Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord av 2013-10-30 Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text]
1 Innehåll: Om Brottsofferjouren 2 Bidrag 2 Kommunbidragsundersökningen 2013...2 Jourer och kommuner..2 Att jämföra bidrag.3 Kommunernas bidrag...4 Jourernas sammanlagda bidrag..5 Jämförelse med 2011 6 Inga bidrag..6 Ansökningsbelopp.7 Kontakt med kommunen...7 Samverkansavtal 8 Bilagor tillgängliga på www.boj.se i anslutning till den här rapporten: a) Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer (pdf) b) Tabell: Kommunernas bidrag länsvis, (Excel 1997-2003) c) Tabell: Jourernas bidrag länsvis, (Excel 1997-2003)
2 Om Brottsofferjouren Det finns 93 lokala brottsofferjourer över hela Sverige. Här kan alla som drabbats av brott få stöd, råd och information av en ideell stödperson. På tingsrätterna finns vittnesstöd som hjälper både målsägande och vittnen vid rättegången. Mindre än hälften av jourerna har någon form av anställd personal (oftast på deltid) som samordnar verksamheten. Tillsammans hjälpte Sveriges brottsofferjourer 48 324 personer inom den brottsofferstödjande verksamheten under verksamhetsåret 2012. arbetar med brottsofferfrågor på nationell nivå. Vartannat år utför Riksförbundet Kommunbidragsundersökningen i syfte att kartlägga kommunernas ekonomiska bidrag till Sveriges brottsofferjourer. Bidrag De enskilda jourerna får årligen ett grundbidrag om 30 000 kr från statliga Brottsofferfonden som administreras av Brottsoffermyndigheten. Jourer som bedriver vittnesstöd vid landets domstolar kan också söka ett särskilt bidrag för denna del av verksamheten. En mindre del av jourerna uppbär ett regionalt bidrag och några driver tidsbegränsade projekt och har beviljats medel för det. I övrigt är alla jourer beroende av det bidrag de får från sina respektive kommuner. Enligt socialtjänstlagen kap 5 11 har varje kommun ansvar för att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. I lagen nämns särskilt kommunernas ansvar för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn. Kommunbidragsundersökningen 2013 93 lokala brottsofferjourer har varit registrerade som medlemmar i Brottsofferjourernas Riksförbund under 2013. 277 av 290 kommuner har samarbete med en brottsofferjour. 1 Undersökningen har genomförts genom en av Riksförbundet utfärdad enkät som sänts till samtliga jourer via e-post. I några fall har enkäten besvarats via telefon. Jourerna har uppmanats ange de senaste tillgängliga uppgifterna om kommunernas bidrag till jouren. Enkäten har utökats i jämförelse med tidigare undersökningar till att inkludera frågor om vilket belopp jouren ansökt om hos de olika kommunerna samt vilken typ av kontakt de haft med kommunerna i bidragsfrågan (skriftlig, muntlig, personliga möten). Jourer och kommuner Varje brottsofferjour har hand om ett specifikt geografiskt område. Det vanligaste är att en jour täcker en, två eller tre kommuner. Fem brottsofferjourer verkar i olika stadsdelar inom Stockholms kommun. 2 1 13 kommuner saknar samarbete med Brottsofferjouren: Pajala, Övertorneå, Överkalix, Kalix, Haparanda, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Tanum, Öckerö, Nykvarn, och Burlöv. Även Malmö kommun saknar brottsofferjour, men har ett eget kommunalt brottsofferstöd. 2 Brottsofferjourerna i Skärholmen (Hägersten-Liljeholmen, Älvsjö, Skärholmen), Stockholm Sydost (Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Skarpnäck), Stockholms Innerstad-Lidingö (Innerstaden samt Lidingö kommun), Spånga-Kista (Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta) och Västerort (Hässelby-Vällingby, Bromma samt kommunerna Solna, Sundbyberg och Ekerö).
