SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 10.3.2014 Lunch uppe på en skyskrapa (1932). Foto: Charles C. Ebbets STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
1 U P P G I F T E R I TEXTFÖRSTÅELSE Ia Öppna frågor Läs artikeln Rätt strategi leder till jobb i framtiden samt intervjuerna med Linnéa Karlgren och Derya Bahceci på s. 6 7 och svara därefter med egna ord på svenska på frågorna a e nedan. Svaren ska vara 10 50 ord långa. Skriv svaren med tydlig handstil på konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del av provet). a) Vilka yrkesgrupper har goda utsikter på arbetsmarknaden i Sverige, vilka har sämre utsikter? (Ange två av vartdera slaget.) b) Vilka är de regionala skillnaderna när det gäller möjligheterna att få jobb i Sverige? c) Hur inverkar sökandens olika meriter när det finns ont om arbetsplatser jämfört med när det finns gott om dem? d) Varför har Linnéa Karlgren valt att utbilda sig till förskollärare? (Nämn två olika skäl.) e) Hur ser Derya Bahceci på sin framtid inom byggbranschen? (Nämn två saker.) Ib Kort kommunikativ uppgift Skriv ett 50 100 ord långt e-postmeddelande där du ber om tilläggsinformation om arbetsplatsen på s. 8. Berätta samtidigt kort om dina starka sidor och varför uppgiften intresserar dig. Du kan skriva som dig själv eller ta en roll. Texten ska vara sammanhängande, inte i punktform. Skriv texten med tydlig handstil på konceptpapper (men inte på samma papper som någon annan del av provet). II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT Lös den produktiva luckuppgiften på sidorna 3 5 enligt anvisningarna.
2 III UPPSATS Skriv en uppsats på 250 300 ord om ett av följande ämnen. En del av ämnena är fria, i andra ska du använda bakgrundsmaterial enligt anvisningarna. Skriv uppsatsen med tydlig handstil på konceptpapper (men inte på samma papper som någon annan del av provet). Färdiga rubriker är angivna med fet stil. Uppgifterna 4, 5, 6, 7 är materialbaserade. 1. Ur min arbetsdagbok Skriv i dagboksform om ett projekt eller annat stort arbete som du gjort under en gymnasiekurs. Berätta om hur du påbörjade arbetet, hur det framskred och hur du fick det färdigt. 2. Arbetet fördelas mycket ojämlikt i samhället: en del har för mycket jobb, en del är helt utan jobb. En del, t.ex. mammor som är hemma och sköter sina barn, jobbar mycket utan att få någon lön. Diskutera vad den här obalansen beror på och vad man kunde göra åt saken. Sätt egen rubrik. 3. Berätta om något viktigt volontärjobb som du känner till eller diskutera mer allmänt vad som får människor att arbeta frivilligt utan lön. Sätt egen rubrik. 4. Hur får man sommarjobb? Diskutera hur du skulle gå till väga för att få ett sommarjobb. Stöd dig på tipsen och idéerna på s. 9. 5. Diskutera manliga och kvinnliga jobb, och vad skillnaderna beror på med stöd av figuren på s. 10. Finns det manliga och kvinnliga jobb? Spelar könet någon roll när man ska välja ett yrke? 6. I Toivo Pekkanens roman I fabrikens skugga (1932) arbetar huvudpersonen Samuel Oino i en fabrik. Läs utdraget ur romanen (s. 11 12) och reflektera över Samuels förhållningssätt till arbete. Jämför hans tankar om arbetets betydelse med din egen uppfattning. Rubrik: Samuel Oinos och mina tankar om arbete 7. Analysera och jämför fotografiet på omslagets framsida med målningen på baksidan. Vad berättar bilderna om arbete? Rubrik: Två olika bilder av arbete Obs! Om inte annat anges är språket i texterna identiskt med språket i originalpublikationerna.
