2013 Stockholm 2014-02-14

Studiemotiverande folkhögskolekurs 2013 Stockholm 2014-02-14 Studiemotiverande folkhögskolekurs 1

Sammanfattning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Folkhögskolorna anordnar tre månader långa kurser med syfte att motivera till fortsatta studier. Målgruppen är arbetssökande som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Under 2013 har 5 167 personer deltagit i en Studiemotiverande folkhögskolekurs, där 84 procent bestod av ungdomar mellan 16 och 24 år. Kurserna har bedrivits på 121 folkhögskolor. Ett år efter avslutad studiemotiverande kurs har 38 procent studerat vidare. 14 procent har fått arbete sex månader efter avslutad studiemotiverande kurs. Folkbildningsrådet har genomfört en undersökning riktad till deltagare som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen 2013. Undersökningen visar att 88 procent tycker att deras förväntningar på kursen uppfyllts att 72 procent har blivit motiverade till fortsatta studier att 51 procent har fått ökat självförtroende att 92 procent skulle rekommendera sina vänner att delta i en studiemotiverande kurs Åtta av tio tycker att de har fått ett bra stöd från sin kursledare och att gemenskapen i gruppen har varit bra. Många har fått förbättrade vardagsrutiner, känt sig sedda, lärt sig samarbeta och ser fler möjligheter inför framtiden. Fokusgruppen med deltagare som valt att studera vidare på folkhögskolans ordinarie kurser anser att följande faktorer utöver ovanstående har haft betydelse folkhögskolans trivsamma miljö att man redan från början känner sig trygg i studiemiljön och får stöd av lärarna folkhögskolans individuella bemötande och möjlighet att validera kunskaper och erfarenheter inför vidare studier att andra i den studiemotiverande gruppen också väljer att studera vidare Rapporten avslutas med att berörda parter, som t.ex. Folkbildningsrådets styrelse och Arbetsförmedlingen, lämnar förslag till förändringar inför framtiden att verksamheten med de Studiemotiverande folkhögskolekurserna ska permanentas fr.o.m. 2015 att regeringen tillför 120 miljoner kronor till 2 000 årsplatser i Allmän kurs att kravet på att delta i jobb- och utvecklingsgarantin för de som fyllt 25 år ska tas bort att kurstiden på tre månader vid behov ska kunna förlängas av Arbetsförmedlingen 2 Studiemotiverande folkhögskolekurs

Innehåll Inledning 4 Rapportens innehåll... 4 Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs?... 4 Uppföljning 6 Deltagarundersökning... 6 Studiemotiverande verksamhetens påverkan på folkhögskolan... 10 Reflektioner från RIO och SKL... 11 Måluppfyllelse 12 Mål... 12 Statistik och finansiering... 13 Aktiviteter under året... 13 Analys 15 Deltagarundersökningen... 15 Nya förutsättningar i framtiden... 16 Framgångsfaktorer... 17 Bilagor 18 Bilaga 1 Statistik per län 2013... 18 Bilaga 2 Statistik per folkhögskola 2013... 19 Bilaga 3 Statistik per län 2010-2013... 22 Bilaga 4 Statistik per folkhögskola 2010-2013... 23 Bilaga 5 Deltagarundersökningens frågeformulär... 26 Studiemotiverande folkhögskolekurs 3

Inledning Rapportens innehåll Rapportens syfte är att följa upp de Studiemotiverande folkhögskolekurserna enligt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet och enligt avtal med Arbetsförmedlingen. Rapporten beskriver kursverksamheten, resultatet av en deltagarundersökning, hur målet har uppfyllts och avslutas med analys. Folkbildningsrådet har genomfört en deltagarundersökning i form av en enkät riktad till alla som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen 2013. Undersökningen har kompletterats med fokusgrupper med deltagare. Mål- och statistikuppföljningen bygger på rapportering från folkhögskolorna samt statistik via SCB och Arbetsförmedlingen. Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs? Beskrivning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som sedan 2010 har genomförts av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Kursen bedrivs på heltid i tre månader och är en motiverande, validerande och förberedande utbildning som kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär. Syftet är att underlätta för deltagaren och validera deras kunskaper för att kunna påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Träning i studieteknik med inriktning på ämnen som samhällskunskap, svenska, engelska och matematik är central. Kursupplägget varierar med hänsyn till deltagarnas önskemål, Arbetsförmedlingens bedömning, skolans profilområde och lärarnas erfarenheter. På folkhögskolan möts man av en pedagogik som utgår från individens och gruppens erfarenheter, man jobbar mer praktiskt, i mindre grupper, med anpassat tempo och med dialog och reflektion. En Studiemotiverande folkhögskolekurs integreras med övrig verksamhet t.ex. genom att deltagarna deltar i temaarbeten eller läser delar av kursen tillsammans med Allmän kurs (utbildning på folkhögskola som kan ge behörighet till högskola). När kursen är slut får deltagaren ett kursintyg. Mål Målet med Studiemotiverande folkhögskolekurs har under 2013 varit att erbjuda 8 000 arbetssökande 60 utbildningsdagar under tre sammanhängande månader att minst 25 procent skulle bli motiverade att gå vidare till fortsatta studier Riksdagen har tillfört 1 000 extra platser till Allmän kurs vid folkhögskola under 2013 och 2014, för att ungdomar som deltagit i de studiemotiverande kurserna ska erbjudas större möjlighet till fortsatt utbildning. 4 Studiemotiverande folkhögskolekurs

Målgrupp De Studiemotiverande folkhögskolekurserna vänder sig till arbetssökande som saknar slutbetyg från grundeller gymnasieskolan. Målgrupperna är dels ungdomar mellan 16 och 24 år, dels deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år. I oktober 2013 var cirka 136 000 arbetssökande ungdomar mellan 16 och 24 år inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Av dem saknade cirka 31 000 grundskole- eller gymnasieutbildning. In- och utflöde av arbetssökande ungdomar är stort, vilket gör att målgruppen förändras över tid. Avseende den äldre målgruppen var cirka 86 000 inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Av dem saknade cirka 28 000 grundskole- eller gymnasieutbildning. Rekrytering De Studiemotiverande folkhögskolekurserna bygger på samarbete mellan Arbetsförmedlingen centralt och Folkbildningsrådet samt mellan arbetsförmedlingen lokalt och folkhögskolorna. Vanligtvis kallar den lokala arbetsförmedlingen till informationsträff där folkhögskolan informerar om kursen. Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till den Studiemotiverande folkhögskolekursen och bekostar aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning under kurstiden. Folkhögskolorna ersätter efter behovsprövning deltagarna för reskostnader. Arbetsförmedlingen gör en bedömning utifrån personens behov av utbildning och upprättar en handlingsplan. Folkhögskolan utgår från planen och utformar kursen. Studiemotiverande folkhögskolekurs 5

