Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön

Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön J-K Miljökonsult

Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön. 2010-05-27 Beställare: LERUMS KOMMUN Box 225 44 25 LERUM Konsult: J-K Miljökonsult Brunneby 264 590 28 Borensberg Projektledare: Jan Karlsson Handläggare: Vida Jordén, Solid Ground 2

Innehåll Bakgrund...4 Sammanfattande bedömning... 4 Mjörns strand (öster om väg 190)...5 Alsjöns och Kroksjöns stränder och omgivningar (väster om väg 190, söder om Björboholm)...5 Dämsjöns stränder och omgivningar (väster om väg 190, Björboholm och norrut)...5 Sjöar och vattendrag... 5 Inventering av landområde... 6 Inventering av vattendrag... 7 Övergripande bedömning av sjöar... 7 Metodik... 7 Inventering av landområde... 7 Vattendrag... 9 Övergripande bedömning av sjöar... 9 Värdefulla landområden...10 Områdesnamn: Kroksjöns södra strand Id: 1 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19...10 Områdesnamn: Gammelgran vid Alsjön Id: 2 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19...11 Områdesnamn: Blandskog vid Alsjön Id: Klass: Fältbesökt: 2010-04-19...11 Områdesnamn: Mosse vid Nyedamm Id: 4 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19... 12 Områdesnamn: Betongruin Id: 5 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20...1 Områdesnamn: Udde Annekärr Id: 6 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20...14 Områdesnamn: Lövmiljö norr om Ryd Id: 7 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20... 14 Områdesnamn: Sumpskogsområde Id: 8 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20...15 Områdesnamn: Lindallé Id: 9 Klass: 2 Fältbesökt: 2010-04-20...16 Områdesnamn: Lindallé Björbo huvde Id: 10 Klass: 2 Fältbesökt: 2010-04-20... 17 Områdesnamn: Skog Björbo huvde Id: 11 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20...17 Områdesnamn: Ekar i tomtmiljö Id: 12 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20...18 Områdesnamn: Askar i tomtmiljö Id: 1 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20... 19 Områdesnamn: Ekar intill tomter Id: 14 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21...19 Områdesnamn: Mindre sluttning Id: 15 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21...20 Områdesnamn: Ekbacke Id: 16 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21...20 Områdesnamn: Sluttning Bua huvde Id: 17 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21...21 Områdesnamn: Strandängar Id: 18 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21...22 Områdesnamn: Ek Bua huvde Id: 19 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21...22 Värdefulla vattendrag...2 Vattendragsid: V1 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21... 2 Vattendragsid: V2 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21... 24 Vattendragsid: V Klass: Fältbesökt: 2010-04-21... 25 Värdefulla sjöar... 26 Sjönamn: Alsjön Id: S1 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19...26 Sjönamn: Kroksjön Id: S2 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19... 27 Sjönamn: Dämsjön Id: S Klass: Fältbesökt: 2010-04-21...28 Sjönamn: Mjörns strand Id: S4 Klass: 2 Fältbesökt: 2010-04-20...29 Bilaga 1 Karta, naturvärden

Bakgrund Syftet med uppdraget har varit att ta fram en naturvärdesinventering för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön som ska utgöra underlag till en fördjupad översiktsplan för dessa områden. En inventering av naturvärden och värden för friluftsliv har genomförts. Sammanfattande bedömning Den sammanfattande bedömningen av naturvärdena inom det inventerade området har delats in i tre landområden, bild 1, utifrån karaktär samt sjöar och vattendrag. Bild 1. De tre landområdena avgränsade med vita markeringar. 4

Mjörns strand (öster om väg 190) Mjörns strand är till stor del bebyggd med permanenta enbostadshus och fritidshusbebyggelse. Bebyggelsen ligger tätare i den södra delen av området. Den gamla banvallen som idag fungerar som gång- och cykelväg sätter sin prägel på strandmiljön. I tomtmiljöerna växer en hel del ädellövträd främst ek, lind och ask. Utmed stranden finns några mindre våtmarks- och sumpskogsområden. De två större uddarna Björbo och Bua huvde är till stor del trädklädda med ett stort inslag av ek. Utmed stranden har 1 områden med förhöjda naturvärden identifierats. Mjörns strand är så pass exploaterad att de naturmiljöer som finns kvar bör bevaras, skötas och hållas tillgängliga för allmänheten. Med tanke på att Mjörn är av riksintresse för naturvården bör ingen exploatering/nybyggnation göras utan ytterligare undersökningar, exempelvis av vattenvegetation. Alsjöns och Kroksjöns stränder och omgivningar (väster om väg 190, söder om Björboholm) Alsjöns och Kroksjöns omgivningar domineras av produktionsskog med inslag av mindre sumpskogar, mossar och branter. Alsjöns stränder är exploaterade med undantag av ett mindre sumpområde nordväst om sjön. I södra delen finns en badstrand med en liten sandstrand. Strandmiljön närmast Kroksjön är oexploaterad med en känsla av orördhet med undantag för norra delen inne i kroken. I Alsjöns och Kroksjöns omgivningar har fyra områden med förhöjda naturvärden identifierats. I och med att stora delar av Alsjöns stränder och omgivningar redan är bebyggda skulle man här kunna tillåta en fortsatt försiktig utbyggnad. Vid eventuella exploateringar av stränderna runt Alsjön bör man ha med i tanken att sjöns vatten rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. För att bevara känslan av orördhet bör ingen utbyggnad ske runt Kroksjön. Om man låter strandmiljöerna vara orörda kommer också naturvärdena att öka i framtiden. Dämsjöns stränder och omgivningar (väster om väg 190, Björboholm och norrut) Dämsjöns omgivningar domineras också de av produktionsskog. Stora delar är bebyggda (Björboholm), i och intill tomtmiljöerna finns lövträdsmiljöer som domineras av ek. Dämsjöns stränder är oexploaterade med undantag för ett synligt hus på den södra sidan av sjön. Eftersom huvuddelen av bebyggelsen ligger en bit bort från sjön så får man ett intryck och känsla av orördhet. I Dämsjöns omgivningar har två områden med förhöjda naturvärden identifierats. För att bevara känslan av orördhet bör ingen utbyggnad ske runt Dämsjön. Om man låter strandmiljöerna vara orörda kommer också naturvärdena att öka i framtiden. Sjöar och vattendrag Alla sjöar och vattendrag i det inventerade området står i förbindelse med Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Att vattendrag binder samman sjöar och olika miljöer i landskapet och fungerar som transportleder för en mängd olika organismer är positivt. Fiskar vandrar upp i bäckarna för att genomföra sin lek, frön från växter flyter med strömmen för att landa och slå rot på någon ny plats, många insekter har sitt larvstadie i vattendrag. Men eftersom de utgör ett sammanhängande system är känsligheten för påverkan också extra stor. Ett utsläpp eller någon annan påverkan högt upp i systemet kan ge följder långt ner i systemet, i detta fall Mjörn.

