TR 10176234 04. Ursviksskolan, Sundbyberg Ljudgenomgång 2013-07-01. Upprättad av: Ulrica Kernen Granskad av: Olivier Fégeant

TR 10176234 04 Ursviksskolan, Sundbyberg Ljudgenomgång 2013-07-01 Upprättad av: Ulrica Kernen Granskad av: Olivier Fégeant

TR 10176234 04 Ursviksskolan, Sundbyberg Ljudgenomgång Kund Projektengagemang Projektledning Hus Att. Lena Pettersson Box 47146 100 74 Stockholm Konsult WSP Akustik 120 31 Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: +46 10 722 50 00 WSP Sverige AB Org. nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Ulrica.Kernen@wspgroup.se 010-722 8942 2 (22)

Innehåll Innehåll 3 1 Bakgrund/Uppdrag 4 2 Underlag 4 3 Riktvärden 4 3.1 Luftljudsisolering 4 3.2 Stegljudsnivå 6 3.3 Rumsakustik 7 3.4 Installationsbuller 8 3.5 Fasadisolering 9 3.6 Externbuller 9 3.7 Byggbuller 10 4 Trafikbuller 12 5 Förutsättningar 12 5.1 Stomme 12 5.2 Ytterväggar 12 6 Projekteringsanvisningar 12 6.1 Väggar 12 6.1.1 Förslag till nya väggkonstruktioner 13 6.2 Överluftsdon 14 6.3 Fönster 15 6.4 Golvbeläggning 15 6.5 Golv i Musiksal och träslöjd 16 6.6 Undertak 16 6.6.1 Ljudisolerande undertak 16 6.7 Ljudabsorberande undertak 16 6.7.1 Exempel Absorbentklass A 17 6.7.2 Exempel väggabsorbenter Absorbentklass B 17 6.8 Rumsakustik i klassrum 17 6.9 Musiksal 18 6.10 Slöjdsal 18 6.11 Storkök 19 6.12 Matsal 20 6.12.1 Absorbenter i tak och på väggar 20 6.12.2 Möbler 20 6.12.3 Skärmar med ljudabsorbenter. 20 7 Luftbehandlingssystem 21 7.1 Fläktrum plan 3 21 7.2 Fläktrum plan 0 22 Bilaga 10176234-04-01 till 10176234-04-04 Ljudkravritningar 3 (22)

1 Bakgrund/Uppdrag WSP Akustik har anlitats av Projektengagemang för upprättande av systemhandling ljud avseende renovering och nyproduktion av Ursviksskolan. I denna rapport anges gällande ljudkrav för projektet samt projekteringsanvisningar med avseende på steg- och luftljudsisolering samt rumsakustik. Utformningen av fläktrummet sker när aggregatdata är framtagen. Vi förutsätter att ventilationskonsulten beräknar och dimensionerar kanalburet ventilationsbuller och överhörning till utrymmena inom byggnaderna samt externt bullerbidraget till omgivning via takhuv och fasadgaller. 2 Underlag Som underlag till denna handling har vi använt oss av Plan- och fasadritningar från A, daterade 2013-03-. 3 Riktvärden Ljuddimensioneringen för detta projekt utförs så att ljudklass B enligt SS 25268 uppfylls. Detta innebär att nivån över minimikraven för ljudisolering, rumsakustik och ljud från installationer samt trafik och andra yttre ljudkällor enligt BBR ska uppfyllas vid byggnadens slutförande. Socialstyrelsens riktvärden för buller inomhus i lokal för undervisning har även tagits i beaktande. För externbuller gäller riktvärden från Naturvårdsverket RR 1978:5 rev. 1983. Nedanstående tabeller redovisar ljudkrav samt förslag till åtgärder. Definitioner av storheter framgår av SS 25268:2008. 3.1 Luftljudsisolering Här avses den lägsta totala luftljudsisoleringen R w mellan ett utrymme och ett angränsande utrymme. Värdena avser sammanlagd ljudisolering för vägg inklusive glaspartier och dörrar samt inverkan av flankerande element och eventuell överhörning via don etc. Krav på luftljudsisolering på väggar återfinns även på ljudkravsritning, bilaga 10176234-04-01 till -04. Här redovisas kravställning på horisontell luftljudsisolering. 4 (22)