Uppföljning Deltagarundersökning Folkbildningsrådet genomförde under vårterminen 2013 en deltagarundersökning riktad till deltagare som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs. Folkhögskolorna ombads att uppmana sina deltagare att i slutet av kurstiden gå in via en webblänk för att besvara enkäten. Svarsfrekvensen var 28 procent. De 469 deltagare som besvarat enkäten kommer från 70 folkhögskolor. Undersökningen har kompletterats med intervjuer och fokusgrupper. Förändringar jämfört med tidigare år är att målgruppens åldersgräns tagits bort och antal platser dubblerats. Diagrammen presenterar deltagarundersökningens resultat för alla svarande oavsett ålder. Skillnader mellan ungdomarnas och den äldre målgruppens svarsresultat samt jämförelser med 2012 års deltagarundersökning kommenteras i rapporten. För att fördjupa kunskapen om upplevelsen av den Studiemotiverande folkhögskolekursen har Folkbildningsrådet genomfört en fokusgrupp med ungdomar som efter den studiemotiverande kursen läst vidare på Allmän kurs en fokusgrupp med deltagare från den äldre målgruppen som går en studiemotiverande kurs djupintervjuer med sex deltagare som inte motiverats att studera vidare För att beskriva de studiemotiverande kursernas påverkan på folkhögskolans verksamhet har tre rektorer intervjuats. Deltagarnas ålder och kön Av dem som svarat på undersökningen är 64 procent män och 36 procent kvinnor. 18 procent är utrikes födda. De flesta är mellan 20 och 24 år. Detta är representativt för de som gått en studiemotiverande kurs under 2013. Figur 1. Andelen svarande per åldersintervall 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16-17 18-19 20-24 25-30 30-39 >40 Av de 469 som besvarat enkäten är 69 personer 25 år och äldre. I den målgruppen var könsfördelningen jämnare och större andel var utrikes födda än i målgruppen ungdomar. När deltagarna i fokusgrupperna citeras är texten kursiverad. 6 Studiemotiverande folkhögskolekurs

Utbildningsbakgrund För att få reda på deltagarnas utbildningsbakgrund ställdes frågan: Vad behöver kompletteras i dina gymnasiestudier? Nästan hälften svarade att de saknar enstaka ämnen eller ett år på gymnasiet. Resterande saknar flera år på gymnasiet och vissa även grundskolan. Figur 2. Procentuell fördelning av svaren på frågan vad som behöver kompletteras för att nå fullständiga gymnasiebetyg Enstaka ämnen (gymnasienivå) 41% Tredje året på gymnasiet 7% Andra och tredje året på gymnasiet 15% Hela gymnasiet 26% Grundskolan och gymnasiet 11% Det är en större andel i den äldre målgruppen som behöver komplettera hela gymnasiet jämfört med målgruppen ungdomar. Fokusgruppen med ungdomar visar på att man inte funnit sig tillrätta i ordinarie utbildningssystem. Av olika anledningar har man inte fullföljt gymnasiet, IVprogrammet eller komvux. Det är vanligt att ungdomarna haft flera korta praktikplatser eller kortare anställningar. På grund av den svåra bostads- och arbetsmarknaden har man ofta flyttat flera gånger. Motiv för att delta i kursen Deltagarna kunde välja flera svarsalternativ på frågan: Varför gick du Studiemotiverande folkhögskolekurs? Det vanligaste svaret är att man vill bli motiverad att studera vidare eller att man funderat på att studera på folkhögskola. Många vill också få hjälp med att lägga en plan inför framtiden. Figur 3. Andel av svarande som angett nedanstående motiv till att gå kursen 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1) för att jag vill bli motiverad att studera vidare 2) för att jag funderat på att studera på folkhögskola 3) för att jag blev nyfiken på vad en folkhögskola är 4) för att jag funderat på att studera på Komvux 5) för att jag vill träffa nya människor i min egen ålder 6) för att jag vill få hjälp med att lägga en plan inför min framtid 7) för att få en referens då jag söker jobb 8) Arbetsförmedlingen beslutade att jag skulle gå 9) annat Vid fokusgruppen med ungdomar uttrycktes att man hade en skeptisk attityd till utbildning, när man började den studiemotiverande kursen. Omständigheter som kan ha betydelse vid valet att våga prova en Studiemotiverande folkhögskolekurs är familjens och vänners inställning till att studera, eller att Arbetsförmedlingen har anvisat till kursen. Det faktum att det varit svårt att få fotfäste i arbetslivet bidrar till insikten att man bör studera för att få en förändring på längre sikt. Fokusgruppen med deltagare från den äldre målgruppen uttryckte att anledningen till att man provade att studera på folkhögskola var att man blivit uppsagd pga. nerdragningar och varit arbetslös en längre tid. Några har planer på att studera vidare för att ändra sin yrkesbana. Information om kursen 79 procent anser att de fått tillräcklig information från Arbetsförmedlingen. De vanligaste kommentarerna bland övriga är att man inte fått någon information alls eller att man har uppfattat det som om man kan läsa upp sina betyg på kursen. 95 procent anser att de hade fått tillräcklig information av folkhögskolan. Exempel på kommentarer från övriga är att det varit otydligt och oplanerat. Studiemotiverande folkhögskolekurs 7

