NÄRINGSLIV OCH TILLVÄXT 2015

REV. 2, 1007 NÄRINGSLIV OCH TILLVÄXT 2015 - ANALYS OCH UTMANINGAR FÖR TILLVÄXT I GÖTEBORGSREGIONEN

INLEDNING Näringsliv och Tillväxt 2015 innehåller en sammanställande analys av tillväxten i Göteborgsregion. Analysen är gjord på makronivå utifrån officiell statistik och tillväxt teorier. Målet med rapporten är att ge en övergripande bild över Göteborgsregionens styrkor och svagheter och baserat på denna analys kan vi sammanfatta ett antal utmaningar som regionen står inför både i nutid och i framtid. Förutom att skildra olika makroindikatorer inom Göteborgsregionen, ställs också Göteborgsregionen mot andra svenska storstadsregioner som Stockholmsregionen och Malmöregionen samt Sverige i stort. Business Region Göteborgs vision är att verka för hållbar tillväxt. Denna rapport riktas till beslutsfattande personer i Göteborgsregionen. Här besvaras en rad antal frågor där några av frågeställningarna berör: Hur står sig tillväxten i Göteborgsregionen och dess viktigaste globala marknader? Är Göteborgsregionen en internationellt konkurrenskraftig region? Hur ser näringslivets sammansättning och struktur ut i regionen? Är befolkningens sammansättning och struktur i Göteborgsregionen likt den i riket eller andra storstadsregioner? Hur förhåller sig arbetsmarknaden i regionen och sett till andra storstadsregioner? Är kompetensförsörjning ett problem för Göteborgsregionen? Påverkas miljön av en ökad tillväxt? Hur utvärderar företagen Göteborgsregionen? Avslutningsvis i rapporten presenteras prioriterade insatsområden i regionen, där varje insatsområde belyser nuläget, de trender som går och de utmaningar som ses. Insatsområdena omfattar Energi, Fordon, Transport, Infrastruktur och Logistik, ICT, Kulturella och Kreativa Näringar, Life Science samt Kemi. Rapporten är sammanställd av Peter Warda och Henrik Einarsson.

10 SAMMANFATTANDE UTMANINGAR Baserat på rapporten har vi identifierat följande utmaningar för Göteborgsregionen: Regionen behöver stärka sin internationella position och tillgänglighet Göteborgsregionens tillgänglighet till omvärlden är god jämfört med liknande regioner. Samtidigt är förbättrad tillgänglighet via tåg, flyg och hamn av görande för vår framtida konkurrenskraft. Inte minst med tanke på regionens export beroende näringsliv. Ett viktigt projekt är åtta-miljonersstaden som binder ihop Oslo-Göteborg-Köpenhamn. I takt med ökad konkurrens blir det också allt viktigare att regionen syns och hörs inter nationellt. Arbetsmarknadsregionen och kärnan behöver stärkas Regionens tillväxt hämmas av en för liten arbetsmarknadsregion. Bättre pendlings möjligheter till Uddevalla, Trollhättan och Borås bidrar till en större och mer diversifierad hemmamarknad. Samtidigt behöver staden förtätas för att bli en attraktiv motor i en större region. Öka regionens BRP per capita Regionens ekonomiska attraktivitet och konkurrenskraft behöver stärkas i för hållande till omvärlden. Ett mått på detta är BRP/capita som kan öka genom att fler arbetar eller att högre värden skapas med samma insats eller att nya processer utvecklas och genererar högre värden. Regionen behöver alltså fler företag med höga och växande förädlingsvärden. På så sätt frigörs resurser som kan användas till vidare utveckling för att på lång sikt uppnå målet hållbar tillväxt där den ekonomiska tillväxten per invånare är högre, men samman - taget är påverkan på miljön mindre. Möta klimatutmaningen Många av regionens företag har betydande tillväxtpotential på den globala marknaden om man lyckas utveckla miljösmarta produkter. Stärka FoU-resurserna Regionen har genom flera stora företag en unik koncentration av FoU inom främst teknik och Life Science. FoU-verksamheter är strategiskt viktiga och ger stora spridningseffekter till övriga ekonomin. Samtidigt pågår en global koncentration av FoU som regionen måste möta. Fler växande småföretag Stora och små företag lever i symbios och den ekonomiska hållbarheten i regionen skulle stärkas av att fler små och medelstora företag startas och utvecklas. Kompetensförsörjning Kampen om kompetensen hårdnar och regionen behöver både behålla och attrahera kompetens globalt. Bostäder och bilden av regionen är några viktiga parametrar att stärka. Att vi utbildar kompetens som efterfrågas av näringslivet är också viktigt. Öka delaktigheten på arbetsmarknaden Även om arbetslösheten har minskat de senaste åren står en stor grupp utanför arbets - marknaden vilket kan skada regionen på sikt. Detta utanförskap framgår även i ett antal in ternationella benchmarking studier, vilket påverkar Göteborgsregionens placering negativt. Planera för tillväxt Göteborgsregionen står för en stor del av Sveriges tillväxt och trenden är tydlig att allt mer kompetens och tillväxt samlas i storstadsregioner. Det innebär att Göteborgsregionens kommuner har ett särskilt nationellt ansvar att planera för tillväxt. Utan nya bostäder, nya arbetsplatser och mark för näringslivet kommer regionen att tappa konkurrenskraft. Kommande år ser vi bland annat en risk för brist på kontor i de mest attraktiva lägena. Företagsklimatet Företagens perception av det allmänna företagsklimatet i regionen behöver bli mer positiv. En del av detta är att utveckla kommunernas service till företagen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Unikt konjunkturläge i världen... 1 2 Göteborgsregionen i en internationell jämförelse... 3 3 Drivkraft och strategi för regional tillväxt... 7 Tillgänglighet till mångfald driver utvecklingen... 7 Brytpunkt för Göteborgsregionen... 9 4 Göteborgsregionens näringsliv sammansättning och struktur... 12 Exportintensiv region... 14 Många arbetar i utlandsägda företag... 15 Handeln omsätter mest... 16 5 Regional tillväxt och produktivitet... 17 Hög tillväxt i regionen... 17 Produktiviteten bör öka... 18 Är tillväxten miljömässigt hållbar?... 20 Göteborgsregionen behöver både små och stora företag... 21 Många nya företag startas... 22 Färre företag avvecklas... 23 6 Befolkning och kompetens... 24 Befolkningsutvecklingen i storstadsregionerna (LA2008) samt Sverige... 24 Växande befolkning inom GR ställer krav på bostadsmarknaden... 26 Familjebildare lämnar Göteborgs Stad för regionen... 27 7 Arbetsmarknad och kompetens... 29 Nästan 100 000 nya jobb har skapats i arbetsmarknadsregionen... 29 Arbetsmarknadens utveckling i Göteborgsregionen (GR 13)... 30 Sjunkande arbetslöshet men stort utanförskap... 31 Kompetensförsörjning och bristyrken... 34 8 Prioriterade insatsområden... 36 Kulturella och Kreativa Näringar... 36 ICT... 36 Energi... 37 Fordon, Transport, Infrastruktur och Logistik... 37 Kemi... 38 Life Science... 39 9 Företagsklimat... 40 SKL:s Insiktsundersökning... 40 Svenskt Näringslivs undersökning... 41 Bilaga... 43

