Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser



Relevanta dokument
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Streptokockinfektioner

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Infektioner hos barn i förskolan

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Policy vid barns sjukdom

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Hygienrutiner på förskolan

När Ditt barn blir sjukt!

Henriks Hage Förskola

När ditt barn blir sjukt!

Infektioner hos barn i förskolan

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Vanliga sjukdomar A-Ö

Infektioner hos barn i förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av

Sjukdomspolicy förskola

Inledning. Smittor på förskolor

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Hygienrutiner i förskolan

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Innehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Hygienrutiner på förskolan

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

När barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Om infektioner och smitta i förskolan

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Anvisningar för sjuka barn

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

När ditt barn blir sjukt

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan

hur gör vi när barnen blir sjuka?

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan

HYFS föräldrautbildning

Hygien och smitta i förskolan

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

När ditt barn blir sjukt

Smitta och antibiotikaresistens

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Influensa A och B samt RS-virus

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Hygienrutiner i förskolan

Fastställd

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA

Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken

Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Information till ansvariga för boenden

Virusorsakad gastroenterit

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Säkra steg för en säker mathantering

Frisk utan antibiotika

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Transkript:

2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta. I skolan handlar det om att ha bra rutiner för en noggrann städning och att möjlighet ges till att kunna utföra en ordentlig handtvätt, i syfte att förebygga och minska smittspridning av infektioner. Handhygien En ordentlig handtvätt kräver att det finns flytande tvål och pappershanddukar. Lär gärna eleverna att använda pappershandduken för att stänga av kranen. Textila handdukar kan utgöra en smittkälla och bör därför inte användas i skolan. Handtvätt ska ske före varje måltid, dukning och servering före matlagning efter toalettbesök efter utevistelse 2 (5) Användning av handdesinfektionsmedel Handdesinfektion ska användas som komplement efter noggrann handtvätt, eller som ersättning när det inte ges möjlighet till handtvätt med tvål och vatten samt vid utbrott av förkylningar och magsjuka. Handdesinfektionsmedel är återfettande och en bra hudvårdsprodukt för händerna och ska användas på synligt ren och torr hud. Placera gärna handdesinfektionsmedel i entrén vid matsalen och i klassrummen vid behov. Viktigt att lära eleverna att arbeta in rikligt med handdesinfektionsmedlet i händerna och fördela desinfektionsmedlet på och mellan fingrarna, på handryggar, handflator och runt handleder och arbeta in den ordentligt tills händerna känns torra. Rutiner vid smittutbrott Vid smittutbrott (flera personer som insjuknar i likartad sjukdomsbild) ska rutiner för god handhygien ses över. Det är rektors ansvar, i samarbete med skolsköterskan, att besluta vilka åtgärder som ska vidtas. Kontakta gärna Elevhälsans medicinska enhet för råd. Allmänna råd vid smittutbrott Textilier, möbler samt gemensamma kontaktytor såsom dörrhandtag och dörrkarmar ska rengöras med lämpligt allrengöringsmedel. Rengöringen bör även omfatta leksaker, tangentbord, datormus och andra hjälpmedel som används. Föräldrar och all personal ska informeras om att ett utbrott har skett. Vädra ofta och regelbundet, tio minuters korsdrag byter effektivt ut luften.

3 (5) Allmänt om infektionssjukdomar Virusinfektioner Virus är den vanligaste orsaken till infektioner, som vid till exempel förkylning och halsont. Virusinfektioner smittar i regel även innan symtomen bryter ut. Vid virusinfektion utan feber och allmänpåverkan finns ingen anledning att vara hemma från skolan av smittsamhetsskäl. Bakteriella infektioner Bakteriella infektioner medför ibland att allmäntillståndet blir mer påverkat än vid virusinfektioner. Då är det viktigt att eleven får stanna hemma tills han/hon är helt friskt och gärna ytterligare någon dag. Svamp- och parasitinfektioner Svampinfektioner kan man få i hud och slemhinnor. Det finns medel för lokal behandling av sådana infektioner. Av parasiter finns det många slag, alltifrån huvudlöss till maskar och mikroskopiska organismer som ger diarré. Även dessa kan behandlas med läkemedel. Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar Diarré/kräkningar Diarré/kräkningar kan ha olika lång inkubationstid (tiden från smittillfället till symtom visar sig) på grund av att besvären orsakas av virus eller bakterier. Har eleven varit utomlands och där varit magsjukt eller insjuknar efter hemkomsten, bör avföringsprov lämnas för undersökning på vårdcentral eller infektionsmottagning. Övriga maginfektioner: Om eleven insjuknar i skolan, bör vårdnadshavaren hämta så snart som möjligt. Under väntetiden ska eleven vila på en enskild plats och under tillsyn av personal. Eleven bör vara hemma två dygn efter tillfrisknandet. Feber Feber är inte en sjukdom i sig, utan ett sätt för kroppen att försvara sig mot exempelvis en infektion. Vid virusinfektioner är det vanligt att plötsligt insjukna med hög feber. Läkemedel får endast ges av skolsköterskan eller efter vårdnadshavares samtycke. Elever med feber ska vara hemma från skolan och ha minst en feberfri dag innan återgång till skolan.