Vad har kursen gett deltagarna? Undersökningen visar att 88 procent tycker att deras förväntningar på den Studiemotiverande folkhögskolekursen har uppfyllts. För att konkretisera vad deltagaren tycker om kursen, fick de värdera olika påståenden utifrån frågan Vad har kursen gett dig?. Man kunde välja en värdering från 1 till 5, där 1 står för instämmer inte alls och 5 för instämmer helt. I detta avsnitt presenteras andelen deltagare som markerat 4 (instämmer) eller 5 (instämmer helt) vid givna påståenden. Åtta av tio tycker att de fått bra stöd av sin kursledare och att gemenskapen i gruppen har varit bra. 72 procent har blivit motiverade till fortsatta studier. Större andel av ungdomarna jämfört med den äldre målgruppen har blivit motiverade till fortsatta studier. Större andel i den äldre målgruppen har ansett att de fått ökade kunskaper om arbetsmarknaden jämfört med ungdomarna. Många har fått förbättrade vardagliga rutiner, känner sig sedda, har lärt sig samarbeta och ser fler möjligheter inför framtiden. 51 procent har fått ökat självförtroende, 63 procent känner sig bättre rustade för fortsatta studier och har fått tro på att utbildning är en väg till jobb. Ungefär hälften anser att kursupplägget anpassats på individnivå, att man erhållit studievägledning och fått hjälp med en plan inför framtiden. 39 procent har förbättrat sina kunskaper om arbetsmarknaden. Figur 4. Procentuell andel som instämmer eller instämmer helt vid påståenden om vad kursen har gett deltagaren förbättrade vardagliga rutiner motiverad till fortsatta studier 90% sköter min hälsa (motion m.m.) bättre fått hjälp att lägga en plan inför framtiden skapat tro på att utbildning är en väg till jobb jag känner mig bättre rustad för fortsatta studier skolan som referens i framtiden nytt kontaktnät 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ökad självkänsla jag känner mig sedd, jag får ta plats anpassat kursupplägg för mig ökat självförtroende jag tar större eget ansvar ser fler möjligheter inför framtiden en bra gemenskap i gruppen större insikt om vad jag är bra på möjlighet att jobba praktiskt ökad kunskap om arbetsmarknaden bra stöd av kursledarna kunskap om folkhögskolan som studieform studievägledning lärt mig samarbeta med andra tagit särskild behörighet i något ämne 8 Studiemotiverande folkhögskolekurs

2013 jämfört med 2012 var det fler som instämde i sköter min hälsa bättre förbättrade vardagliga rutiner anpassat kursupplägg jag tar större eget ansvar en bra gemenskap i gruppen 2013 jämfört med 2012 var det färre som instämde i nytt kontaktnät större insikt om vad jag är bra på skolan som referens i framtiden Figur 5. Vad planerar du att göra efter att den studiemotiverande kursen är avslutad? 19% 15% 10% 55% 1 2 3 4 Några citerade öppna svar: Vi kommer bra överens på folkhögskolan. Alla är välkomna. Vi går här av samma anledning. Det är lätt att trivas. Bra kontakt med lärarna. Dom frågar hur jag mår och hur helgen har varit. Blir motiverad för att jag får jobba i min egen takt och utan press. Gör därför gärna mer än vad som behövs. Bra dialog med lärarna, lär mig massor och känner att jag kan. Eget ansvar och närvaro är viktigt. Dom möter mig där jag är. Men det fanns också en del invändningar: Hade velat varit med på Allmän kurs mer, och kanske fler studiebesök. För lite att göra i början av kursen, sen blev det bättre. Jag trodde man skulle få plugga upp betygen. 1) Kommer söka/har sökt folkhögskolekurs 55% 2) Kommer söka/har sökt annan studieform 15% 3) Kommer söka/har sökt jobb 19% 4) Annat 10% 60 procent anser att kursen påverkat vad man planerar göra i framtiden. 92 procent skulle rekommendera sina vänner att delta i en Studiemotiverande folkhögskolekurs. 95 procent har fått information om möjligheten att studera vidare på Allmän kurs på folkhögskola. Nu vet jag vad jag vill, ska bli arkitekt. Folkhögskolan har öppnat upp nya möjligheter och vägledning att det går att bli arkitekt trots att jag hoppade av gymnasiet. Jag får börja med två år på Allmän kurs. Vill läsa på Allmän kurs för att öka mina möjligheter till jobb eller nya studier. Folkhögskolan vägde samman gymnasiet, komvux och mina jobberfarenheter, därför kunde jag hoppa på fritidsledarutbildningen direkt. Det har betytt allt, vet inte vad jag hade gjort annars. Ingen annan skolform hade fungerat. Nu har jag fått hopp inför framtiden. Deltagarnas planer efter avslutad kurs Deltagarundersökningen visar att 70 procent har planer på att studera vidare efter att man gått Studiemotiverande folkhögskolekurs och 19 procent planerar att söka jobb. Studiemotiverande folkhögskolekurs 9

Varför väljer man att studera vidare? Deltagarundersökningens resultat visar att 55 procent planerar att söka eller har sökt till folkhögskolekurs. I fokusgrupperna anser man att skolans trivsamma miljö, att många andra valt att studera vidare och att man trivs med lärarna är viktiga faktorer vid valet att studera vidare. Deltagandet på studiemotiverande kurs har för många inneburit att man fått upp ögonen för en ny möjlighet att slutföra motsvarande gymnasiet. Folkhögskolan kan validera deltagarens tidigare studier och arbetslivserfarenhet, och utifrån det anta de sökande till lämplig årskurs. Fokusgruppen med deltagare från den allmänna kursen uttryckte att den förberedande tiden på den studiemotiverande kursen ökade deras tro på att de skall klara av att fortsätta studera på folkhögskolan. Jag fick stöd av läraren att göra själva ansökan, och jag blev antagen, det känns bra! Finns inget längre som hindrar mig att plugga. Erfarenheten av att det är väldigt svårt att få ett arbete som varar en längre tid i kombination med att man ser en ny möjlighet att slutföra sina studier, påverkar valet att fortsätta studera. Deltagarundersökningen visar att många instämmer på att utbildning är en väg till jobb. Hälften av deltagarna i fokusgruppen har redan nu tankar på att studera vidare på eftergymnasial utbildning. Man siktar på att bli journalist, fritidsledare, författare och arkitekt. Man drömmer om frihet, trygghet, pengar, att resa, jobba och flytta. Varför väljer man att inte studera vidare? Sex personer, tre män och tre kvinnor, som valt att inte studera vidare har intervjuats. Bakgrunden varierar mellan att man haft svårt att lyckas i gymnasiet, att man inte känt sig sedd och mått dåligt, till att man haft lätt att lära men inte fått stimulans. Några har saknat den hjälp som krävs hemifrån för att ta sig igenom gymnasiet. Anledningar till att de inte studerat vidare är att en ska få barn och saknar möjlighet till studiefinansiering att två vill jobba och söker jobb att en har fått en anställning och trivs jättebra med det att två uttrycker att de saknar självförtroende och mognad att studera vidare Trots valet att inte studera vidare tycker alla att det varit bra att gå en studiemotiverande kurs. Två uttrycker att de kanske kommer börja studera senare i livet. Studiemotiverande verksamhetens påverkan på folkhögskolan Rektorer från tre folkhögskolor har intervjuats. Man anser att den studiemotiverande kursen synliggör folkhögskolan som en andra chans för delvis en ny målgrupp. Kurserna når fler män än vad folkhögskolekurserna i allmänhet gör. De studiemotiverande kurserna och de extra platserna av Allmän kurs har ökat verksamhetsvolymerna hos folkhögskolorna. Om rekryteringen fungerar och man får önskat antal deltagare i grupperna så är lärartätheten på de studiemotiverande kurserna på samma nivå som på övrig verksamhet. Ibland upplever man att samarbetet med Arbetsförmedlingen är beroende av enstaka personer, vilket vid omorganisationer blir sårbart. Därför kan det vara svårt att få en tillräcklig rekrytering till de studiemotiverande kurserna. Rekrytering till löpande antagning är lättare än till gruppstarter. När de studiemotiverande kurserna har deltagare med varierande åldrar, skapas bra förutsättningar för erfarenhetsutbyte och värderingsövningar. Det individuella mentorskapet kan skilja sig åt beroende på deltagarens ålder. För den äldre målgruppen tar man hänsyn till att de har mer erfarenheter och tydligare mål. Som pedagog behöver man fokusera på motivation eftersom deltagaren inte sökt folkhögskola på eget initiativ. Många skolor har anställt ny personal. De bidrar med nya kompetenser som t.ex. kunskaper om målgruppen, arbetsmarknaden, vägledning, andra skolformer, och mentorskap. Skolans pedagoger har 10 Studiemotiverande folkhögskolekurs