Mjörn är en populär bad- och fiskesjö och av riksintresse för naturvården. Man måste försäkra sig om att sjön inte påverkas av några utsläpp eller grumling beroende på åtgärder/ingrepp i vattendrag och sjöar som ligger högre upp i systemet. Inventering av landområde Varje naturvärdesklassat område har beskrivits med en allmän beskrivning, naturvärden, klass, värden för friluftslivet samt förslag på åtgärder/användning. Områdena fortsätter i vissa fall utanför inventeringsområdet, att inventera dessa delar ingick inte i uppdraget. Områdena redovisas utförligt i text under rubriken Värdefulla landområden samt på karta i bilaga 1. I tabell 1 redovisas sammanfattat de klassade naturområdena. Naturområdena har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Tabell 1. Sammanfattning av de klassade områdenas natur- och friluftsvärden. Id Områdesnamn Klass Naturvärden Friluftsvärden 1 Kroksjöns södra strand Äldre träd, död ved, lodytor och block Upplevelsevärde 2 Gammelgran vid Alsjön Värden för lavar, mossor och fågelliv Estetiska värden Blandskog vid Alsjön Äldre träd, död ved och grodspel Strövområde och grodspel 4 Mosse vid Nyedamm Äldre tall och gran - 5 Betongruin Äldre träd, död ved och damm Upplevelsevärde 6 Udde Annekärr Äldre träd Upplevelsevärde 7 Lövmiljö norr om Ryd Död ved och fågelliv Strövområde 8 Sumpskogsområde Fåglar och insekter Fågelskådning 9 Lindallé 2 Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 10 Lindallé Björbo huvde 2 Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 11 Skog Björbo huvde Äldre träd och död ved Utsikt, våraspekt och strövområde med stigar 12 Ekar i tomtmiljö Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 1 Askar i tomtmilj Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 14 Ekar intill tomter Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 15 Mindre sluttning Solbelyst sälg Estetiska värden och våraspekt 16 Ekbacke Äldre träd Estetiska värden 17 Sluttning Bua huvde Äldre träd, död ved, lodytor, block, vedsvampar och flora Strövområde och båtliv 18 Strandängar Fågeliv Fågelskådning 19 Ek Bua huvde Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden

Inventering av vattendrag Alla vattendrag som är blåmarkerade på topografiska kartan har inventerats och beskrivits med allmän beskrivning, klass, natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Vattendragen redovisas utförligt i text under rubriken Värdefulla vattendrag samt på karta i bilaga 1. I tabell 2 redovisas sammanfattat de karterade vattendragen. Tabell 2. Sammanfattning av vattendragens naturvärden. Id Klass Naturvärden V1 Liten naturlig bäck, med omväxlande lopp. V2 Bäck med naturligt lopp, strömmande, forspartier V Omväxlande bäck, meandring väster om väg 190 Övergripande bedömning av sjöar Alla sjöar inklusive ständer har övergripande bedömts och beskrivits med allmän beskrivning, klass, natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Bedömningen av sjöarna redovisas utförligt i text under rubriken Värdefulla sjöar. I tabell redovisas sammanfattat de bedömda sjöarna. Tabell. Sammanfattning av sjöarnas naturvärden. Id Sjönamn Klass Naturvärden S1 Alsjön Skogssjö, känsla av orördhet, sanka stränder S2 Kroksjön Skogssjö med bebyggda stränder S Dämsjön Skogssjö med humöst vatten, orörd känsla S4 Mjörns strand 2 Flexibla stränder med uddar, holmar, vassar och våtmarksområden Metodik Inventering av landområde Varje naturvärdesklassat område har beskrivits med en allmän beskrivning, naturvärden, klass, värden för friluftslivet samt förslag på åtgärder/användning. Områdena fortsätter i vissa fall utanför inventeringsområdet, att inventera dessa delar ingick inte i uppdraget. Naturområdena har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Klassningen är en sammanvägning bedömning utifrån ett antal värdekriterier såsom: Raritet, ovanlig naturtyp eller förekomst av sällsynta eller hotade arter Representativitet, välutvecklad naturtyp som är typisk för regionen eller kommunen Orördhet, låg grad av sentida mänskliga ingrepp Kontinuitet, en lång obruten förekomst av strukturer / hela naturtypen på platsen eller i området

