ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK ESLÖV

ELLINGE AVLOPPSRENINGSVERK ESLÖV Miljörappor 018

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018

MILJÖRAPPORT Grunddel För Ellinge Avloppsreningsverk(185-50-001) år: 018 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: VA SYD Organisaionsnummer: 000-378 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 185-50-001 Anlaggningsnamn: Ellinge Avloppsreningsverk Posnummer: 4138 Or: ESLÖV Besöksadress för anl.: Ellingevägen 3 Fasighesbeeckningar: ELLINGE 36:3 Kommun: Eslöv Huvudverksamhe och verksamheskod: 90.10 (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder: 40.15 (Framsällning av gas- och väskeformiga bränslen) Huvudsaklig indusriusläppsverksamhe och huvudsaklig BREF: Sidoindusriusläppsverksamhe och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhe: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvaen från äbebyggelse) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfaas av Förordning 013:5: Nej Anläggningen omfaas av Förordning 013:53: Nej Produkionsenhe: Produkionsenheer som ine omfaas av Förordning 013:5 eller 013:53: Tillsynsmyndighe: Länssyrelse Miljöledningssysem: 14001. REVAQ cerrifika. 9001. Koordinaer: 6187483 393578 Länk ill anläggningens hemsida: www.vasyd.se Inlämnad:019-03-9 10:19:15 Version:1 1 /

MILJÖRAPPORT Grunddel För Ellinge Avloppsreningsverk(185-50-001) år: 018 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Michael Efernamn: Kjellberg Telefonnummer: 040-635 06 09 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: michael.kjellberg@vasyd.se; miljo@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 01 1 Posor: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Andreas Efernamn: Lagerblad Telefonnummer: 040-635 01 93 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: andreas.lagerblad@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 01 1 Posor: Malmö Inlämnad:019-03-9 10:19:15 Version:1 /

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 3 Innehåll INNEHÅLL... 3 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 1.1 ORGANISATION... 5 1. UPPTAGNINGSOMRÅDE... 5 1.3 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 6 1.3.1 Ledningsnä... 6 1.3. Pumpsaioner... 6 1.4 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 6 1.4.1 Lokalisering... 6 1.4. Reningsprocessen... 7 1.5 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 10 1.6 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 10 1.7 EGENKONTROLL... 10 1.7.1 Usläppskonroll och drifkonroll... 10 1.7. Funkion hos mäurusning... 11 1.7.3 Drif- och underhållsysem... 11 1.7.4 Riskvärdering... 11. TILLSTÅND... 1 3. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 1 4. ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 1 5. TILLSYNSMYNDIGHET... 1 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 1 7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND... 13 8. KOMMENTERAD SAMMANFATTNING AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR M.M.... 16 8.1 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 16 8. UTSLÄPP TILL VATTEN... 17 8.3 UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR... 0 8.4 FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET... 0 8.5 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 0 8.6 ENERGIANVÄNDNING... 1 8.7 LUKT... 3 8.8 BULLERMÄTNING... 3 8.9 PERIODISK UNDERSÖKNING... 3 8.10 RECIPIENTKONTROLL... 3 9. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 3 9.1 AVLOPPSRENINGSVERK... 3 9. LEDNINGSNÄT... 4 9..1 Ågärdsplan/saneringsplan... 4 10. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR M.M.... 5 10.1 AVLOPPSRENINGSVERK... 5 10. LEDNINGSNÄT... 5

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 4 11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 5 1. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER M.M.... 6 1.1 FÄLLNINGSKEMIKALIER... 6 1. ÖVRIGA PROCESSKEMIKALIER... 7 13. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET... 7 14. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 7 14.1 AVLOPPSRENINGSVERK... 7 14. LEDNINGSNÄT... 7 14.3 UPPSTRÖMSARBETE... 8 14.3.1 Ansluna verksamheer... 8 14.3. Allmänheen... 8 14.4 FORSKNING OCH UTVECKLING... 9 15. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 9 15.1 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 9 15. BIOGAS... 30 16. 5 H NFS 016:6... 31 17. 5 I SNFS 1994:... 3 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 34

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 5 1. Verksamhesbeskrivning Ellinge avloppsreningsverk ligger i södra Eslöv och är de sörsa av oal åa reningsverk i kommunen. 1.1 Organisaion VA SYD är en regional VA-organisaion som verkar i Sydväsra Skåne och som även har hand om avfallshaneringen i Burlöv och Malmö. Vi är e kommunalförbund vilke innebär a vi är en poliisk syrd organisaion som besår av våra medlemskommuners VA-verksamheer. Våra medlemskommuner 018 var Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. VA SYD har idag ca 400 ansällda. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpsaioner för dag- och avloppsvaen ingår organisaorisk i Avloppsvaenavdelningen. Avdelningen är indelad i vå drifområden. I drifområde Mi ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I drifområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk sam e anal mindre avloppsreningsverk i Eslövs och Lunds kommun. 1. Uppagningsområde Uppagningsområde för Ellinge avloppsreningsverk ugörs av äorerna Eslöv, Gullarp, Ösra Asmundorp, Sabbarp, Väsra Srö, Kungshul, Marieholm och Örofa, se figur 1. Figur 1. Uppagningsområde för Ellinge avloppsreningsverk