lärt sig mer om hur ungdomsgruppen fungerar, om hälsans betydelse och att studiemotivera. Man har anlitat nya föreläsare och använt nya arbetssätt. Sammantaget kan det även påverka skolans allmänna kurser. Lärarna på de studiemotiverande kurserna ser det positivt att få arbeta med friare villkor, vilket öppnar upp för större variation och spontanitet. Däremot ställer verksamheten större krav på korta planeringstider beträffande resurser och kursupplägg. De studiemotiverande kursernas deltagare kan fungera som en bra rekryteringsbas. När deltagarna fortsätter på Allmän kurs känner de sig från början trygga med folkhögskolans miljö och de agerar ofta som ambassadörer för folkhögskolan. Verksamheten med de studiemotiverande kurserna har synliggjort folkhögskola som skolform lokalt och nationellt. Den har utökat samarbetet och möjligheterna för nya uppdrag tillsammans med Arbetsförmedlingen. De intervjuade rektorerna ser att folkhögskolorna kan göra stor samhällsnytta genom att erbjuda arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan en andra chans. Inför framtiden anser man därför Reflektioner från RIO och SKL Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att kurstiden på tre månader, för det stora flertalet deltagare, räcker för att motiveras att studera vidare. Men man anser att det vore bra om Arbetsförmedlingen vid behov skulle kunna förlänga kurstiden och därmed öka möjligheten för fler att hinna skapa modet att läsa vidare. Detta skulle också minska risken att tappa de som motiverats att studera vidare på grund av att de i vissa fall måste invänta kursstart för Allmän kurs. En viktig förutsättning är att det finns möjlighet att erbjuda, de som motiverats att studera vidare, en plats på Allmän kurs. Målgruppen har ofta upplevt att de misslyckats med tidigare skolgång och det kan vara förödande om de inte blir antagna på grund av platsbrist. Därför ser man riksdagens förstärkning med extra platser i Allmän kurs som en väldigt viktig förutsättning för att de Studiemotiverande folkhögskolekurserna ska fortsätta uppnå sitt syfte. att insatsen bör permanentas att Allmän kurs bör förstärkas med 2000 platser (de flesta deltagarna behöver komplettera gymnasiet med flera år) att det bör vara möjligt att vid enskilda behov förlänga en studiemotiverande kurs Studiemotiverande folkhögskolekurs 11

Måluppfyllelse Mål Under 2013 har 5 167 personer deltagit i en Studiemotiverande folkhögskolekurs. Kurserna har bedrivits på 121 folkhögskolor. Motsvarande siffror för år 2012 var 3 888 personer och 106 folkhögskolor. Folkbildningsrådets styrelse har för år 2013 fördelat 7 896 platser. Fördelningen har baserats på ansökningar från folkhögskolorna och deras kontakter med Arbetsförmedlingen lokalt. Arbetsförmedlingen har utnyttjat 65 procent av platserna. Figur 6. Antal deltagare fr.o.m. årets början mätt per kvartal och år. Från och med år 2013 är det ett krav att deltagaren fullföljt minst 10 utbildningsdagar 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 jan - 31 mars 1 jan - 30 juni 1 jan - 30 sep 1 jan - 31 dec Från och med 2010 till och med 2013 har 13 512 2013 2012 2011 2010 personer deltagit i en studiemotiverande kurs. Statistik presenteras per län och per folkhögskola i bilaga 3 och 4. År 2010 riktades utbildningsinsatsen till de som var inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar (UGA), som fyllt 16 men inte 25 år. År 2011 togs kravet på att vara inskriven i Jobbgarantin för ungdomar bort. Från och med år 2012 har det funnits möjlighet för deltagarna att få ersättning för resor under sin studietid. År 2013 utvidgades målgruppen till att även gälla de som fyllt 25 år och deltar i jobb och utvecklingsgarantin. Antalet platser fördubblades till 8 000. Målet att minst 25 procent ska motiveras att gå vidare till fortsatta studier har uppnåtts. Av deltagare som gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs under 2012 har enligt Arbetsförmedlingens statistik 38 procent studerat vidare inom en 12-månaders period efter kursslut. Folkhögskolorna har över tid blivit bättre på att motivera deltagarna till fortsatta studier. Utöver de som har studerat vidare har 14 procent fått arbete sex månader efter avslutad kurs. Figur 7. Procentuell andel som studerat vidare inom ordinarie utbildningssystem inom ett år efter avslutad studiemotiverande kurs. Källa: Arbetsförmedlingen Deltagare i en studiemotiverande kurs år 2010 2011 2012 Andel som studerat vidare 31 procent 37 procent 38 procent Hur många av dem som gått en studiemotiverande kurs 2013 och som studerat vidare inom ett år, kommer uppdateras fram till och med december 2014. Det man redan per sista januari 2014 kan konstatera är att 34 procent har studerat vidare efter att avslutat en studiemotiverande kurs under 2013. Det kan finnas fler som studerat vidare än vad som framgår av ovanstående uppföljning. Arbetssökande som inte anmäler att de studerar vidare samt de som får jobb emellan avslutad studiemotiverande kurs och fortsatta studier finns inte med i statistiken. Tidigare års statistik på hur många som läst vidare (24 procent år 2012) har varit en ögonblicksbild 90 dagar efter avslutad studiemotiverande kurs. 12 Studiemotiverande folkhögskolekurs

