Verksamhetsplan 2012 Byggnadsnämnden och planeringsutskottet Fastställd av planeringsutskottet den 21 februari 2012. Fastställd av byggnadsnämnden den 29 februari 2012.
Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 3 Uppdrag... 3 Verksamhetens förutsättningar... 3 Grundläggande värden... 3 Omvärldsperspektiv och förutsättningar... 4 Strategier och satsningar... 4 Ekonomi och volymer... 5 Ledning och administration... 6 Uppdrag och övergripande mål... 6 Väsentliga förändringar... 6 Planavdelning... 7 Uppdrag och övergripande mål... 7 Mark och exploateringsavdelning... 7 Uppdrag och övergripande mål... 7 Mål 2012, avser planavdelning samt mark och exploateringsavdelning... 7 Bygglovsavdelning... 8 Uppdrag och övergripande mål... 8 Mål 2012... 8 Stadsingenjörsavdelning... 9 Uppdrag och övergripande mål... 9 Mål 2012... 9 Intern kontroll... 10 Åtgärder under 2012... 10 Uppföljning enligt internkontrollplan... 10 Stadens gemensamma områden... 11 Arbetsmiljö... 11 Bemötande... 11 Miljö... 12 Säkerhet... 12 Bilaga 1 Organisationsschema... 13 Bilaga 2 Produktionsplan... 14 Bilaga 3 Exploateringsbudget... 16 Bilaga 4 Internkontrollplan... 20 Bild på första sidan: Gammalt och nytt i Krokslätts fabriker. Bild: Frode Wendelbo 2
Bakgrund och syfte Kommunstyrelsen beslutade den 25 oktober 2005, 276, att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsberättelse årligen. Följaktligen bör även verksamhetsplan tas fram. Planen är en styrande överenskommelse mellan nämnd och förvaltning, det vill säga nämnden fattar beslut och är avsändare medan förvaltningen är mottagare. Kommunstyrelsen tar del av handlingen i informationssyfte som ett led i den lagstadgade uppsiktsplikten. Verksamhetsplanen syftar till att visa nämndens övergripande direktiv kring styrning av förvaltningen med fokus på förändring och utveckling inom kärnverksamheten. Uppdrag Den kommunala verksamheten ska enligt stadens styrprinciper utvecklas och präglas av framsynt planering och god hushållning samt resultera i en samhällsservice som väl överensstämmer med kommuninvånarnas behov. Planeringsutskottets huvudsakliga uppdrag enligt reglemente är att bereda ärenden som gäller fysisk planering exploateringsfrågor stadens fastighetsägaransvar gatukostnadsavgifter stadens planering inom bostadsförsörjning, energi, miljö och naturvård. Byggnadsnämndens huvudsakliga uppdrag enligt reglemente är att ha det närmaste överinseendet över byggnadsverksamheten i staden svara för mätnings-, kart- och fastighetsbildningsverksamheten i staden besluta om bostadsanpassning Verksamhetens förutsättningar Den ekonomiska utvecklingen är svår att bedöma och förväntningarna ändras snart sagt dagligen i takt med positiva och negativa nyheter i omvärlden. Nämnderna bedömer ändå att byggkonjunkturen i Mölndal kommer att vara relativt god och att byggandet under 2012 och under de närmaste två-tre åren därefter kommer att ligga minst på samma nivå som 2010. Grundläggande värden Vår vision: Vi verkar målmedvetet för att Mölndal ska bli en attraktiv, hållbar och framgångsrik stad i regionen där det finns goda stads-, arbets- och boendemiljöer för alla. Vi når dit genom att vara engagerade och professionella i vår verksamhet. Vi arbetar för mölndalsborna, byggmarknadens olika aktörer och övriga verksamma i Mölndal. En viktig del av kontorets verksamhet är att ge service åt allmänheten och näringslivet. Vi vill att våra uppdragsgivare och kunder ska värdera oss högt och ge oss förtroendet att arbeta offensivt med Mölndals utveckling. 3