Lägsta vägda reduktionstal i byggnad Typ av utrymme Till utrymmen för gemensam undervisning ex. lärosal, seminarierum -dock till utrymme för undervisning i mindre grupper ex. grupprum, hemvist Till utrymmen för enskilt arbete eller samtal ex. expedition, bibliotek R w (db) Ljudklass B Från annat utrymme 44 44 a 35 Från korridor 40 40 b 30 - dock till utrymmen med krav för måttlig sekretess eller avskildhet ex. yrkesvägledning, personalrum, konferensrum 44 35 b - dock till utrymmen med krav på hög sekretess ex. rektor, studierektor, talklinik, kurator, psykolog, skolhälsovård Till utrymmen för lek eller samvaro i förskola ex. lekrum, snickarrum Till hygienutrymmen och eller utrymme för vila ex. wc, vilrum, duschrum dock mellan hygienutrymmen 52 44 44 30 a) För skiljekonstruktion med dörr från annat utrymme för undervisning godtas 5 db lägre värden. För skiljekonstruktion med större glasparti bredvid dörr som ger god uppsikt om vad som sker utanför godtas 5 db lägre värden. Lägsta vägda standardiserad ljudnivåskillnad Ljudklass C Typ av utrymme Till utrymmen för musik eller dans ex. musiksal, musikövningsrum För musiksal med blockvägg gäller att krav mot annat utrymme kan uppfyllas med enligt lägst ljudklass C från musiksal till klassrum 1125, med dörrar och blockväggstängd till matsal stängd. Krav kommer inte att uppfyllas mot matsal. Krav lägst ljudklass C skall gälla mot fritidslokal. 44 35 D nt,w (db) Från annat utrymme 30 - D nt,w (db) Från korridor 64 44 5 (22)

3.2 Stegljudsnivå Högsta vägd standardiserad stegljudsnivån L nt,w vid en mätning med stegljudsapparat i angränsande rum. Gäller både horisontellt och vertikalt. Högsta stegljudsnivå i olika utrymmen L nt,w (db) Ljudklass B Typ av utrymme Från utrymme med låg stegljudsbelastning Från utrymme med hög stegljudsbelastning Utrymmen för gemensamma samlingar, mer 48 44 än 50personer a Till utrymmen för gemensam undervisning a ex. utbildningslandskap, klassrum, lärosal 56 52 Till övriga utrymmen för undervisning ex. hemvist, grupprum 60 56 Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt Ex. vilorum,lärarum, persornalrum, kontor, expeddition, studierum, bibliotek, mediatek, kurator, psykolog, talklinik, skolhälsovård, musikövningsrum, matsal, upphållsrum a För ljudklass A och B skall även L nt,w + C l,50-2500 - 64 Det är även viktigt att ta hänsyn till trumljud (stegljud i samma rum). Några krav för detta finns ännu inte i svensk standard men en mjuk matta är att föredra då denna dämpar trumljudet. 6 (22)

3.3 Rumsakustik Här avses medelvärdet av efterklangstiden T 20 i oktavbanden 250-4000 Hz, där värdena i enstaka oktavband får överstiga riktvärdet med högst 0,1 sekunder. Vid 125 Hz får nedanstående krav överstigas med 0,2 sekunder. Längsta efterklangstid T 20 (sekunder) Typ av utrymme Utrymme för gemensam undervisning ex. lärosal Utrymme för undervisning eller elevarbeten i mindre grupper ex. grupprum, hemvist, konferensrum, lekrum Utrymmen för undervisning i musik ex. musiksal, musikövningsrum Stora utrymmen för idrott ex. gymnastiksal, idrottshall, simhall Utrymme för samvaro eller matservering större än 100m 2 ex. uppehållsrum, matsal, cafeteria, storköksutrymme Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ex. rum för vila, lärare, personal, kontor, expedition, studierum, bibliotek, mediatek Utrymme där människor vistas tillfälligt ex. korridor, entréer, kopieringsutrymmen, omklädningsrum Dock i trapphus Ljudklass B 0,5 0,5 0,6 1,2 0,5 0,6 0,5 0,8 Riktvärden enl. ovan gäller för lokaler med rumshöjd <4m eller volym <1500m 3. För utrymmen utanför detta skall så god akustik som möjligt eftersträvas. Största problemet på skolor är oftast höga ljudnivåer alstrade av barnen själva. Absorberande material krävs förutom i tak vanligtvis även i nivå med barnens öron och mun. Behovet av mängd och placering av absorbenter beror även på rummets möblering och inredning. 7 (22)