3 II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT Lös lucktestet med hjälp av stödorden i kanten. Om stödord saknas ska du själv hitta på ett eller flera ord eller en ordform som passar i sammanhanget. Skriv ner dina lösningar med tydlig handstil på ett separat konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del i provet). Skriv lösningarna under varandra och numrera dem på samma sätt som här. Unga i systemets skugga Det var när dokumentärfilmaren Virpi Suutari hälsade på en av huvudkaraktärerna i sin förra film Auf Wiedersehen Finnland som idén 1 hennes nästa projekt bokstavligen 1. p r e p. dök upp i farstun. Hem till den 80-åriga kvinnan som Suutari besökte kom hennes sonson, en 20-årig man, som hade 2 2. jobb 2 skola att gå till. Han bad om pengar. Den gamla kvinnan hade flera gånger tidigare uttryckt oro över sitt barnbarn och även han signalerade olust över att behöva be farmor om hjälp. I det ögonblicket var idén 3 i rullning. Jag fick 3. sätta 4. killens telefonnummer och han hälsade mig 4 till ungdomsstiftelsens hyreshus där han bodde i östra Helsingfors, berättar Suutari. Väl på plats upptäckte hon att de 5 kallade stället för 5. bo Hilton, en lek med att huset ungefär är så långt man kan komma från den kända, lyxiga hotellkedjan. Hilton blev även 6 på dokumentären om unga finländare i systemets skugga. 7 6. 7. p r e p. jobb, utbildning och kreditvärdighet finns inget att göra på dagarna. Man driver runt i grå vinter, dricker och väntar på något
4 som aldrig kommer. Men filmen fångar också stark gemenskap och drömmar om en annan framtid. Per telefon 8 killen mig vidare till en lägenhet i Botby. Väl där insåg jag 9 8. bjuda 9. snabb att det var en trygg plats för de unga. Make, 44 år, som bodde där, hade 10 av cancer och månade om att allihop skulle 11 om varandra. 10. drabba 11. En av de unga som hängde i Makes hem var Mira, 23 år. Hon beskriver den första träffen med Suutari som speciell: Det var första gången någon som inte hade 12 bakgrund 12. p r o n. och tankevärld som jag visade intresse för mig. Så jag började genast prata med henne. Jag hade 13 att förlora. Annars slöade vi bara eller retade upp 14 på pappersbyråkratin. Visst tappade jag 15 ibland då filmteamet bad en ta 16 vad man just sagt. Inte heller är jag stolt över att ha varit i ett sådant läge som jag var 17 vi spelade in filmen. På det sättet har filmen öppnat 18 för mig, för min egen 13. 14. vi 15. nerv 16. 17. k o n j. 18. situation, säger Mira. Det har gått över två år 19 inspelningsstarten och en 19. del har förändrats i ungdomarnas vardag. Mira har fått en dotter och 20 försöker få en studieplats eller ett jobb. 20. annan Antalet unga som lever så här har stannat på ungefär samma nivå i över tjugo år men först nu uppmärksammas det, inte bara som ett nationellt problem 21 som en personlig 21. tragedi för många familjer. När man är ung kan livet trots
5 22 förändras snabbt, 23 är positivt, säger Suutari. Hon, Mira och de övriga i filmgruppen håller regelbundet kontakt. När man gör dokumentärfilm brukar det ofta 24 till livslånga vänskaper. Vi 25 en massa om varandra som 22. 23. r e l. p r o n. 24. 25. inte finns i filmen. Jag har nästan 26 i de här människorna och i hur det 26. förälska sig som har varit osynligt träder fram, säger Suutari. Hon hoppas att filmen ska hjälpa unga, tjänstemän och politiker att 27 27. möta och hon lockas av tanken att återkomma med kameran om tio år 28 se hur Miras liv ser 29 då. I ungdomen finns alltid hoppet och förmågan att engagera sig. Unga med stor 28. 29. livserfarenhet har, när de väl fått ordning på grundtryggheten, en enorm potential att bli nästan vad 30. 30. Källa: Hbl 16.3.2013, bearb.
6 TEXTFÖRSTÅELSEUPPGIFT I a Källa: Dagens Nyheter 8.2.2013
TEXTFÖRSTÅELSEUPPGIFT I a Källa: Dagens Nyheter 8.2.2013 7
8 TEXTFÖRSTÅELSEUPPGIFT I b Finlands mest energiska sommarjobb Vasaregionens energiambassadör får 30 000 euro Postad 2012-02-03 15:23:57 EET. Finlands bästa sommarjobb: energiambassadör Vasa yrkeshögskola, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK och nätverket EnergyVaasa söker en energiambassadör för juni-augusti. Energiambassadörens uppgift är att bekanta sig med Vasaregionen och energiklustrets toppföretag, en vecka åt gången i ett företag, och att berätta om sina upplevelser huvudsakligen i sociala medier. Ersättningen för de tre sommarmånaderna är 30 000 euro plus läckra förmåner såsom fyrstjärnigt logi, bil, arbetshälsovård, bankoch investeringstjänster samt detaljhandelsförmån. Dessa förmåner arrangeras med hjälp av samarbetspartners. Nordens största koncentration av energiteknologi finns i Vasaregionen, vi har landets bästa sysselsättningsgrad och allt som behövs för ett lyckligt liv. Alla vet ännu inte om detta och därför behöver