1 UNIKT KONJUNKTURLÄGE I VÄRLDEN För närvarande har vi ett unikt konjunkturläge i världen. Inflationen är nära noll och räntan är till och med negativ i många länder. Trots dessa drastiska åtgärder verkar inte konjunkturen vilja ta fart uppåt, inte i Europa i alla fall. Frågan är hur Göteborgsregionen påverkas av läget? Sverige har stått emot de senaste årens europeiska lågkonjunktur väl, men har under 2012 och 2013 noterat en svagare BNP-tillväxt än normalt. 2014 så uppgick tillväxttakten till 2,1 procent. Bland olika prognosinstitut finns det nu en bred konsensus om att det ekonomiska läget ljusnar något och att tillväxten väntas öka. För Sverige spås tillväxten 2015 och 2016 hamna på en nivå strax under 3,0 procent, vilket är i linje med eller till och med något starkare än den normala tillväxttakten under 2000-talet. Konsumtionen väntas även i fortsättningen agera draglok för svensk ekonomi, men får enligt prognoserna också draghjälp av en ökad export och investeringar. Riksbankens räntesänkningar i februari och mars till negativ ränta har gynnat exporten genom en svagare krona och en något starkare omvärld. Samtidigt har importen blivit dyrare för företagen och i kombination med att svensk varuexport är importvaru-intensiv har också importen ökat. Denna utveckling av rikets internationella handel avspeglar sig även på företagens varuexport och varuimport i Göteborgsregionen. Minusränta innebär även att kostnaden för investeringar minskar. USA tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike och Nederländerna är fem viktiga exportmarknader som klarar sig relativt väl den kommande perioden och prognoserna för 2015 ser ljusa ut. Stora och betydelsefulla marknader som Kina och Storbritannien spås en lägre tillväxttakt, medan Tysklands prognos indikerar att landet är på väg att återhämta sig. Den senaste tiden har kännetecknats av svaghetstecken som kommit från olika gas- och oljeproducerande länder. Den oroliga situationen mellan Ryssland och Ukraina och den geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern belyser att osäkerheterna i världsekonomin alltjämt är stora. Tabell 1 BNP-tillväxten i procent för Sverige samt Göteborgsregionens viktigaste exportmarknader Land 2013 2014 2015 (prognos) 2016 (prognos) Sverige 1,3 2,1 2,7 2,8 USA 2,2 2,4 3,1 3,1 Norge 0,7 2,2 1,0 1,5 Tyskland 0,1 1,6 1,6 1,7 Kina 7,6 7,4 6,8 6,3 Storbritannien 1,7 2,6 2,7 2,3 Finland 1,2 0,1 0,8 1,4 Nederländerna 0,7 0,9 1,6 1,6 Danmark 0,5 1,0 1,6 2,0 Frankrike 0,3 0,4 1,2 1,5 Belgien 0,3 1,0 1,3 1,5 Källa: Europakommissionen, januari 2015 Inte heller Göteborgsregionen har stått opåverkad av sämre ekonomiska tider i omvärlden. Konjunkturindex visar att företag i Göteborgsregionen under 2012 och 2013 har gjort nulägesbedömningar som i ett historiskt perspektiv är ganska svaga. Dock har bedömningen under våren och hösten 2014 visat bättre tongångar. Även våren 2015 visar på ett konjunkturläge som är något starkare än normalt. Den framåtblickande prognosen för hösten 2015 visar att företagen är klart optimistiska. 1

Figur 1 Prognos för höstens konjunkturindex 2015 för Göteborgsregionen Nettotal 50 Höstprognos 37 30 21 10 4 9-10 -5-11 -30-21 -19-50 2015 höst 2015 vår 2014 höst 2014 vår 2013 höst 2013 vår 2012 höst 2012 vår 2011 höst 2011 vår 2010 höst 2010 vår 2009 höst 2009 vår 2008 höst 2008 vår 2007 höst 2007 vår 2006 höst 2006 vår 2005 höst 2005 vår 2004 höst 2004 vår 2003 höst 2003 vår 2002 höst 2002 vår 2001 höst 2001 vår 2000 höst 2000 vår Källa: Västra Götalandsregionen 2

2 GÖTEBORGSREGIONEN I EN INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE Den ekonomiska standarden i en region kan mätas med hjälp av bruttoregionprodukten per invånare (BRP/capita). Jämfört med andra europeiska regioner har Göteborgsregionen en stark ekonomi och hög levnadsstandard. Bruttoregionprodukten per invånare är nämligen 18 procent högre än genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer. Under hela 2000-talet har Göteborgsregionens BRP/capita legat stabilt på en nivå 15-20 procent över EU:s genomsnitt. Regioner med högre BRP/capita än EU:s genomsnitt återfinns i Norden samt i en båge från södra Storbritannien via Centraleuropa ner till norra Italien. De fattigaste regionerna återfinns i Östeuropa. Av de 306 europeiska regioner som Eurostat för statistik över, ligger Göteborgsregionen på plats 63 när det gäller BRP/capita år 2011. Listan toppas av Inner London och på nionde plats återfinns Stockholm, som är den svenska region som placerar sig högst. Definitionen av Göteborgsregionen är i detta sammanhang vid och inkluderar hela Västsverige. Motsvarande avgränsningar för till exempel Stockholmsregionen återspeglar mycket bättre den in delning som brukar kallas arbetsmarknadsregioner. Det är den indelning som forskningen menar är mest relevant för ekonomisk benchmark. Om vi räknar om BRP-siffran för Västsverige till att istället gälla för Göteborgs arbetsmarknadsregion så stiger BRP/capita med nästan 10 procent. I praktiken innebär det att utvecklingen i Göteborgsregionen har varit starkare än vad Figur 2 nedan visar. Figur 2 Bruttoregionprodukt per invånare 2011, % av genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer Ljusgult: < 60% av EU28 Mörkgult: 60-100% av EU28 Ljusgrönt: 100-140% av EU28 Mörkgrönt: > 140% av EU28 Mörkgrå: ingen uppgift Källa: Eurostat 3

