RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se
Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för ett stort antal tillstånd som i de flesta fall drabbar rörelseapparaten (men också kan påverka andra organ, t.ex. hud, slemhinnor och inre organ). Namn Efternamn 15 september 2010 2
Namn Efternamn 15 september 2010 3
Vad är rörelseapparaten? Rörelseapparaten är en gemensam benämning på muskler, senor, ligament, ben och leder. Till rörelseapparaten räknas även skelettssystemet, förbindelser mellan benen och muskelsystemet, dess försörjande system (blodets cirkulationssystem, och dess styrande system (nervsystemet). Namn Efternamn 15 september 2010 4
Skelettet : - ska hålla kroppen upprätt; - har också en stödjande och skyddande funktion; - bildar hävstänger för muskulaturen; - kroppens viktigaste depå för kalcium och fosfor. Ryggraden - bär upp huvudet, och - ger stadga och stöd till bålen. Leder och fogar - Skelettbenens förbindelse delas in i fogar och leder. - Lederna har fria ledytor, -fogarnas sammanfogade ytor förbinds av vävnadsmassa. Namn Efternamn 15 september 2010 5
Introduktion/Prevalens Rörelseorganens sjukdomar är en av våra stora folksjukdomar i Sverige; Drabbar cirka en fjärdedel av befolkningen (Cirka ¼ av alla patienter i primärvården söker för besvär från rörelseorganen); Sjukdomsgrupp som står för de högsta samhällskostnaderna i form av sjukvård (primärvård och slutenvård), läkemedel och socialförsäkringsutgifter; Den vanligaste anledningen till smärta, nedsättning av arbetsförmågan, långtidssjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsersättning i Sverige; Namn Efternamn 15 september 2010 6
Orsakar en tredjedel av all ohälsa och sjukfrånvaro i Sverige; Kostar därför samhället stora summor årligen; Sjukskrivning på grund av artros belastar sjukförsäkringssystemet med 1,4 miljarder kronor/år; Namn Efternamn 15 september 2010 7
Klassifikation Grovt indelas i inflammatoriska och icke-inflammatoriska; Inflammatoriska: förekommer hos minst 2 % av befolkningen; Inom denna grupp är reumatoid artrit (RA) den i särklass vanligaste sjukdomen; En typ - systemsjukdomarna, är sällsynta, men kräver ofta betydande behandlingsinsatser; Icke-inflammatoriska: De icke-inflammatoriska tillstånden är vanligast (Artros); Här inkluderas degenerativa ledsjukdomar (fibromyalgi, myalgi) som utreds och handläggs huvudsakligen i primärvården.; Namn Efternamn 15 september 2010 8
Reumatoid artrit (ledgångsreumatism): RA är en svår, ofta livslång handikappande sjukdom som främst drabbar kvinnor och som ger sämre hälsorelaterad livskvalitet och förkortad livslängd; RA är den vanligaste av de inflammatoriska sjukdomarna; Prevalensen är ca 0,5-1%; Incidensen 25-30/100 000 invånare och år i Sverige; Sjukdomen debuterar vanligast i 55 60 års ålder, men kan debutera i alla åldrar; 2 3 gånger vanligare hos kvinnor; Orsaken(etiologin) är fortfarande okänd; Namn Efternamn 15 september 2010 9
RA börjar som regel smygande och har ett kroniskt progressivt förlopp; Inflammationen bidrar på sikt till destruktion av brosk och underliggande ben; Sjukdomen går ofta i skov och svårighetsgraden och prognosen varierar; Ledinflammationerna och dess konsekvenser medför betydande funktionshinder och handikapp; RA-patienter utgör en förhållandevis liten grupp, men de är ofta svårt arbetshandikappade redan i ung ålder; Smärttillstånd i muskler och leder är en vanlig orsak till Namn Efternamn 15 september 2010 10 långtidssjukskrivning och sjukbidrag hos medelålders/äldre, kvinnor