Omvärldsperspektiv och förutsättningar Eftersom verksamhet till drygt 50 % finansieras genom intäkter och dessa till 95 % beror på kunders efterfrågan av våra tjänster, så är verksamhetens resultat direkt kopplad till konjunkturen. I en jämn och stadig upp- eller nedgång kan verksamheten hjälpligt följa med avseende våra kostnader som till största delen är personalkostnader, men även vid lugna förhållanden blir det eftersläpningar, då personal inte är tillgång som snabbt går att förändra. Vid snabbare konjunktursvängningar blir skillnaderna betydande avseende budgeterade och verkliga intäkter. Denna kurva över åren har man budgetmässigt valt att redovisa som en linje, med medvetenheten om att kurvan endast emellanåt sammanfaller med linjen. Vidare har skillnaderna tagits upp med reglering av det som kallats eget kapital. Riskerna med en längre tids nedgång är att det så kallade egna kapitalet tar slut och att det i olika tider kan finnas olika grad av förståelse för ovan nämnda kopplingar, varför krav på snabba justeringar av kostnadssidan kan framföras. Sådana justeringar kan inte ske på annat sätt än reducering av personalen, vilket i sin tur påverkar möjligheter till intäkter, då det ju är personalen som producerar och dessutom så minskar möjligheterna att reagera på en konjunkturuppgång eller snabba ändringar av prioriteringar i t.ex. detaljplaneprojekt. Strategier och satsningar Prioriteringar i verksamheten är viktigt. Grundresonemanget är att vi ska prioritera de projekt som gör störst nytta i relation till den attraktiva hållbara staden och möta Mölndalsbornas och näringslivets behov. I det perspektivet är det flera frågor som är viktiga; att säkra en god produktion av bostäder, att möta det nya näringslivet och nya livsstilar, och att utveckla staden i ett såväl lokalt som regionalt perspektiv med bland annat infrastrukturfrågor som en viktig del. För Mölndals del står vi inför en förändrad syn på stadsbyggande där inriktningen nu är att bygga stad och att höja graden av urbanitet. Det gör vi genom att aktivt arbeta med centralt belägna omvandlingsområden. Prioriteringarna görs av uppdragsgivaren och inriktningen finns fastslagen i vår produktionsplan för planeringen av staden (se bilaga). Vad gäller vår myndighetsutövning är vårt mål att ha en korrekt handläggning och en godtagbar handläggningstid. 4
Ekonomi och volymer Planeringsutskottet, driftbudget mnkr Utfall Budget Budget Plan Plan 2010 2011 2012 2013 2014 Intäkter 5,4 5,4 5,8 - - Kostnader -12,5-14,0-15,0 - - Summa nettokostnader -7,1-8,6-9,3-9,3-9,3 Resultat 0,3 0 0 0 0 Byggnadsnämnden, driftbudget mnkr Utfall Budget Budget Plan Plan 2010 2011 2012 2013 2014 Intäkter 14,9 14,7 15,0 - - Kostnader -24,4-24,5-25,9 - - Summa nettokostnader -9,5-9,8-10,9-10,9-10,9 Resultat -0,1 0 0 0 0 Belopp i miljoner kr. Beloppen för planåren är angivna i 2012 års prisnivå. Resursfördelning, netto mnkr Utfall Budget Budget 2010 2011 2012 Planeringsutskottet Ledning och adm. 2,6 1,5 1,4 Planverksamhet 4,1 3,8 5,1 Mark och exploatering 0,4 3,4 2,8 Summa planeringsutsk. 7,1 8,6 9,3 Byggnadsnämnden Nämnden 0,5 0,4 0,4 Ledning och adm. 2,5 2,5 2,3 Bygglovverksamhet -2,0-2,7-3,1 Bostadsanpassning 6,2 6,0 6,4 Lantmäteri 0,7 1,3 1,5 Kart- och mätverksamhet 1,7 2,3 3,4 Summa byggnadsnämnd 9,5 9,8 10,9 Summor för 2010 och 2011 omräknade med hänsyn till organisationsförändringar. 5