Allmän kurs Av de som avslutade en studiemotiverande kurs någon gång under 2012 har 29 procent studerat vidare på Allmän kurs och 1 procent på Särskild kurs på folkhögskola fram till och med december 2013. Folkhögskolorna sätter studieomdömen på deltagare i Allmän kurs istället för ämnesbetyg. Av de inrapporterade omdömena läsåret 2012/2013 avsåg 9 procent (cirka 500 st) deltagare som gått studiemotiverande och Allmän kurs. Av de som gått en studiemotiverande kurs (fr.o.m insatsens början) och studerat vidare på Allmän kurs har hittills 326 personer erhållit grundläggande behörighet för högskolestudier. Knappt hälften av dem har studerat ett år och resterande två år eller mer på Allmän kurs. 1000 extra platser till Allmän kurs Regeringen har avsatt 1000 extra årsplatser till Allmän kurs 2013 och 2014. Enligt folkhögskolornas rapportering har 824 deltagare läst vidare på dessa extra Allmänna kursplatser under vårterminen och under höstterminen 975 deltagare. I bilaga 3 och 4 presenteras statistik per län och per folkhögskola. Dessutom har ett antal deltagare från den studiemotiverande kursen studerat vidare på ordinarie Allmän eller Särskild kurs, som inte är en del av regeringens 1000 extra årsplatser. Statistik och finansiering Folkhögskolorna har för 2013 erhållit statsbidrag på totalt 103 340 000 kr, som motsvaras av 5 167 platser. För att erhålla statsbidrag för en kursplats krävs att deltagaren genomfört minst 10 utbildningsdagar och att kursstart skett före den 31 december 2013. Det är 11 procent som har avbrutit de Studiemotiverande folkhögskolekurserna efter den tionde utbildningsdagen. Anledningarna till avbrott varierar. Det kan t.ex. bero på att man börjat studera på ordinarie utbildning eller fått arbete. Kurstiden är 12 veckor, vilket totalt för 2013 års genomförda kurser blir 62 004 möjliga deltagarveckor (dv). Nyttjandegraden, dvs. hur många veckor deltagarna genomfört i förhållande till möjliga dv, blev 81 procent. Ersättning för resor har per den 27 januari 2014 betalats ut till 2 515 deltagare med totalt 3 372 040 kr. I bilaga 1 och 2 presenteras uppföljningen per län och per folkhögskola. Folkbildningsrådets kostnader för projektledning, information, administration av bidragsfördelning och uppföljning bedöms till 2 515 000 kr för år 2013. Deltagarstatistik 84 procent av deltagarna bestod av ungdomar och resterande av den äldre målgruppen. I målgruppen ungdomar var 61 procent män och i den äldre målgruppen var 48 procent män. På folkhögskolornas Allmänna kurser jämfört med den studiemotiverande kursens målgrupp ungdomar var relationen den motsatta, det vill säga 58 procent var kvinnor. Den studiemotiverande kursen når alltså delvis en ny målgrupp. 18 procent av deltagarna är utrikesfödda. Figur 8. Utbildningsbakgrund enligt statistik från SCB Ej slutfört grundskola Med grundskola Ej slutfört Med 2-årigt Med 3-årigt gymnasium gymnasium gymnasium 8 procent 21 procent 62 procent 4 procent 5 procent Deltagarna med grundskola har slutfört grundskolan men inte påbörjat gymnasiet. Aktiviteter under året Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen centralt Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet tecknade samarbetsavtal den 11 januari 2013. Enligt regleringsbrevet från regeringen var resurserna uppdelade per målgrupp 16-24 år och de som fyllt 25 år och äldre. Folkbildningsrådet fördelade platserna per folkhögskola och årets verksamhet startade. Folkbildningsrådet uppmärksammade under våren Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsministern på problematiken med att 4 000 platser var avsatta per målgrupp. Behovet var väsentligt mycket större hos ungdomsgruppen än i den äldre målgruppen. Studiemotiverande folkhögskolekurs 13

Den 19 juni ändrade Arbetsmarknadsdepartementet regleringsbrevet så att 8 000 platser kunde användas för att möta behovet oavsett ålder. För att möta efterfrågan av Studiemotiverande folkhögskolekurser, baserat på lokala och regionala behov har omfördelningar gjorts i april och augusti. Folkbildningsrådet har fördelat de 1000 extra platserna till Allmän kurs i form av deltagarveckor. För att möta behovet på bästa sätt har två omfördelningar gjorts under året. Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen har haft månadsvisa avstämningsmöten för att diskutera fördelning av platser, senaste statistiken samt möjligheter, problem och åtgärder. Folkbildningen har synliggjort de studiemotiverande kurserna genom seminarier och föredragningar vid konferens på Västerås folkhögskola, utbildning för nya rektorer, Nordiska folkhögskolerådets vårkonferens, Nationella folkhögskolekonferens och vid folkhögskolornas studie- och yrkesvägledningskonferens. Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet har tagit fram en film med syfte att synliggöra insatsen för lokala handläggare på Arbetsförmedlingen samt en film med fokus på arbetssökande. Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet har anordnat en chatt riktad till lokala handläggare över hela landet hos Arbetsförmedlingen. Här fanns tillfälle att ställa frågor kring verksamheten med de Studiemotiverande folkhögskolekurserna. Det finns möjlighet att som folkhögskola utbyta erfarenheter beträffande verksamheten med de studiemotiverande kurserna på en digital mötesplats på Folkbildningsnätet. Cirka 200 personer har behörighet till mötesplatsen. Folkbildningsrådet har utrett och genomfört systemutveckling och nya administrativa rutiner för att effektivisera och öka säkerheten avseende den studiemotiverande verksamhetens statistik. Folkbildningsrådet har deltagit i expertgruppen till Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar (U2012:08). Vid delbetänkande Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) bedömer utredningen att det bör övervägas om studiemotiverande kurser bör kunna pågå längre än tre månader för ungdomar i utredningens målgrupp. Folkbildningsrådets styrelse stödjer det och föreslår dessutom att insatsen Studiemotiverande folkhögskolekurs ska permanentas för att ge möjlighet till långsiktigt kvalitativt arbete med målgruppen som saknar slutbetyg och är arbetssökande. 14 Studiemotiverande folkhögskolekurs

