Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1006/08.00.00/2015 Stadsstyrelsen 105 16.3.2015 Fullmäktige 62 13.4.2015 Stadsstyrelsen 160 27.4.2015 76 Fråga om byggande och automatisering av Västmetron Beredning och upplysningar: Matti Kokkinen, tfn 050 347 1558 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans m.fl. fråga av 23.2.2015 om byggande och automatisering av Västmetron och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys 23.2.2015 Redogörelse Fråga i fullmäktige Kurt Byman och 12 andra ledamöter har undertecknat följande fråga, daterad 23.2.2015: "Ursprungligen uppskattades att Västmetron skulle inleda trafiken år 2012, men varje år har starten skjutits upp med ett år. Västmetron har också planerats som en automatmetro och beslut fattades om att den ska byggas som en automatmetro. Det lovades också optimistiskt att trafiken kommer att inledas i augusti 2016. HRT:s zonreform har flyttats fram flera gånger på grund av Västmetrons tidtabell, senast till hösten 2016. I och med reformen blir det billigare att resa ut till Mattby, vilket ska locka fler resenärer att ta metron. Det har berättats att trafiken till Stensvik, som kommer att höra till en dyrare zon, ska kunna inledas redan 2020 och även den ska vara automatisk. Automatmetron har använts som motivering till att stationerna invid Västmetron och metrotågen blir kortare (4 vagnar), utan att kapaciteten blir lidande. Länsimetro Oy:s styrelse har överskridit sin behörighet och överfört planeringen av automatiseringen samt beslutet om den för Esbos del till Helsingfors stads trafikverk. HST:s direktion har nu beslutat att avstå från automatiseringen, vilket innebär att Västmetrons trafik kommer
Fullmäktige 18.05.2015 Sida 2 / 2 att skötas manuellt. Tydligen kommer detta att göra det möjligt att snabbare inleda Västmetrotrafiken. Som en fråga enligt fullmäktiges arbetsordning framställer vi frågan hur mycket denna automatiseringshärva sammanlagt kommit och kommer att kosta Esbo stad? Länsimetro Oy har betalat 13 miljoner euro till Siemens för automatiseringen. Hur tänker staden få tillbaka förskottsbetalningen som Länsimetro Oy betalat till Siemens för automatiseringen och som antecknats som en långfristig fordran och vem har ansvar för summan? I och med automatiseringen eftersträvades besparingar på 4 miljoner euro i metroförarnas lönekostnader. Då tågen blir kortare och metrobanan sträcker sig ända ut till Mattby, måste antalet förare fördubblas. Hur mycket kommer driftskostnaderna att öka? Hur kommer man att kompensera de dyrare biljettpriserna för folk som åker kollektivt vidare från Mattby? Enligt prisnivån år 2008 skulle Västmetron kosta 713 miljoner euro, av vilket Esbos andel är omkring hälften. Nu har man redan lyft lån till en summa på 600 miljoner, trots att byggandet endast kommit halvvägs och trots att kostnaderna sjunkit med 50 miljoner euro i och med att man avstått från automatiseringen. Hur mycket torde totalkostnaderna för Västmetron bli enligt dagens uppskattning? Hur mycket har stadens image och trovärdighet lidit av det ovannämnda och hur mycket kommer detta att påverka bostadsbyggandet och investeringsverksamheten i annat byggande och de intäkter man får av detta, på vilket betalningen av kostnaderna för metron och stadens ekonomi länge vilat?" Svar på frågan Inledandet av Västmetrotrafiken Det uppskattades att byggandet av Västmetron skulle ta sex år. Om arbetena hade inletts 2007, då uppskattningen gjordes, skulle metrotrafiken ha inletts 2013. En förutsättning för att byggandet kunde inledas var att detaljplanerna under jord som anknyter till metron skulle fastställas. Detaljplanerna överklagades och de fastställdes efter att förvaltningsdomstolen och efter det högsta förvaltningsdomstolen förkastat besvären. Efter att detaljplanerna fastställts kunde arbetena inledas i Esbo 1.6.2012. I Helsingfors överklagades inte detaljplanerna för metron under jord och där inleddes schaktningsarbetet i januari 2010, nästan två år tidigare än i Esbo. Trafiken till Mattby kan inledas 2016 och till Stensvik 2020. Automatisering av metron et om automatisering anknöt till behovet att förnya Helsingforsmetrons gamla ställverk som byggde på reläteknik. Tillgången till reservdelar för det gamla ställverket höll på att bli allt mer begränsad och det var klart att ställverket måste förnyas. I samband med