Variation, en mångformig miljö erbjuder en rikedom av livsmiljöer Dokumentation, ett väldokumenterat område har särskilt värde för forskning Storlek, stora områden har bättre förutsättningar än små att långsiktigt behålla sina naturvärden. Biogeografiskt läge, ett område som ligger nära andra områden med liknande natur med höga värden har större värde än ett isolerat fragment. Klass 1 Område med högsta naturvärde Natura 2000-områden Lokal av större betydelse för hotade arter med hotklass CR, EN eller VU, enligt Artdatabankens rödlista Ängs- /hagmarker som fått klass1 i ängs-/hagmarksinventeringen och getts fullgod hävdstatus i ängsbetesinventeringen 2004 (TUVA) eller som omnämnts som särskilt värdefulla i TUVA. Särskilt skyddsvärda områden, lövskog, våtmarker (klass 1) Särskilt värdefulla nyckelbiotoper Naturreservat med särskilt höga naturvärden Områden med klass 1-2 i naturtypsinventering inom ett riksintresseområde för naturvården där denna naturtyp särskilt utpekas Klass 1-objekt i kommunens naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag Klass 2 Område med mycket höga naturvärden Övriga ängs- /hagmarker som bedömts ha god hävd enligt äng- och betesinventeringen 2004 (TUVA). Skyddsvärda områden med lövskog (klass 2) Våtmarker (klass 2) Lokal av större betydelse för missgynnade arter med hotklass NT, enligt Artdatabankens rödlista Nationellt värdefulla odlingslandskap med högsta naturvärdesklass enligt Naturvårdsverket (ej i Lerums kommun) Nyckelbiotoper i övrigt Naturreservat med vetenskapliga naturvärden i övrigt Områden med naturvårdsavtal eller biotopskydd Område av stor betydelse för kommunens utpekade ansvarsnaturtyper eller ansvarsarter Klass 2-objekt i kommunens naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag Klass Område med höga naturvärden Områden som finns med i kommunens kulturmiljöprogram med värden kopplade till landskapet Regionalt värdefulla odlingslandskap enligt Länsstyrelsens bevarandeprogram Områden med lövskog eller våtmarker i klass Objekt med naturvärden enligt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering Ängs/betesmarker som enligt Jordbruksverkets databas TUVA anses som restaurerbara Klass -objekt i kommunens naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag

Utöver ovan nämnda inventeringar etc. har ett antal andra utpekanden eller kvaliteter tillmätts betydelse vid klassificeringen, även om de aldrig ensamma motiverat en viss naturvärdesklass, till exempel: Område med landskapsbildsskydd enligt före detta naturvårdslagen Skogsområden inom utpekade värdetrakter för skog Vattendrag Alla vattendrag som är blåmarkerade på topografiska kartan (vattenförande hela året) har inventeras och beskrivs med avseende på bredd, djup, strömhastighet, bottensubstrat, vegetation och dess ev. potential som öringbiotop. Vattendragen har sedan beskrivits med allmän beskrivning, klass (enligt ovan), natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Övergripande bedömning av sjöar En övergripande bedömning av sjöarnas natur- och friluftsvärden har gjorts utifrån befintlig kunskap samt information som samlas in i samband med landinventeringen. Vi har beslutat att ge sjöar och vattendrag minst klass för att de här ingår i ett värdefullt sjösystem som står i förbindelse med Mjörn och påverkar andra sjöar och strandnära områden. För att säkrare kunna bedöma sjöarnas naturvärden skulle mer omfattande undersökningar av sjöarnas vegetation, fisk etc. behöva genomföras.

Värdefulla landområden Varje naturvärdesklassat område har beskrivits med en allmän beskrivning, naturvärden, klass, värden för friluftslivet samt förslag på åtgärder/användning. I bilaga 1 redovisas områdena på karta. Naturområdena har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Områdesnamn: Kroksjöns södra strand Id: 1 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19 Kroksjöns södra strand är obebyggd. Närmast sjön finns gungfly täckt av vitmossor. I mossmattan växer vitmossor, sileshår, blåtåtel, tranbär, rosling och en olika starrarter. Mot öster finns en mindre brant med block och lodytor. I branten domineras trädskiktet av gran, björk och asp i dimensioner upp till 4 dm. Här finns också enstaka tall. På marken växer främst blåbär. Död ved förekommer sparsamt. Naturvärden är främst knutna till äldre björk med skorpbark, den döda veden, lodytorna och blocken. Upplevelsevärde i jämförelse med omgivningen ger den obebyggda södra stranden av Kroksjön en känsla av orördhet. Fri utveckling lämnas orörd.