Insjuknandefrekvensen når sitt maximum vid 75 år (60 procent) Namn Efternamn 15 september 2010 11
Vårdkonsumtion i Artrit och födelseland (Män) * Män födda i övriga världen, övriga norden och Finland har flest besök i de äldsta åldersgrupper. * Bland män födda i övriga världen domineras av personer födda i Irak och f.d. Jugoslavien. Namn Efternamn 15 september 2010 12
Vårdkonsumtion i Artrit och Utbildningsnivå (kvinnor och män) * Bland både män och kvinnor i åldersgruppen 45-59 år finns ett negativt samband mellan utbildningsnivå och antal patienter: ju högre utbildning desto färre patienter som har besökt vården för artrit. * I åldersgruppen 60 74 år är sambandet det motsatta: ju högre utbildning desto fler patienter som har besökt vården för artrit och särskilt för kvinnor. Sambandet är inte lika starkt för män. Namn Efternamn 15 september 2010 13
Vårdkonsumtion i jämförelse mellan olika socioekonomiska grupper Artrit - Vårdkonsumtionen i artrit varierar med utbildningsnivå och ålder i öppen och slutenvården; - Skilda kvinnor i alla åldersgrupper över 30 år en högre vårdkonsumtion i slutenvård ur ett civilståndsperspektiv; - Generellt har kvinnor födda i övriga Norden en högre konsumtion av öppenvård jämfört med kvinnor födda i Sverige. Artros - Högutbildade kvinnor i åldersgruppen 60 74 år dominerar konsumtionen av vård för artros; - Skilda kvinnor och män har generellt en högre konsumtion av slutenvård; Namn Efternamn 15 september 2010 14
Risk faktorer Naturliga Biologiska åldrandeprocessen (kroppens ålder påverkar rörelseapparatens funktionsförmåga, dess hållfasthet, elasticitet och styrka); Kön - fler kvinnor än män (könsskillnader till stor del beror på förhållande i arbetslivet dvs. krav, tempo, kontroll över arbetssituationen + betydande arbetsuppgifter i hem och hushåll, med ökade krav och mindre beslututrymme), dvs. fysiska belastningar i arbetslivet +/- psykologisk och social (stress; Ärftliga faktorer med medfödda defekter (speciellt vid den inflammatoriska ryggsjukdomen Bechterew); Namn Efternamn 15 september 2010 15
Patologiska Levnadsvanor Fysisk aktivitet (människan är byggd för fysisk aktivitet). Kroppen är inte konstruerad för att vara: - Stillasittande; - Inaktiv. Rökning (tobaksrökning är en riskfaktor för benskörhet [osteoporos] och även höftfrakturer och ryggbesvär); Kost såsom kalciumintag när det gäller benskörhet (osteoporos);? Större kroppslängd än mormalt samt betydande övervikt;? Alkoholmissbruk (det sannolikt har en negativ effekt på muskelstyrka samt skelettet blir skörare); Namn Efternamn 15 september 2010 16
Förebyggande åtgärder Riktade mor barn och ungdom: påverkan på: 1. Kost 2. ergonomiutbildning 3. Hälsofrämjande lek och idrott under skoltiden Namn Efternamn 15 september 2010 17
Riktade mot yngre och medelålders vuxna: satsning på att minska: 1. Tunga belastningar och monotona moment i arbetslivet 2. Förbättrad arbetsorganisation med uppmärksamhet på - arbetstempo; - arbetsplatsanknutna aktiviteter för att morverka ensidig muskelspänning; - ergonomisk anpassning av maskiner - ökad möjlighet till god fritidsmiljö; - begränsa rökning, alkoholbruk samt ge stöd till bättre kost Namn Efternamn 15 september 2010 18
Riktade mot äldre vuxna: genom stimulans av: 1. Fysisk och psykisk aktivitet, samt 2. Att skapa stödjande miljöer både för trafik, boende och fritid. 3. Att sluta röka! (rökare löper sannolikt större risk att insjukna i RA och de kan utveckla en svårare sjukdom); 4. P-piller kan möjligen skydda mot insjuknande, alternativt uppskjuta insjuknandet (??? biverkningar); 5. Postmenopausal hormonterapi kan ha inflammationsreducerande effekter. Namn Efternamn 15 september 2010 19