Ledning och administration Uppdrag och övergripande mål Ledning och administration samordnar verksamheten och skapar förutsättningar för de enskilda medarbetarna att göra ett bra arbete. Stadsbyggnadskontoret arbetar ständigt med att utveckla sin verksamhet. Ledningen fokuserar dessutom på att hantera de strategiskt viktiga frågorna för staden inom stadsbyggnadsområdet. Bland de frågor som är särskilt aktuella under de närmaste åren finns att säkerställa att planering och resurser för de stora stadsbyggnadsprojekten bland annat Mölndals Centrum, Kållered Köpstad och Forsåker. Samtidigt som en stor volym ordinarie linjeverksamhet bedrivs. medarbetarskapet, i syfte att skapa bra verksamhet och göra förvaltningen till en ännu mer trivsam och attraktiv arbetsplats. användningen av ärendehanteringsstöd, i syfte att effektivisera handläggningen och få bättre styrning fortsatt digitalisering, till exempel digital nämndhantering samt digitalisering av arkiv och de handlingar som används i handläggningen kvalitetssäkring av beslutsunderlag, mallar till tjänsteskrivelser med mera arbete med hemsida och utveckling av e-tjänster, i syfte att ge bättre service till medborgarna ökad GIS-användning, i syfte att bättre använda den geografiska information som finns i staden en enda väg in till Mölndals stads stadsbyggnadskontor Väsentliga förändringar Projektplaneringssystem införs på förvaltningen Digitaliseringen fortsätter Ny hemsida. E-tjänster studeras Fortsatt arbete med kvalitetssäkring Ökat stöd av konsulter studeras 6
Planavdelning Uppdrag och övergripande mål Avdelningen ansvarar för framtagande av detaljplaner och översiktsplaner i kommunen. Planering för tillväxt och stadsbyggande, strategiska miljöfrågor samt stadsmiljöfrågor i befintliga miljöer. De övergripande målen för stadens fysiska planering är att skapa en planmässig beredskap för bostadsbyggande, utveckling av näringslivet och service för kommuninvånarna. Planeringen skall främja en miljöriktig utveckling. Den ska ske resurseffektivt, i god samverkan med berörda och med hög rättssäkerhet. Mark och exploateringsavdelning Uppdrag och övergripande mål Mark- och exploateringsavdelningen axlar stadens fastighetsägaransvar. Det innebär bland annat att den ansvarar för köp och försäljning av stadens fastigheter. Den deltar också aktivt i planprocessen med huvudansvar för genomförandet. Avdelningen tar fram genomförandebeskrivningar med bland annat exploateringskalkyler, och strävar efter att plangenomförandet sker på bästa möjliga sätt. Mål 2012, avser planavdelning samt mark och exploateringsavdelning Mål fastställt av fullmäktige Kvalitetsindikator Utfall 2010 Nivå 2012 1 890 minst 2 500 Stadens planreserv ska innehålla byggrätter för bostäder i antagna detaljplaner som möjliggör byggande. Stadens planreserv ska innehålla mark för verksamheter i antagna detaljplaner. 104 000 minst 50 000 m² Mål fastställt av planeringsutskottet Förvaltningen ska producera planer i den mängd som motsvarar faktiskt behov av nya byggnader: Kvalitetsindikator Utfall 2010 Nivå 2012 Genomsnittligt antal bostäder per år i antagna planer (mätperiod 3 år). 630 minst 400 Genomsnittlig mängd verksamhetsmark per år i antagna planer (mätperiod 3 år). 21 400 m² minst 10 000 m² Väsentliga förändringar, avser planavdelningen samt mark och exploateringsavdelningen Ökad användning av digitala handlingar Nytt IT-projekthanteringsstöd Utredning kring ökat stöd av konsulter (konsultgrupp) 7