3.4 Installationsbuller Krav på ljudnivåer från installationer återfinns även på ljudkravsritning, bilaga 10176234-04-01 till -04. Högsta totala ljudnivå från samtliga installationer L pa (db)/l pc (db) Typ av utrymme Utrymmen för gemensamma samlingar, mer än 50 personer ex. aula Utrymme för undervisning, upp till 50 personer ex. lärosal, musiksal, grupprum, slöjdsal Utrymme för hälsovård, vila, enskilt arbete, enskild undervisning, lek, samtal ex. vilorum, talklinik, kurator, psykolog, skolhälsovård, lärarrum, personal, kontor, expedition, konferensrum, studierum, bibliotek, mediatek, musikövning, lek, snickarrum Utrymme för beredning av mat och därtill hörande utrymmen ex. storkök Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ex. uppehållsrum, matsal, cafeteria, gymnastiksal Övriga utrymmen där människor vistas tillfälligt ex. korridor, entréhall, trapphus, WC, kapprum, omklädningsrum Ljudklass B 26/45 30/50 35/55 50/- 35/55 40/- Den maximala ljudnivån får överstiga L pa -värdena ovan med höst 5 db. Avvikelse från krav på C-vägd ljudtrycksnivå från installationer godtas om inget tersbandsvärde enligt tabellen nedan överskrids. Tabell. Högsta ljudnivå i tersband, avstegsfall Ljudnivåer i tersband, L p,eq (db) Tersband (Hz) 25 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Vid krav L pc,eq 55 db 71 61 54 49 47 45 43 41 39 37 Vid krav L pc,eq 50 db - 56 49 43 41,5 40 38 36 34 32 När det gäller ljudmiljön i storköket och diskrummet måste ventilation mm uppfylla installationskraven enligt ovan Avgörande för arbetsmiljön är dock att även köksutrustningen avger så låga ljudnivåer som möjligt. Vi rekommenderar att utrustningens ljudnivåer jämförs vid utvärderingen av olika produkter och att man vid anbudsförfrågan hänvisar till Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för Storkök. 8 (22)

3.5 Fasadisolering Ljudisoleringen i fasad ska dimensioneras utifrån krav på den högsta ekvivalenta resp. maximala A-vägda ljudnivån från trafik samt andra yttre källor. Högsta totala ljudnivå från trafik och andra yttre källor L paeq (db)/l pafmax (db) Typ av utrymme Utrymmen för gemensamma samlingar, mer än 50 personer ex. aula Utrymmen för undervisning, upp till 50 personer ex. klassrum, lektionssal, musiksal, grupprum Utrymme för hälsovård, vila, enskilt arbete, enskild undervisning, lek, samtal ex. vilorum, talklinik, kurator, psykolog, skolhälsovård, lärarrum, personal, kontor, expedition, konferensrum, studierum, bibliotek, mediatek, musikövning, lek, snickarrum, slöjdsal, undervisningskök Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ex. uppehållsrum, matsal, cafeteria, storköksutrymme Utrymmen där människor vistas tillfälligt ex. korridor, entréhall, trapphus, kapprum, WC, omklädningsrum Ljudklass B 26/40 30/45 35/50 35/- 45/- 3.6 Externbuller Högsta tillåtna ljudnivå utomhus av buller från byggnadens fläktsystem, kylmedelkylare och dyl. redovisas i nedan. Kraven ansluter sig till Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, RR 1978:5. Riktvärdena avser frifältsvärden och det sammanlagda bidraget från alla dessa bullerkällor. Om ljudet innehåller ofta förekommande impulser eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera skall för den ekvivalenta ljudnivån ett värde av 5 dbaenheter lägre än vad som anges i tabellen nedan tillämpas. 9 (22)

Utrymme Vid bostäder och rekreations- ytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Tabell. Högsta tillåtna ljudnivå utomhus från byggnadens fläktar o. dyl. Dag, kl 07-18 Ekvivalent ljudnivå dba Kväll, kl 18-22 samt söndag/helgdag kl 07-18 Natt, kl 22-07 Maximal ljudnivå, dba Natt, kl 22-07 50 45 40 55 Vid arbetslokaler (kontor) 60 55 50-3.7 Byggbuller När det gäller byggbuller gäller riktvärden (frifältsvärden) enligt Naturvårdsverket, NFS 2004:15. Område Helgfri måndag fredag Lördag, söndag och helgdag Samtliga dagar Dag 07 19 Kväll 19 22 Dag 07 19 Kväll 19 22 Natt 22 07 L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid fasad) Inomhus (bostadsrum) Vårdlokaler Utomhus (vid fasad) 60 50 50 45 45 70 45 35 35 30 30 45 60 50 50 45 45 - Inomhus 45 35 35 30 30 45 Undervisningslokaler Utomhus (vid fasad) 60 - - - - - Inomhus 40 - - - - - Arbetslokaler för tyst verksamhet* Utomhus (vid fasad) 70 - - - - Inomhus 45 - - - - - 10 (22)

* Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. I Naturvårdsverkets skrift framgår även följande: I de fall verksamhet pågår endast del av period bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår - t.ex. under en sekvens/cykel för byggaktiviteter med intermittent buller (pålning, spontning, borrning etc). För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, t ex spontning och pålning, bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 dba högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser bör höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 dba. Om riktvärdena för buller utomhus inte kan innehållas med tekniskt möjliga och/eller ekonomiska rimliga åtgärder bör målsättningen vara att åtminstone riktvärdena för buller inomhus kan innehållas. I det fall riktvärden för buller utomhus kan innehållas behöver man normalt inte kontrollera riktvärdena för buller inomhus då normal fasadisolering bör innebära att dessa bullerriktvärden kan innehållas. Buller från trafik till och från byggplatsen bör bedömas efter de riktvärden som gäller för trafikbuller. Trafik inom byggplatsen bör bedömas som byggbuller. Bindande bestämmelser för byggverksamhet kan finnas i lokala föreskrifter i kommunen med längre gående krav på bullernivåer eller tid då arbetet får bedrivas. 11 (22)

4 Trafikbuller Byggnaderna och skolgården utsätts av trafikbuller från E18. Presentation av trafikbullersituationen finns i rapport 10176234-01 till 03, där även olika skärmaltermnativ diskuteras för att få lägre ljudnivåer på skolgård. Ljudnivå vid fasad uppgår som högst till ca 63 dba ekvivalent ljudnivå, vilket blir dimensionerande för fönsterkraven. 5 Förutsättningar 5.1 Stomme Mellanbjälklag och bottenbjälklag på pålar utgörs av HD/F 265 mm med 10-30 mm pågjutning, minst totalvikt 400 kg/m 2. 5.2 Ytterväggar Utfackningsvägg 300-350 mm. 6 Projekteringsanvisningar Nedan anges anvisningar för projektering av ljudförhållanden i skolan. 6.1 Väggar Krav på luftljudsisolering hos väggar och blockvägg anges i ljudkravsritningar, bilaga 01-04. Dessa är angivna i siffror med ett sträck över skiljekonstruktionen. Kravet på väggarna kan skilja sig från det som är angivet med färgkoden då detta gäller för hela skiljekonstruktionen bestående av dörr, vägg, glasparti osv. Observera att väggar med ljudklass högre än R w 35 db ställer krav på tätning och på utformning av anslutningar mot andra konstruktioner. Vi har förutsatt att väggarna byggs från bjälklag till bjälklag. Om väggar byggs med en plywood/osb skiva och gips är det viktigt att tänka på att med plywoodskivor i väggkonstruktionen försämras ljudisolering jämfört med om bara gipsskivor används. Byter man ut det inre lagret på båda sidor av väggen vid två lager gipsbeklädnad bör man räkna med en 3 db försämringar av ljudreduktionen. Således bör man vid konstruktioner med plywood, OSB eller liknande material på båda sidor av regeln välja en väggkonstruktion som är en ljudklass (oftast 4 db) bättre än det värde som anges av väggleverantören för motsvarande gipsvägg. Eller utgå från de värden Danogips anger i sin produktbeskrivning för vägg med plywood. 12 (22)

6.1.1 Förslag till nya väggkonstruktioner 6.1.1.1 Vägg R w 30dB Vägg med totalkrav R w 30 db, utförs t.ex. med dörr i klass R w 30 db samt en vägg i klass R w 35 db. Överluftsdon i denna vägg skall vara lägst R w 35 db rel. 1m 2. R w =35 db kan utföras som 13 mm gips 70 mm stålregel/30 mm mineralull 13 mm gips 6.1.1.2 Vägg R w 35dB För vägg med totalkrav R w 35 db, utan dörr eller don, används vägg klassad R w 35 db enligt ovan. 6.1.1.3 Vägg R w 39-40dB Vägg med totalkrav R w 39-40 db, utförs t.ex. med dörr i klass R w 35 db, glas R w 40 db samt en vägg i R w 44 db. Överluftsdon i denna vägg skall vara lägst R w 44 db rel. 1m 2. Vägg R w =44 db kan utföras som 2 x 13 mm gips 120 mm stålregel Gyproc GS /30 mm mineralull 2 x 13 mm gips Alt. Gyproc XR70/70 (450) 2-2 MR 6.1.1.4 Vägg R w 44dB För vägg med totalkrav R w 44 db, utan dörr eller don, används vägg klassad R w 44 enligt ovan. 6.1.1.5 Vägg R w 52dB Tät vägg R w =52 db utan dörr eller don kan utföras som 2 x 13 mm gips 70 mm stålreglar/95 mm skena Gyproc GS /95 mm mineralull 2 x 13 mm gips Alt. används 95 mm Gypoc XR regel med 95 mm mineralull mineralullsremsa, eller motsvarande. 6.1.1.6 Vägg träslöjd Vägg till träslöjd föreslås utföras i lägst R w =56 db, tex. som: 13 (22)