Artros (Icke-inflammatoriska tillstånd) Artros är ett samlingsbegrepp för ledsjukdomar som karaktäriseras av en sviktande ledfunktion med varierande destruktion av ledbrosk och ombyggnad av lednära ben; Den vanligaste ledsjukdomen (en folksjukdom); Artros drabbar större delen av befolkningen från 50 års ålder och uppåt; Mer än hälften av personer över 70 år har artros; Artros är den näst vanligaste sjukdomen hos kvinnor äldre än 60 år; Atros är den 4:e vanligaste hos män i samma åldersgrupp; Namn Efternamn 15 september 2010 20 Sjukdomen kan även drabba yngre med kraftig övervikt;
Artros är vanligare hos kvinnor (framför allt i fingrar) än hos män; Artrosutvecklingen ökar med stigande ålder (framför allt knäledsartros korrelerar med övervikt); Artros är primärt en ledbrosksjukdom; Broskförstörelsen går i regel långsamt (smygande debut under månader - år) och visar sig först som belastningssmärta, sedan tillkommer rörelseinskränkning, vilovärk och funktionsförlust); Namn Efternamn 15 september 2010 21
Män utgör en svag majoritet (53 procent) i åldersgruppen 30 44 år, Kvinnor utgör en mer påtaglig majoritet i åldrarna 45-59 år (56 Namn Efternamn procent), 60-74 år (57 procent), och 75 år och äldre (75 procent). 15 september 2010 22
Vårdkonsumtion i Artros och födelseland (Kvinnor) * Kvinnor födda i Finland och i övriga Norden har flest patienter per 100 000 invånare med artros, förutom i åldersgruppen 30-44 år där flest patienter är födda i Sverige. Namn Efternamn 15 september 2010 23
Vårdkonsumtion i Artros och födelseland (kvinnor och män) * Bland både män och kvinnor i åldersgruppen 45-59 år finns ett negativt samband mellan utbildningsnivå och antal patienter; * I åldersgruppen 60 74 år är sambandet det motsatta. Namn Efternamn 15 september 2010 24
Riskfaktorer Orsaken inte är helt känd, men ett antal riskfaktorer har definierats: Ålder, Övervikt, Ärftlighet, Tidigare ledskada, Ledbelastande arbete, Elitidrott, Muskelsvaghet. Artros kännetecknas av sviktande funktion i leden; Kostnaderna för sjukskrivningar till följd av artros är stora, främst på grund av de långa sjukskrivningsperioderna och att sjukdomen årligen drabbar så många. Namn Efternamn 15 september 2010 25
Folkhälsoprogram Ingen säkerställd sjukdomsmodifierande behandling vid artros; Rekommendationer och åtgärder inriktas på att lindra symtom och förbättra funktion; Information, Viktnedgång, Träningsråd (individuellt eller i grupp) och Uppföljning, Farmakologisk smärtlindring; Hjälpmedel; Operativa åtgärder vid grava symtom och röntgenologiska förändringar. Namn Efternamn 15 september 2010 26
Appendix Rörelseapparaten kräver regelbunden stimulans i form av fysisk aktivitet för att fungera väl. Saknad av denna stimulans medför inaktivitet nedsatt funktion i rörelseapparaten. Regelbunden fysisk aktivitet, belastning eller träning gör att skelettet blir kraftigare och starkare. Obelastad benvävnad blir urkalkad, försvagad och mindre hållfast. Vid ensidig träning kan obelastade eller mindre belastade skelettdelar försvagas. Ökad muskelstyrka, bättre koordinationsförmåga och ökad rörlighet medför ett skydd mot skador i rörelseapparaten. Regelbunden fysisk träning gör det lättare att behålla en normal Namn Efternamn 15 september 2010 27 kroppsvikt.