Nedan sammanfattas Göteborgsregionens position i olika benchmark-undersökningar: Tillväxt och potential: I en jämförelse baserat på BAK Basels beräkningar analyseras 117 euro peiska storstadsregioner med data för år 2012 1. Enligt denna undersökning konstateras det att Göteborgsregionens BRP-tillväxt utvecklats bättre än EU:s genomsnitt under 2000-talet. Tillväxten i BRP i Göteborgsregionen har varit bland de 10 snabbaste och produktiviteten per syssel satt har fått en alltmer bättre position som nu är i nivå med Frankfurt, Wien och London. När det gäller framtids potential hamnar Göteborgsregionen på plats 10 av 117. Framtidspotentialen beräknas som en samman vägning av styrkan i regionens näringslivsstruktur, exportinriktningen samt en bedömning av hur väl det politiska systemet fungerar. Kunskapsekonomin: På BRG:s lokalmarknadsdag i september 2013 presenterades World Knowledge Competitiveness Index (WKCI), som är en ranking över vilka regioner i världen som är mest kon kurrenskraftiga. Av 546 regioner i studien, hamnade Göteborgsregionen på plats 35. Jämfört med den studie som presenterades 2008 hade visserligen Göteborgsregionen tappat ett antal placeringar, men ändå förbättrat sin relativa position eftersom fler regioner nu ingick i studien. Professor Robert Huggins vid Cardiff University, som var den som presenterade undersökningen, konstaterade att Göteborg är elva bland över hundra regioner i Europa, på samma nivå som Seattle och Prag 2. Bland Göteborgsregionens styrkor märktes en hög andel anställda i kunskapsintensiva branscher, såsom fordonsindustrin. Sämre var de resultat som hörde ihop med arbetslöshet och utanförskap. Konkurrenskraft: En annan ranking över konkurrenskraften är EU:s Regional Competitiveness Index (RCI) 3. Den undersöker totalt 262 europeiska regioner och Göteborgsregionen hamnar på plats 40. Bland de faktorer där Göteborgsregionen tillhör toppskiktet märks teknologi, innovation, högre ut bildning och institutioner. Vad som däremot drar ner resultatet är infrastruktur och marknadens storlek, där Göteborgsregionens geografiska läge i utkanten av Europa bidrar. På stora och viktiga marknader i centrala Europa kan Göteborgsregionen lätt betraktas som en avsides region, som det är omständigt och besvärligt att besöka. Väl fungerande kommunikationer för såväl människor som gods till och från kontinenten är därför betydelsefullt för att Göteborgsregionens näringsliv ska stå sig i den internationella konkurrensen. Tillgänglighet: I rapporten Take off Västsverige 4 konstateras att Göteborgsregionens tillgänglighet jämfört med regioner med liknande förutsättningar är relativt god. Till exempel finns det direkt förbindelser till de europeiska hubbarna Frankfurt och Amsterdam. Men i jämförelse med större regioner är tillgängligheten låg och till flera viktiga destinationer saknas det idag förbindelser. Ett exempel är norra Sverige, men också Nordamerika och Asien lyfts fram. Ett förslag som lyfts fram i rapporten är att försöka etablera en direktlinje till New York. Det skulle öka Göteborgsregionens tillgänglighet markant och förbättra konkurrenskraften för många viktiga företag. Även järnvägsförbindelser är betydelsefulla för att förbättra tillgängligheten. Det gäller såväl regionala tågförbindelser (till exempel Göteborg-Landvetter-Jönköping) som införandet av en nordisk höghastighetsjärnväg. Tabell 2 sammanfattar resultatet för Göteborgsregionen i ovan och ett antal andra internationella benchmarkingstudier. 1 Tillgänglig via http://www.vgregion.se/upload/regionutveckling/statistik/arbetsmarknad/2014/vastsveriges_utveckling_och_konkurrenskraft_ internationellt_2015_1.pdf 2 Göteborgs-Posten 2013-09-26, sid 42-43 3 Tillgänglig via http://ec.europa.eu/dgs/jrc/index.cfm?id=1410&dt_code=nws&obj_id=18410&ori=rss 4 Tillgänglig via http://www.swedavia.se/landvetter/om-goteborg-landvetter-airport/om-flygplatsen/take-off-vastsverige/ 4

Tabell 2 Göteborgsregionen i internationella benchmarkingstudier World Knowledge Competitiveness Index 2013 BAK Basel Performance index Regional Competitiveness Index 2013 Europe 2020 Regional Index World s Most Inventive Cities Regional Entrepreneurship and Development Index 2013 Mäter Mäter tillväxtpotential i ett globalt perspektiv. Mäter europeiska storstadsregioner med bäst framtidspotential. Mäter regional konkurrenskraft i EU. Mäter hur nära EU regioner är sina målstrategier för att uppnå förbättrad konkurrenskraft. Mäter patentansökningar per 10 000 invånare. Mäter förutsättningar för entreprenörskap med fokus på institutionella och individuella förhållanden, attityder och infrastruktur. Placering 35 av 546 regioner 10 av 117 40 av 262 regioner 6 av 268 regioner 12 av 250 städer 6 av 125 regioner Utmärkande Sysselsättning i bil- och me kanisk industri Företagens FoU insatser Riskkapital-investeringar per capita Ekonomisk tillväxt Produktivitet Sysselsättning Innovationer Teknologi Högre utbildning Makroekonomisk stabilitet Sysselsättning Högre utbildning FoU 4,4 patentansökningar per 10 000 invånare Ekonomisk tillväxt Utveckling av nya företag och idéer Process innovationer Human kapital Nätverk Sämre Arbetslöshet och utanförskap Tillgänglighet till viktiga marknader i Europa och globalt Infrastruktur och marknadsstorlek Socialt utanförskap Globalisering Teknologi absorbering Produktinnovatoner Källa Cardiff University BAK Basel EU-kommissionen EU-kommissionen Intelligent Community Forum EU-kommissionen Not: Alla index avser Västsverige, förutom World s Most Inventive Cities, vilken avser Göteborgs stad. 5

Forskning och utveckling: En förklaring till att Göteborgsregionen hamnar högt upp i många internationella jämförelser beror på de stora satsningar på forskning och utveckling (FoU) som görs av näringslivet. Mätt som andel av bruttoregionprodukten tillhör Göteborgsregionens FoU-utgifter det absoluta toppskiktet. Enligt Eurostat kommer Göteborgsregionen på plats 17 av 273 med en FoUintensitet år 2011 på över 4 procent av bruttoregionprodukten (se Figur 3). Figur 3 Utgifter för forskning och utveckling, % av bruttoregionprodukten Ljusgult: < 1% Mörkgult: 1-2% Ljusgrönt: 2-3% Mörkgrönt: > 3% Mörkgrå: ingen uppgift Källa: Eurostat Not: Uppgifterna gäller det senast tillgängliga året, vanligtvis 2011. Göteborgsregionens FoU-verksamhet år 2011 uppgick till över 25 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 20 procent av Sveriges samlade FoU-investeringar. Särskilt framskjuten är Göteborgsregionens roll inom fordonsindustri, kemi och läkemedel samt företagstjänster. Regionen har också en förhållandevis hög andel av Sveriges patent. Kopplat till dessa resultat är det inte särskilt förvånande att Göteborgsregionen också attraherar en stor del av den högutbildade arbetskraften inom naturvetenskapliga och tekniska inriktningar. 6