4 (5) Halsfluss (tonsillit) Halsfluss beror oftast på en bakteriell infektion orsakade av streptokocker. Symtomen är halsont och feber. Ofta ses beläggningar på halsmandlarna och ibland magbesvär. Inkubationstiden är 2 7 dygn. Eleven ska vila hemma och ha minst en feberfri dag innan återgång till skolan. Streptokocker kan ibland ge besvärliga epidemier. Svinkoppor (impetigo) Svinkoppor är en relativt vanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/stafylokocker. Uppträder oftast kring munnen och runt näsan, och börjar som små varfyllda blåsor som så småningom brister och infektionen kan då sprida sig. Förändringarna täcks ofta av gula fjäll och skorpor. Om eleven ska gå i skolan beror på utslagens omfattning och var utslagen sitter på kroppen. Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam virusinfektion med ofta intensivt kliande, små vätskefyllda blåsor/koppor. Inkubationstiden är 14 21 dygn. Kopporna kommer i olika stadier. Börjar med små röda fläckar som utvecklas till upphöjningar som sedan blir till vätskefyllda blåsor, vilka brister och torkar in till torra skorpor som sedan faller av. Nya blåsor kan uppträda efterhand under flera dagar. Barn och ungdomar med svår klåda kan, då de kliar sig, få en bakteriell infektion i huden via kopporna. När endast torra skorpor återstår är smittsamheten liten. Man kan räkna med att vattkoppor smittar från en till två dagar före till cirka en vecka efter första utslagen. Ska eleven vara hemma? Det är bättre att få vattkoppor som barn än som vuxen och därför är det allmänna rådet att barn/ungdomar med vattkoppor, som inte är påverkad av sjukdomen, kan vara i skolan. Om barnet/ungdomen är påverkad av feber och klåda, ska det vara hemma. Allmäntillståndet avgör därför när eleven kan återgå till skolan. Viktigt! Skolan ska alltid informera vårdnadshavarna, via klasslärarna, när vattkoppor finns på skolan. Det finns elever med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka av vattkoppor, och till dessa ges vid behov medicin som förhindrar att sjukdomen bryter ut. Vinterkräksjuka Vinterkräksjuka är en virusinfektion som vid utbrott har visat sig vara mycket smittsamt och man kan vara smittsam även några dagar efter tillfrisknandet. Inkubationstiden är 1 3 dygn. Orsakar oftast utbrott under vinterhalvåret. Insjuknandet kan ske hastigt med illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Sjukdomen är självläkande inom några dygn. Återinsjuknanden är ganska vanliga. Viktigt! Eleven ska vara hemma två dygn efter tillfrisknandet på grund av att smittade personer kan sprida viruset upp till två dygn, ibland längre, efter tillfrisknandet.

Ögoninflammation Ögoninflammation med variga ögon är ett vanligt problem och orsakas av virus eller bakterier. Besvären uppträder ofta tillsammans med snuva som en del av förkylningen och kan ofta behandlas med näsdroppar. Tillståndet beror på att tårkanalen är täppt på grund av snuva. Vid symtom på röda och variga ögon, men ingen snuva, bör eleven vara hemma tills symtomen upphört, likaså om eleven är besvärat av sin infektion. Vid behandling med antibiotika bör eleven vara hemma till och med andra dagen efter det att behandlingen påbörjats. 5 (5) Ovanligare smittor Vissa smittsamma sjukdomar faller under en särskild lag, smittskyddslagen. Mer information hittar du på www.smittupp.nu Läs mer: För mer information om sjukdomarna och behandlingen av dessa. Se www.1177.se Ansvarig utgivare: Christina Stenhammar, Elevhälsans medicinska enhet Källa: När barnet är sjukt, utgiven av Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län 2009