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 6 1.3 Ledningsnä och pumpsaioner 1.3.1 Ledningsnä Ellinge avloppsreningsverks uppagningsområde ugörs av ca 1 000 ha. Ungefär 16 % besår av kombinera avloppsledningsnä och reserande är duplikasysem, se abell 1. Inom område finns mes självfallsledningar, men en del ryckledningarna förekommer också Tabell 1. Avloppssysem inom Eslövs avloppsområde Avloppsområde Dagvaenpåverkan ill reningsverk, ha (Kombinera avloppssysem sam Icke verksam duplikasysem) Spillvaen ill reningsverk, ha (Duplikasysem sam endas spillvaen) Eslöv 166,3 607,6 Marieholm 0,1 74,7 Reslöv 0 6,3 Väsra Srö 0 8,0 Gullarp 0,8 Ö. Asmundorp 0 9,4 Kungshul 0 8,9 Sabbarp 0 8,0 Örofa 0 40,0 Väggarp 0 11,1 Summa 166,4 796,8 Fördelning 17 % 83 % 1.3. Pumpsaioner På ledningsnäe för spillvaen finns 1 pumpsaioner kopplade ill Ellinge avloppsreningsverk. De sörsa pumpsaionerna som är kopplade ill avloppsreningsverke är Marieholm, Slåerängen, Rönneberga och Örofa. I de överordna syr- och övervakningssysem läggs pumpsaionerna inom drifområde successiv ill. 1.4 Anläggningsbeskrivning 1.4.1 Lokalisering Ellinge avloppsreningsverk är lokalisera i södra Eslöv vid recipienen Eslövsbäcken som mynnar u i Bråån. Närmase bosadsområde ligger ca 1 000 meer väser om anläggningen. Nordos om anläggningen ligger e indusriområde. I övrig är anläggningen omgärdad av jordbruksmark. Avloppsreningsverke har vari placera på samma plas sedan de byggdes på 1930-ale.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 7 1.4. Reningsprocessen Vaenbehandling Avloppsvaen behandlas genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. E förenkla flödesschema redovisas i figur. Ellinge avloppsreningsverk Vaenfas Slam Bräddvaenmagasin Regnvaenbassäng Brädd ill Eslövsbäcken Rejek-/ slamvaen Rens Gas Slam från yre reningsverk Kommun inlopp Rensgaller Sandfång Försed Slamlufning Slamano Akivslam Ano Lufning NO3 Mellansed Kemslam Fällning/ flockning Slused Ugående rena avloppsvaen Trekammarbrunnslam Blandslam Överskoslam Reurslam Rens Förjockare Procordia inlopp Försedimenering/ förjockare Ujämningsmagasin Aciflo Slamvaen Mek förj Rejekujämning Acifloslam Procslam Blandslamsilo Rökammare Röslamsilo Röslamförjockare Cenrifug Slamlager Rejek cenrifug Särkelseslam silrens Gas ill uppvärmning och fordon Slam ill jordbruk Figur. Flödesschema över Ellinge avloppsreningsverk Reningsverke har vå inkommande ledningar, en från Orkla Foods Sverige AB och en från kommunens invånare och övriga påkopplade indusrier. Processvane från Orkla Foods passerar en egen försedimeneringsbassäng och pumpas sedan ill en lufad veckoujämningsbassäng med omrörning från vilken e insällbar konsan flöde as u och därefer i normalfalle leds direk ill slamanobassängen. Vane kan även leds via en acifloanläggning om behov uppsår. Aciflo-anläggningen fungerar så a suspendera maerial avskiljs genom a avloppsvane reagerar med fällningskemikalier, polymer och finkornig sand. Slamme leds ill en mekanisk avvanare före ranspor ill rökammarna. Sanden leds illbaka ill processen och de renade avloppsvane leds ill slamanobassängen som kolkälla. En slamlufningsbassäng med eferföljande slamanobassäng har byggs före befinlig akivslambassäng. Till slamlufningsbassängen leds reurslam från mellansedimeneringen illsammans med rejekvaen från cenrifugen. Avloppsvane från slamlufningen leds vidare ill slamanobassängen där avloppsvaen från ujämningsbassäng/ aciflo-anläggning används som