Antal jourer 3 Antal brottsofferjourer som verkar i visst antal kommuner (2013) 22 22 25 3 1 1 11 4 7 2 1 1 1 De 16 brottsofferjourer som täcker fem eller fler kommuner har en särskilt tung administrativ börda eftersom de ofta måste göra en separat bidragsansökan till varje kommun. Det tar mycket tid från stödarbetet att sända in ansökningshandlingar med bilagor till flera olika kommuner varje år. Att jämföra bidrag Kommunernas och jourernas storlek och förutsättningar skiljer sig så mycket åt att det inte är meningsfullt att enbart göra en jämförelse av bidragen i absoluta tal, dvs. hur stor summa varje kommun bidragit med. För att jämföra jourerna och kommunerna sinsemellan utgår vi från invånarantalet, det vill säga vi räknar ut hur mycket varje kommun bidrar med per invånare. Invånarantalet i varje kommun sammanställs av SCB, Statistiska Centralbyrån och är angivet i de tabeller som publiceras som bilagor till den här undersökningen. 3 Man kan också behöva ta hänsyn till mängden brott som begås i kommunen. Brottsofferjourer i områden med hög brottslighet kanske egentligen behöver större resurser till sitt förfogande än vad de får utifrån invånarantalet. Det är troligt att kommuner med hög brottslighet har fler brottsutsatta och svårare fall som kräver mer omfattande insatser. Begreppet brottslighet är vanskligt att definiera och svårt att mäta. Det mått vi har till vårt förfogande är antal anmälda brott per kommun, statistik som tillhandahålls årligen av Brå, Brottsförebyggande Rådet. Varje anmält brott är inte lika med ett brottsoffer. En person kan drabbas av flera brott som anmäls vid samma tillfälle. Flera personer kan vara med om ett och samma brott, till exempel en familj som drabbas av inbrott. Men eftersom Brå inte för statistik över hur många som drabbas av varje brott är den enda siffra vi har tillgänglig den om hur många brott som anmälts. 3 Se bilagor: Kommunernas bidrag länsvis, tabell ht 2013 och Jourernas bidrag länsvis, tabell ht 2013
4 Ungefär 82 % av den totala mängden anmälda brott varje år är brott där det kan finnas enskilda personer som målsägande. Det är detta mått vi valt att redovisa i tabellerna tillsammans med invånarantalet. 4 Kommunernas bidrag 5 Sveriges kommuner bidrar i genomsnitt med 1,89 kr per invånare till Brottsofferjouren. Med justering för de 13 kommuner där det inte finns någon lokal jour (se not 1) som kan uppbära bidrag blir snittet istället 1,95 kr per invånare. Det genomsnittliga bidraget för de kommuner (226 st) som givit bidrag är 2,14 kr per invånare. Högst bidrag per invånare till en lokal brottsofferjour ger Kristinehamns kommun med 16,86 kr. Därefter följer Storfors, Västerås, Tomelilla, Enköping och Luleå kommuner, som alla ger bidrag på över 7 kr per invånare. I nästan samtliga av dessa kommuner finns omständigheter som gjort att jouren erhåller ett högre bidrag, till exempel att den driver särskild verksamhet för unga brottsoffer eller erbjuder skyddat boende för personer som utsatts för våld i nära relation, vilket sker i samverkan med kvinnojourerna. Detaljerad information kring samtliga kommuners bidrag till Brottsofferjouren i kronor och kronor per invånare samt jämförelser med förra undersökningen (hösten 2011), plus aktuella invånarantal och mängd anmälda brott finns i Excel-tabeller på www.boj.se i anslutning till den här rapporten. Där finns också ett överskådligt diagramdokument som visar bidrag per invånare länsvis. Ovan en kartbild över Sveriges kommuners genomsnittliga bidrag till Brottsofferjouren enligt årets undersökning. Kartan visar enbart kommunbidrag per invånare i kronor - inte eventuella 4 En del brott drabbar ingen enskild person. Enkla exempel är skattefusk, bidragsfusk, olovlig körning osv. Detta är brott mot ordningsförordningar eller regelverk där samhället i stort drabbas. Under varje rubrik i brottsbalken finns emellertid brott där enskilda kan drabbas. Därför är samtliga brott under brottsbalken med i vår uträkning. Av de specialrättsliga författningarna är endast lagen om kontaktförbud medräknad, detta eftersom överträdelse av förbudet tydligt riktar sig mot och drabbar en enskild person. 5 Se bilagor: Kommunernas bidrag länsvis, tabell ht 2013 samt Diagram ur kommunbidragsu, ht 2013.