Bygglovsavdelning Uppdrag och övergripande mål Avdelningen ansvarar för bygglov, byggtillsyn och gestaltningsfrågor i staden samt för bostadsanpassningsärenden för funktionshindrade. Den hanterar också anmälningar om så kallade olovliga åtgärder och tillstånd för brandfarliga varor. Mål 2012 Mål fastställt av fullmäktige Kvalitetsindikator Utfall 2010 Nivå 2012 Andel beslut i bygglovärenden inom 50 dagar från komplett ansökan. Utfall 2011: 96 % 91 % 80 % Kostnadsindikator Bruttokostnaden per beslut får inte överstiga 2011 års 6 389 kr 8 283 kr nivå + 10 % + pris- och löneökning Utfall 2011: 7 396 kr. (preliminärt utfall, se även kommunens årsredovisning 2011) Mål fastställt av byggnadsnämnden Kvalitetsindikator Utfall 2010 Nivå 2012 Säkerhet i överklagade beslut som vunnit laga kraft (avser byggnadsverksamhet, bostadsanpassning och fastighetsbildningsförrättningar) Utfall 2011: 74 % Nöjd kundindex (NKI) i servicemätningen Insikt 2013 (avser företagens uppfattning) 96 % 85 % 62 (2011) 63 (2013) Väsentliga förändringar Digitalisering av bygglovarkivet inleds under 2012 8
Stadsingenjörsavdelning Uppdrag och övergripande mål Avdelningen ansvarar för lantmäteri-, kart- och mätverksamhet. Verksamhetens övergripande mål är att se till att den grundläggande infrastrukturen för byggnads- och stadsbyggnadsprocessen finns utbyggd och ajourförd avseende såväl mätningstekniska tjänster och kartprodukter som tillförlitliga register för byggstenarna fastighet, adress, byggnad, plan och lägenhet. Inom avdelningen ligger den kommunala lantmäterimyndigheten som tillsynsmässigt lyder under Lantmäteriet. Mål 2012 Mål fastställt av byggnadsnämnden Kvalitetsindikator Utfall 2010 Nivå 2012 Säkerhet i överklagade beslut som vunnit laga kraft (avser byggnadsverksamhet, bostadsanpassning och fastighetsbildningsförrättningar). Detta mål är gemensamt med bygglovavdelningen. Stadsingenjörsavdelningen har normalt få överklagade ärenden, om ens något. 96 % 85 % Väsentliga förändringar Staden har tillförts en GIS-samordnare under 2011. Under 2012 innebär det ökad användning av GIS (Geografiska InformationsSystem). Nytt ärendehanteringssystem för lantmäterimyndigheten 9
Intern kontroll Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde och ska planera och prioritera arbetet med utveckling av rutiner för att stärka den interna kontrollen. Åtgärder under 2012 Intern kontroll är mycket mer än den ekonomiska uppföljningen. Under 2012 ska förvaltningen fortsätta att utveckla ledningssystemet och fortsätta att förbättra kvalitetssäkringen med fokus på beredning till nämnd och utskott. Stadsbyggnadskontorets lednings- och styrningsmodell Uppföljning enligt internkontrollplan Varje nämnd ska enligt reglementet för intern kontroll årligen anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Avrapportering av internkontrollplanen görs i verksamhetsberättelsen. Plan har tagits fram för uppföljning av rutiner som gäller intern. Se bilaga. 10
Stadens gemensamma områden Arbetsmiljö Mål fastställt av fullmäktige Arbetsmiljön i Mölndals stad ska motverka ohälsa Kvalitetsindikator Utfall 2010 Nivå 2012 Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid staden 5,49 % 5 % Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid nämnden 3,43 % 5 % Förvaltningen ska fortsätta att bedriva friskvård och andra hälsofrämjande insatser med i huvudsak samma inriktning som tidigare. Förvaltningen ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och minst några gånger om året ordna personalaktiviteter av mer social karaktär. Under våren skall all personal erbjudas att gå på hälsokontroll. Mål fastställt av planeringsutskottet och byggnadsnämnden Kvalitetsindikator Utfall 2010 Nivå 2012 Nöjd medarbetarindex enligt medarbetarundersökningen 66 68 Bemötande Mål fastställt av fullmäktige Alla ska känna sig välkomna i Mölndals stad Kvalitetsindikator Utfall 2010 Nivå 2012 Bemötande/tillgänglighet i medborgarundersökning 60 >=65 Kontoret har ingen egen, systematisk uppföljning av bemötandet. Bygglovverksamheten berörs i kommungemensamma undersökningar såsom Insikt (vartannat år, riktat mot företagare) och undersökning av svarstider. 11