2 x 13 mm gips 70 mm stålregel/ 70 mm mineralull 20 mm spalt 70 mm stålregel/ 70 mm mineralull 2 x 13 mm gips 6.1.1.7 Vägg mellan musikrum och fritis För väggar till musikrum föreslås Alternativt ½ stens tegelvägg 20 mm spalt 70 mm stålregel/ 70 mm mineralull 2 x 13 mm gips 220 mm betong I denna vägg bör genomföringar undvikas. 6.1.1.8 Vägg mellan fläktrum plan 3 och förskoledel plan 2/3 För väggar från fläktrum som vetter mot förskole utrymmen i dubbel takhöjd skall utgöras av 2 x 13 mm gips 95 mm stålreglar/120 mm skena Gyproc GS /95 mm mineralull 2 x 13 mm gips 6.1.1.9 Anslutningar Anslutningar av väggelement till flankerande element som fasad, korridor, undertak och bjälklag skall utföras på sådant sätt att ljudisoleringen inte försämras. Vi hänvisar till Gyproc handbok för typexempel om hur dessa anslutningar kan utföras (se typdetalj 3.1.1:215-218 och 3.1.1:240-243) 6.1.1.10 Dörrar Krav på ljudisolering hos dörrar anges i bilaga 01-02. 6.2 Överluftsdon Eventuella överluftsdon skall väljas så att de inte sänker ljudisoleringen för väggen. Vid höga ljudkrav på vägg kan det vara ekonomiskt att öka ljudreduktionen på väggpartiet för att kompensera för ett billigare don. Ev. överluftsdon ska väljas så att de har ett R w (ref 1 m 2 ) som ligger + 5 db över det totala kravet på ljudisolering. Tillkommer fler don måste marginalen ökas med ytterligare + 3 db för varje don. Väggenomföringar av plåt ska undvikas då detta 14 (22)

Fasad Mellanstadium, mot Ursviksvägen minskar reduktionstalet i en lättkonstruktion. Kanaldragningar ska tätas ordentligt och väljas med hänsyn till ev. ljudläckage. Observera att väggar med överluftsdon skall innehålla mineralull, om det är den typ som utnyttjar väggisoleringen. 6.3 Fönster Mellanstadium, mot E18 och skolgård Beräknade trafikbullernivåer vid fasad ligger till grund för dimensionering av ljudkrav hos fönster mot E18. Fönsterkrav är preliminärt beräknade för det fall att vi har en 3,5 m hög vall/skärm i tomtgräns. Ljudkraven för fönster anges som R w +C tr, vilket är ett mått på konstruktionens förmåga att isolera mot vägtrafikbuller, värdet uppmätt i laboratorium. Tabell Fönsterkrav. Fönster till lärosalar och grupprum R w +C tr db Fönster till kapprum, korridor etc. R w +C tr db Matsal, musikrum, läslustrum R w +C tr db I övriga rum (kurator, personalrum, kök osv) R w +C tr db 35 30-30 34 30-30 Lågstadie och förskola mot E18 Lågstadie och förskola mot vändplan 34 30 34 30 30 25-25 6.4 Golvbeläggning Golvskikt kommer att utgöras av 22 mm stavparkett i musikrum, matsal och fritis lokaler. Parkett kan läggas på cellfoam eller dyl. Parkettgolv utgör alltid stor riska för höga trumljudsnivåer, gångstråksmattor och mattor under sittgrupper etc. rekomenderas. I lärosalar läggs 3 mm Forbo Walton Circus Linoleum. Denna skall läggas på underlagsmatta typ Forbo Vinylbasmatta, Akustikpapp, Corkment, Aprobo db3 eller motsvarande, för att uppnå minst 14 db stegljudsdämpning. Klinkergolv bör med hänsyn till stegljud och trumljudsnivåer undvikas i mesta möjliga mån. Om ev. klinkergolv skall användas i entréer och kapprum, måste denna läggas med stegljudsdämpning minst 14 db, t.ex. som flytande golv av minst 30 mm betong på 10 mm Aprobo db3 eller motsvarande. Klinkergolv plan 1 kapprum 1232 kan utföras på matta med stegljudsdämpning minst 10 db. 15 (22)