3 DRIVKRAFT OCH STRATEGI FÖR REGIONAL TILLVÄXT Tillgänglighet till mångfald driver utvecklingen Grunden för teorin bygger på att mångfalden av invånare och företag med olika kompetenser och inriktningar skapar möjlighet för specialisering, vilket gör att stora regioner är unika platser för tillväxt och förnyelse. Det är också i stora regioner som efterfrågan är som störst. I takt med att både globalisering och kunskapsinnehållet ökar, blir mångfalden och storleken på närmarknaden allt viktigare konkurrensfaktorer. 5 Här spelar kunskap och motivation till att vilja ta del av kunskap en viktig roll för regionens tillväxtmöjligheter. Det finns två sätt att underhålla regionens behov av kompetens (kalla det kompetensförsörjning). Det första sättet tacklar regionens interna odling av kompetens och avser att skapa en stabilare grund för regionens interna kunskapsstock. Detta kan åstadkommas genom att stärka upp grundskolan och gymnasieskolan med mer kvalitativa insatser, dvs. att vi redan i ung ålder får en kvalitativ undervisning som ger rätt förutsättningar för att mer effektivt matcha näringslivets efterfrågan och den regionala utvecklingens riktning. Till detta hör även att den högre utbildningen tillförser vad regionen efterfrågar i kombination med traditionella program, såsom utbildningar inom vård, hälsa och socialt arbete, civilekonomprogram och lärarutbildningar etc. 6 Regionens universitet är framförallt beroende av den interna kunskapen som finns inom regionen, men också beroende av att rekrytera kunskap från andra håll, dvs. nationellt och internationellt. Som ett resultat av detta behov uppstår ett andra sätt där regionen kan underhålla och utveckla sitt kompetensbehov. I detta fall gäller det att attrahera kompetens utanför regionen. Denna form av kunskapstillförsel styrker upp den interna kunskapsstocken via exogent tillskott och är som det första sättet av hög relevans för att uppnå regional tillväxt. Samverkan mellan intern och extern kunskap förstärker den interna kunskapsstocken genom att kunskap kan kanaliseras mellan olika nätverk av aktörer. 7 I en större region kan kunskap utnyttjas i termer av effektivitet när samarbetet mellan invånare och mellan företag sker över olika branscher och som sinsemellan samverkar med regionens kommuner, lärosäten och utbildningsinstitutioner. 8 En större regions lärosäte knyter inte bara till sig nya invånare i form av studenter, forskare, lärare och administratörer, utan skapar även en samlingsplats för kunskap. Det är på denna samlingsplats för kunskap som utbildning, forskning och samverkan (mellan kommun, lärosäte och näringsliv) tillsammans bygger grunden för hur innovationer och nya idéer skapas i regionen. 9 Ett exempel i Göteborgsregionen är utvecklingen som skett runtomkring Lindholmen Science Park och Johanneberg Science Park. Samlingsplatsen för kunskap möjliggör för att bättre kunna absorbera teknologiskt kunnande, inom regionen och utom regionen. 10 För att attrahera kompetens till regionen krävs att näringslivets flaggskeppsområden (dvs. de branscher som sticker ut) agerar draglok genom att erbjuda de mest attraktiva arbetsplatserna, de bästa forskningsmiljöerna och världsledande samarbetsnätverk där kommunerna, näringslivet och lärosätena skapar förutsättningar för idéer och innovationer att växa regionalt, nationellt och globalt. 11 Samtidigt som denna kunskapsprocess utvecklas i regionen måste de idéer och innovationer som skapas i regionen underhållas för framtidens ändamål. Med andra ord måste investeringsmöjligheter säkras och riskkapital skjutas in i olika delfaser av innovationsprocessen, samt i utvecklingsprocesser som uppstår efter markandsintroduktionen. Tankebanan för vad som ska investeras i eller inte, bör ha ett övergripande mål i att värna om miljön samt omfatta produktionseffektiva processer/varor/ tjänster. Det vill säga att innovationerna inte enbart är produktionseffektiva, utan också miljöeffektiva. Ökad miljöeffektiv produktivitet, frigör ekonomiska resurser genom att mer förädlingsvärde skapas per anställd, samtidigt som kostnaden för miljöförstörelse minimeras. Som ett resultat av ökad miljöeffektiv produktivitet kan de frigjorda ekonomiska resurserna återinvesteras i ny sysselsättning. 5 Krugman, P. (1991). Increasing Returns and Economic Geography, Journal of Political Economy, 99(3):483-489. 6 Karlsson, C., Johansson, B., and R. Stough (2001). Theories of Regional Endogenous Growth Lessons from Regional Policies, Springer-Verlag, Berlin-Heidelberg, Germany. 7 Karlsson, C., Johansson B., and R. Stough (2005). Industrial Clusters and Inter-Firm Networks: An Introduction, Industrial Clusters and Inter-Firm Networks, Edward Elgar, Cheltenham, UK. 8 Jacobs, J. (1969). The Economies of Cities, Random House, NY, USA. 9 Warda, P. (2015). Knowledge, Location and Trade, JIBS Dissertation No. 101, Jönköping, Sweden. 10 Ett fåtal exempel på skapande av en internationell kunskapsplattform i Göteborgsregionen omfattar forskningsinsatser inom Omställning till ett hållbart samhälle, där bland annat fokus riktas på energi, IKT, livsvetenskaper och teknik, materialvetenskap, nanoteknik, produktion, samhällsbyggnad och transport. 11 Gråsjö, U., Karlsson, C., and P. Warda (2013). Spatial Knowledge Spillovers within and between European Regions: A Meta-Analysis, The Innovation Union in Europe, Edward Elgar, Cheltenham, UK 7

En kvalitativ kunskapsplattform i regionen medför att individers kunskap kan matchas bättre mot näringslivets ökade sysselsättningsbehov. Hela denna process möjliggör för ökade förädlingsvärden, dvs. frigjorda resurser som skapas utöver använda resurser och slutresultatet är ett ökat värde för alla regionens invånare i form av mer miljöeffektiva processer/varor/tjänster, ökad sysselsättning, samt ökad kunskap per invånare. Alla dessa komponenter måste ha en välfungerande infrastruktur med miljöanpassade lösningar. Med välfungerande infrastruktur avses bland annat IKT, vatten- och elförsörjning, boende och kontor, samhällsfunktioner såsom sjukvård, skola, barnomsorg etc., men omfattar även att trafik för buss, järnväg, hamn och flyg underlättar för invånare, forskare, politiker och företagsrepresentanter att mötas och utbyta idéer, samt för varor och tjänster att komma till och från regionen. 12,13 Figur 4 visar denna process som en cirkel som ständigt måste underhållas för att uppnå återkommande regional tillväxt över tid. Figur 4 Återkommande regional tillväxt över tid I storstadsregionerna finns en betydligt större mångfald av branscher än på andra håll. 2010 fanns i genomsnitt 748 branscher representerade i de tre arbetsmarknadsregionerna Stockholm-Solna, Malmö-Lund och Göteborg, att jämföra med 180 branscher i de regioner som har färre än 10 000 invånare. Storstadsregionerna är därmed inte lika sårbara, utan om någon bransch skulle gå lite sämre och arbetskraft friställs, finns det andra branscher som kan fånga upp den arbetskraften. I en större region har arbetstagaren fler tänkbara arbetstillfällen inom rimligt pendlingsavstånd, samtidigt som arbetsgivaren får tillgång till ett större rekryteringsunderlag. Såväl antal invånare som antal sysselsatta har under de senaste åren alltmer koncentrerats till de större regionerna. I april 2012 rapporterades det rentav att Sverige är det EU-land som urbaniseras snabbast. 8 Sedan år 2004 har storstadsregionerna ökat sin folkmängd med 14 procent och sin sysselsättning med 16 procent. Också regioner med mellan 100 000 och 500 000 invånare har utvecklats starkt (se Figur 4). I denna kategori ingår en del regioner med högskola/universitet, till exempel Linköping, Örebro, Jönköping och Borås. Desto sämre har det gått för regioner med färre än 50 000 invånare, där folkmängden har sjunkit rejält. 12 Johansson, B. (1993). Ekonomisk dynamik I Europa, Liber-Hermods, Malmö. 13 Warda, P. (2013). Trends and Patterns in Offshoring in the European Automotive Industry, Entrepreneurial Knowledge, Technology and the Transformation of Regions, Routledge, Abingdon, UK. 8