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 8 kolkälla. De finns möjlighe a illsäa eanol som kolkälla vid behov. De kommunala spillvane renas grov i maskinrensade galler för a därefer ledas genom e lufa sandfång ill försedimeneringsbassängen där sörre pariklar sedimenerar. Vaenfasen leds direk ill akivslamanläggningen där den blandas med avloppsvaen från slamanobassängen. Vane från akivslamanläggningen leds ill mellansedimeneringen där yerligare sedimenering sker. Slamme åergår ill ledningscenralen mellan slamanobassängen och slamlufningsbassängen och vidare in ill slamlufningsbassängen medan vaenfasen leds ill kemsege. Avloppsvane renas sluligen kemisk genom uflockning av fosfor med hjälp av i försa hand fällningskemikalien järnklorid. Polyaluminiumklorid kan användas vid behov. Förbiledning och bräddning Vid höga flöden finns de möjlighe ill ujämning från vå punker på Ellinge avloppsreningsverk, före galler sam efer försedimeneringsbassängen. Vane ujämnas ill en regnvädersbassäng på ca 100 000 m 3. Därifrån leds vane illbaka ill processen då flöde åerigen är lägre. De är förs om vane bräddar från regnvädersbassängen ill recipienen, Eslövsbäcken, som de ine kan åerföras processen. På de bräddade vane finns koninuerlig flödesmäning och flödesproporionell provagning. Slambehandling Kommunal primärslam förjockas i försedimeneringsbassängen illsammans med överskosslam och kemslam och leds via en mekanisk avvanare ill en slamsilo, kallad blandslamsilon. Där blandas slamme med de övriga slamfrakionerna och med eern avfall från Orkla Foods innan blandslamme pumpas in i rökammare 1. Slam som avskils från Orkla Foods processvaen pumpas från en cirkulär försedimeneringsbassäng ill en i bassängen koncenrisk placerad förjockare och leds därefer vidare ill blandslamsilon. Överskosslam som bildas i de biologiska processerna as u från reurslamsrömmen och leds ill den kommunala försedimeneringen. Kemslam från den kemiska reningen pumpas ill den kommunala försedimeneringen. Från blandslamsilon pumpas slamme via röslam/råslamvärmevälare, där värmeväling sker mellan varm ugående röslam och kall ingående råslam, ill de vå seriekopplade rökamrarna. Upumpa slam leds via en röslamförjockare och e slammagasin ill avvaningen i en cenrifug. Vid avvaning i cenrifugen används olika yper av polymerer. Avvana slam pumpas ill slamlager 1 varifrån de körs med lasbil ill de inerna slamlagre, lager, på Ellinge avloppsreningsverk för långidslagring. Långidslagring är den meod som idag används för hygienisering av slamme. Rejekvaenbehandling Rejekvaen från slamavvaningen leds via en ujämningsbassäng ill slamlufningsbassängen där de blandas med reurslam från mellansedimeneringen och lufas. Moagning av eernslam Organisk avfall i form av särkelseslam, silrens och fe från Orkla Foods levereras regelbunde ill en moagningsficka kopplad ill blandslamsilon före rökammaren. De eerna resprodukerna blandas i slamsilon med övriga slamfrakioner från avloppsvaenreningen innan de pumpas in ill rökammare 1. Slam från avloppsreningsverken i Flyinge, Hurva, Löberöd och Sockamöllan ransporeras efer förjockning ill rökamrarna på Ellinge avloppsreningsverk.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 9 Trekammarbrunnsslam som ransporeras ill Ellinge avloppsreningsverk leds in före galler för avskiljning av de parikulära. Här omhänderas även de slam som kommer in från Öslöv. Kemikaliehanering Reningsverke har oal re järnkloridankar på sammanlag 45 m 3 och en ank för aluminiumklorid på 15 m 3. Evenuell spill vid lossning hamnar i en gjuen invallning vid lossningssälle och pumpas sedan ill flockningen. Polymerer används vid avvaning av slamme i cenrifugen och i den mekaniska förjockaren. Pulverpolymeren ransporeras med ryckluf ill en blandningsanordning där vaen illsäs för upplösning. Polymeren ill vaenreningen på aciflo-anläggningen levereras som pulver i sorsäckar. Eanol levereras med ankbil och haneras som kolkälla ill kvävereningsprocessen. De finns en skydds- och haneringsinsrukion på varje sälle där kemikalier haneras. Säkerhesdaablad finns inlagda i VA SYDs kemikaliesysem Eco Online som finns illgänglig för alla medarbeare. Alla kemikalier som används i drifen finns lisade i en kemikalieföreckning i digial form. Alla kemikalier på labbe finns lisade i en kemikalieföreckning på labbe. De finns specialillverkade lock s.k. äingar a lägga på dagvaenbrunnar för a förhindra a spill hamnar i dagvaenbrunnarna. De finns åa porabla uppsamlingskärl som kan samla upp en volym på 1 000 lier vardera. Dessa kärl används vid illfälliga lösningar och vid drifförsök. Dagvane från reningsverksområde leds ill regnvädersbassänger. Energi och gasanvändning Energibehove vid Ellinge avloppsreningsverk avser elenergi för drif av pumpar och maskiner och allmänna behov. Biogasen som produceras i rökammarna används både ill uppvärmning av egna byggnader och ill uppgraderingen ill fordonsgas. Reningsverkes behov av uppvärmning av lokaler illgodoses av inern fjärrvärmenä där biogas används som bränsle. Värmeenergi produceras i Krafringens regi från en sorskalig värmepumpanläggning där ugående avloppsvaen ugör värmekällan. Hanering av avfall Hushållssopor soreras i maavfall och brännbar. Övrig avfall soreras som konorspapper, pappersförpackningar, wellpapp, övriga plasförpackningar, dunkar, fa och burkar i plas, meallförpackningar och glas. Merab är ansvariga för avfallshanering i Eslöv, Höör och Hörby. Hämning av de olika avfallsfrakionerna skös av Ohlssons AB. Meallskro lämnas på Sena Gohards i Eslöv. Farlig avfall förvaras i LOTS miljösaion som hyrs av Sysav. Vid ömning konakas Sysav i Malmö som ombesörjer hämning. I miljösaionen finns behållare för spillolja, lysrör, baerier, sprayburkar, isocyanaer, färgburkar, kvicksilverhalig avfall, kadmiumhalig avfall, glödlampor sam el- och elekronikavfall. Tillsånd ufärda av Länssyrelsen i Skåne län finns för ranspor av olika yper av farlig avfall inom verksamhesområde. Tillsånde gäller ill och med den 3 mars 01. Sand från sandfånge väas och ransporeras i conainrar ill Merabs åervinningscenral Rönneholm uanför Sehag. Rens väas i en väpress innan de ransporeras ill Sysav för a brännas i deras anläggning.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 10 1.5 Verksamheens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheens påverkan på den yre miljön ugörs framför all av usläpp av behandla avloppsvaen ill recipienen Eslövsbäcken som mynnar u i Bråån. Miljöpåverkan förekommer även i form av luk, buller, usläpp ill luf sam ransporer av råvaror och avvana slam. Verksamheen bedöms ine ha negaiv påverkan på människors hälsa. I verksamheen finns en sor medveenhe om miljöpåverkan och fokus ligger på a minimera den sam även förbära arbesmiljön för människor som kommer i konak med avloppsvaen och avloppsslam. Usläppen ill luf, vaen och slam redovisas i emissionsdeklaraionen. Aval finns mellan VA SYD och Orkla Foods, för a konrollera de vikigase paramerarna och för a ine överbelasa verke. Möen hålls 1 gång per kvaral för a följa upp drif och drifresula sam uförda ågärder och undersökningar. 1.6 Verksamhesförändringar under åre Under vecka 33 var ombyggnad av rensgalleranläggningen genomförd och ny anläggning har saras. En ny uppgraderingsanläggning invigdes i okober 018. Anläggningen är dimensionera för a uppgradera upp ill 350 m 3 /h uppgraderad biogas. Inveseringen är e samarbee mellan VA SYD och EON. Under hösen påbörjades förläggning av ny fjärrvärmeledning för a kunna unyja den inerna fjärrvärmen i samliga lokaler. E förråd, carpor och hårdgöring av avfallsuppsällningsplasen har genomförs för a få bäre ordning inom verksamheen. 1.7 Egenkonroll VA SYDs ledningssysem är cerifiera enlig 14001:015, 9001:015 och REVAQ. Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll, ingår i ledningssyseme. I verksamhesledningssyseme finns ruiner för Avloppsvaenavdelningens egenkonroll. Där dokumeneras de organisaoriska ansvare, ruiner för usläppskonroll och journalföring, genomförda riskbedömningar, akuell föreckning över kemiska produker och relevan lagsifning. Lagar och föreskrifer följs upp årligen. Miljöaspeklisan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheen har på miljö och människors hälsa. Varje drifområde/enhe på Avloppsvaenavdelningen har egna specifika ruiner. De finns ruiner för a forlöpande konrollera a urusning för drif och konroll hålls i go skick så a olägenheer för människors hälsa och miljö kan förebyggas. VA SYD illämpar sysemaisk brandskyddsarbee, SBA, enlig en för organisaionen anpassad modell. Varje anläggning uför kvaralsvis brandsyn enlig e give prookoll och ansvarar för a brandfaror/uppkomna risker löpande haneras. De finns en SBA-samordnare, som bl.a. södjer brandskyddskonrollanerna i deras arbee och ser ill a medarbearna vid VA SYD får relevan ubildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvaenavdelning har även e gasråd med syfe a ge möjligheer ill erfarenhesubye och framagande av gemensamma arbessä avseende haneringen av brandfarlig vara. Råde arbear också med a sprida informaion ill medarbearna om riskerna med främs gashaneringen vid avloppsreningsverken. VA SYD har en cenral krishaneringsplan och krishaneringsorganisaion. 1.7.1 Usläppskonroll och drifkonroll Usläppskonrollen uförs av VA SYD laboraorier, ackredierade enlig 1705: 005.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 11 De finns fyra provagningspunker på Ellinge ARV: inkommande vaen från kommunen inkommande vaen från Orkla ugående vaen brädda ugående vaen Flöde mäs koninuerlig och prov as u flödesproporionell för in- och ugående vaen. Brädda flöde mäs koninuerlig vid bräddning och prov as u flödesproporionell. Usläppskonrollen och drifkonrollen sker genom provagning och analys enlig e faslag schema. On-line insrumen för syrning och konroll av olika paramerar används. De finns e fleral mäare för syre, suspenderande ämnen, nira, ammoniumkväve, fosfa och oalfosfor och ph. 1.7. Funkion hos mäurusning Ruiner finns för konroll och kalibrering av insrumen, flödesmäare och provagare. De finns serviceaval för flerale insrumen med årlig eern kalibrering av flödesmäare sam årlig konroll av nivågivare m.m. En hög illgänglighe av provagare garaneras av a e sor anal av lika fabrika finns på verke. Rengöring och ubye av slangar sker regelbunde enlig ruin. Flödesuppgiferna lagras illsammans med övriga mädaa i e daorsysem för mävärdebearbening. Överföring av daa från olika undersysem i verke sker koninuerlig. Provagnings-och flödesmäningsurusningen har fungera illfredsällande under åre. 1.7.3 Drif- och underhållsysem E regelbunde förebyggande underhåll genomförs för a drifsörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av de förebyggande underhålle grundar sig på drif- och underhållsinsrukioner sam erfarenhe rörande de olika urusningarna. E underhållssysem används, som bygger på a informaion rörande urusning och komponener lagras i en daabas. Planeringen och uppföljningen av de förebyggande underhålle underläas härigenom då all informaion såsom riningar, sprängskisser, underhållsinsrukioner, manualer m.m. länkas successiv ill respekive urusning vid en bildbaserad översik av anläggningen. 1.7.4 Riskvärdering Arbee inom VA SYDs Avloppsvaenavdelning innebär ine bara risker och faror för individen uan även för miljön. De är vikig a ha kännedom om och beaka, eliminera och mildra evenuella förekommande risker sam a eferfölja lagkraven och uföra riskbedömningar av sin verksamhe ur hälso- och miljösynpunk. VA SYD har en ruin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligas uvärderas och sammansälls i en handlingsplan med evenuella ågärdsförslag ill verksamheen och följs sedan upp koninuerlig.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 1. Tillsånd Daum Dnr / Mål nr Beslusmyndighe Beslue avser 1996-1-0 Dnr 19-79- 95 Koncessionsnämnden för miljöskydd Koncessionsnämnden för miljöskydd har lämna Eslövs kommun illsånd enlig miljöskyddslagen a dels ill Eslövsbäcken släppa u avloppsvaen från Eslövs cenralor sam äorerna Gullarp, Kungshul och Marieholm, dels a emo 70 000 m3 eern slam och anna organisk maerial per år för behandling i avloppsreningsverkes biogasanläggning sam dels genomföra ansöka ubyggnader och förändringar. 1998-06-5 M97/77/8 Regeringen Regeringen ändrar beslue från 1996-1-0 så a de begränsningar som gäller för illsånde i fråga om mängden avloppsvaen som får släppas u upphävs. 00-04-05 M 331-99 Miljödomsolen Dom som föreskriver yerligare sluliga villkor 13-14. 003-0-1 M 4606-0 Miljööverdomsolen Dom som ändrar villkor 13. 3. Anmälningsärenden besluade under åre Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser - - - (Inga anmälningsärenden under åre) 4. Andra gällande beslu Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 017-09-15 17/0079 Länssyrelsen Skåne Beslu om verksamheskod och avgifskod enlig miljöprövningsförordningen (013:51). För Ellinge avloppsreningsverk ska verksamheskoderna 90.10 och 40.15 gälla. Länssyrelsen upphäver härmed si idigare beslu daera 015-09-04. 5. Tillsynsmyndighe Tillsynsmyndighe för Ellinge avloppsreningsverk är Länssyrelsen i Skåne. 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion I illsåndsbeslue för Ellinge avloppsreningsverk finns ine ydlig angive någon illsåndsgiven belasning eller anna produkionsparameer på verksamheens omfaning. Dimensionerande belasning är 3 100 kg BOD/d vilke mosvarar 330 000 pe. BOD-belasningen har under 018 vari 7 003 kg/dygn, mosvarande 100 040 pe, ma 17 53 kg/dygn och min 109 kg/dygn. BOD-belasningen från Orkla har under 018 vari 4 808 kg/dygn, mosvarande 68 69 pe ma 15 14 kg/dygn och min 33 kg/dygn. Den maimala dygnsbelasningen är basera på 70 g BOD 7/p,d och uppgår ill 49 467 pe varav 16 059 pe från Orkla. Medelflöde för åre har vari 10 54 m 3 /dygn. Anale ansluna personer 019-0-09 var ca 05 personer.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 13 Yerligare informaion om av anal ansluna och fakisk belasning åerfinns under avsni 8.1 Avloppsvaenflöde och belasning av anläggningen. 7. Gällande villkor i illsånd Villkor 1 Avloppsvane skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk-kemisk rening, uförd och driven i huvudsaklig överenssämmelse med vad kommunen angivi i ansökningshandlingarna eller i övrig åagi sig, dock med beakande av de undanag som eferföljande villkor kan föranleda. Även övriga anläggningar skall drivas på mosvarande sä. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor Anläggningen skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås sam så a miljöpåverkan blir minsa möjliga. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 3 Vid drifsörningar i reningsverke eller avloppsledningsnäe eller om del av anläggningarna as ur drif för ombyggnad, underhåll m.m. ska kommunen vida lämpliga ågärder för a moverka förorening av vaen och andra olägenheer i omgivningen. Kommunen skall vid sådana illfällen snaras underräa illsynsmyndigheen, som får medge a usläppsvillkor illfällig överskrids. Kommenar: Villkore är uppfyll. Under 018 inräffade inga drifsörningar i verksamheen. Villkor 4 Slamhaneringen vid reningsanläggningen skall ske på sådan sä a olägenheer för omgivningen ine uppkommer. Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga olägenheer inrapporerade. Villkor 5 Indusriell avloppsvaen får ej illföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs, a slamme ine kan användas för jordbruksändamål eller särskilda olägenheer uppkommer för omgivningen eller i recipienen. Kommenar: Ellinge avloppsreningsverk cerifierades 008 enlig Svensk Vaens cerifieringssysem REVAQ och måle är a minska ungmealler och andra miljösörande ämnen både i slam och i ugående vaen. Se avsnie avsni 14.3 Uppsrömsarbee. Villkore bedöms därmed vara uppfyll. Villkor 6 Avloppsledningsnäe skall forlöpande ses över och underhållas i syfe a så lång som möjlig dels begränsa illflöde ill reningsanläggningen av grund- och dräneringsvaen och dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig behandla bräddvaen.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 14 Kommenar: VA SYD rapporerar genom miljörapporerna om vidagna ågärder för ledningsnäe ill länssyrelsen, se vidare avsni 9.. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 7 Buller från anläggningen skall begränsas så a verksamheen ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå uomhus vid närmase bosadsbebyggelse än: Tider Efer ubye av kompressorer 1 Dagid, kl. 07-18 Kvällsid, kl. 18- Naeid, kl. -07 50 db(a) 45 db(a) 40 db(a) Kommenar: En bullermäning ufördes under 01 och den visade a verksamheen klarade uppsaa krav. Inga klagomål på buller har inkommi under åre. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 8 All meangas skall samlas upp och förbrännas eller försäljas. Kommenar: Villkore är uppfyll. En del av biogas förbränns i egen gaspanna och en del uppgraderas ill fordonsgas. Reserande gasvolym förbränns i en fackla vid verke. Villkor 9 För omgivningen besvärande luk får ej uppkomma. Kommenar: VA SYD har ine agi emo några klagomål på luk under åre. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 10 Möjlighe ill desinfekion av de ugående, renade vane skall finnas. Kommenar: Villkore är uppfyll. En porabel doseringsurusning finns på Ellinge reningsverk, om behov uppsår kommer lämplig medel för desinfekion omgående a hämas hem. Dosering osv kommer a ske i samråd med illsynsmyndighe. Villkor 11 Flyande kemikalier som förvaras i eller i ansluning ill reningsverke skall förvaras inom avloppslös invalla område på sådan sä a avledning ill spill- eller dagvaennäe eller spridning ill omgivningen i övrig förhindras. Kommenar: Villkore är uppfyll. Alla kemikalier som används permanen i drifen förvaras i invallade områden eller på plaser där avlopp saknas. Vid provisoriska lösningar finns åa porabla uppsamlingskärl som ska användas för dessa ändamål. De finns specialillverkade lock ill dagvaenbrunnarna som ska användas vid spill och olyckshändelser. Dagvaennäe på reningsverke är uforma för a 1 Nu gällande villkor

