1 (5) Agneta Dreber Göran Persson Olle Wästberg REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE Föreliggande rapport har inte sänts på remiss men HSB Riksförbund anser att förslagen är så intressanta att vi väljer att skicka ett remissvar till kommissionen. Vi anser att det är viktigt att det förs en bred debatt i Sverige om behovet av ett ökat bostadsbyggande och det har nybyggarkommissionen bidragit till. Allmänna synpunkter HSB Riksförbund anser att det är bra att Nybyggarkommissionen tagit ett initiativ till föreslå åtgärder som ökar bostadsbyggandet. Läget på bostadsmarknaden är allvarligt. Bristen på bostäder skapar stora problem för enskilda personer, framför allt unga som ska flytta från sina föräldrar och etablera ett liv på egna villkor. Men ett minst lika stort problem är bostadsbristens hämmande effekter på tillväxten i storstäderna. HSB Riksförbund delar Nybyggarkommissionens grundläggande problembeskrivning som ligger till grund för kommissionens förslag. Nybyggarkommissionen kommer att följas av fler privata initiativ till genomgångar i frågan om att öka bostadsbyggandet. HSB Riksförbund anser dock att frågan är för viktig för att enbart utredas via olika privata initiativ i syfte att driva opinionsbildning. Vi efterlyser en statlig kommission över partigränserna som kan ta ett samlat grepp för att öka byggandet. Det är olyckligt att de politiska partierna inte engagerar sig mer i denna fråga som är så viktig för hela samhällsutvecklingen. Privata initiativ i all ära, men det skulle behövas en politisk kommission över partigränserna som inte bara utvecklar en diskussion, utan också leder till konkret politik. Sverige behöver en långsiktig politik för ökat bostadsbyggande som det finns en politisk samsyn kring så att alla aktörer på bostadsmarknaden vet vilka förutsättningar som kommer att gälla och kan agera utifrån det. Det är inte bara en blocköverskridande långsiktig politik som saknas. Betecknande för bristen på helhetslösningar kan också spåras i alla de skatte- och bostadsutredningar som har genomförts under senare decennier och som kännetecknas av att man har haft direktiv som förhindrat förslag till helhetslösningar. De bostadspolitiska utredningarna har haft direktiv som hindrat förslag som har konsekvenser för skattesystemet. Och när det gäller skatteutredningar kring boendefrågor har dessa inte haft mandat att föreslå åtgärder när det gäller bidrag eller subventioner som har budgetkonsekvenser. Den statliga kommission över partigränserna som HSB efterlyser bör genomföra en ordentlig genomlysning av hur bostadsbyggandet kan öka, där både skattevillkor och stimulanser ses över i ett sammanhang. Både regeringen och opposition pekar ut bostadsfrågan som en av de viktigaste politiska frågorna. Men trots denna samsyn kring problembeskrivningen har det under flera år HSB RIKSFÖRBUND Box: 8310, 104 20 Stockholm Besök: Ekelundsvägen 16 Tel: 010-442 03 00 www.hsb.se
2 (5) byggts alldeles för få bostäder och bostadskrisen förvärras. Det är först under allra senaste tid som ett samordnat initiativ nu har tagits för att bygga ut tunnelbanan och samtidigt möjliggöra byggandet av 78 000 nya bostäder i Stockholmsområdet. Av rapporteringen om de nya tunnelbanestationerna kan man få intryck av att politiker i stat och kommunerna runt Stockholm nu också kommer att lösa bostadsbristen. Men tunnelbaneutbyggnaden leder inte automatik till ökat bostadsbyggande. Det hänger fortfarande på att det finns byggherrar som anser att det är möjligt att få byggkalkylen att gå ihop och här är finansieringen en viktig fråga. Satsningen på infrastruktur är således viktigt för att öka byggandet men ändå inte tillräckligt, liksom det inte heller är tillräcklig med att ändra i de kommunala regelverken, reducera överklagandena och minska på olika handläggningstider så som regeringen nu är på väg att genomföra. Det krävs mer kraftfulla åtgärder om man snabbt vill leverera många nya bostäder. Vi kan inte bara diskutera, vi måste även börja agera. HSB och andra byggaktörer måste kunna bygga nu, inte om tio år. Och vi måste kunna lita på att det finns en bred uppslutning kring de lagar och regler som styr byggande. Finansieringen måste lösas Frågan om finansieringen av bostadsbyggandet är oerhört central om det ska vara möjligt att väsentligt öka byggproduktionen. Trots det förekommer denna fråga nästan inte alls i den politiska debatten. Samhället tog tidigare ett stort ansvar för bostadspolitiken främst genom statliga subventioner till bostadsbyggandet och genom en kommunal marktilldelningspolitik. Men detta har upphört. Inget av regeringsalternativen vill idag införa någon mer omfattande subventionspolitik och EU-regler gäller för markpolitiken. Men frågan om finansieringen kan inte undvikas om bostadsbyggandet väsentligt ska kunna öka. HSB Riksförbund anser att ett införande av stimulanser till bostadsbyggandet måste kunna diskuteras. Nuvarande situation har lett till att bostadsbyggandet har varit underdimensionerat under en lång tid och det har lett till att allt större grupper blivit bostadslösa. Idag är det inte längre enbart missbrukare eller unga som inte hunnit etablera sig på bostadsmarknaden som är bostadslösa. Det handlar nu om en växande grupp som är på väg att bli permanent utan bostad. Om inget görs åt detta kan Sverige tvingas gå samma väg som många andra länder och behöva inrätta särskilda socialbostäder för personer som inte kan få sin bostadsfråga löst på annat sätt. När Sverige jämförs med andra nordiska länder eller med andra länder i EU brukar det hävdas att alla andra länder bygger fler bostäder relativt till befolkningen än vad som presteras i Sverige. Det brukar tas till intäkt för att den avreglering som genomförts av svensk bostadspolitik inte har gått tillräckligt långt och att man därför måste gå ännu längre i marknadsanpassningen, framför allt vad gäller systemet för hyressättning. Men närmare studier visar att det är tvärtom, i nästan alla andra jämförbara länder finns