Analys Deltagarundersökningen Deltagarnas motiv till att gå en Studiemotiverande folkhögskolekurs Deltagarundersökningen visar att man vill bli motiverad att studera, att man är nyfiken på folkhögskola och att man vill få hjälp med att lägga en plan inför framtiden. Vid valet att gå den studiemotiverande kursen har den yngre målgruppen ofta påverkats av vänner, familj eller blivit anvisad av Arbetsförmedlingen. Det faktum att det är svårt att etablera sig på arbetsmarknaden har också betydelse. Den äldre målgruppens motiv till valet att gå kursen kan vara att man blivit uppsagd och varit arbetslös en tid. Därför kan det finnas ett behov av att byta yrkesbana genom att studera. Hur är deltagarnas upplevelse av kursen? Undersökningen visar att deltagarna överlag har varit mer nöjda med kursen 2013 jämfört med 2012 års deltagarundersökning. 72 procent har blivit motiverade till fortsatta studier. Större andel av ungdomarna jämfört med den äldre målgruppen har blivit motiverade till fortsatta studier. Större andel i den äldre målgruppen har ansett att de fått ökade kunskaper om arbetsmarknaden jämfört med ungdomarna. Varför väljer man att studera vidare på ordinarie kurs på folkhögskola? Många väljer att läsa vidare på en ordinarie kurs. Några av anledningarna är att man genom att delta i en studiemotiverande kurs fått information om att folkhögskola finns som alternativ, att självvärderingen beträffande att studera ökat och att man påverkats av omgivningens attityder till att studera vidare. Deltagare i fokusgrupperna uttryckte att den studiemotiverande kursen har gett vetskap om att det finns en andra chans genom att studera på folkhögskola att den studiemotiverande kursen har gett möjlighet till ökat självförtroende och skapat en tro på att klara av denna studieform att folkhögskolans trivsamma miljö är viktig att när man valde att fortsätta på skolans ordinarie utbildning kände man sig trygg i studiemiljön redan från början att man påverkats av att andra i den studiemotiverande gruppen har valt att studera vidare att man känner ett stöd av lärarna att folkhögskolan kan validera tidigare studier och arbetslivserfarenheter att erfarenheten av att det är svårt att få jobb påverkar valet att studera vidare Förbättringsområden Deltagarundersökningen visar att folkhögskolorna kan utvecklas inom följande områden tydligare förklara att man som deltagare kan påverka kursens upplägg öka kunskapen om arbetsmarknaden för att inspirera till att studera vidare erbjuda studievägledning för att få hjälp med en plan inför framtiden Studiemotiverande folkhögskolekurs 15

Nya förutsättningar i framtiden 2015 och framåt Folkbildningsrådets styrelse föreslår vid remissvar SOU 2013:13 Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun och i budgetunderlaget att verksamheten med de Studiemotiverande folkhögskolekurserna ska permanentas. Då skapas möjlighet till långsiktigt kvalitativt arbete med målgruppen som saknar slutbetyg och är arbetssökande. Behov av platser vid Allmän kurs Riksdagen har beslutat att förlänga satsningen på Studiemotiverande folkhögskolekurser till och med år 2014. År 2013 och 2014 har riksdagen förstärkt Allmän kurs med 1 000 platser per år. Enligt folkhögskolornas rapportering har 824 deltagare, från den studiemotiverande kursen, läst vidare på de av regeringen förstärkta Allmänna kursplatserna under vårterminen 2013 och under höstterminen 975 deltagare. De flesta har behov att studera flera år för att slutföra motsvarande gymnasienivå. Utöver dem tillkommer de som gått studiemotiverande kurs 2013 och som vill studera vidare på folkhögskolans Allmänna kurs. Därför begärde Folkbildningsrådets styrelse i budgetunderlag 2014-2016 att regeringen skulle tillföra 120 miljoner kronor till 2 000 årsplatser i Allmän kurs vid folkhögskola. Som tidigare redovisats är det viktigt att kunna tillmötesgå deltagare som blivit motiverade att studera vidare. Insatsens målgrupp upplever ofta att de misslyckats vid tidigare skolgång och det kan vara förödande att återigen vara med om det. Bakgrunden till detta förslag utgår ifrån att Arbetsförmedlingens uppdrag redan är att erbjuda insatser för dem som är i behov av tidiga insatser oavsett ålder. De som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium utgör en stor del av dem som är i behov av tidiga insatser och därför är syftet att denna målgrupp också ska kunna ta del av den studiemotiverande insatsen för att i ett tidigt skede bryta arbetslöshet och förhindra risken att hamna i långa tider utan arbete. (Arbetsförmedlingen) Om man passerat 25 år och är arbetssökande med behov av en studiemotiverande kurs är tidsaspekten en framgångsfaktor för att komma igång med studier och därmed öka möjligheten till anställning. Individuell förlängning vid behov Folkhögskolornas intresseorganisationer RIO och SKL anser att kurstiden på tre månader, för det stora flertalet deltagare, räcker för att motiveras att studera vidare. Däremot borde det finnas möjlighet för Arbetsförmedlingen att göra individuella förlängningar eftersom vissa deltagare behöver längre tid för att skapa mod att kliva över till Allmän kurs. Vid delbetänkande Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) bedömer utredningen att det bör övervägas om studiemotiverande kurser bör kunna pågå längre än tre månader för ungdomar i utredningens målgrupp. Folkbildningsrådet styrelse stödjer i remissvaret utredningens bedömning och anser därutöver att de studiemotiverande kurserna ska kunna pågå längre än tre månader. Målgruppen 25 år och äldre Folkbildningsrådet föreslår tillsammans med Arbetsförmedlingen att kravet på att delta i jobb- och utvecklingsgarantin, för dem som fyllt 25 år, ska tas bort. Jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig till dem som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. 16 Studiemotiverande folkhögskolekurs