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 15 minimera risken för usläpp ill Eslövsbäcken. Dagvane på område leds ill regnvädersbassängerna. Villkor 1 E förslag ill revidera konrollprogram för verksamheen skall inges ill illsynsmyndigheen inom den id som myndigheen besämmer. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 13 Reshalen av föroreningar i de behandlade avloppsvane får, uöver vad som följer av gällande föreskrif om rening av avloppsvaen från äbebyggelse (SNFS 1994:7), ine översiga följande koncenraioner. Parameer Villkor från 006-01-01 BOD 7 P-o 10 mg/l, rikvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde 0,3 mg/l, rikvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde NH 4-N 3 mg/l, rikvärde och medelvärde för perioden juni om okober 5 mg/l, rikvärde och årsmedelvärde 6 mg/l, gränsvärde och månadsmedelvärde (juni-okober) Föroreningar som sker genom bräddning skall inberäknas i angivna begränsningsvärden. Kommenar: Villkore är uppfyll och följs upp under avsni 8. Usläpp ill vaen. SNFS 1994:7 har ersas av NFS 016:6 som reglerar halen av N-o ill 10 mg/l. Villkor 14 Kommunen skall uppräa en arbesplan för a minimera bräddning sam för a minska mängden ovidkommande vaen som leds ill avloppsreningsverke. Planen skall omfaa ågärder för iden fram ill år 01 och skall inges ill illsynsmyndigheen senas den 31 december 003. Kommenar: Villkore är ine akuell.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 16 8. Kommenerad sammanfaning av mäningar, ar m.m. 8.1 Avloppsvaenflöde och belasning på anläggningen En uppskaning av vaenbalansen för avloppsreningsverke redovisas i abell. Renvaenförbrukningen bedöms som hög, ca 43 l/p, d. Andelen illskosvaen är 8 %. Tabell. Vaenbalans för Ellinge avloppsreningsverk Typ av vaen Flöde (m 3 /år) Spillvaen 1 1 968 044 Spill- och processvaen Orkla Foods Sverige 74 118 Tillskosvaen 1 047 418 Toal mängd inkommande vaen 3 739 580 1 Spillvaen anas mosvara renvaenförbrukningen i kommunen (= renvaenförbrukning Eslöv 765 648 m 3 renvaenförbrukning Orkla 797 604 m 3 ) Uppmä mängd VA SYD har se fasa regnmäare inom Eslövs kommun vilka koninuerlig mäer nederbörd, en av dessa är placerad inom Eslövs äor. SMHIs närmas belägna saion finns i Sehag. I abell 3 redovisas uppmä nederbörd i Eslövs äor under 018, uppmä nederbörd på SMHIs saion i Sehag redovisas som e referensvärde. Sörsa regne som föll över Eslövs äor under 018 var e regn med 4,5 års åerkomsid, regne föll den 10:e augusi. 018 har vari e rekordorr år med ca 60 % av normal årsnederbörd. Tabell 3. Uppmä nederbörd i Sehag 1961 1990 och Eslöv 018 SMHI, Sehag 1961-90 (mm) VA SYD, Eslöv (mm) Januari 64 56 Februari 38 17 Mars 5 45 April 45 33 Maj 4 4 Juni 58 4 Juli 79 4 Augusi 64 80 Sepember 7 5 Okober 71 73 November 79 5 December 73 64 Summa 1 736 450 1 Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal.