Områdesnamn: Gammelgran vid Alsjön Id: 2 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19 Gammal gran med grenar ned mot marken och rundad krona. Granens diameter är 7 dm i brösthöjd. Gamla granar är värdefulla för fågellivet men även för lavar, mossor och insekter. Estetiska värden. Lämnas kvar Områdesnamn: Blandskog vid Alsjön Id: Klass: Fältbesökt: 2010-04-19 Blandskog i fuktig mark väster om Alsjön. Den flerskiktade skogen domineras av gran i dimensioner mellan 1 och 7 dm och björk i dimensioner upp till 4 dm. Enstaka tall finns också med en diameter kring 4 dm. Både liggande och stående död ved förekommer, främst klenare dimensioner. Genom området flyter en mindre bäck som mynnar i Alsjön. På den mossbeklädda marken växer främst blåbär och ljung. Mot norr finns en damm omgiven av mossmark. Här växer klockljung, ljung, pors, rosling och tranbär på en matta av vitmossor. Vid fältbesöket spelade grodorna ljudligt i dammen. Naturvärdena i området är främst knutna till de äldre björkarna med grov skorpbark. Äldre granar med rundade kronor och den liggande och stående döda veden. Det flerskiktade trädskiktet och dammen med grodspel i norr bidrar också till naturvärdena. Mindre stigar passerar genom området som leder fram till de vandringsleden i norr om området.

Grodornas spel under våren är en spännande attraktion för stora som små. Fri utveckling. Områdesnamn: Mosse vid Nyedamm Id: 4 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19 Dränerad mosse med jämnt ställd tall 1 till dm i diameter, inslag av enstaka gran och björk. På marken växer tuvull, blåbär, klockljung, ljung och lingon på en matta av vitmossor och björnmossor. Enstaka torrträd, torraka och låga finns spritt i området. Naturvärdena är främst knutna till de enstaka äldre tallar och granar som finns i området samt till den sparsamt förekommande liggande och stående döda veden. Fri utveckling.

Områdesnamn: Betongruin Id: 5 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20 I västra delen av Hjällsnäsviken ligger denna gamla betongruin omgiven av en blandskogsdunge. I dungen växer gran, tall och ek i dimensioner upp till 6 dm i diameter. Här finns också sälg, asp och björk. I buskskiktet växer rododendron tillsammans med andra trädgårdsbuskar. Även på marken samsas diverse trädgårdsväxter med arter som vitsippa, vårfryle och blåbär. Viss död ved finns i området såsom torrakor av gran och tall. I områdets nordöstra del, mot den gamla banvallen som idag är gång- och cykelväg, ligger en liten damm. I och i anslutning till dammen växer sjöfräken, kaveldun, vass och mannagräs. Naturvärdena är främst knutna till de äldre lite grövre träden som eken med spärrgrenig krona och en äldre gran med rundad krona. Värden finns också knutna till den döda veden som torr rakorna av gran och tall. Även dammen tillför området variation och naturvärden. Områdets naturvärden kommer att öka med tiden. Spännande gammal betongruin, blandskogsdunge och damm med estetiska värden. Huvuddelen av strandlinjen är bebyggd innanför den gamla banvallen så små oaser som denna dunge är värdefulla. Områdets naturvärden kommer att öka ytterligare med tiden om man låter de äldre träden stå kvar och även på sikt tillåter en variation av trädslag. 1

Områdesnamn: Udde Annekärr Id: 6 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20 Glest trädbevuxen udde/kulle som nyligen röjts. Tall och ek dominerar i trädskiktet i dimensioner upp till 6 dm i diameter. Björk förekommer också rikligt i dimensioner kring dm. Gran, fågelbär och sälg finns också spritt i området. Mot norr växer en hel del asp och även klibbal i strandkanten. I buskskiktet växer främst en, nypon och sly av förekommande trädslag. På marken finns ljung, fårsvingel, blåbär, vårfryle, lingon och kruståtel. Hällar och block sticker upp här och var och i väster avgränsas området av en stenmur. Naturvärden är främst knutna till de äldre tallarna som har antydan till pansarbark och till de spärrgreniga ekarna. Värden finns också knutna till stenmuren, hällarna och blocken. Området har med största sannolikhet tidigare betats. Den nyligen utförda röjningen ger förutsättningar för en mer ljuskrävande flora att utvecklas. Estetiska värden. Om möjligt bete. Områdesnamn: Lövmiljö norr om Ryd Id: 7 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20 14

Västra delen av området som är torrare domineras av ek i dimensioner upp till 6 dm och björk i dimensioner upp till dm. Här växer även klibbal, asp och gran, enstaka asp mäter upp till 5 dm i diameter. I buskskiktet dominerar klenare hassel. På marken växer vitsippa, harsyra, majbräken och vårfryle. Genom området går den gamla banvallen och öster om denna är marken fuktigare och klibbal, björk och vide dominerar. På marken växer tuvtåtel och vass, vassarna tätnar mot Mjörn i öster. Död klen ved förekommer spritt i hela området. Naturvärden är främst knutna till de något äldre träden av ek och asp samt den döda veden. De fuktiga miljöerna och vassarna mot Mjörn har värden för fågellivet. Strövområde och våraspekt med mycket vitsippor. Fri utveckling, eventuellt röjning av uppväxande gran för att bibehålla lövdominansen. Områdesnamn: Sumpskogsområde Id: 8 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20 Sydväst om Björbo Huvde, mellan cykelbanan och vattnet finns ett sumpskogsområde och en rad med gamla björkar vid cykelbanan. Bland den täta vassen i sumskogsområdet växer några gamla björkar, al, asp och vide. På björkarna vid cykelbanan växer bl a sprängticka. Sumpskogsområdet har ett naturvärde framför allt för fåglar och insekter och de gamla björkstammarna växer mossor, lavar och tickor. 15