Framgångsfaktorer Att erbjuda arbetslösa som saknar slutbetyg från grundskolan eller gymnasiet att gå en Studiemotiverande folkhögskolekurs visar sig vara framgångsrikt. 38 procent studerar vidare inom ett år och 14 procent har fått ett arbete efter 6 månader. Insatsens framgångsfaktorer ur ett lokalt verksamhetsperspektiv är tillgängligheten, genom att insatsen finns över hela landet möjligheten att kunna prova på att studera som vuxen att en stor andel går vidare till studier (minskar andelen unga som saknar motsvarande gymnasieexamen) möjligheten att validera kunskaper förvärvade i utbildning, arbete eller fritid att den kan leda till långsiktigt hållbar sysselsättning för deltagaren det lokala samarbetet och överenskommelsen mellan folkhögskola och arbetsförmedling stödet från Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen centralt den ändamålsenliga och strategiska uppföljningen möjligheten att lyfta goda exempel Studiemotiverande folkhögskolekurs 17

Bilagor Bilaga 1 Statistik per län 2013 Län Läns kod Kvi U25 Män U25 Kvi Ä25 Män Ä25 Ram Stockholm 01 263 397 157 85 902 1 609 56% 18 040 000 kr 10 824 9 577 536 776 127 kr Uppsala 03 2 11 2 1 16 24 67% 320 000 kr 192 166 15 21 816 kr Södermanland 04 47 58 7 3 115 162 71% 2 300 000 kr 1 380 1 116 57 65 108 kr Östergötland 05 114 162 24 29 329 420 78% 6 580 000 kr 3 948 3 148 99 134 570 kr Jönköping 06 28 68 8 7 111 220 50% 2 220 000 kr 1 332 1 182 54 68 248 kr Kronoberg 07 3 3 0 0 6 35 17% 120 000 kr 72 74 6 11 924 kr Kalmar 08 30 52 4 6 92 150 61% 1 840 000 kr 1 104 874 48 91 394 kr Gotland 09 6 8 1 0 15 15 100% 300 000 kr 180 128 10 18 720 kr Blekinge 10 18 43 7 11 79 180 44% 1 580 000 kr 948 679 46 52 250 kr Skåne 12 418 662 72 124 1 276 1 829 70% 25 520 000 kr 15 312 12 697 632 865 681 kr Halland 13 18 28 1 0 47 78 60% 940 000 kr 564 340 27 31 905 kr Västra Götaland 14 208 263 58 46 575 832 69% 11 500 000 kr 6 900 5 307 329 403 278 kr Värmland 17 64 87 18 16 185 253 73% 3 700 000 kr 2 220 1 689 166 190 228 kr Örebro 18 68 110 13 8 199 249 80% 3 980 000 kr 2 388 1 358 35 44 643 kr Västmanland 19 156 280 42 30 508 626 81% 10 160 000 kr 6 096 5 128 163 265 321 kr Dalarna 20 81 123 7 12 223 359 62% 4 460 000 kr 2 676 2 047 90 83 482 kr Gävleborg 21 48 104 3 12 167 261 64% 3 340 000 kr 2 004 1 723 90 93 222 kr Västernorrland 22 30 47 6 2 85 181 47% 1 700 000 kr 1 020 805 15 14 094 kr Jämtland 23 8 21 4 3 36 57 63% 720 000 kr 432 308 30 46 329 kr Västerbotten 24 29 53 0 6 88 128 69% 1 760 000 kr 1 056 944 11 16 952 kr Norrbotten 25 42 55 8 8 113 228 50% 2 260 000 kr 1 356 946 56 76 749 kr Summa 1 681 2 635 442 409 5 167 7 896 65% 103 340 000 kr 62 004 50 235 2 515 3 372 040 kr Nyttjad ram Bidrag Möjliga dv Faktisk gf dv Resers delt (per 27/1) S:a res kstn (per 27/1) 18 Studiemotiverande folkhögskolekurs