Medelflöde (m3/d) VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 17 Inkommande flöde och belasning på verke avseende BOD7, oalfosfor och oalkväve visas i abell 4. Tabell 4. Inkommande flöde och belasning Parameer Kommun Orkla Foods Medel dygn Ma dygn Medel dygn Ma dygn BOD 7 (mg/l) 66 570 44 5 100 P-o (mg/l) 4,7 8,4 19 44 N-o (mg/l) 38 67 74 140 Flöde (m 3 /d) 8 6 1 361 1984 4 634 Anm. Vid av medelvärdena har deekionsgränsen använs. Inkommande dygnsmedelflöde under period 014-018 visas i figur 3. Inkommande kommunal flöde ökar flera gånger med nederbörden. Under 018 var maflöde för de kommunala inkommande flöde 1 361 m 3 /d och medelflöde var 8 6 m 3 /d. Orklas inkommande flöde har dygnsvariaioner under en vecka men en marginell nederbördspåverkan. 14000 1000 10000 8000 6000 4000 000 0 014 015 016 017 018 Figur 3. Inkommande dygnsflöde, 014-018 8. Usläpp ill vaen Usläppa haler och mängder avseende BOD 7, COD-Cr, P-o, N-o, NH4-N sam TOC under åre visas i abell 5. Ugående haler avseende de paramerar som har rik- och gränsvärden, visas månadsvis i figur 4-7. Samliga paramerar uppfyller kraven enlig villkoren. Ugående meallhaler kan suderas i bilaga som innehåller en sammansällning av vaen- och slamanalyser.

BOD (mg/l) VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 18 Tabell 5. Ugående haler och mängder sam reningsgrad Parameer Ugående hal årsmedelvärde (mg/l) Ugående mängd (on/år) Reningsgrad (%) BOD 7 4,3 16 99 COD-Cr 35 131 98 TOC 10 37 97 P-o 0, 0,70 97 N-o 6,3 3 88 NH 4-N 1 1,6 5,8 93 1 Medelhalen för NH4-N under juni-okober var 1,0 mg/l Ugående haler av BOD 7 visas i figur 4. Årsmedelvärde uppgick ill 4,3 mg BOD 7/l och reningsgraden var över 99 %. Deekionsgränsen för BOD 7 analysen är 3 mg/l. Uppmä BOD 7-hal har vid flera illfällen vari under 3 mg/l och har då sas ill 3 mg/l. 1,0 10,0 8,0 6,0 4,0,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 4. Ugående haler av BOD 7 Ugående haler av oalfosfor visas i figur 5. Månadsmedelvärdena var under 0,3 mg/l och årsmedelvärde var 0, mg/l. Reningsgraden för oalfosfor var 97 %.