Fågelskådning. Lämna området för fri utveckling så ökar naturvärdet med tiden. Områdesnamn: Lindallé Id: 9 Klass: 2 Fältbesökt: 2010-04-20 Dubbelsidig lindallé i tomtmiljö. Allén består av 16 träd varav fyra är stubbade. Träden mäter cirka 6 dm i diameter. På tomten finns dessutom en solitärt stående lind som mäter närmare 8 dm i diameter. Äldre träd har stora naturvärden, träden ger livsrum åt mossor, lavar, insekter och andra småkryp. Träden är också värdefulla för många fåglar och fladdermöss. Alléer har också stora kulturhistoriska värden. Estetiskt tilltalande med gamla träd och alléer. Fortsatt skötsel så att träden får lov att bli riktigt gamla. 16

Områdesnamn: Lindallé Björbo huvde Id: 10 Klass: 2 Fältbesökt: 2010-04-20 En dubbelsidig lindallé i tomtmiljö. Allén omfattar ett 40-tal hamlade lindar med en diameter mellan 4 och 5 dm. Viss föryngring av allén har skett i form av nyplantering av lind. Äldre träd har stora naturvärden, träden ger livsrum åt mossor, lavar, insekter och andra småkryp. Träden är också värdefulla för många fåglar och fladdermöss. Alléer har också stora kulturhistoriska värden. Estetiskt tilltalande med gamla träd och alléer. Stora kulturhistoriska värden. Fortsatt skötsel så att träden får lov att bli riktigt gamla. Områdesnamn: Skog Björbo huvde Id: 11 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20 17

Skogsmiljö på ett berg med rester av en gammal parkmiljö. Skogen domineras av ek och tall i dimensioner mellan 2 och dm, enstaka träd finns som mäter kring 5 dm i diameter. Tall dominerar på hällmarkerna och i branterna mot Mjörn och ek i de centrala delarna. I buskskiktet växer främst en men även enstaka hassel. På marken finns ljung, blåbär,lingon, stensöta, vitsippa, majbräken och vårfryle. Mot söder finns en gammal stenmur. Naturvärden är främst knutna till de enstaka äldre ekarna och tallarna. Den död veden bidrar också den till naturvärdena. Vacker utsikt och ekmiljöer med våraspekt. Flera välanvända stigar löper genom området. Eventuell röjning utmed stigar samt röjning av eventuellt uppväxande gran för att bevara ek och tall dominansen. Områdesnamn: Ekar i tomtmiljö Id: 12 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20 På tomten vid ett stort gammalt hus står några spärrgreniga ekar med stamdiametrar på ca 80 cm. Ekarna har framför allt ett framtidsvärde då gamla ekar är viktiga för ett otal andra organismer. Det finns mossor, lavar, svampar och insekter som är beroende av gamla ekar för sin existens. Estetiska värden. Låt träden stå kvar och bli riktigt gamla. 18

Områdesnamn: Askar i tomtmiljö Id: 1 Klass: Fältbesökt: 2010-04-20 Strax norr om område 12 finns en tomt med askar, stamdiameter 6 dm, några mindre ekar, 5 dm i stamdiameter, samt al, gran och björk. På marken växer bl a vitsippa och fryle. På tomten finns också små stensatta dammar och kanaler. Gamla ädellövträd har ett naturvärde. De här askarna börjar bli gamla och naturvärdet ökar om de får stå kvar. Stensätttningarna kan ha ett visst kulturvärde. Estetiska värden. Askarna ska helst få stå kvar och bli gamla. Områdesnamn: Ekar intill tomter Id: 14 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 Två ekar i anslutning till tomtmiljöer. Ekarna mäter närmare 9 dm i diameter, en av ekarna har en vid spärrgrenig krona och den andra är mer högstammig. Inga håligheter kunde ses från marken. Äldre ekar är betydelsefulla för andra organismer framförallt svampar,lavar, mossor, insekter och andra småkryp Estetiska värden. Bibehåll dem friställda, spärrgrenig ekar är känsliga för kronkonkurrens. 19

Områdesnamn: Mindre sluttning Id: 15 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 Mindre sluttning med sälg, ek och björk i dimensioner upp till 5 dm i diameter. I buskskiktet finns hassel. Marken är till stor del bar men här och var växer vitsippor. Sälgen blommar tidigt och är därför viktig för många insekter och fåglar. Estetiska värden och våraspekt med vitsippor. Sälgarnas värden är till stor del beroende av att de står solbelysta. Områdesnamn: Ekbacke Id: 16 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 Ekbacke i tomtmiljö med jämnt ställd i ek i dimensioner upp till 8 dm i diameter. På marken växer vitsippor. 20

Äldre ekar är betydelsefulla för andra organismer framförallt svampar,lavar, mossor, insekter och andra småkryp. Estetiska värden och våraspekt med vitsippor. Områdesnamn: Sluttning Bua huvde Id: 17 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 Flerskiktad skog Bua huvde som i nordsluttningen domineras av asp i klenare dimensioner, 2- dm, enstaka träd är grövre, 5 dm. I sydvästra sluttningen dominerar ek med inslag av lind mest i dimensioner kring -4 dm. Andra förekommande trädslag är gran, ek, björk och lind. I buskskiktet växer hassel, druvfläder och slån. På den mossklädda marken i nordsluttningen växer harsyra, blåbär, träjon, vårfryle, smultron och tuvtåtel. Förekommande mossor är husmossa, grov sidenmossa, björnmossa, kransmossa, tuja, kvastmossa och väggmossa. Krusig ulota och flera olika vedsvampar finns på träden. I området finns mycket block och lodytor. Klen död ved förekommer i rikliga mängder, enstaka grov ved finns också. I den sydvästra sluttningen finns en intressant brynflora dokumenterad sedan tidigare med arter som trollsmultron, tandrot, lundbräsma, springkorn och kaprifol. I norr är naturvärdena främst knutna till rikligheten av asp som är viktiga framförallt för fågellivet. Död ved, lodytor och block bidrar också till områdets naturvärden. Värdena kommer öka ytterligare i framtiden om området lämnas orört. I sydvästsluttningen är värdena knutna till brynmiljöerna med hällar, buskar och intressant flora. Något otillgängligt men fina strövmarker för närboende. Värdefullt för de som kommer sjövägen med båt. Fri utveckling. 21