Såväl antal invånare som antal sysselsatta har under de senaste åren alltmer koncentrerats till de större regionerna. I april 2012 rapporterades det rentav att Sverige är det EU-land som urbaniseras snabbast. 14 Sedan år 2004 har storstadsregionerna ökat sin folkmängd med 14 procent och sin sysselsättning med 16 procent. Också regioner med mellan 100 000 och 500 000 invånare har utvecklats starkt (se Figur 5). I denna kategori ingår en del regioner med högskola/universitet, till exempel Linköping, Örebro, Jönköping och Borås. Desto sämre har det gått för regioner med färre än 50 000 invånare, där folkmängden har sjunkit rejält. Figur 5 Förändring utifrån storlek på arbetsmarknadsregionen < 10 000 10 000-50 000 Sysselsättningstillväxt 2004-2013 Befolkningstillväxt 2004-2014 50 000-100 000 100 000-500 000 Storstadsregioner Källa: SCB -0,1-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 Brytpunkt för Göteborgsregionen Vår analys av hur arbetsmarknadsregionerna i Sverige har utvecklats visar att Göteborgs arbetsmarknadsregion inte alls växt lika fort som tex Stockholm och Malmö ända sedan 1970-talet (se Figur 6). Den främsta förklaringen är att infrastrukturen inte erbjuder lika korta restider, vilket medför att vi får en lägre rörlighet på arbetsmarknaden. Omvänt finns nu en stor potential för Göteborgsregionen att förbättra infrastrukturen och därmed tillväxtförutsättningarna. Vi ser tydliga tecken på att så kallad regionförstoring gynnar en arbetsmarknadsregion och med de stora satsningar som nu planeras för Göteborgsregionen ser vi goda möjligheter för regionen att ta del av denna nytta. Enligt den senaste indelningen består den av 18 kommuner 15 med knappt 1 140 000 miljoner invånare. Antalet personer som arbetar i en annan kommun än där de bor ökar snabbare än antalet personer som bor och arbetar i samma kommun. Det är återigen en illustration över att vi arbetspendlar allt längre sträckor. Pendlingen ökar nu kraftigt på sträckorna Göteborg-Trollhättan/Uddevalla samt Göteborg-Borås. Trollhättan-Vänersborg kan mycket väl bli en del av Göteborgs lokala arbetsmarknad redan år 2016. Vad som krävs är att Göteborg passerar Vänersborg som trollhättebornas vanligaste utpendlingskommun. Mellan 2011 och 2013 ökade arbetspendlingen från Trollhättan till Göteborg med cirka 30 procent medan det var en mindre ökning från Trollhättan till Vänersborg (se Figur 7). Den nya vägoch järnvägsförbindelsen mellan Trollhättan och Göteborg, liksom det svaga arbetsmarknadsläget i Trollhättan, ligger sannolikt bakom den starka ökningen För att Borås lokala arbetsmarknad ska bli en del av Göteborgs enligt SCBs definition krävs att pendlingen fortsätter att öka i samma takt som hittills även kommande 10-15 år. Då nås den statistiska nivån, men redan idag delar kommunerna på en stor del av arbetskraften. 14 http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-urbaniseras-snabbast/ 15 Kommunerna är Göteborg, Varberg, Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Ale, Lerum, Bollebygd, Lilla Edet, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Falkenberg, Tjörn, Orust och Vårgårda. 9

Figur 6 Folkökning i storstädernas lokala arbetsmarknader 1970-201 Arbetsmarknad Malmö Göteborg Geografisk expansion Förtätning Total folkökning Stockholm Källa: SCB 0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 Invånare Figur 7 Arbetspendling från Borås och Trollhättan till Göteborg 2000-2013 Antal pendlare 2500 2000 1500 2315 1930 1698 1000 500 Borås tilll Göteborg Trollhättan till Vänersborg Trollhättan till Göteborg 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa:SCB År Med ett tillskott av både Borås och Trollhättan-Vänersborgs lokala arbetsmarknader ökar folkmängden i Göteborgs arbetsmarknadsregion med cirka 400 000 invånare till 1,5 miljoner. Samtidigt sker enligt befolkningsprognoserna en ökning av folkmängden i många av de berörda kommunerna genom födelseöverskott och ökad inflyttning. Det har medfört att förbundsfullmäktige för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i juni 2013 antagit en uppdaterad tillväxtstrategi där ett av målen är att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska omfatta 1,75 miljoner invånare. Den uppdaterade tillväxtstrategin går under namnet Hållbar tillväxt. Figur 8 visar Göteborgs lokala arbetsmarknad som den ser ut år 2015 och hur arbetsmarknadsregionen ser ut till följd av en geografisk expansion år 2030. 10

Figur 8 Göteborgs lokala arbetsmarknad 2015 och 2030 enligt målen i Hållbar tillväxt Arbetsmarknadsregion Källa: BRG/GR 2015 2030 Kärnan i regionen utgörs av Göteborgs centrala delar. Här finns regionens bästa tillgänglighet till ut bildning, kommersiell service, kultur, nöjen och offentlighet men också regionens största koncentration av arbetsplatser och en stor potential att skapa ett starkt nav för hela regionens och Västsveriges utveckling. För att åstadkomma en större Göteborgsregion behöver satsningar göras på infra struktur och bostadsbyggande i såväl kärnan som i de stråk som förbinder Göteborg med övriga delar av regionen. Flera sådana satsningar är på gång inom ramen för det Västsvenska paketet och Centrala Älvstaden. Efterfrågan på både bostäder och kontor i centrala Göteborg har varit klart högre (20 procent) än de mål som gällt i den tidigare tillväxtstrategin. I Hållbar tillväxt antogs därför också nya, mer offensiva, mål för att stärka kärnan. Några viktiga mål i Hållbar tillväxt är: 1. Regionförstoring 1 750 000 invånare i arbetsmarknadsregionen år 2030 2. Stärka kärnan 45 000 fler boende i kärnan år 2030 60 000 fler arbetsplatser i kärnan år 2030 3. Övriga regionen 135 000 fler boende år 2030 50 000 fler arbetsplatser år 2030 11