Toalkväve mg/l Toalfosfor (mg/l) VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 19 0,35 0,3 0,5 0, 0,15 0,1 0,05 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 5. Ugående haler av oalfosfor Ugående haler av oalkväve visas i figur 6. Årsmedelvärde för oalkväve var 6,3 mg/l och reningsgraden var 88 %. Både månadsmedelvärde och årsmedelvärde har vari under rikvärde under hela åre. 1,0 10,0 8,0 6,0 4,0,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som årsmedelvärde Figur 6. Ugående haler av oalkväve

Ammoniumkväve (mg/l) VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 0 Ugående haler av ammoniumkväve visas i figur 7. Årsmedelvärden som rikvärde var under 5 mg/l under hela åre. Månadsmedelvärdena under juni-okober underseg 6 mg/l under hela perioden. Medelvärde under denna period var 1,0 mg/l vilke är beydlig lägre än rikvärde 3,0 mg/l. 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0,0 1,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Gränsvärde som månadsmedelvärde jun-ok Rikvärde och medelvärde jun-ok Rikvärde som årsmedelvärde Figur 7. Ugående haler av ammoniumkväve 8.3 Usläpp av mealler och andra föroreningar Uöver mäningar av reningsverkes radiionella usläppsparamerar har VA SYD vid e illfälle under åre låi analysera föroreningar enlig bilaga 1 ill Naurvårdsverkes föreskrifer (NFS 016:8) om miljörappor och bilaga ill Europaparlamenes och rådes förordning (EG) nr 166/006. Triklormean (kloroform) har uppmäs i inkommande men ine i ugående vaen från reningsverke. Vi har gjor anagande a ämne har avdunsa ill luf och mängden översiger röskelvärde för usläpp som skall rapporeras i emissionsdeklaraionen. När de gäller mealler i ugående vaen ligger koppar, kvicksilver och zink över röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. Dessa ar grundar sig på resula från den ordinarie usläppskonrollen (se bilaga ). Inga övriga analyserade ämnen överskrider röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. 8.4 Förbiledning och bräddning på verke Under åre har de ine ske någon bräddning på verke. 8.5 Bräddningar på ledningsnäe På ledningsnäe ill Ellinge avloppsreningsverk förekommer bräddpunker på pumpsaioner. De finns också en bräddpunk från spillvaensyseme ill dagvaensyseme sra söder om korsningen

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 1 Ysadvägen/Hurvavägen i Eslöv. Recipien för de bräddade vane är Bråån. Bräddpunken uppmärksammades under 017 och undersökningar ska göras för a a reda på konsekvenserna av a a bor bräddpunken. Bräddningarna från Eslövs avloppsnä inom Ellingeverkes uppagningsområde under åre redovisas i abell 6. I abellen framgår även anal bräddningar för de olika bräddavloppen. Bräddmängderna är framagna genom modellering men bräddningen vid Björkeröds pumpsaion är uppmä. Tabell 6. Bräddningar på ledningsnäe inom Ellingeverkes uppagningsområde Område Anal bräddulopp Bräddvolym, m 3 /år Anal bräddningar Ysadvägen 10,7 Björkeröds pumpsaion 1 Ca 100 6 8.6 Energianvändning Sedan 006 värms Ellinges byggnader med egenproducerad energi. Elanvändningen har under åre uppgå ill 918 MWh. En sammansällning över energianvändning och energiprodukion finns i abell 7 och 8. Under åre har en lien del av fjärrvärme använs på anläggningen. Under åre facklades 6 % av den producerade biogasen. En ny uppgraderingsanläggning har agis i drif under hösen 018. Tabell 7. Energianvändning och energiprodukion Energislag Mängd El (kwh) 918 375 Energianvändning Fjärrvärme (kwh) 7 16 Biogas (kwh) 9 756 530 Toal (kwh) 1 68 000 Energiprodukion Biogas (kwh) 13 00 380 Värmeåervinning ur spillvaen (kwh) 10 945 000 Toal (kwh) 4 145 380 Tabell 8. Fördelning av energi i producerad biogas Meanhal 60 % Nm 3 rågas kwh Fordonsgas 48 900 565 680 Gaspanna 59 9 1 550 710 Sallerups gaspanna 94 853 5 640 150 Toal nyogjord biogas 1 630 980 9 756 530 Förluser fackling 575 700 3 443 850 Producerad biogas 06 680 13 00 380 Figur 8 visar elanvändningen på Ellinge 014-018. Elförbrukningen varierar över id då de ill sor del påverkas av belasningen från indusrin. Den specifika energiförbrukningen per inkommande pe var lägre under 018 jämför med 017. De var lägre belasning från Orkla under andra halvaåre vilke resulerade i minska unyjande av ujämningsbassäng. Man kan även koppla den minskade

Biogas Nm3/år Energiförbrukning kwh/år) VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 energiförbrukningen över id ill ubye av blåsmaskiner som genom sin kapacie möjliggör minska unyjande av ujämningsbassängen och isälle högre unyjande av den biologiska reningen. 4 000 000 3 500 000 3 000 000 500 000 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 014 015 016 017 018 45,00 40,00 35,00 30,00 5,00 0,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Elförbrukning kwh kwh/pe Figur 8. Årlig elanvändning på Ellinge ARV 014 ill 018 Figur 9 visar biogasprodukionen under de fem senase åren. Variaioner av biogasprodukionen kan variera över id då den ill sor del är beroende av vad som kommer in ill reningsverke från indusrin. Bäre urusning såsom omrörare, finfördelning och mer illförlilig mäning av producerad biogas bidrar också ill bäre ubye. 500 000 000 000 1 1 500 000 16 1 000 000 11 500 000 6 0 014 015 016 017 018 1 Biogas (Nm3/år) Biogas (Nm3/Pe) Figur 9. Årlig biogasprodukion på Ellinge ARV, 014 ill 018