Områdesnamn: Strandängar Id: 18 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 Strandängar som åtminstone i södra delen betades 200. Den norra delen är igenväxande med stora busk- och trädpartier av klibbal och vide. I dessa delar finns en del klen död ved. Marken är näringsrik och här växer främst arter som tuvtåtel, veketåg, svärdslilja och älgört. Området är viktigt för fågellivet utmed sydvästra Mjörnstranden. Strandängarna är värdefulla för fågellivet. Lättillgängligt från cykel- och gångbanan. Utsikt och fågelskådning. Fortsatt bete i öppna delar och eventuell restaurering av stranängarna som vuxit igen. Områdesnamn: Ek Bua huvde Id: 19 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 22

Spärrgrenig ek 7,5 dm i diameter Äldre ekar är betydelsefulla för andra organismer framförallt svampar,lavar, mossor, insekter och andra småkryp. Estetiska värden. Bibehåll dem friställda, spärrgrenig ekar är känsliga för kronkonkurrens. Värdefulla vattendrag Alla vattendrag som är blåmarkerade på topografiska kartan och vattenförande har karterats och beskrivits med allmän beskrivning, klass, natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Vattendragen har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Vattendragsid: V1 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 Beskrivning Från Kroksjön via Alsjön och ut i Mjörn rinner en liten bäck. Från Kroksjön rinner bäcken först över tomtmark och sedan in i ett sumpigare blandskogsområde innan den når Alsjön. Den flerskiktade skogen domineras av gran och björk. Bäcken är lugnflytande och ca 0,8 m bred och djupet 0,1 m. Bottensubstratet är finsediment och detritus. 2

Från Alsjön till landsvägen rinner bäcken först över tomtmark och senare in i ett barrskogsområde. Här är vattendraget till stora delar snabbt strömmande. Bottensubstratet utgörs av sand, sten, block och detritus. Näckmossa växer på några stenar i bäcken. Bäcken fortsätter under vägen genom en plåttrumma, in i en liten damm och över tomtmark tills den rinner under gång- och cykelvägen via en stensatt undergång och ut i Mjörn. Värde Vattendrag har alltid ett visst naturvärde, bl a genom sin funktion som transportled för olika organismer. Naturvärdet i den lilla bäcken från Kroksjön till Mjörn utgörs av dess naturliga och omväxlande lopp. En porlande bäck har dessutom ett rekreationsvärde för de människor som vistas i dess närhet. Alla former av exploatering/byggnation i eller i bäckens närhet måste ske under försiktiga former. Dels med tanke på bäckens djur- och växtliv men även med tanke på att bäcken mynnar i Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Vattendragsid: V2 Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 Beskrivning Från sjön Trehörningen kommer ett vattendrag som förenas med bäcken från Dämsjön och mynnar i Mjörn. Fram till dess att de två bäckarna förenas rinner bäcken från Trehörningen mestadels i ung granskog omgiven av mycket asp- och björksly. I fältskiktet växer tuvtåtel och veketåg och i bottenskiktet vit- och björnmossor. Bäckens bredd är 0,-1,0 m och djupet 0,1-0, m. Bottensubstratet är Sand, grus, sten och block samt mycket död ved i form av grenar och sly. I stora delar av bäcken är vattnet strömmande och på några platser forsar det över sten och block. 24

Värde Naturvärdet i bäcken från sjön Trehörningen utgörs av dess naturliga lopp med stora strömmande och forsande sträckor. Dessutom har vattendrag alltid ett naturvärde genom sin funktion som transportled för olika organismer. En porlande bäck har också ett rekreationsvärde för människor som vistas i dess närhet. Alla former av exploatering/byggnation i eller i bäckens närhet måste ske under försiktiga former. Dels med tanke på bäckens djur- och växtliv men även med tanke på att bäcken rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Vattendragsid: V Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 Beskrivning Från Långsjön via Långsjötjärnen rinner en bäck till Dämsjön. Mot gränsen av utredningsområdet rinner bäcken i ett barrskogsområde. Närmast bäcken står, förutom gran och tall, även al och några enar. På marken växer vit- och björnmossor. Bottensubstratet är sten och block samt fin- och grovdetritus. Vattenhastigheten är svag ström till strömmande. Närmare sjön breder ett kärrområde ut sig och här blir bäcken mer lugnflytande och bottensubstratet är finsediment och detritus. Bäcken fortsätter ut ur Dämsjön över en privat tomt och under en väg. Nedströms vägen har någon dämt upp bäcken skapat en liten damm. Bäcken fortsätter över tomtmark tills den flyter samman med bäcken från Trehörningen. Från sammanflödet strömmar bäcken över block och sten vidare under en övergiven väg med en stensatt undergång. Mellan den gamla vägen och landsvägen, ca 20 meter, är bäcken lugnflytande med tendens till meandring över ett ganska plant område som troligen översvämmas vid höga flöden. Längs den här sträckan utgörs bottensubstratet av sand, grus och grovdetritus. Bredden är 1,5 2 m och djupet 0, m. Bäcken fortsätter sedan under landsvägen via ett 2 meters betongrör och sedan under gång- och cykelvägen och slutligen som ett dike ut i Mjörn. 25