4 GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV SAMMANSÄTTNING OCH STRUKTUR Genom att studera hur lönesumman är sammansatt får vi en bra bild av branschstrukturen i regionen. Vi kan konstatera att branschstrukturen i Göteborgsregionen, Malmöregionen och Sverige liknar varandra till stor del. Stockholmsregionen skiljer däremot ut sig, med en betydligt högre andel som kommer från tjänsteföretag och en betydligt lägre andel som kommer från industriföretag och offentlig sektor. Göteborgsregionen har en högre andel från industrin. Som framgår av diagrammet, kommer närmare 50 procent av Göteborgsregionens totala lönesumma från tjänsteföretag. Figur 9 Andel av total lönesumma 2014 per bransch och region 0,6 Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen Sverige 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Källa:SCB Tjänsteföretag Industriföretag Byggföretag Offentlig Övrigt En mer detaljerad analys av branschstrukturen i Göteborgsregionen jämfört med riket som helhet visar att följande branscher är mellan 1 och 2 procentenheter större i Göteborgsregionen: Företagstjänster, handel, tillverkningsindustri och transportföretag. Branscherna finans, vård och omsorg samt myndigheter och försvar är däremot cirka 1 procentenhet mindre i Göteborgsregionen jämfört med riket. En viktig aspekt av näringslivsstrukturen i en region handlar om mångfalden av olika typer av företag. År 2014 finns det i Göteborgsregionen totalt 110 000 arbetsställen och drygt 103 000 företag. Företagen representerar totalt 92 procent av rikets alla branscher, vilket illustrerar mångfalden i regionens näringsliv. Av Tabell 3 nedan kan vi se att Göteborgsregionen jämfört med övriga storstadsregioner har en högre andel lönesumma från stora företag och en mindre andel lönesumma från de minsta företagen. Majoriteten av alla företag i regionen är dock små, men förekomsten av stora kunskapsintensiva företag utmärker och präglar Göteborgsregionens näringsliv. Tabell 3 Andel lönesumma efter företagsstorlek 2014 Anställda Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen Sverige 1-9 12,6% 11,7% 12,4% 12,0% 10-49 17,4% 16,2% 16,2% 16,3% 50-199 14,6% 13,1% 13,4% 13,2% 200-54,3% 58,2% 57,0% 57,6% Källa:SCB 12

Det faktum att de största företagen står för drygt 60 procent av regionens lönesumma visar hur viktiga de är. Det är dock intressant att notera att deras andel av sysselsättningen inte är lika hög. Det innebär att lön per anställd alltså är markant högre i de större företagen, vilket visar att de syssels ätter högt specialiserad arbetskraft. Figur 9 uppvisar att företag med 20-199 anställda är de som sysselsätter flest i Göteborgsregionen. Figur 10 Antal anställda i Göteborgsregionen 2014 fördelat på storleksklass Anställda 200000 180000 186700 160000 140000 137700 120000 100000 92900 80000 60000 40000 42700 20000 0 Källa:SCB 1-4 5-19 20-199 200- Storleksklass Beroendet av de största företagen har dock minskat över tid. 2003 stod de 100 största företagen för 22,7 procent av alla anställda i Göteborgsregionen en andel som 2014 hade sjunkit till 19,3 procent. Men fortfarande är storföretagen mycket viktiga för regionen. Allra störst är Volvo Person vagnar med drygt 12 000 anställda. Merparten av de största företagen återfinns inom den hög teknologiska industrin med stort inslag av forskning och utveckling. Tabell 4 Göteborgsregionens 10 största företag 2014 Placering Företag Antal anställda 2014 1 Volvo Personvagnar AB 11 675 2 Volvo Lastvagnar AB 3 925 3 Chalmers Tekniska Högskola AB 3 175 4 SKF Sverige AB 2 750 5 Volvo Information Technology AB 2 475 6 Ericsson AB 2 225 7 AstraZeneca AB 2 075 8 Posten Meddelande AB 1 925 9 Samhall AB 1 625 10 SCA Hygiene Products AB 1 425 Källa:SCB 13

Stora företag kan också mätas utifrån börsvärde och omsättning. Tittar vi på börsvärde, kompletteras Volvo och SKF med bland annat fastighetsbolagen Castellum, Wallenstam och Balder samt investmentbolaget Latour. Bland företagen med störst omsättning är AB Volvo störst inte bara i Göteborgsregionen utan även i Sverige, följt av Volvo Personvagnar och SKF. Koncernen Carl Bennet AB 16 hamnar högt på listan tillsammans med Stena, Stena Metall, Cellmark, Bilia, Akzo Nobel och Papyrus. För såväl börsvärde som omsättning har vi enbart tittat på företag med huvudkontor i regionen. Exportintensiv region Göteborgsregionen är ett tydligt exportnav och flera av regionens stora företag är export intensiva. Exportföretagen gynnas av att Skandinaviens största hamn och Sveriges bästa logistikläge ligger just i Göteborgsregionen. Den totala varuexporten från Göteborgsregionen år 2014 uppgick till närmare 156 miljarder kronor, en uppgång med 7 procent jämfört med föregående år. För Sverige som helhet ökade istället varuexporten med 3 procent. Fordonsindustrin, som tidigare har stått för ungefär hälften av exporten, fortsätter att minska. Nedgången mellan 2013 och 2014 stannade på minus 8 procent (jämför 2012 och 2013 då minskningen för denna varugrupp var 4 procent). Fordonsindustrin står nu för ungefär 40 procent av Göteborgsregionens varuexport. Störst procentuell tillväxt står varugruppen datorer, elektronik och optik för som växte med cirka 50 procent. Mätt i kronor var tillväxten störst i varugruppen övriga maskiner som växte med cirka 6 miljarder kronor. Förutom varuexporten består den totala exporten också av en tjänsteexport, som dock inte är möjlig att bryta ner på regional nivå. 17 Belgien är Göteborgsregionens största exportland, men det förklaras till stor del av att Volvo har tillverkning i Gent. Därefter finner vi USA, Norge, Danmark och Tyskland. Övriga länder på topplistan är hemmahörande i norra och västra Europa. Jämfört med 2013 har Danmark ökat mest och klättrar från nionde plats till fjärde plats, samtidigt har även varuexporten till både Finland och USA ökat kraftigt. Tabell 5 visar en sammanställning av Göteborgsregionens 10 största exportmarknader med prognoser för dess BNP tillväxt under 2015. Tabell 5 Göteborgsregionens 10 största varuexportmarknader år 2014 Placering Land Varuexportvärde (mkr) 2014 Källa:SCB Förändring sedan 2013, realt (i %) BNP prognos 2015 1 Belgien 19 379-2,7 Samma 2 USA 14 038 +13,8 Högre 3 Norge 13 071 +7,8 Lägre 4 Danmark 10 555 +47,2 Högre 5 Tyskland 9 481-4,4 Lägre 6 Finland 9 081 +21,8 Högre 7 Kina 8 867 +1,5 Lägre 8 Storbritannien 7 715-3,8 Lägre 9 Nederländerna 7 594 +4,0 Högre 10 Frankrike 5 533-2,0 Högre Göteborgsregionen 156 454 +4,9 Av Sveriges export (i %) 14 +0,5 16 Koncernen Carl Bennet AB omfattar Getinge AB, Lifco AB, Elanders AB, Dragesholm AB och Symbrio AB. 17 http://intelligentlogistik.se/logistiklagen 14