Miljö Kontorets arbete påverkar miljön på två sätt: dels genom miljöeffekterna från den egna verksamheten såsom utsläpp från fordon, dels genom de miljöeffekter som blir en följd av de beslut som fattas och de planer som tas fram. De senare effekterna är de som har störst påverkan på miljön och det är därför viktigt att förvaltningen i sitt arbete arbetar för en miljöriktig utveckling och styr byggandet i en mer hållbar riktning. Det kan ske genom att vi utformar och lokaliserar bebyggelsen så att Vi åstadkommer en blandning av bebyggelse som har olika funktioner och upplåtelseformer Vi minskar behovet av transporter och så att det blir enklare att gå och cykla. Vi inte utsätts för höga halter av luftföroreningar eller andra miljöstörningar och så att föroreningarna i våra vattendrag minskar. Olika åtgärder föreslås och bevakas. Det blir en säker strålmiljö enligt rekommendationer och skyddsföreskrifter. Vattenmiljöer lyfts fram. Klimatfrågor behandlas och framtida förändringar bevakas. Och att det ställs krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. Grönstrukturen ges ökad betydelse; närheten till rekreationsområden inom gångavstånd eftersträvas; och möjligheten till biologisk mångfald stärks. Kulturhistoriska miljöer bevaras och estetiska värden i bebyggelsen stärks. Hushållning med naturresurser och kretslopp för avfallshantering tillämpas. Det ställs krav på (och bevakas) att innemiljön är hälsosam. Energieffektiva lösningar används. Information och rådgivning ges. Säkerhet Nämnderna ser säkerhetsarbetet som en del av arbetsmiljöarbetet och därmed en del av det viktiga arbetet för att förvaltningen ska ses som en attraktiv arbetsgivare. Inom förvaltningen finns en risk- och säkerhetshandläggare som bevakar frågorna och biträder cheferna i säkerhetsfrågor. Brandskydds- och säkerhetsronder genomförs. 12
Bilaga 1 Organisationsschema 13
Bilaga 2 Produktionsplan 2012 Produktionsplanen redovisar pågående detaljplaner, som förutsätts drivas vidare. Den tar också upp förslag till detaljplaner, som avses startas. För dessa anges en preliminär starttid och en uppskattning av hur tidplanen kan se ut. För aktuell budget är det främst de planer som anges under 2012 som ingår i beslutet. De planer som anges för 2013 är mer att se som ett underlag för kommande års budget Detaljplaner normalt planförfarande Typ Antal lgh Antal verks. Antagna med ej laga kraftvunna detaljplaner Detaljplan för bostäder inom kvarteret Stiernhielm 1 m.fl., Wallinsgatan B 250 Detaljplan för bostäder inom Trädgården 1:122 m.fl., f.d. Kvarnbyvallen B 185 Detaljplan för bostäder vid Esbjörn Schillersgatan B 12 Pågående detaljplaner Detaljplan för Mölndals Centrum Ö 500 Detaljplan för bostäder i Heljered, etapp 2 B 250 Detaljplan för förskola vid Jungfrustigen Ö Idéstudie avseende Stadsutveckling vid Bifrostgatan B Detaljplan för bostäder inom Trädgården 1:124, Kvarnbyterassen B 430 Detaljplan för Lilla Fässbergsdalen B 175 Detaljplan för f.d. hemvärnsgården Ö Detaljplan för allmän plats inom kvarteret Väskan 2 Ö Detaljplan för Toltorp 1:323, trygghetsboende i Bifrost B 60 Detaljplan för småhus i Östra Eklanda, Tamburinen 1 m.fl. B - Program och detaljplan för bostäder inom Stretered 1:191 B 20 Detaljplan för bostäder i Gårda - Barnsjöområdet B 175 Detaljplan för bostäder inom kvarteret Kängurun 21 B 250 Detaljplan för verksamheter och parkering inom kv Sjukhuset 2 m.fl. V Detaljplan för multihall inom fastigheten Åby 1:75 Ö Detaljplan för bostäder i Ingemantorp, Lindome B 150 Detaljplan för bostäder, handel mm vid f.d. Pedagogen BV 500 Detaljplan för bostäder vid Ulla Lyckas väg B 60 Start 