Värde Bäcken har sitt högsta naturvärde i sitt naturliga lopp med omväxlande strömmande och lugnflytande sträckor. Dessutom har vattendrag alltid ett naturvärde genom sin funktion som transportled för olika organismer. En porlande bäck har också ett rekreationsvärde för människor som vistas i dess närhet. Alla former av exploatering/byggnation i eller i bäckens närhet måste ske under försiktiga former. Dels med tanke på bäckens djur- och växtliv men även med tanke på att bäcken rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Värdefulla sjöar Alla sjöar inklusive ständer har bedömts och beskrivits med allmän beskrivning, klass, natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Sjöarna har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Sjönamn: Alsjön Id: S1 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19 Beskrivning Alsjön är en liten skogssjö med humusfärgat vatten. På norrsidan finns sammanhängande barrskog och i nordväst ligger ett litet sankområde där det också finns en liten göl.vid besöket var dammen flitigt frekventerad av kväkande grodor. Längs stränderna växer tranbär, rosling, vitmossor, pors och olika starrarter. I sjön finns glesa bestånd av vass. Stora delar av sjöns stränder eller dess närhet utgörs av bebyggd tomtmark. I sjöns sydvästra del finns också en liten badplats. 26

Värde Sjöar har alltid ett visst naturvärde. Förutom fiskar är många fåglar, grodor och insekter beroende av sjöar och dess strandmiljöer där de lever och förökar sig. Det högsta naturvärdet i Alsjön är den nordvästra delen med det lilla sankområdet vid bäckens inlopp i sjön. Sjön har också ett värde för rekreation och friluftsliv. Att sitta vid en sjö och njuta av stillheten tilltalar de flesta människor. I och med att stora delar av sjöns stränder och omgivningar redan är bebyggda skulle man här kunna tillåta en fortsatt försiktig utbyggnad. En sådan utbyggnad måste dock ske med stor försiktighet så att man inte stör djur- och växtlivet i sjön och dess frånflöde. T ex måste man vid schaktning se till att man inte grumlar vattnet. Vid eventuella exploateringar av stränderna runt Alsjön bör man ha med i tanken att sjöns vatten rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Sjönamn: Kroksjön Id: S2 Klass: Fältbesökt: 2010-04-19 Beskrivning Kroksjön är belägen strax sydväst om Alsjön. Sjöarna står i förbindelse med varandra via en liten bäck som rinner från Kroksjö till Alsjön. Kroksjön har, precis som namnet antyder, formen av en krok. I norr, inne i kroken finns några bebyggda tomter medan övriga delar är obebyggda vilket ger sjön en känsla av orördhet. Stränderna är till stora delar sanka och där växer vitmossor, sileshår, blåtåtel, tranbär, rosling och en olika starrarter. På den nordöstra sidan av sjön har man haft ett upplag med sprängsten på sjösidan av vägen. Värde Sjöar har alltid ett visst naturvärde. Förutom fiskar är många fåglar, grodor och insekter beroende av sjöar och dess strandmiljöer där de lever och förökar sig. Det högsta naturvärdet i Kroksjön är de orörda stränderna väster, söder och öster. Sjön har också ett värde för rekreation och friluftsliv. Att sitta vid en sjö och njuta av stillheten tilltalar de flesta människor. 27

För att bevara känslan av orördhet bör ingen utbyggnad ske runt Kroksjön. Om man låter strandmiljöerna vara orörda kommer också naturvärdena att öka i framtiden. Om man ändå låter bebygga stränderna runt Kroksjön så måste det ske under försiktiga former. Dels med tanke på naturen runt sjön men även med tanke på att sjöns vatten rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Sjönamn: Dämsjön Id: S Klass: Fältbesökt: 2010-04-21 Beskrivning Dämsjön är en liten skogssjö med humusfärgat vatten. På den södra sidan av sjön finns ett synligt hus vid stranden, annars är här en känsla av orördhet, mycket grodsång, några änder och gäss simmar ute i sjön. I strandkanterna växer vit- och björnmossor, ljung, klockljung, kråkbär, lingon, tranbär och olika starrarter. I sjön syns rester av näckrosor och slinga. Vid bäckens inlopp i sjön växer rikligt med starr. Värde Sjöar har alltid ett visst naturvärde. Förutom fiskar är många fåglar, grodor och insekter beroende av sjöar och dess strandmiljöer där de lever och förökar sig. Det högsta naturvärdet i Dämsjön är de orörda stränderna. Sjön har också ett värde för rekreation och friluftsliv. Att sitta vid en sjö och njuta av stillheten tilltalar de flesta människor. För att bevara känslan av orördhet bör ingen utbyggnad ske runt Dämsjön. Om man låter strandmiljöerna vara orörda kommer också naturvärdena att öka i framtiden. Om man ändå låter bebygga stränderna runt Dämsjön så måste det ske under försiktiga former. Dels med tanke på naturen runt sjön men även med tanke på att sjöns vatten rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. 28