6.5 Golv i Musiksal och träslöjd I musiksalar och träslöjd krävs ett övergolv för att öka luftljudsisoleringen respektive förhindra stomljudsspridning. Vi föreslår ett flytande golv av minst 30 mm betong på 20 mm (2x10 mm ) Aprobo db3, eller motsvarande. (Med motsvarande avses för konstruktionen minst L w 26 db, R w 15 db). 6.6 Undertak 6.6.1 Ljudisolerande undertak Mycket höga ljudnivåer förekommer t.ex. i trä- och metallverkstad. För att undvika störningar i sköterska och rektors rum ovanför bör ett fast gipsundertak utföras i träslöjdsrum. Undertaket föreslås bestå av 2x13 mm gips som nedpendlas minst 150 mm. I luftspalten placeras minst 70 mm mineralull. Under detta krävs ljudabsorberande undertak absorbentklass A likt övriga klassrum. 6.7 Ljudabsorberande undertak För beskrivning av rumsakustiska kvaliteter finns en stor mängd olika begrepp. Av dessa är efterklangstiden det vanligaste och samtidigt det begrepp som subjektivt lättast kan uppfattas. I förslaget till ljudstandard har dock absorbentmängd och absorptionsklass angivits. Klassbeteckning enligt SS EN ISO 11654: 16 (22)

Ljudabsorberande undertak av mineralfiberskivor, i absorbentklass A, erfordras på 100 % av takyta i samtliga utrymmen där elever vistas, då särskilt krav på rumsdämpning eller efterklangstid föreligger. För kontorsliknande lokaler (arbetsrum, kurator, habilitering) kan det nedpendlat undertaket bestå av 20 mm mineralullskivor typ Ecophon Focus. Vid behov, tex. i duschrum med förrum skall monteras ljudabsorbenter av mineralfiberskivor, typ hygien, absorbentklass A med korrosionsbeständigt bärverk. I fläktrum rekommenderas att 75% av takyta förses med 100 mm mineralull typ Ecophon Modus Industri. Montage dikt an kan tillämpas. 6.7.1 Exempel Absorbentklass A 40 mm Ecophon Master Alpha, eller 40 mm Roxull Nova Light, kan limmas direkt mot underlag. 53 mm Parafon Decibel 42 40 mm Ecophon Master nedpendlad 200 mm 53 mm Ecophon t.ex. Combison Duo Exempel på slagtålig ljudabsorbent: Spaltpanel, täckande högst 40 % av takytan med ovanliggande 100 mm mineralull. Minst 100 mm luftspalt bakom mineralullen. Obs ljudgenomsläppligt ytskikt krävs. Ecophon Super G Plus Nedpendlad träullit samt 75 mm mineralull dikt tak, används i korridorer 6.7.2 Exempel väggabsorbenter Absorbentklass B Akustikputs på minst 40 mm mineralull. Perforerad träskiva typ Gustafspanel, SX8 eller SM8 med akustikfilt och 40 mm mineralull (total tjocklek 82,5 mm se monteringasanvisning från tillverkare). 6mm Nordifa hårt pressad filt på läkt med bakomliggande 45 mm mineralull. 6.8 Rumsakustik i klassrum Rumsakustiken i större rum (> 7-8 m) är avhängande av rummets form och möblering. Med få möbler som kan diffusera ljudet eller p.g.a. kvadratiska mått kan dessa rum upplevas som färgade akustiskt sett. Om man vill säkra en bra akustik oavsett den slutliga möbleringen kan diffuserande eller absorberande väggbeklädnader användas. Av den anledningen föreslår vi att följande rum kompletteras med väggabsorbenter på minst en vägg. Allrum, fritislokal etc. där höga ljudnivåer kan förväntas förses med väggabsorbent i lägst absorbentklass B på minst en vägg. I glest möblerade halv- och helklassrum rekommenderas att två väggar förses med absorbenter. 17 (22)