2012 Utredning av ny station vid Mölndals centrum Detaljplan för handel i västra Kållered V Detaljplan för förskola i Östra Balltorp Ö Detaljplan för bostäder i Kållered Centrum B 40 Detaljplan för verksamheter inom kv Gaslyktan 9, Åbro industriområde V Detaljplan för verksamheter i Sandbäcksområdet V Detaljplan för verksamheter i Lunnagården etapp 1 V Detaljplan för stadsbebyggelse i Forsåkersområdet BV 1500 Detaljplan för komplettering inom Lindome Centrum Ö Detaljplan för Åby Idrottsområde Ö Detaljplan för verksamheter vid Lindome brandstation V Detaljplan för småhus i Gårdaliden, Hällesåker B DP för bostäder, bensinstation mm inom kv Mullvaden och Igelkotten BV 150 14
Start 2013- Idéstudie avseende stadsutveckling vid Toltorpsgatan B Detaljplan för Sisjömotet östra delen (Eklandamotet) Ö Detaljplan för verksamheter i Lunnagården etapp 2 V Detaljplan för bostäder i norra Helenedal B 120 Detaljplan för bostäder vid Tulebosjön B - Detaljplan för bostäder söder om Lilla Fässbergsdalen B Detaljplan för äldrebostäder, Mölndal B 50 Detaljplan för Kållered Centrum västra delen B 100 Detaljplan för småhus vid Kjellbergska vägen B 80 Detaljplan för bostäder vid Ekåsen, norra delen B 100 Detaljplan för Ekologiska bostäder inom fastigheten Hällesås 1:48 B 25 Detaljplan för småhus i Slättenområdet, Hällesåker B Detaljplan för Ekåsen, södra delen Kvar att prioritera Torrekulla turiststation (vilande) Detaljplan för bostäder i Heljered, etapp 3 B Detaljplan för kompletteringsbebyggelse i centrala Mölndal B 100 Detaljplan för mindre bostadsprojekt B 15 Detaljplan för stadsbebyggelse i Mölndalsåns dalgång, etapp 1 BV Detaljplan för stadsbebyggelse i Mölndalsåns dalgång, etapp 2 BV Detaljplan för verksamheter i Lunnagården etapp 3 V Detaljplan för livsmedelsbutik i Lindome (Netto) V Detaljplan för verksamheter, i östra Kållered V Detaljplan för verksamheter inom kvarteret Stiernhielm 6 V Detaljplaner bostäder i Västra Balltorp, flera etapper B 500 Detaljplan för Travbanemotet Ö Detaljplan för Stensjöhill konferensanläggning V 15
Bilaga 3 Exploateringsbudget Mark- och exploateringsavdelningen ansvarar för stadens exploateringsbudget. Avdelningen beställer utbyggnad av stadens anläggningar i detaljplaner av gatukontoret. Exploateringsbudget Totalt t.o.m. förbr. anslag 2010 2011 2012 2013 2014 2015- Heljered etapp I anläggningskostnad 5 500 2 500 3 000 gatukostnadsersättning -5 500-2500 -3 000 Ranntorp 2:20 anläggningskostnad 100 100 gatukostnadsersättning -100-100 Taljegården I, totalt -6 910 1 900-9 000 190 anläggningskostnad 2 090 1 900 190 gatukostnadsersättning -2 160-2 160 försäljning -6 840-6 840 Taljegården II, totalt -49 400 6 500 6 000-63 900 2 000 anläggningskostnad 8 600 400 6 200 2 000 arkeologi 5 200 5 200 gatukostnadsersättning -8 600-8 600 VA, enligt avtal 9 700 400 9 300 exploateringsbidrag, VA -9 700-9 700 mark 9 500 6 500 3 000 försäljning -64 100-64 100 Jolenområdet, totalt -42 800-9 950-9 950-11 450-11 450 fastighetsbildning 200 50 50 50 50 anläggningskostnad 3 000 1 700 1 300 gatukostnadsersättning -6 000-1 700-1 300-1 500-1500 försäljning -40 000-10 000-10 000-10 000-10 000 Vänortsgatan -46 500-48 300 1 500 300 anläggningskostnad 9 500 2000 500 3 000 4 000 gatukostnadsersättning -7 700-700 -3 000-4 000 övrigt, flyttning av ledning MEAB 1 000 1 000 sanering 400 400 mark 300 300 försäljning -50 000-50 000 Sahlins Terras 1 300 1 300 anläggningskostnad 1 300 1 300 Åby Stallbacke -11 800 100-2 900-3 000-3 000-3 000 anläggningskostnad 55 220 6 000 15 000 15 000 12 000 7 220 gatukostnadsersättning -55 220-6 000-15 000-15 000-12 000-7 220 fastighetsbildning 200 100 100 försäljning -12 000-3 000-3 000-3 000-3 000 Matildeberg anläggningskostnad 2 000 500 1 500 gatukostnadsersättning -2 000-500 -1 500 Kimmersbo 1:39 anläggningskostnad 1 200 300 900 gatukostnadsersättning -1 200-300 -900 16