Många arbetar i utlandsägda företag Drygt var femte näringslivsanställd göteborgare arbetar idag i ett utlandsägt företag. Totalt rör det sig om cirka 80 000 personer. Antalet anställda i utlandsägda företag har mer än fyrdubblats sedan 1990 (se Figur 10), dock har en minskning skett under 2013. En tydlig uppgång skedde 1999, när Ford köpte Volvo Personvagnar. Numera ägs Volvo Personvagnar av Geely, vilket är anledningen till att Kina är det utländska ägarland som har flest anställda i Göteborgsregionen. Figur 11 Antal anställda i utlandsägda företag 1990-2013 Anställda 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Källa:SCB 0 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 År Antalet utlandsägda företag uppgick år 2013 till drygt 2 200. Den senaste perioden visar att den positiva trenden sedan 1990 har mattats av. År 2013 minskade antal utländska företag i Sverige med 3,5 procent. I Göteborgsregionen var minskningen 4,5 procent. En bidragande faktor är att Norge, Nederländerna och Frankrike minskat sitt ägande i Sverige med omkring 400 företag, varav 105 av dessa företag fanns i Göteborgsregionen. Bland ägarländerna är Norge (trots minskning), Tyskland, USA, Danmark och Storbritannien vanligast. Vi ser att det är ungefär samma länder som också är Göteborgsregionens viktigaste exportmarknader, där bland annat USA ökar sitt ägande i Göteborgsregionen. Tabell 6 sammanfattar de 10 vanligaste ägarländerna 2013 och hur förändringen varit sedan tidigare period. Tabell 6 De vanligaste ägarländerna bland Göteborgsregionens utlandsägda företag Placering Land Antal företag 2012 Antal företag 2013 Förändring 2012-2013 1 Norge 462 396-66 2 Tyskland 272 270-2 3 USA 214 226 +12 4 Danmark 225 221-4 5 Storbritannien 170 165-5 6 Nederländerna 187 165-22 7 Luxemburg 129 127-2 8 Finland 110 112 +2 9 Frankrike 113 96-17 10 Schweiz 71 70-1 Källa:SCB 15

Handeln omsätter mest 2013 var den totala omsättningen för Göteborgsregionen omkring 940 miljarder kronor. Handel samt tillverknings- och utvinningsindustrin stod för mer än hälften av den totala omsättningen i regionen. Av Tabell 7 framgår även att företagstjänster och transport utgjorde en stor del av regionens omsättning. Tabell 7 Omsättning i mdkr per bransch i Göteborgsregionen 2013 År Omsättning, mdkr Andel Handel 313,2 33,4% Tillverknings- och utvinningsindustri 190,5 20,3% Företagstjänster 137,9 14,7% Transport 90,8 9,7% Byggverksamhet 50,7 5,4% Information och kommunikation 44,8 4,8% Fastigheter 32,6 3,5% Finans och försäkring 19,6 2,1% Energi och miljö 18,4 2,0% Hotell och restauranger 12,7 1,4% Utbildning 8,5 0,9% Personliga och kulturella tjänster 7,5 0,8% Vård och omsorg 5,8 0,6% Offentlig förvaltning och försvar 2,2 0,2% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,1 0,2% Okänt 1,0 0,1% Göteborgsregionen 938,4 100,0% Källa:SCB 16

5 Regional tillväxt och produktivitet Hög tillväxt i regionen Ett bra mått på den regionala tillväxten är att titta på lönesummans utveckling. Lönesumman fångar upp två viktiga variabler, nämligen löneökning/produktivitet och sysselsättningsgrad. Lönesumman står för ungefär två tredjedelar av BNP och redovisas med kort eftersläpning, vilket gör den till en bra indikator över hur BNP utvecklas. Den totala lönesumman består av den lönesumma som kommer från företag och offentlig sektor samt en liten restpost som vi kan kalla för övrigt. Företagens lönesumma kan i sin tur delas in i tjänsteföretag, industriföretag och byggföretag. Göteborgsregionen står för drygt 12,5 procent av Sveriges totala lönesumma år 2014. Hur har då utvecklingen sett ut sedan år 2000? Det visar sig att Göteborgsregionen har haft den högsta tillväxten i total lönesumma med en genomsnittlig årlig tillväxt på 3,1 procent. Därefter kommer Malmöregionen och Stockholmsregionen, som båda har haft en högre tillväxt än Sverige som helhet. Återigen framgår det att storstadsregionerna driver tillväxten i Sverige. Företagens lönesumma svarar för ungefär 70-75 procent av den totala lönesumman, beroende på region. Att Göteborgsregionen har haft den högsta tillväxten i total lönesumma under 2000-talet, beror till stor del på framgångsrika företag. Företagens lönesumma har i genomsnitt vuxit med 3,2 procent om året och en stor bidragande faktor är tjänsteföretagens positiva utveckling. Anmärkningsvärt är att industriföretagens lönesumma vuxit med mer än 1 procent i Göteborgsregionen, medan den har sjunkit eller stått stilla på andra håll. Allra snabbast har byggföretagen vuxit, men som vi såg i Figur 8 så svarar de bara för 6-7 procent av den totala lönesumman. Tabell 8 Årlig real tillväxt i lönesumma för perioden 2000-2014 Källa:SCB Faktor Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen Sverige Total 2,9% 3,1% 2,9% 2,6% Företag 3,0% 3,2% 2,8% 2,6% Varav tjänsteföretag 3,4% 3,8% 4,1% 3,5% Varav industriföretag 0,0% 1,3% -0,9% -0,1% Varav byggföretag 5,3% 5,1% 4,7% 4,9% Offentlig 2,6% 3,1% 3,1% 2,5% Göteborgsregionen inledde 2000-talet mycket starkt och hade under flera år i rad mellan 2002 och 2005 den högsta tillväxttakten. Under samma period hade framförallt Stockholm det ganska tufft, sannolikt som en följd av IT-krisen. Under perioden 2008-2010 gick det sämre för Göteborgsregionen, mycket beroende på finans- och fordonskrisen. Åren 2011-2013 har åter präglats av en god ut veckling för Göteborgsregionen, dock utvecklades Stockholm allra starkast såväl 2012 som 2013. Under 2014 är det dock Göteborgsregionen som är den storstadsregion som växer allra starkast. 17

