger en förstärkt cueingeffekt då patienten tvingas följa gångbandets hastighet vilket kan vara effektivt då patienten med PS ofta har brady- och hypokinesiproblematik. Stavgång Stavgång är en bra träningsform för många patienter med PS. Det stimulerar till ökade medrörelser i bål och armar, vilket ofta är nedsatt hos patienten med PS. Stavarna kan fungera som extern reciprok cueing, vilket gör att patienten lättare hittar rytm i gången och kan minska förekomsten av freezing. Stavarna utgör ett balansstöd för dem som så behöver. Stavgång är också en effektivare motionsform jämfört med vanlig gång då det är mer energikrävande. Stavgång kan stimulera till ökad steglängd och förbättrat gångmönster.
Rutin 5(8) Förflyttningsträning (i/ur säng, gång, trappa, rullstolskörning) Regelbunden förflyttningsträning för att bibehålla självständigheten. Smärtbehandling Beroende på smärtans härkomst kan bl a TENS, akupunktur, träning och stretching prövas. Cueing och kognitiva strategier Genom att använda sig av kognitiva strategier ökas medvetenheten vid utförandet av rörelse, t ex vid förflyttningar och gång. Komplexa och sammansatta aktiviteter kan delas in i mindre, enklare rörelser och läras in i en bestämd turordning för att underlätta genomförandet. Svåra sammansatta uppgifter bör undvikas i vardagen om rörelsestopp/freezing är förekommande. Cueing är ett sätt att med så kallade cues ge inre eller yttre stimuli till rörelse. Dessa kan användas av den parkinsonsjuke själv eller av personer i dess omgivning. Det kan exempelvis röra sig om auditiva cues med taktfast rytm eller musik, visuella cues med hinder eller märken att kliva över eller taktila cues med taktfasta klappar på höft/ben. Genom att använda cueing och kognitiva strategier i träning har personer med PS visats kunna förbättra sin ADL-förmåga, inklusive genomförandet av förflyttningar och gång. Gruppträning Valet mellan individuell träning och gruppträning beror helt på vilka mål man har med träningen och i vilket skede av sjukdomsförloppet patienten befinner sig i samt vilka möjligheter till gruppträning som finns. Gruppträning är mer anpassad till generella mål samt som uppehållande träning. Den sociala samvaron i gruppen är en viktig trivselfaktor som ger positiv påverkan och skapar känsla av välmående. Genom gruppträning finns möjlighet att lära av varandra eftersom man träffar människor med likartade problem. Behandlande åtgärder av psykiska funktioner De psykiska symtomen uppfattas av många patienter som mycket värre än den fysiska. Känsla av otillräcklighet, svårighet att fatta beslut, att ständigt vara tvungen att skjuta upp saker till morgondagen är påfrestande och stressutlösande. Vid rehabilitering är det viktigt att finna en balans mellan aktivitet och vila och hantera den stresskänslighet som finns. Att lära sig avspänningstekniker av fysioterapeut kan vara ett sätt att hantera dessa problem. Hjälpmedelsutprovning Vid behov av hjälpmedel rekommenderar och provar fysioterapeut ut lämpligt hjälpmedel utifrån individuellt behov. Det kan vara olika funktionsnedsättningar som är orsak till behov av gånghjälpmedel, t ex nedsatt balans och behov av cueingstrategi vid freezing. I det flesta fall gäller egenansvar vid behov av hjälpmedel. Vid ordination av hjälpmedel gäller Fysioterapi Specialistvårds rutiner för hjälpmedelsordination.
Rutin 6(8) Andningsgymnastik Det är viktigt att genom rörelseträning bibehålla rörligheten i bröstkorgen samt att stimulera patienten att djupandas frekvent. Hypokinesin påverkar att hoststöten blir svagare, både den frivilliga och reflexmässiga. Det är därför viktigt att vid behov introducera PEP-träning för att förebygga pneumoni. 4.6. Ortopedtekniska hjälpmedel Fysioterapeut på neurologmottagningen har delegering att skriva remiss till ortopedteknisk avdelning (OTA) för utprovning av individanpassade hjälpmedel. Fysioterapeut gör bedömning angående behov av ortopedtekniskt hjälpmedel. Patienten kan även själv vända sig till OTA utan remiss och får då själv bekosta hjälpmedlet. 4.7. Dokumentation Patientjournal skrivs i Melior enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 4.8. Besöksregistrering Alla öppenvårdsbesök registreras i Elvis enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 4.9. Informationsöverföring Vid behov av informationsöverföring till annan vårdnivå sker det via telefon eller skriftligt. Skriftlig informationsöverföring sker på särskild blankett eller att rehabplanen skickas. 5. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. 6. Dokumentinformation Dokumentet upprättat av Helena Jensen, leg fysioterapeut och Margareta Olgarsson, leg sjukgymnast. Dokumentet granskat av Sven Jackmann, överläkare neurologen. Dokumentet senast reviderat av leg fysioterapeut Helena Jensen, leg fysioterapeut Marianne Skoglund och leg fysioterapeut Ewa Niemi-Andersson.
Rutin 7(8) 7. Referenser Dokumentnamn Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Parkinsons Sjukdom Jönköpings län - Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare. Fastställd 2011-11-07 Smania N, Corato E, Tizzani M, Stanzani C, Fiaschi A, Girardi P et al. Effect of balance training on postural instability in patients with idiopathic Parkinson s disease Conradsson D, Löfgren N, Nero H, Hagströmer M, Ståle A, Lökk J et al. The effects of highly challenging balance training in elderly with Parkinson s disease: A randomized controlled trial Rutin Rehabplan, dokument-id 09-26551 Neuroteam och neurorehabteam, division medicin-psykiatri, dokument-id 09-74405 Rutin Elvis, dokument-id 09-127400 Parkinsondag Rutin ordination gånghjälpmedel Rutin Melior Plats Statens Folkhälsoinstitut; 2008 http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeid =31511&childId=8171 Neurorehabil Neural Repair. 2010;24(9):826-34 Neurorehabil Neural Repair. 2015; 29(9):827-36 Platina Platina Platina Specialistvård\14. Arbetsområden\Neuro\Gävle Specialistvård\17. Rutiner\Metoder och hjälpmedel\gävle\hudik Specialistvård\17. Rutiner\Patientadministrativa rutiner\elvis och Melior
Rutin 8(8) Dokumentnamn Rutin för informationsöverföring till annan vårdinstans Checklista för öppenvård Plats Specialistvård\17. Rutiner\Informationsöverföring Specialistvård\14. Arbetsområden\Öppenvård\Öppenvå rd Gävle