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 3 8.7 Luk Inga klagomål på luk har inkommi under åre. 8.8 Bullermäning Ingen bullermäning har genomförs under åre. 8.9 Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförs på Ellinge avloppsreningsverk under åre. Periodisk undersökning ufördes senas 016-05-5. 8.10 Recipienkonroll Recipien ill Ellinge avloppsreningsverk är Eslövsbäcken som efer cirka 300 m mynnar u i Bråån, som i sin ur mynnar u i Kävlingeån för vidare färd u i Öresund (Bråån: Kävlingeån-Damm i Rolsberga i VISS). Kävlingeån och Bråån är inressana ur fiskesynpunk på grund av förekoms av bl.a. öring. Delsräckan Bråån: Kävlingeån-Damm i Rolsberga har ine få någon egen klassificering än uan följer klassificeringen för Bråån. Enlig den senase bedömningen av vaenförekomsen Bråån bedöms den ekologiska sausen målig på grund av näringspåverkan. Bråån bedöms ej uppnå god kemisk saus. En samordnad recipienkonroll sker i både Bråån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vaenråd där VA SYD är medlem. Under åre har Ekologigruppen ansvara för konrollen som besår av både fysikaliska och kemiska paramerar. I konrollprogramme finns 13 provpunker i Kävlingeån och dess biflöden, varav en är belägen sra uppsröms reningsverke och en dryg 8 km nedsröms. Enlig årsrappor för 017 sod de kommunala avloppsreningsverken illsammans för usläpp av ca 9% kväve, 8% fosfor och 6 % BOD ill Kävlingeån och dess biflöden. Årsrappor för recipienkonrollen 018 färdigsälls under våren 019. 9. Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner 9.1 Avloppsreningsverk VA SYDs avloppsreningsverk syrs och övervakas med hjälp av e överordna övervakningssysem vilke minskar risken för drif- och processörningar. Reningsverke är bemanna på dagarna och under helger och näer finns de beredskap. För a säkersälla drifen finns de också drifsinsrukioner över anläggningen och förebyggande underhåll skös i e drif- och underhållssysem. Genom egenkonroll och regelbunden illsyn på anläggningen vidas de försikighesmå som anläggningen kräver. Ågärder för a förbära anläggningens och urusningens ekniska saus sker forlöpande och på e sådan sä a riskerna för evenuella sörningar och usläpp minimeras. Sammanage är den eknik som används för avloppsvaenbehandlingen allmän vederagen och kan anses uppfylla kraven på bäsa möjliga eknik. Riskanalyser genomförs regelbunde, se avsni 1.7.4 Riskvärdering.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 4 E regelbunde förebyggande underhåll genomförs vid anläggningen för a drifsörningar och haverier ska undvikas. Bassängerna öms ned en i age i varje processeg och en okulär besikning av bassängen sam genomgång av maskinell urusning sker en gång per år. Moorer och pumpar ill lufarna i Orklas ujämningsbassäng konrolleras. Verke är uppbygg av flera parallella linjer för respekive reningsseg vilke medför a de förebyggande underhålle normal kan genomföras uan sörningar. Underhållsarbee uförs normal under sommarmånaderna då Orklas belasning på reningsverke är minimal. En sammanfaning av åerkommande underhållsarbee visas i abell 9. Tabell 9. Underhållsarbee på Ellinge avloppsreningsverk under åre Anläggningsdel Akivie Daum Slamlufning och slamano Översyn av dysor och omrörare Juni-augusi Akivslambassänger Översyn av membran och omrörare slamsugning av sand vid behov. Juni-augusi Sedimeneringsbassänger Mek-, bio- resp. kemsegen Orklas ujämningsbassäng Orklas Försedimenering/ förjockare Översyn av skrapor och kedjor slidelar byes vid behov. Översyn och reparaion av omrörare och moorer, bye av luffiler Översyn av skrapor och pumpar Under sommaren har ny sliskik appliceras i boen av förjockaren. April-Maj Maj-augusi Juli-sepember Juli-sepember Gallersaion Helrenovering Okober-pågår Biogas Ny gasledning ill uppgradering, Ny eller uppgraderad urusning som e Fackla, gasklocka, rörgalleri och säkerhe pågår. Juni-pågår 9. Ledningsnä 9..1 Ågärdsplan/saneringsplan Ny ågärdsplan för Eslöv blir klar våren 019. De konkrea ågärdsförslagen i planen ska ugöra e beslusunderlag för inveseringsbehove av förbäringar på ledningsnäe under den kommande reårsperioden inom Ellingeverkes uppagningsområde. Även kommande ågärder under en ioårsperiod och poeniella ågärder som kan vara inressan a ureda närmare i framiden redovisas i ågärdsplanen. Ågärdsplanen är e levande dokumen och revideras koninuerlig. Akuella ågärdsplaner publiceras på VA SYDs hemsida. VA SYD arbear med a så effekiv som möjlig lösa vaen- och avloppsfrågorna inom verksamhesområdena oberoende av kommungränser. Under åre har VA SYD invesera i olika förnyelse- och förbäringsågärder sam nyläggningar på Eslövs kommuns ledningsnä. VA SYD har under 018 förändra redovisningen av den saisik som är koppla ill ledningsprojek och isälle för a forlöpande rapporera in nedlagda längder rapporeras längderna in då hela projeke är avslua. Förnyelseaken urycker förhållande mellan längden av de ledningar som förnyas under e år och den oala längden på ledningsnäe. Förnyelsen är beräknad som e fyraårs medelvärde. För 018 har de nya säe a rapporera in saisik använs. Förnyelseaken på våra ledningar för Eslövs ledningsnä är 0,94 % för spillvaenförande ledningar och 0,4 % för dagvaenledningar.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 5 Ågärder på pumpsaioner E löpande underhåll har uförs under åre, såsom service på pumpar och reservkraf. Insallaion för koninuerlig mäning av brädda vaen på pumpsaionerna Rönneberga och Slåerängen har genomförs under åre. 10. Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor m.m. 10.1 Avloppsreningsverk Inga drifsörningar under åre. 10. Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i kapiel 14 Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa. Under åre har uryckningar gjors ill oal 43 miljöincidener i samliga medlemskommuner, varav 3 i Eslöv. 11. Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi VA SYD arbear sändig för a minska energiförbrukningen. Dea sker eempelvis a de vid moderniseringsprojek as hänsyn för a minska energiförbrukningen och vid inköp av ny urusning och maskiner väljs urusning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där de finns möjlighe används egenproducerad energi för.e. uppvärmning sam a biogas används för framsällning av fordonsgas. VA SYD arbear akiv för a minska elförbrukningen för hela verksamheen och a använda el som är producerad på e miljömässig bra sä. E avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. All elkraf som köps in under åre är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el ill 100 %, med noll eller minimal mängd koldioidusläpp i produkionsskede. VA SYDs mål är a minska vår energiförbrukning med 1 % oberoende av ökad befolkning. Energiförbrukning är e av uvärderingskrierierna vid upphandling av ny urusning. Ellinge uppfyller måle med god marginal. I abell 10 redovisas de energibesparande ågärder som genomförs vid avloppsreningsverke under åre. Tabell 10. Energibesparande ågärder under åre Ågärd Beskrivning Energislag Opimering Mindre unyjande av ujämningsbassängen El