Samtliga klassrum skall förses med undertaksabsorbent i absorptionsklass A. För helklass komplettera undertaksabsorbent med en lågfrekvensabsorbent ovan undertak. En rad Ecophon Extra Bass (50 mm mineralull i plastskydd) alt. 95mm vanliga mineralullsskivor eller motsvarande placeras i ett U längs sido- och bakvägg. Föreslagen väggabsorbent är från arkitekt en filt från Nordifa. Med 6mm hårt pressad filt och bakomliggande 45 mm mineralull uppfyller denna absorptionsklass B. Enligt leverantör skall även en 20 mm filt kunna tillverkas med motsvarande egenskaper (exakta absorptionsdata finns dock ej fastställt i dags datum). Det finns även flera lämpliga absorbenter att montera på vägg som även kan användas som anslagstavla. Enklast och billigast är en konventionell porös väggabsorbent exempelvis Ecophon Wall Panel med Texona ytskikt. Färdiga anslagstavlor finns hos Ecophon, Parafon, Akustikmiljö i Falkenberg AB m.fl. Bäst effekt erhålls om absorbenten placeras i öronhöjd (vuxna och barn både stående och sittande). Som det står i standarden bör mesta möjliga absorbentmängd användas. 6.9 Musiksal Önskemål finns om att skiljeväggen mellan matsal och musikrum ska bestå av en blockvägg. Vi rekommenderar att man väljer en blockvägg av typen SWG 600 N 59dB, se länk (http://swg.nu/pdf/swg_profil_ia.pdf). Observera att trots det höga labbvärdet på reduktionstalet kommer inte totalkrav som egentligen gäller mellan de två utrymmestyperna att innehållas. För att en blockvägg ska klara bästa möjliga ljudisolering i fält ställer detta stora krav på anslutningar mot flankerande väggar, tak och golv. Vår erfarenhet är att dessa sällan når upp till det som leverantörerna förutspår. Normalt kan man förvänta sig att ljudisoleringen blir ca 6-9 db under labbvärdet med viss skillnad beroende på hur stor yta väggen i sig har. Detta även för att springor som uppstår mellan de olika delpartierna i väggkonstruktionen är mycket svåra att få maximalt täta när väggen ställs upp. I detta fall kommer ljudkrav från musiksal ut mot närmsta korridor/klassrum och allrum att klaras, medans ljud mellan musiksal och matsal utförs så bra som möjligt. Om musikundervisning skall pågå samtidigt som matsalen nyttjas kanske planlösningen bör ses över. En ljudsluss byggas mellan korridor och musikrummet. Här bör dörrar väljas med R w 40dB. Vägg mot omklädningsrum förses med absorbent helst i klass A. Om filten önskas föreslår vi här 20 mm filt på distans 95 mm från vägg med bakomliggande 95 mm mineralull. 6.10 Slöjdsal I trä- och metallverkstad ska samtliga vibrerande utrustningar monteras på vibrationsisolatorer. Stomljud från hammarslag ska bekämpas genom att montera samtliga bänkar på vibrationsisolatorer, se bild 1 som exempel. 18 (22)

Bild 1. Exempel på vibrationsisolering av arbetsbänkar i verkstad 6.11 Storkök Avgörande för arbetsmiljön i köket är dock att köksutrustningen avger så låga ljudnivåer som möjligt. Minst baskraven i Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för Storkök avseende ljudnivåer från ugnar, spiskåpor, kokgrytor och diskmaskiner skall uppfyllas. Utrustning till kylrum köps in, och monteras, med ljudkrav så att installationsbullerkraven inne och ute uppfylls. I svensk standard står nedanstående som skall följas: Utrymme med kraftig ljudalstring I intensivvårdsrum, slöjdsal, storköksutrymme, matsal, lekrum i förskola och annat utrymme med kraftig ljudalstring vidtas åtgärder för att både minska ljudalstring från ljudkällan och för att tillföra mesta möjliga absorptionsmängd i rummet, samt placera denna på flera av rummets begränsningsytor. För att ljudnivåerna i köksutrymmet skall bli så låga som möjligt krävs ljudabsorbenter i taket och på tillgängliga väggytor. Vi antar att någon typ av hygienplatta skall användas. Om man väljer en 20 mm tjock mineralullsvariant bör nedpendlingshöjden väljas så att den totala konstruktionshöjden blir 200 mm, varken mer eller mindre. Om man väljer en 40 mm produkt kan den totala konstruktionshöjden minskas till 100 mm, ej mindre. Man bör försöka få in väggabsorbenter på tillgängliga ytor. Förmodligen kommer väggytor att förses med hyllor, men det kanske finns plats för exempelvis en halv meter bred remsa väggabsorbenter i takvinkeln. En av de främsta orsakerna till höga maximalnivåer i kök är bänkar och andra plåtytor där man ställer ner disk, plastbackar eller annat tungt. Bänkar och andra plåtytor bör väljas i en dämpad konstruktion. Detta kan t ex vara att plåtarna limmats på en trästomme eller att fria plåtar på undersidan försätts med dämpmattor. Om man inte kan hitta lämpliga produkter kan plåtytor enkelt förses med dämpmaterial i ef- 19 (22)