Figur 12 Årlig genonsnittlig tillväxt i total lönesumma 2001-2014 6% Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen Sverige 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa:SCB Produktiviteten bör öka Ett annat mått på den regionala tillväxten är att titta på bruttoregionprodukten, som motsvarar bruttonationalprodukten nedbruten på regional nivå. Göteborgsregionens bruttoregionprodukt år 2012 var 445 miljarder kronor. Sedan år 2000 har den vuxit med cirka 130 miljarder kronor i reala tal. Per år blir det 2,9 procent, att jämföra med Stockholmsregionens 3,4 procent, Malmöregionens 2,5 procent och Sveriges BNP-tillväxt på 2,5 procent (se Tabell 9). Tabell 9 Bruttoregionprodukt (BRP) 2012 samt dess årliga tillväxt 2000-2012 Region BRP (mdkr) 2012 Årlig real tillväxt i BRP 2000-2012 Stockholmsregionen 1 292 3,4% Göteborgsregionen 445 2,9% Malmöregionen 367 2,5% Sverige 3 685 2,5% Källa:SCB Produktiviteten innebär att man skapar mer värde med samma eller förbättrade insatser i värdekedjan. En hög produktivitet är ett tecken på att en region växer ekonomiskt genom att nya processer skapar mervärde i handel med varor och tjänster där handeln inte enbart mättar den lokala och nationella marknaden, utan även den globala efterfrågan. BRP per capita är en bra indikator för att mäta produktiviteten och om vi studerar den över tid får vi följaktligen en bild över hur produktiviteten har utvecklats. Göteborgsregionens BRP per capita uppgick år 2012 till drygt 398 000 kronor. Stockholmsregionen har klart högst BRP per capita, därefter kommer Göteborgsregionen, Sverige och Malmöregionen. Om man jämför mellan storstadsregioner och Sverige i stort har den årliga tillväxttakten sedan år 2000 varit högst i Stockholmsregionen och lägst i Malmöregionen (se Tabell 10). 18

Tabell 10 BRP per capita 2012 samt dess årliga tillväxt 2000-2012 Region BRP per capita (kr) 2012 Årlig real tillväxt i BRP per capita 2000-2012 Stockholmsregionen 513 545 2,1% Göteborgsregionen 398 100 2,0% Malmöregionen 335 078 1,5% Sverige 385 605 1,9% Källa:SCB För Göteborgsregionens del har utvecklingen under 2000-talet varit någorlunda stabil, men vissa år har det i reala tal rört sig om en nedgång. Ett sådant exempel är nedgången i BRP per capita för år 2011, men nedgången i årsinkomsten återhämtade sig under 2012. Marginalen ner till Sveriges snitt är nu ganska liten. Ett mål för Göteborgsregionen måste därför vara att öka produktiviteten ytter ligare. Här är det viktigt att regionen lockar till sig kunskap som kan bidra till att skapa nya innovationer som genererar mer effektiva processer, attraktiva varor och tjänster som inte bara slår lokalt och nationellt, utan även globalt. Som ett resultat skapas inte bara fler jobb i regionen, utan även fler välbetalda jobb vilket i sin tur påverkar produktiviteten och BRP per capita positivt. Figur 13 BRP per capita (i kronor) 2000-2012 600000 Kronor 500000 400000 300000 200000 100000 Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen Sverige 0 Källa:SCB 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År En annan viktig indikator återges av industrins investeringar i byggnader och maskiner. Industrins investeringar i Göteborgsregionen har varit på uppgång sedan krisåren. Prognosen för 2014 visar att investeringarna börjar närma sig den nivå som industrin uppnådde i början av 2000-talet. För år 2014 är denna prognos 6,2 miljarder kronor (se Tabell 11). Tabell 11 Industriinvesteringar i Göteborgsregionen 2010-2014* År Industriinvestering, mdkr Andel av Sverige 2010 3,5 7,7% 2011 3,3 6,8% 2012 4,5 8,3% 2013 4,8 9,3% 2014 (prognos) 6,2 12,5% Källa:SCB och Västra Götalandsregionen * Investeringar i byggnader och maskiner med 2008-års priser 19

Är tillväxten miljömässigt hållbar? På både europeisk och nationell nivå har man satt upp tydliga mål om att tillväxten skall vara miljömässigt hållbar. Målen innebär bland annat att Sveriges koldioxidutsläpp (CO2) skall minska med 40 procent fram till 2020 jämfört med nivån 1990. 18 Utöver klimatindikatorer brukar man även följa indikatorer på biologisk mångfald och miljökvalitet. I Göteborgsregionen har nivån på koldioxidutsläppen varit konstant under hela 2000-talet och fallit markant under 2011 och 2012. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i vår region ökat med mer än 40 procent. Samma mönster gäller för Sverige som helhet. Tillväxten har ökat samtidigt som utsläppen av CO2 varit konstanta eller fallit. Denna så kallade decoupling-effekt visar att regionen gradvis har förbättrat insatserna för att uppnå en hållbar ekonomisk tillväxt. Figur 13 visar endast utsläpp (CO2) som produceras inom Göteborgsregionen. En del av utsläppen avser exportprodukter som konsumeras utanför Göteborgsregionen varpå man kan argumentera att vårt eget bidrag är lägre. Å andra sidan så har vi heller inte med de utsläpp som vår importerade konsumtion bidrar till. Hur dessa båda effekter slår vet vi inte. Sett i ett längre perspektiv har dock de totala CO2-utsläppen i Göteborgsregionen minskat med 11 procent sedan 1990, så det är en bit kvar till målet om en minskning till 2020. Sedan början på 2000-talet har utsläppen av CO2 minskat med 8 procent. Samtidigt har både den ekonomiska tillväxten ökat med 41 procent och invånarantalet i Göteborgsregionen ökat med 15 procent, vilket förespråkar en klar decoupling-effekt som kan ses i Figur 14. Figur 14 Utveckling av realt BRP och CO2-utsläpp i Göteborgsregionen 2000-2012 (index 2000 = 100) 150 Index 140 141 130 120 110 100 90 92 80 70 CO 2 Realt BRP 60 År 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Källa:SCB och Nationella emissionsdatabasen Andra indikatorer på miljömässigt hållbar tillväxt berör luft och vattenkvalitet. I Miljöförvaltningens miljörapport 2014 framförs att flertalet uppsatta kvalitetsmål för miljösituationen i Göteborg inte uppfylls. Däribland uppnås inte målet för en begränsad klimatpåverkan där utsläpp av koldioxid och energianvändande måste minska betydligt. Även kvalitetsmålet frisk luft uppfylls bara delvis när det gäller lägre halter av partiklar, men påverkas dock negativt av att andra komponenter inte når målet (ett exempel är att kvävedioxidhalter måste minska ytterligare). Det framgår även att staden måste jobba bättre med att skapa en giftfri miljö och ett hav i balans. 19 18 Gäller endast verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter. 19 Tillgänglig via http://goteborg.se/wps/wcm/connect/4a664fd8-71ec-4d99-aaf9-09ed6b8eeed7/n800_r_2014_14.pdf?mod=ajperes 20