Totalt t.o.m. förbr. anslag 2010 2011 2012 2013 2014 2015- Västra Balltorp, Blixås -70 000-40 000-15 000-15 000 anläggningskostnad 41 800 13 200 15 400 13 200 gatukostnadsersättning -44 000-13 200-15 400-15 400 övrigt 2 200 2 200 försäljning -70 000-40 000-15 000-15 000 Heljered etapp II, totalt anläggningskostnad 21 200 2 100 4 000 10 100 5 000 gatukostnadsersättning -21 200-2 100-4 000-10 100-5 000 Lunnagården I, totalt -2 800 2 000-4 800 fastighetsbildning 200 200 anläggningskostnad 42 000 2 000 40 000 övrigt 5 000 5 000 försäljning -50 000-50 000 Esbjörn Schillersgatan -4 000-4 000 anläggningskostnad gatukostnadsersättning försäljning -4 000-4 000 Stiernhielm-Wallinsgatan I 1 500 1 500 anläggningskostnad 430 430 gatukostnadsersättning -430-430 övrigt, flytt VA-ledning 1 700 1 700 täckningsbidrag -200-200 Stiernhielm-Wallinsgatan II 1 000 200 800 anläggningskostnad 4 685 200 4 485 täckningsbidrag -3 685-3 685 Ingemantorp -27 700 300 8 000-36 000 anläggningskostnad 18 000 6 000 12 000 gatukostnadsersättning -18 000-18 000 arkeologi 2 300 300 2 000 försäljning -30 000-30 000 Gårda/Barnsjön, Lindome -19 500 2 000 11 000-32 500 fastighetsbildning 500 500 anläggningskostnad 20 000 2000 11 000 7 000 gatukostnadsersättning -20 000-20 000 mark försäljning -20 000-20 000 Kållereds Centrum 14 500 6 000 500 4 000 4 000 anläggningskostnad 14 500 6 000 500 4 000 4 000 gatukostnadsersättning Lindome centrum 2 000 2 000 anläggningskostnad 5 000 5 000 gatukostnadsersättning -3 000-3 000 försäljning Kvarnbyvallen -34 500-100 -13 000 20 000-8 600-13 300-19 500 anläggningskostnad 23 500 500 1 000 20 000 2 000 gatukostnadsersättning -27 000-14 000-7 000-6 000 täckningsbidrag försäljning -31 000-600 -3 600-7 300-19 500 17
Totalt t.o.m. förbr. anslag 2010 2011 2012 2013 2014 2015- Lilla Fässbergsdalen -40 800 40 500 9 000-3 600-27 700-59 000 fastighetsbildning 700 400 300 anläggningskostnad 22 300 1 000 6 000 9 000 6 300 gatukostnadsersättning -22 300-7 000-15 300 övrigt, arkeologi 5 000 5 000 mark 43 500 40 500 3 000 försäljning -90 000-10 000-30 000-50 000 Lilla Fässbergsdalen, södra anläggningskostnad 2 500 500 2 000 gatukostnadsersättning -2 500-500 -2 000 försäljning Hexion 4 000 4 000 bussgata, delen "Kråkan" 11 000 550 1 100 9 350 täckningsbidrag -7 000-550 -1 100-5 350 anläggningskostnad 13 500 500 6 500 6 500 gatukostnadsersättning -13 500-500 -6 500-6 500 Lindenhof anläggningskostnad gatukostnadsersättning Kängurun 21-8 300 700-5 500-2 400-1 100 anläggningskostnad 5 300 700 3 500 1 100 försäljning -8 000-8 000 täckningsbidrag -300-300 gatukostnadsersättning -5 300-700 -3 500-1 100 Stretered 1:191-11 000 1 000-5 000-7 000 fastighetsbildning 500 500 anläggningskostnad 5 000 5 000 gatukostnadsersättning -5 000-5 000 täckningsbidrag 500 500 mark 1 000 1000 försäljning -13 000-6000 -7 000 Sjukhuset 2 anläggningskostnad 4 000 500 2 500 1 000 gatukostnadsersättning -4 000-500 -2 500-1 000 Torrekulla turiststation anläggningskostnad 6 700 6 700 gatukostnadsersättning -6 700-6 700 försäljning Kållered handel 2 000-4 000-28 000 34 000 anläggningskostnad 170 000 15 000 40 000 115 000 mark 20 000 20 000 täckningsbidrag -12 000-4 000-8 000 försäljning -40 000-40 000 gatukostnadsersättning -136 000-15 000-40 000-81 000 Åby mässhall/multihall 25 000 25 000 anläggningskostnad 4 550 3 000 1550 gatukostnadsersättning -4 550-3 000-1550 påfart Söderleden 30 000 30 000 täckningsbidrag -5 000-5 000 18