3 (5) mycket mer av olika former av subventioner eller skattelättnader som är avsedda att stimulera ett ökat bostadsbyggande. Kompletterande förslag från HSB HSB Riksförbund har i detta remissvar inte haft möjlighet att gå igenom och kommentera alla 63 förslag i detalj och kommentera dessa. Men vi anser att många av förslagen är så intressanta att de borde fångas upp och utredas vidare. Som komplement till kommissionens förslag vill HSB peka på några ytterligare åtgärder som bör övervägas Inför avdragsrätt för bosparande Allra viktigast bland de förslag som saknas i Nybyggarkommissionen är införandet av ett skatteavdrag för bosparande. Riksbanken med fler tunga aktörer pekar på riskerna med hushållens ökade skuldsättning. Det nuvarande bolånetaket, som infördes för att motverka en allt för hög skuldutveckling, har både för- och nackdelar. Det har bidragit positivt till en långsammare lånetillväxt. Samtidigt är det en nackdel att taket gör det svårt för ungdomar att etablera sig på bostadsmarknaden, i synnerhet i storstäderna. Bolånetaket medför också att föräldraköpen har ökat. Det bidrar till en segregering mellan ungdomar beroende av om de kan få ekonomiskt föräldrastöd. Att belåna sin egen bostad för att hjälpa barnen kan dessutom begränsa föräldrarnas egen ekonomiska handlingsfrihet. Mot den här bakgrunden är det angeläget att införa en skattestimulans för bosparande som medför att unga och andra bostadssökande långsiktigt kan spara pengar som innebär att det finns en ekonomisk buffert när det är dags att söka bostadslån. Sådana system finns i många andra länder och har blivit populära och fungerar bra, inte minst i Norge där man tillämpar en modell som nu förändras så att villkoren för att bospara ytterligare förbättras. I Norge bosparar 56 procent av befolkningen mellan 18 och 33 år. Unga får spara upp till 20000 norska kronor till ett boende varje år med 20 procent skatteavdrag till ett totalt belopp på 150000 kronor. Många unga slipper därmed att ta topplån den dagen de köper en bostad. Vi anser att motsvarande system bör införas i Sverige. Vi anser också att man bör utreda hur anhöriga till barn och unga ska kunna sätta in pengar på samma konto för att underlätta för den unga den dagen han eller hon behöver en bostad. Andelen eget kapital vid förvärv av egen bostad är ovanligt låg i Sverige jämfört med andra länder. Enbart Nederländerna har en högre belåningsgrad. Sverige har också gått från massiva subventioner för bostadsbyggande ända fram till i början av 1990- talet till att vi idag istället har långsiktigt hållbara spelregler. Subventionerna hade stora
4 (5) nackdelar. Istället bör samhället ge en stimulans till alla som vill spara till sitt eget boende. Det finns redan cirka 190 000 bosparare i Sverige. En skattestimulans skulle medföra att fler börjar bospara och på det sättet tar ett eget ansvar för sin framtida bostadsförsörjning, vilket är positivt för hela samhället. Sänk byggmomsen Kostnaderna för att för att bygga bostäder har ökat markant. En stor del av dessa kostnader beror på statliga och kommunala skatter och avgifter. Staten och kommunerna tog tidigare stort ansvar för bostadsförsörjningen, men så är inte längre fallet. Byggmomsen och andra skatter har höjts av riksdag och regering. Genom beslut om nya regler höjer myndigheterna byggkostnaderna. Genom att ålägga byggherrar att anlägga infrastruktur i anslutning till byggen höjer kommunerna kostnaderna. En sänkt byggmoms skulle vara ett sätt att sänka kostnaderna för att bygga bostäder. Momsen är också en viktig anledning till att det byggs så lite till breda grupper i samhället. Den behöver därför sänkas. Ökat byggande via sänkt moms främjar dessutom tillväxten. Halverad moms på byggande skulle kosta ungefär lika mycket som den genomförda sänkningen av restaurangmomsen, men ge fler jobb och samtidigt minska bostadsbristen. Sänkt byggmoms ger dessutom garanterat fler jobb och effekterna blir långsiktiga. Mer aktiv markpolitik i kommunerna De höga markpriserna är idag ett stort problem som driver upp kostnaderna i bostadsproduktionen. Ofta är markpriserna så höga att det blir svårt att få ihop en kostnadskalkyl som innebär att projekten går ihop ekonomiskt. HSB Riksförbund anser att markpriserna på många håll utgör ett hinder när det gäller att öka byggandet. Vi anser att det vore intressant att pröva en markhantering i kommunerna som syftar till att få kontroll av markpriser och boendekostnader. Inspiration kan hämtas från t ex i Helsingfors, där det s.k. Hitas-systemet tillhandahåller kommunen mark till rimligt pris. I gengäld kontrolleras hyror som får tas ut i de bostäder som byggs på denna mark. Det sätter inte konkurrensreglerna ur spel, men istället för att konkurrera om högsta pris borde man kunna konkurrera med villkor om tak för boendekostnaderna. Med vänlig hälsning HSB Riksförbund Anders Lago, Ordförande
5 (5)