terhand. Det är ca 3 mm tjocka självhäftande mattor i ett relativt segt och tungt material som effektivt minimerar den ljudutstrålning som uppstår när man t ex ställer ner något tungt på en diskbänk, exempel på leverantörer är Vibratec 0176-20 78 80 och Sontech 08-445 50 60. Krav på stegljud föreligger från kök närliggande utrymmen. Helst används stegljudsisolerande golv typ plastmatta, L 15 db. Om hårt golv önskas bör detta utföras slätt utan skarvar, ej Klinker. Matvagnar etc. som kan bidra till ljudnivån i kök förses med mjuka hjul. Vägg från diskrum mot lärosal 2122 är tilläggsisolerad i och med placeringen av schakt. 6.12 Matsal I lokaler av den här typen handlar akustikåtgärderna ofta om bullerbekämpning. Det är viktigt att både sänka efterklangstiden och dämpa ut ljud som sprids i rummet. 6.12.1 Absorbenter i tak och på väggar Hela takytan förses med absorbent klass A. Här är föreslaget en 20 mm träullit som undertak, 100 mm mineralullsabsorbent läggs ovan träulliten alt. fästs dikt taket ovan träulliten. Utöver takabsorbenten krävs ytterligare ca 110 m 2 absorbent, vilken fördelas på möjliga väggar, tex. mot lågstadiedelen och övre del av väggen mot kök och diskinlämning. Vi föreslår här spaltpanel med bakomliggande 45 mm mineralull (se 6.7.1), eller 6mm Nordifa hårt pressad filt på läkt med 45 mm spalt. 6.12.2 Möbler Vid inköp av nya möbler är det viktigt att välja sådana med låg ljudalstring - bordsskivor med stegljudsdämpande beläggning, stolar med ben av kryssmodell eller medar. Befintliga möbler kan kompletteras med tassar av typ gummidoppsko. Exempel på produkter: -Bord Tapiflex Akustik från BRIO Lekolar, www.lekolar.se -UBBI-bordet, www.ubbi.se -Flertalet stolar och stoltassar från BRIO Lekolar, www.lekolar.se -Flera modeller av stoltassar finns hos Ackurat www.ackurat.se Akustikmiljö i Falkenberg 6.12.3 Skärmar med ljudabsorbenter. Skärmar mellan kö/passage och bord och mellan diskinlämning och bord rekommenderas. Skärmarna ska vara absorberande och kan tex utföras med spaltpanel med bakomliggande 45 mm mineralull på båda sidor av ett skivmaterial. Ett ljudgenomsläppligt ytskikt (tyg) placeras mellan panel och mineralull. 20 (22)

7 Luftbehandlingssystem Överhörning mellan rum via ventilationskanaler skall anpassas till ljudisoleringskrav enligt avsnitt 3.1. Ljudnivåkrav inomhus framgår i avsnitt 3.4. Ljud via uteluftsgaller och/eller avluftshuvar skall uppfylla krav enligt avsnitt 3.5. Vi förutsätter att detta dimensioneras av VVS. Fläktrummen har dimensionerats med avseende på ljudisolering. Följande anvisningar gäller: - Bottenplatta av betong under aggregatet bör väga 3-4 ggr mer än den roterande massan för att dess inre vibrationsisolering skall fungera och aggregatet inte skall överföra vibrationer till plattan och vidare upp i väggar. WSP antar att aggregaten är korrekt avvibrerade vid leverans och uppställda enligt tillverkarens anvisningar med avseende på luft och stomljud. - Vi rekommenderar att ljudabsorbenter av 100 mm mineralull typ Ecophon Modus Industry monteras över minst 75% takytan i fläktrummet. Dikt montage kan tillämpas. - Avstånd mellan aggregat och vägg samt kanaler och vägg skall uppgå till minst 500 mm. - Fläktaggregatet ställs enligt tillverkarens anvisningar med avseende på stomljud och ljudklass B. Dukstosar monteras mellan fläktaggregatet och kanalsystem. Infästning av vibrerande utrustning eller t ex rör, elstegar osv. skall ske vibrationsdämpat och bara fästas i tung byggnadskonstruktion. I fläktrum plan 3 får inga infästningar får ske i lättväggen mot förskoledel. 7.1 Fläktrum plan 3 Aggregat Envistar Flex Storlek 240 placeras i fläktrum plan 3. Denna har ljuddata: HD/F med pågjutning 10 30 mm likt övriga byggnaden kan användas även här. Vägg mot lågstadiedel i dubbel takhöjd skall utföras enligt avsnitt 6.1.1.8. 21 (22)

7.2 Fläktrum plan 0 Här kommer två aggregat placeras. Aggregat Envistar Flex Storlek 740 tjänar lågstadiedelen. Denna har ljuddata: Köksaggregat är ett Envistar Flex Storlek 850. Denna har ljuddata: Bjälklag ovan fläktrum kan utgöras av HD/F med pågjutning 10 30 mm likt övriga byggnaden. Vägg mot korridor utförs i minst R w 52 db. Dörr mot fläktrum skall hålla R w 40 db. 22 (22)