Totalt t.o.m. förbr. anslag 2010 2011 2012 2013 2014 2015- Hälsan 1 5 000 1 000 4 000 anläggningskostnad 5 000 1 000 4 000 gatukostnadsersättning Ormåsgatan, flyttning 2 200 2 200 anläggningskostnad 2 200 2 200 Sandbäck, verksamhetsområde -30 000 2 000-32 000 anläggningskostnad 15 000 2 000 13 000 gatukostnadsersättning -15 000-15 000 försäljning -30 000-30 000 Helenedal, bostäder -35 000-20 000-15 000 anläggningskostnad 25 000 10 000 15 000 gatukostnadsersättning -25 000-10 000-15 000 försäljning -35 000-20 000-15 000 Pedagogen anläggningskostnad 5 000 5 000 gatukostnadsersättning -5 000-5 000 Stretered 1:1 anläggningskostnad 2 100 2 100 gatukostnadsersättning -2 100-2 100 Väganslutning Sisjön skjutfält 1 500 1 500 anläggningskostnad 3 000 3 000 gatukostnadsersättning -1 500-1 500 Markreserv inkl. styckebyggda 60 000 20 000 20 000 20 000 mark 60 000 20 000 20 000 20 000 förprojektering, exploateringsomr Summa exploateringsverksamhet -321 010 4 600-7 200-75 250-48 260-48 350-146 550 19
Bilaga 4 Internkontrollplan Enligt stadens reglemente för intern kontroll ska nämnder varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. I planen för uppföljning ska de mest väsentliga områdena väljas ut för en närmare uppföljning. Valet av områden ska grundas på en risk- och väsentlighetsanalys, där man tar hänsyn både till sannolikheten för att något inträffar och följderna om det inträffar. Analysen har gjorts på ledningsgruppsmöte. Risk-och väsentlighetsanalys Process/ Händelse arbetsområde Upphandlingar och beställningar Intäktsuppföljning och fakturering Fakturahantering, inkommande fakturor Fakturahantering Handläggning Ledning och styrning enligt strategiskt styrdokument Fel hantering leder till fel kvalitet/högre kostnader/försening/skade ståndskrav Alla åtgärder blir inte fakturerade till rätt belopp Brist i kontroll leder till betalning för ej beställt/levererat Försenad hantering skapar kostnader Fel i handläggning/myndighets utövning/rådgivning (större skadestånd/ stort uppslaget i tidning) Otillräcklig ledning och styrning leder till att målen inte nås och/eller att personalen upplever att verksamheten styrs dåligt (personalomsättning/brista nde arbetsmotivation) Konsekvenser och sannolikhet (1-4) Konsekvenser 2 Sannolikhet 3-4 Konsekvenser 1 Sannolikhet 3 Konsekvenser 1 Sannolikhet 2 Konsekvenser 1 Sannolikhet 3-4 Konsekvenser 3 Sannolikhet 1 Konsekvenser 3-4 Sannolikhet 1-2 Kommentar Största riskområden: konsulter och anläggningsarbeten/gk Väl organiserade rutiner ger liten risk att intäkter kommer bort.. Taxan kan tolkas olika. Behöver följa upp att vi genomför fattade beslut. Hög sannolikhet för försumbara lindriga effekter. Valda områden är de med de högsta sammanlagda värdena: Upphandlingar och beställningar samt ledning och styrning enligt strategiskt styrdokument. Plan för uppföljning av intern kontroll 1. Rutin som ska följas upp: Stadsbyggnadskontorets beställningar och eventuella upphandlingar av konsulter och anläggningsarbeten. Omfattning och genomförande: Tre till fem projekt (beroende på storlek) under året. Undersökningen genomförs under andra halvåret, om möjligt av någon utanför kontoret, genom intervjuer och granskning av dokument. Rapport: Till nämnderna i samband med verksamhetsberättelsen. 2. Rutin som ska följas upp: Ledning och styrning. Genomförs de beslut som tagits i ledningsgruppen? Omfattning och genomförande: Undersökningen genomförs under andra halvåret, om möjligt av någon utanför kontoret, genom intervjuer och granskning av dokument. Stickprov. Rapport: Till nämnderna i samband med verksamhetsberättelsen. 20