Antal jourer 5 andra förmåner i form av betald tjänst, lokal eller övrigt som vissa kommuner bidrar med till sina brottsofferjourer. Uppgifter om detta finns i de tidigare nämnda tabellerna. Jourernas sammanlagda bidrag 6 En sammanfattning av de 93 jourernas sammanlagda bidrag visas i diagrammet nedan. Fem jourer når över ett bidrag på 5 kr per invånare. De 12 jourer som inte har något kommunbidrag har heller inte ansökt om bidrag hos någon av sina kommuner. Översikt: Bidrag i kronor per invånare för Sveriges brottsofferjourer 22 12 10 10 10 7 6 4 2 3 2 5 Totalt 27 jourer har någon form av subventionerad hyra eller gratis lokal. Det är i drygt hälften av fallen någon av jourernas kommuner eller det kommunala bostadsbolaget som står för kostnaden. I andra fall kan det vara så att jouren har lokal i polishuset eller delar lokal med någon annan organisation eller att värden väljer att stödja jouren med förmånlig hyra. Jourerna har i många fall svårt att uppskatta värdet av lokalen. Vissa uppger att de aldrig skulle ha haft råd att ha en så centralt belägen eller stor lokal om de inte haft subventioner, andra uppger tvärtom att lokalen de har tillgång till annars skulle stå tom och värdet av den därmed inte är så högt. 44 jourer har i någon utsträckning anställd personal. Ytterligare två jourer har tillgång till service från anställd personal i närliggande jour. Det handlar om sammanlagt drygt 46 tjänster fördelat på omkring 60 individer. 7 15 av dessa jourer har tjänster som betalas eller delbetalas av utomstående. I ett fall står kommunen för kostnaden, i ett fall är samordnaren anställd av kyrkan men kan lägga arbetstid på arbetsuppgifter för Brottsofferjouren. I övrigt handlar det om att tjänsten finansieras helt eller delvis av lönebidrag, bidrag från Socialstyrelsen eller Arbetsförmedlingen. Fyra jourer får annat bidrag från kommunen i form av gratis telefon, kontorsmaterial eller liknande. 6 Se bilaga: Jourernas bidrag länsvis, tabell ht 2013 7 Inklusive vittnesstödssamordningen vid landets tingsrätter.
6 Jämförelse med 2011 140 av kommunerna har förändrat sina bidrag i jämförelse med förra undersökningen (hösten 2011). Men 150 kommuner ger fortfarande exakt samma summa i bidrag som för två år sedan. 98 kommuner har höjt sina bidrag. 8 Förändringar i kommunernas bidrag mellan 2011 och 2013 98 42 150 exakt samma bidrag som 2011 ökat bidrag minskat bidrag Många av ändringarna i bidragens storlek är ganska små justeringar. 49 kommuner har ökat sitt bidrag med mer än 10 000 kr, 14 har minskat bidraget med mer än 10 000 kr. De kommuner som höjt sitt bidrag till sin lokala jour mest i jämförelse med 2011 är Kristinehamn, Enköping, Karlstad, Haninge och Järfälla kommuner. Sammantaget fick Sveriges brottsofferjourer 18 048 537 kr i bidrag från Sveriges kommuner under 2013. Jämför man med 2011 är det en ökning med 461 268 kr eller 2,62 %. Konsumentprisindex har under samma period (okt 2011 - okt 2013) ökat med 0,5 %. 9 Inga bidrag 64 kommuner har inte givit något bidrag till Brottsofferjouren. 10 Det vanligaste skälet till att en kommun inte lämnat bidrag är att den lokala jouren inte gjort någon ansökan om kommunbidrag, det gäller i 41 av landets kommuner. Orsaken till detta uppger de flesta jourer är att de inte behöver ansöka om kommunbidrag eftersom grundbidraget från Brottsofferfonden eller andra bidrag är tillräckligt för att klara jourens verksamhet. Det handlar ofta om ideellt verksamma jourer i glesbygd som inte har så stora omkostnader och där ärendeflödet är lägre. I något fall handlar det om att kommunen istället bidrar på annat sätt, kanske via lokalkostnader eller telefonkostnader och att jouren därför avstått från att söka ytterligare bidrag. 8 I bilagan Kommunernas bidrag länsvis, tabell ht 2013 finns en jämförelse kommun för kommun mellan 2011 och 2013, både vad gäller bidragssumma och kronor per invånare. 9 Inflationstakten okt 2011 okt 2013. Källa: SCBs hemsida,. 10 Se Kommunernas bidrag länsvis, tabell ht 2013 för detaljer.