Fullmäktige 18.05.2015 Sida 3 / 3 förnyelsebeslutet beslutade Helsingfors stad att samtidigt automatisera metron. En av motiveringarna var att en automatmetro klarar av en trafik med 90 100 sekunder mellan turerna, mot minimitiden på 240 sekunder vid användningen av det gamla ställverket. I och med kortare tågintervall är en effektiv metrotrafik möjlig med 90-meters tåg, som ersätter de gamla tågen på 135 meter, samtidigt som transportkapaciteten ökar. et om att automatisera metron grundade sig alltså, i motsats till det som de som ställt frågan antog, på ett behov att förnya det gamla ställverket. Vid upphandlingen beslutade HST sluta ett avtal med Siemens. I slutet av 2014 beslutade man häva detta avtal på grund av förseningar i leveranserna och meningsskiljaktigheter om kostnaderna. Med det nya ställverket blir en turtäthet på 150 sekunder möjlig vid manuell körning, då det gamla ställverket tillät en turtäthet på 240 sekunder. För en automatmetro är den praktiska minsta turtätheten kring 110 sekunder (tekniskt 90 sekunder). Tätare turer förbättrar märkbart metrons servicenivå. Väntetiden på stationerna förkortas i snitt med 40 procent. Samtidigt kan man övergå till kortare metrotåg, vilket jämnar ut antalet resenärer i vagnarna och förkortar gångavstånden på perrongerna. I stället för dagens tre vagnpar räcker två vagnpar, samtidigt som tågets transportförmåga ökar med kring sju procent. Under den brådaste timmen ökar antalet vagnar till 96 mot dagens 90. Senare kan man genom automatisering köra upp till 131 vagnar under den brådaste timmen, vilket är 45 procent mer än nu. Kostnaderna för automatiseringen Länsimetro Oy har betalat 13 miljoner euro till Siemens. Siemens har ställt en lika stor säkerhet till Länsimetro Oy, vilket innebär att den är i Länsimetro Oy:s besittning. Efter att avtalet hävdes krävde Länsimetro Oy att Siemens skulle återbörda det belopp som betalats till dem. Kostnaderna för manuell körning Eftersom metron inte automatiseras i det här skedet kommer den att köras manuellt av förare. Det behövs fler förare och detta innebär en extra utgift på 2,3 miljoner euro per år för HRT. HRT:s zonreform en om zonreformen fattas av HRT enligt samkommunens egen tidtabell och beslutsprocess. Biljettpriser HRT beslutar om priserna på kollektivtrafikbiljetter i hela sitt verksamhetsområde.
Fullmäktige 18.05.2015 Sida 4 / 4 Kostnadsberäkning för Västmetron Enligt 2007 års prisnivå uppgick Västmetrons kostnadsberäkning till 713,6 miljoner euro. Då projektet dragit ut på tiden har prisnivån stigit. Det använda jordbyggnadskostnadsindexet har stigit med omkring 20 procent under byggtiden. Kostnaderna har förutom av detaljplanebesvären också påverkats av kraven som myndigheterna ställt för undantagssituationer samt en riktlinje om att samtliga ingångar ska vara tillgängliga. Det slutliga kostnadsförslaget för projektet uppgår till 1 000 miljoner euro varav Esbos andel är 550 miljoner euro. Dessutom kommer det att kosta omkring 45 miljoner euro att färdigställa Ängskulla station enligt Esbo fullmäktiges beslut, och kostnaderna för att bygga metrostationen i Mattby som en del av Mattby metrocentrum i stället för på en öppen plan höjer kostnaderna för den med omkring 18 miljoner euro. Inverkan på Esbos image Byggandet av metron har märkbart ökat byggandet av fastigheter. Bland annat i Hagalund ligger fastighetsinvesteringarna i relation till metroinvesteringarna så att en euro investerad i metron har fört med sig fem euro investerat i bostadsbyggande. I Mattby har också värdet på de äldre bostäderna stigit. Den aktivare verksamheten bidrar till att hålla staden vital och metroinvesteringen är nödvändig med tanke på stadsutvecklingen. Västmetrons utvecklingskorridor är en viktig del av Berättelsen om Esbo. shistoria Stadsstyrelsen 16.3.2015 105 Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom meddelandet om att ett svar på Kurt Bymans och 12 övriga ledamöters fråga av 23.2.2015 om kostnaderna för automatisering av Västmetron inte kan ges inom utsatt tid. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 13.4.2015 62 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom meddelandet om att ett svar på Kurt Bymans och 12 övriga ledamöters fråga av 23.2.2015 om kostnaderna för automatisering av Västmetron inte kan ges inom utsatt tid. Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt.
Fullmäktige 18.05.2015 Sida 5 / 5 Stadsstyrelsen 27.4.2015 160 Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans m.fl. fråga av 23.2.2015 om byggande och automatisering av Västmetron och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Byman meddelade att han gör en anteckning i protokollet. Ordförande vägrade införa anteckningen i protokollet. Byman reserverade sig mot ordförandens förfarande. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom
Fullmäktige 18.05.2015 Sida 6 / 6