Sjönamn: Mjörns strand Id: S4 Klass: 2 Fältbesökt: 2010-04-20 Detta område skiljer sig från de andra då det omfattar Mjörns strand och inte själva sjön. Beskrivning I sydvästra delen Hjällsnäsviken finns en stor våtmark som gränsar till och delvis går in i som en smal remsa i utredningsområdet. Våtmarken i den här delen är alsumpskog med inslag av vide. Mitt för vägkorsningen är träden nyligen avverkade. Norrut fram till udden vid reningsverket består strandmiljön av mycket sprängsten och några nakna hällar. Längs stranden står enstaka träd, mest al men även asp, björk och några videbuskar. Närmast udden tätnar träden och blir till en smal lövridå. I vattnet växer glest med vass. Mot udden är kanten mot sjön stensatt och här är vassen betydligt tätare. Udden vid reningsverket är nyligen röjd och nu glest bevuxen av främst tall och ek. Mot norr växer en hel del asp och även klibbal i strandkanten. Hällar och block sticker upp här och var och i väster avgränsas området av en stenmur. Norr om reningsverket ligger en liten badstrand och strax norr om denna finns en liten udde med en privattomt där det står några ekar, diameter 40 cm. Mellan den lilla udden och Björboholm finns två båtbryggor och iläggningsplatser för båtar. Längs den här sträckan är vassarna tätare och bredare och i kanten växer al och vide samt någon enstaka björk. I vasskanten ligger också lite nedfallna träd. Söder om bäcken från Dämsjön och Trehörningen ligger en gammal ödetomt med några gamla fruktträd. Ett hundratal meter norr om ödetomten finns ett sumpskogsområde med bl a gamla björkar. Här växer också al, asp och vide samt vass. Längs vägen står några riktigt gamla björkar med stora sprängtickor. I södra delen av Björbo huvde ligger tomter utmed strandlinjen. Norra delen utgörs av ett berg med branter ned mot Mjörn. På berget växer skog med rester av en gammal parkmiljö. Skogen domineras av ek och tall i dimensioner mellan 2 och dm, enstaka träd finns som mäter kring 5 dm i diameter. Tall dominerar på hällmarkerna mot Mjörn och ek i de centrala delarna. I den inre nordvästra kanten av Björbo huvde finns en småbåtshamn och lite längre norrut växer spärrgreninga ekar med stamdiametrar på ca 80 cm på tomterna vid de gamla husen. Ytterligare norrut finns ett parkliknande område med bla små stensatta dammar och murar. Här växer ek, 50 cm i stamdiameter, och ask, 60 cm i stamdiameter, samt al, vide och vass. Fram till Nabben är växtligheten i strandmiljön gles och utgörs av enstaka al och vide samt vass. Norr om Nabben blir vassbältet bredare och tätare. I östra delen av Bua huvde står en flerskiktad skog som i nordsluttningen domineras av asp i klenare dimensioner, 2- dm, enstaka träd är grövre, 5 dm. I sydvästra sluttningen dominerar ek med inslag av lind mest i dimensioner kring -4 dm. Västra delen av Bua huvde utgörs av strandängar.varav den södra delen är öppen och den norra delen är igenväxande med stora busk- och trädpartier av klibbal och vide. 29

Värde De högsta naturvärdena längs stranden vid Mjörn är träden i tomtmiljöerna, våtmarksområdena, skogsmiljöerna på Björbo och Bua huvde samt strandängarna vid Bua huvde. Miljöer som framförallt är värdefulla för fågellivet. I den strandnära zonen finns inga värden som höjer sig över det vanliga för svenska sjöar förutom de nämnda våtmarksområdena. För att göra en korrekt bedömning av vattenmiljön krävs noggrannare undersökningar vid en annan tidpunkt. Fritids- och rekreationsvärdet är högt. Längs hela den inventerade sträckan löper en gång- och cykelväg med en härlig utsikt över Mjörn. Med tanke på att Mjörn är av riksintresse för naturvården bör ingen exploatering/nybyggnation göras utan ytterligare undersökningar, t ex av vattenvegetationen. Dessutom är stranden i det utredda området redan idag exploaterad och de miljöer som finns kvar bör bevaras och vara tillgängliga för allmänheten. 0

Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekörr, Alsjön och Kroksjön - Bilaga 1 Karta, naturvärden Gärdsjööga Getåsen jöbäcken Buaviken Gärdsjömossen Bockamossen Hjortesjön ÖSTADS SN STORA LUNDBY SN ÖSTADS FG ÖSTADS FG STORA LUNDBY SN Boden 18 S4 18 ås ööga Kroksjön Ulekullarna Hjortemossen Nabbens bäck 19 19 S4 Lyckes Bua huvde 17 17 BODEN Bu BJÖRBOHOLM Hålakärr Nabben 14 14 1 1 Käringön Långsjötjärnen Björboåsen 15 16 15 16 12 12 S4 Småbåtshamn V Fläskekärr Vättlefjäll V Dämsjön S S Ekåsa Vårdhem 9 9 8 8 S4 10 10 Björbo huvde 11 11 Biffen V V S4 Björboholm Hoppet Nyedamm V2 V2 V2 Flatholmarna Tron K Trehörningen 4 HJÄLLSNÄS 4 7 7 S4 Kroksjödal Annekärr Ryd ön 1 S2 1 Kroksjön S2 V1 2 2 S1 Alsjön S1 V1 V1 Mjörn Badplats Reningsverk 6 6 Hundskär LAMMHOLMEN L Grimmetjärnen Alsjön S4 Grimmekärr 5 5 Svartevattnet Flaketjärnen HUNSERED Teckenförklaring 9-10 Värdefulla landområden, klass 2 S4 Värdefulla sjöar, klass 2 1-19 Värdefulla landområden, klass S1-S Värdefulla sjöar, klass V1-V Värdefulla vattendrag, klass