7 Fördelning av kommuner som inte givit något bidrag till Brottsofferjouren 7 3 jouren har inte ansökt om kommunbidrag kommuner där det inte finns någon verksam brottsofferjour 13 kommunen har inte givit bidrag 41 kommunen hade vid undersökningens slut inte givit svar på ansökan men gav 0 kr år 2012 I 13 av landets kommuner finns inte någon verksam brottsofferjour, därför hamnar också de i den här gruppen. För 10 kommuner har jouren som verkar i området uppgivit att de sänt in en ansökan om bidrag men att den inte besvarats eller helt avslagits. 11 Ansökningsbelopp Jourerna har för första gången i årets undersökning uppgivit vilka belopp man ansökt om till respektive kommun. Uppgifter om ansökningsbelopp har lämnats för 206 av kommunerna. Jourer som inte ansökt om bidrag har förstås inte fyllt i den här delen av undersökningen. Jourer med samverkansavtal har heller inte besvarat den här frågan eftersom det i avtalet redan är fastställt vilket bidrag som ska betalas ut. Några jourer uppgav att man inte anger något särskilt belopp för ansökan. Ansökningar i 206 kommuner sökt sammanlagt erhållit sammanlagt 18 636 756 kr 16 534 132 kr 2,41 kr per invånare 2,13 kr per invånare Vi kan alltså konstatera att de medgivna bidragen i genomsnitt hamnar på ungefär 89 % av vad jouren begärt. Kontakt med kommunen En annan fråga som ställs i undersökningen är till vilken kommunal instans jouren lämnat sin ansökan. Det finns inget enhetligt system för vad kommunala nämnder heter i olika kommuner, så vi har i den här sammanställningen samlat dem i övergripande grupper av samma typ. 11 Om kommunen svarat på jourens ansökan om kommunbidrag efter 28/10 2013 har uppgiften inte kommit med i den här sammanräkningen eftersom insamlingen av uppgifter från jourerna avslutades detta datum.
8 Vilken instans/nämnd ansöker Brottsofferjouren hos i de olika kommunerna? 19 9 social/omsorg/familj 41 60 148 kommunstyrelsen ej ansökt om kommunbidrag fritid/idrott/kultur/övrigt samverkansorgan för flera kommuner Eftersom socialtjänstlagen ger varje kommun ansvar för att ge stöd till brottsoffer och deras anhöriga faller det sig naturligt att Brottsofferjourens verksamhet faller inom respektive socialnämnds (eller motsvarande nämnds) ansvarsområde. Ett annat fullgott alternativ är att jouren har möjlighet att ansöka direkt till kommunstyrelsen, som ju ytterst ansvarar för omsorgen om invånarna i kommunen och har god överblick över skilda budgetområden. I 19 kommuner hamnar Brottsofferjourens ansökan om verksamhetsbidrag hos kulturnämnden, fritidsnämnden eller liknande, i konkurrens med föreningar och klubbar av de mest skilda slag. Eftersom Brottsofferjourens verksamhet och syfte inte går att jämföra med dessa arbetar vi för att ansökningarna flyttas till en lämpligare instans. Kommunerna där ansökningar görs hos kultur/fritidsnämnderna ger också väsentligt lägre genomsnittligt bidrag än rikssnittet: 73 öre per invånare. Samverkansorgan för flera kommuner innebär att jouren ansöker till ett länsövergripande samverkansorgan där flera kommuner ingår. Alla kommuner i samma område bidrar med ungefär samma summa per invånare. Samverkansorganet gör en bedömning, fattar ett övergripande beslut och medlemskommunerna följer sedan det. De flesta kommuner får bara en skriftlig bidragsansökan från Brottsofferjouren. Ungefär en fjärdedel av kommunerna har också haft kontakt med jouren via telefon i samband med ansökan. Närmare 100 kommuner har haft ett möte med Brottsofferjouren under senaste ansökningsperioden - vanligen i kommunens lokaler. Undersökningen visar att jourer som haft kontakt med kommunen utöver den skriftliga ansökan har ett genomsnittligt högre bidrag per invånare än de som enbart kommunicerar skriftligen. Samverkansavtal En av frågorna i undersökningen gäller förekomsten av samverkansavtal mellan kommun och lokal brottsofferjour. Samverkansavtal är definierat på följande vis i frågeformuläret: En del kommuner och brottsofferjourer har skrivit samverkansavtal som tydliggör respektive parts ansvar och skyldigheter. Detta innebär bland annat att jouren inte behöver göra nya ansökningar om bidrag varje år utan är garanterad ett visst belopp.
9 Finns samverkansavtal mellan kommun och brottsofferjour? ja; 37 nej; 240 Jourerna har alltså svarat att man har samverkansavtal med 37 av landets kommuner. Några jourer har uppgivit att trots att de har ett avtal med kommunen så måste de ändå göra ansökan varje år. Det finns också exempel på motsatsen, att jouren inte har något samverkansavtal men där utbetalningen till jouren görs utan att man behöver göra en formell ansökan varje år. De kommuner som har ett samverkansavtal med sina brottsofferjourer ger i genomsnitt 2,88 kr per invånare i bidrag, det vill säga väl över rikssnittet. Utöver det principiella värdet av ett avtal där vikten av brottsofferstödjande verksamhet betonas och där man tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommun och jour sparar det också tid och arbete för båda parter att inte årligen behöva lämna in respektive ta ställning till nya ansökningar om bidrag.