vi en energiambassadör, säger regionens kommunikationschef Suvi Markko från VASEK. Företagen i regionen erbjuder utmanande och internationella arbetsuppgifter speciellt inom teknologibranschen. Att locka kunnig arbetskraft till regionen är väldigt viktigt för oss, fortsätter Teknologicentrum Merinovas marknadsföringsdirektör Robert Olander. I kampanjen deltar flera av regionens toppföretag och organisationer, och deras gemensamma mål är att ge Vasaregionen och dess energiteknologikoncentration den uppmärksamhet den är värd. Närmare uppgifter www.energyvaasa.fi/lahettilas www.facebook.com/energyvaasa Suvi Markko, kommunikationschef, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK suvi.markko@vasek.fi 050 534 1911 Robert Olander, marknadsföringsdirektör, Teknologicentrum Merinova robert.olander@merinova.fi 040 743 46 47 www.puv.fi, hämtad och förkortad 24.4.2013
9 MATERIAL TILL UPPSATS 4 Hur söker man sommarjobb? Tio tips och idéer 1. Vad kan du och vad vill du göra? Fundera på om du har några specialkunskaper som du kan tjäna pengar på (talar du spanska kanske du kan jobba som guide på sommarlovet, är du duktig på hästar kan det finnas möjlighet att hjälpa till på ett ridläger osv.). 2. Ta kontakt med potentiella arbetsgivare så tidigt som möjligt! Under våren är det många som söker sommarjobb. 3. Kolla var det finns platsannonser. Till exempel på nätet, i lokaltidningar, hos arbetsförmedlingen och i din kommun. 4. Fundera över var du vill arbeta. I din egen kommun eller någon annanstans? Vissa jobb innebär att du får tillgång till en bostad, vilket gör att du även kan söka utanför din kommun. Det kan till exempel vara vid vissa au-pair-uppdrag eller resejobb. 5. På en del jobb kan du arbeta hemifrån. Då kan du också söka trots att företaget finns någon annanstans. 6. Ta kontakt med olika arbetsgivare, även fast de inte annonserar lediga jobb. Ring, gå till deras kontor och presentera dig eller skriv ett bra introduktionsbrev som du sedan följer upp. 7. Fundera över om det finns några branscher som kan ha särskilt stora behov av extra personal under sommaren. Skriv, ring eller gå dit! 8. Sprid ut att du vill ha sommarjobb! Prata med dina föräldrar och med deras vänner. Be dem kolla med sina egna arbetsgivare. Fråga dina kompisars föräldrar. Ju större nätverk, desto större chans att hitta ett jobb. 9. Följ upp de kontakter du har tagit och ge inte upp. Envishet lönar sig ofta. 10. Om du kommer till intervju, var förberedd. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget innan. Se till att komma i tid. Ta med betyg. Be någon lämplig person skriva en referens som du kan ta med dig. Det kan till exempel vara någon du tidigare extrajobbat åt eller en lärare. www.sommarjobb.se, hämtat 24.4.2013
10 MATERIAL TILL UPPSATS 5 De 30 största yrkena 2010 Antal och könsfördelning (%). Ordnade efter antal personer i yrket Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Barnskötare m.fl. Kvinnor: 1 141 300 Män: 697 000 % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % Övrig kontorspersonal Grundskollärare Skötare och vårdare Köks- och restaurangbitr. Lastbils- och långtradarförare Adm. i off. förvaltn. Administrativa assistenter Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Verktygsmaskinoperatörer Läkare Kockar och kokerskor Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Försäljare, fackhandel Företagssäljare Förskollärare och fritidspedagoger Systemerare och programmerare Hotell- och kontorsstädare m.fl. Försäljare, dagligvaror Lagerassistenter m.fl. Bokförings- och redovisningsassistenter Övriga sjuksköterskor Datatekniker Fastighetsskötare Universitets- och högskollärare Övriga maskinoperatörer och montörer Banktjmän och kreditrådgivare Övriga servicearbetare Kontors-, läkarsekr. m.fl. % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % Köns I de kvin 20 6 En deln Kock cent män kvin de yr proc mine m.fl. Den Proce Yrken 90 1 60 9 40 6 10 4 0 10 Total Källa: Y Källa: Yrkesregistret, SCB 62 På tal om kvinnor och män Källa: Statistiska centralbyråns rapport På tal om kvinnor och män Lathund om jämställdhet 2012 Statistiska centralbyrån Statisti
MATERIAL TILL UPPSATS 6 11
12 Toivo Pekkanen, utdrag ur romanen I fabrikens skugga (1932) övers. Ragnar Ekelund
MATERIAL TILL UPPSATS 1 POÄNGSÄTTNINGEN AV PROVET Uppgift Antal Poäng- Koefficient* Max. Kolumn på deluppgifter sättning bedömningsblanketten Ia 5 x 5 0 p. x 2 50 p. 1 Ib 10 0 p. x 3 30 p. 2 II 30 x 1 0 p. x 1 30 p. 3 III 99 p. 7 Tot. 209 p. * Viktningen görs av nämnden. OBS! Läraren antecknar på bedömningsblanketten det oviktade poängtalet för varje del. Noggrannare instruktioner för poängsättningen och bedömningen ingår i anvisningarna för provet i svenska som andraspråk.
Vid bykstranden, Eero Järnefelt, 1889