PIX, PAX (on) VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 6 1. Ersäning av kemiska produker m.m. Användning av kemiska produker är begränsad och ugörs framförall av produker för fällning och flockning. Kemikalier som används har anses vara de bäsa kemikalierna ur miljösynpunk i kombinaion med a de ger önska reningsresula vid behandling av avloppsvaen. Opimering av illförd mängd kemikalier konra usläppsresula är e koninuerlig pågående arbee. Lagring av processkemikalier sker i invallade ankar och övrig förekommande flyande kemiska produker i dunk och fa förvaras invalla inomhus (gallerdurk över spillråg). Porabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvaenbrunnar med s.k. äingar och dagvaensyseme inom reningsverke är koppla ill regnvädersbassängerna. Ruiner finns för a säkersälla a inköp, hanering och förvaring av kemiska produker har så lien effek på människor och miljö som möjlig, a kunskapen om de kemiska produker som används yrkesmässig ökar sam a miljöpåverkan från förvaringen och haneringen minimeras. Nya kemiska produker ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkerna regisreras i e verkyg för hanering av kemiska produker och säkerhesdaablad. Säkerhesdaablad för alla kemiska produker som används finns inlagda och uppdaeras auomaisk när leveranören gör förändringar. 1.1 Fällningskemikalier Kemiska produker som ingår i verksamheen framgår av abellen i bilaga 3. För fosforfällning har 311 on PIX 111 och 50 on PAX använs. I figur 10 redovisas förbrukningen av fällningskemikalier under de senase 5 åren. Ökningen av den förbrukade mängden fällningskemikalier under senase re åren beror på a periodvis har de kommi mer parikulär maerial efer mellansedimenering ill fällningen. För a kunna reglera fosforhal i ugående vaen doserades PAX samidig som PIX då denna kombinaion fungerar bäre vid avskiljning av parikulär maerial. 350 300 50 00 150 100 50 0 014 015 016 017 018 PIX 111 on/år PAX on/år Figur 10. Förbrukning av PIX 111 (blå sapel) och PAX (röd sapel), 014 ill 018

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 7 1. Övriga processkemikalier Vid slamavvaning och förjockning av blanda slam doseras polymer. Den oala polymerförbrukningen vid avvaningen och förjockningen uppgick ill ca 3 on under åre. Polymer ZETAG 8190 och ZETAG 9049 har använs ill slamavvaningen och polymer ZETAG 8180 har använs ill slamförjockning. Under åre har 8 m 3 eanol doseras ill kväverening vid reningsverke. Doseringen har syrs med inkommande nirahal ill anobassängen. Kollkälla doseras vid lägre Orkla belasning under hösoch vårperiod. 13. Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe A minska mängden avfall är e sändig pågående arbee. En sor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken ugörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För a minska mängden rens har olika informaionskampanjer genomförs under åre. Likaså har e sor anal sudiebesök på reningsverken och ubildningar på Kreseum genomförs. Verksamheen på reningsverken har under åre ransporera iväg 1,3 on farlig avfall. 34,8 on rens och 16 on sand ransporerades bor under åre. Mängden farlig avfall och övrig avfall som uppkommi från verksamheen under åre uppdela på olika avfallsslag redovisas i bilaga 4. 14. Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa 14.1 Avloppsreningsverk För a förhindra avvikelser bedrivs e koninuerlig arbee med förebyggande underhåll vid Ellinge avloppsreningsverk och ruiner finns för nödlägen. Sörre underhållsågärder beskrivs i kapiel Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner. För a upprähålla nödvändig kompeens genomgår personalen koninuerlig erforderliga ubildningar. Ellinge bedriver e sysemaisk brandskyddsarbee. Skyddsronder har genomförs på Ellingeverke under åre och avvikelserna har införs i handlingsplan. 14. Ledningsnä VA SYDs miljöberedskap är ill för a skydda avloppsreningsverk, ledningsnä och recipiener inom vår verksamhesområde mo usläpp av olika slag. Vi samarbear med räddningsjänsen och vid sörre usläpp konakas miljöförvalningen.

VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 018 8 Vid akua usläpp kan VA SYD biså med kunskap och en för ändamåle väl urusad miljövagn för a soppa flöde från serviser, ryckavlopp och huvudledningar sam a kunna samla upp, a prover och omhändera föroreningar för a förhindra forsa spridning. 14.3 Uppsrömsarbee 14.3.1 Ansluna verksamheer Arbee med begränsning av usläpp ill reningsverken från ansluna eller nyillkommande verksamheer sker främs genom a VA SYD delar vid verksamheernas illsånds- och anmälningsärenden enlig miljöbalken. Samarbee med miljöförvalningarna i illsynsärenden sker vid behov och illsynsbesök på verksamheer kan då göras illsammans. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheer angående illåna/oillåna usläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvaenkvalie. Tilläggsbesämmelser ill ABVA beskriver de krav som sälls på avloppsvaen från yrkesmässiga verksamheer. E digial verkyg, EnvoMap, används för karläggning av verksamheer med usläpp av processvaen som kommer in ill reningsverken i VA SYDs uppagningsområde. Verksamheerna konakas med krav om a lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesysem. Om verksamheerna har ufasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de e mejl med krav på ufasning från de kommunala avloppe. 14.3. Allmänheen Informaion ill allmänheen och särskilda målgrupper är en vikig del av VA SYDs uppsrömsarbee. Kommunikaionsarbee under 018 innehöll bland anna: Informaionsblade Hållbar som har gå u regelbunde ill VA SYDs kunder, med ips om hur man hanerar vaen och avfall på e hållbar sä. Regelbunden kommunikaion av uppsrömsinformaion via vår webbsida och sociala medier, som Facebook och Twier. Vi når allmänhe och andra specifika målgrupper via regelbunde pressarbee med pressmeddelanden, blogg och nyheer. Arbee med och delagande i Svensk Vaen-kampanjer e i samband med Sora bilväarhelgen under våren och Världsoaledagen under hösen Kreseum är namne på VA SYDs pedagogiska verksamhe som bedriver uppsrömsarbee för framförall lärare och skolelever. Den pedagogiska verksamheen besår av Kreseum - kreslopp och kunskapscenrum, Hyllie vaenpark, skolbesök på någo av våra avloppsreningsverk och kreseum.se Under 018 hade Kreseum kreslopp & kunskapscener ca 4 500 besökare. Hälfen av dessa var skolelever med lärare. Under säsong kör vi guidade urer för skolelever på våra avloppsreningsverk och under 018 besöke cirka 1000 personer någo av våra reningsverk. Sedan 016 är VA SYD akiva i Smar mae då Kreseum numera represenerar VA SYD på akuell workshop i någon av medlemskommunerna. Högsadieskolor kan boka Smar mae, som arrangerar halvdagar med presenaion och handledning av maemaikproblem från olika verksamheer där VA SYD är en samarbesparner.