Bilaga 2 Statistik per folkhögskola 2013 Skola Läns kod Kvi U25 Män U25 Kvi Ä25 Män Ä25 Ram Alma 01 73 81 56 43 253 580 44% 5 060 000 kr 3 036 2 843 132 157 520 kr Birkagården 01 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Bosön 01 0 2 0 0 2 2 100% 40 000 kr 24 24 0 0 kr Botkyrka 01 20 12 9 1 42 50 84% 840 000 kr 504 437 13 23 980 kr Hagaberg 01 7 12 2 1 22 39 56% 440 000 kr 264 233 1 570 kr Jakobsberg 01 5 8 0 0 13 27 48% 260 000 kr 156 122 6 4 361 kr Kaggeholm 01 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Kista 01 13 25 9 2 49 104 47% 980 000 kr 588 493 50 82 710 kr Lidingö 01 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Lillsved 01 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Långholmens 01 0 0 0 0 0 10 0% 0 kr 0 0 0 0 kr MKFC - Stockholm 01 1 3 0 0 4 32 13% 80 000 kr 48 0 0 0 kr Runö 01 4 4 0 0 8 24 33% 160 000 kr 96 84 7 9 400 kr Röda Korset 01 3 0 26 3 32 32 100% 640 000 kr 384 335 19 28 822 kr S:ta Birgittas 01 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Scouternas 01 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Sigtuna 01 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Skarpnäck 01 6 13 0 0 19 54 35% 380 000 kr 228 189 10 12 150 kr Skeppsholmen 01 13 30 4 0 47 70 67% 940 000 kr 564 562 38 69 250 kr Stadsmissionen 01 31 33 6 4 74 79 94% 1 480 000 kr 888 602 55 99 360 kr Sundbyberg 01 28 52 2 4 86 100 86% 1 720 000 kr 1 032 948 47 59 974 kr Södertörn 01 32 60 2 4 98 158 62% 1 960 000 kr 1 176 1 053 60 80 580 kr Södra Stockholm 01 7 10 2 0 19 37 51% 380 000 kr 228 193 15 19 430 kr Tollare 01 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Vårdinge By 01 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Väddö 01 17 31 38 23 109 155 70% 2 180 000 kr 1 308 1 177 58 84 690 kr Ågesta 01 3 21 1 0 25 56 45% 500 000 kr 300 283 25 43 330 kr Nordens Biskops-Arnö 03 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Wik 03 2 11 2 1 16 24 67% 320 000 kr 192 166 15 21 816 kr Eskilstuna 04 20 28 0 0 48 52 92% 960 000 kr 576 561 9 14 710 kr Nyköping 04 11 14 7 3 35 50 70% 700 000 kr 420 323 22 21 337 kr Stensunds 04 0 0 0 0 0 15 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Åsa 04 16 16 0 0 32 45 71% 640 000 kr 384 232 26 29 061 kr Bona 05 13 17 0 2 32 38 84% 640 000 kr 384 317 1 2 000 kr Liljeholmen 05 19 23 2 7 51 67 76% 1 020 000 kr 612 594 15 13 595 kr Lunnevad 05 10 17 2 0 29 34 85% 580 000 kr 348 270 28 43 010 kr Marieborg 05 61 85 19 17 182 224 81% 3 640 000 kr 2 184 1 594 38 59 473 kr Mo Gård 05 2 1 0 1 4 16 25% 80 000 kr 48 48 3 5 595 kr Vadstena 05 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Valla 05 9 19 1 2 31 41 76% 620 000 kr 372 325 14 10 897 kr Braheskolan-Visingsö 06 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr June 06 0 8 0 0 8 12 67% 160 000 kr 96 92 0 0 kr Mariannelunds 06 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Mullsjö 06 2 7 0 0 9 12 75% 180 000 kr 108 108 0 0 kr Sommenbygden 06 6 1 1 1 9 16 56% 180 000 kr 108 60 0 0 kr Sö Vätterbygd 06 9 26 3 3 41 66 62% 820 000 kr 492 451 28 32 671 kr Sörängen 06 6 7 1 2 16 39 41% 320 000 kr 192 183 9 14 170 kr Värnamo 06 3 11 0 0 14 24 58% 280 000 kr 168 153 6 8 705 kr Ädelfors 06 2 8 3 1 14 51 27% 280 000 kr 168 135 11 12 702 kr Grimslöv 07 3 3 0 0 6 15 40% 120 000 kr 72 74 6 11 924 kr Markaryds 07 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr S:t Sigfrids 07 0 0 0 0 0 20 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Gamleby 08 6 16 1 0 23 30 77% 460 000 kr 276 103 7 14 000 kr Högalid 08 7 13 0 0 20 46 43% 400 000 kr 240 212 20 40 000 kr Oskarshamn 08 7 7 1 2 17 27 63% 340 000 kr 204 204 6 8 902 kr Nyttjad ram Bidrag Möjliga dv Faktisk gf dv Resers delt (per 27/1) S:a res kstn (per 27/1) Studiemotiverande folkhögskolekurs 19

Skola Läns kod Kvi U25 Män U25 Kvi Ä25 Män Ä25 Ram Vimmerby 08 10 14 2 4 30 38 79% 600 000 kr 360 355 15 28 492 kr Ölands 08 0 2 0 0 2 9 22% 40 000 kr 24 0 0 0 kr Gotland 09 6 8 1 0 15 15 100% 300 000 kr 180 128 10 18 720 kr Blekinge 10 7 10 1 0 18 29 62% 360 000 kr 216 216 18 22 635 kr Jämshög 10 5 6 1 4 16 51 31% 320 000 kr 192 187 14 13 585 kr Litorina 10 6 27 5 7 45 75 60% 900 000 kr 540 275 14 16 030 kr Valjevikens 10 0 0 0 0 0 25 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Albins 12 38 54 12 14 118 148 80% 2 360 000 kr 1 416 969 5 7 200 kr Eslöv 12 42 84 16 34 176 200 88% 3 520 000 kr 2 112 2 124 52 80 982 kr Fridhem 12 7 14 0 3 24 85 28% 480 000 kr 288 164 12 16 530 kr Furuboda 12 34 55 1 3 93 141 66% 1 860 000 kr 1 116 1 116 7 6 480 kr Glimåkra 12 14 14 0 2 30 42 71% 600 000 kr 360 276 24 27 700 kr Glokala 12 55 69 2 6 132 285 46% 2 640 000 kr 1 584 1 372 0 0 kr Hvilan 12 28 57 0 5 90 117 77% 1 800 000 kr 1 080 912 65 85 800 kr Hyllie Park 12 14 19 2 4 39 43 91% 780 000 kr 468 350 19 19 320 kr Kvarnby 12 26 44 5 18 93 120 78% 1 860 000 kr 1 116 899 67 93 610 kr Malmö 12 33 38 8 5 84 67 125% 1 680 000 kr 1 008 553 43 38 325 kr Munka 12 14 24 0 1 39 53 74% 780 000 kr 468 468 21 24 155 kr S:ta Maria 12 7 5 0 0 12 22 55% 240 000 kr 144 72 2 2 045 kr Skurup 12 6 10 0 0 16 40 40% 320 000 kr 192 123 2 3 203 kr Sundsgårdens 12 53 114 10 19 196 269 73% 3 920 000 kr 2 352 1 915 197 258 314 kr Önnestad 12 4 7 2 1 14 27 52% 280 000 kr 168 149 12 10 550 kr Österlen 12 10 22 7 3 42 60 70% 840 000 kr 504 473 26 35 467 kr Östra Grevie 12 33 32 7 6 78 110 71% 1 560 000 kr 936 763 78 156 000 kr Katrineberg 13 14 16 1 0 31 30 103% 620 000 kr 372 284 15 14 625 kr Löftadalen 13 4 12 0 0 16 48 33% 320 000 kr 192 56 12 17 280 kr Agnesberg 14 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Arbr i Gbg 14 36 56 7 6 105 114 92% 2 100 000 kr 1 260 857 78 93 485 kr Axevalla 14 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Billströmska 14 1 0 0 0 1 1 100% 20 000 kr 12 0 0 0 kr Dalsland 14 24 24 0 0 48 61 79% 960 000 kr 576 527 15 14 475 kr Fhsk i Angered 14 14 12 3 5 34 70 49% 680 000 kr 408 408 34 40 785 kr Finska i Gbg 14 9 6 3 4 22 52 42% 440 000 kr 264 204 12 7 710 kr Fristad 14 9 35 5 8 57 60 95% 1 140 000 kr 684 544 25 22 810 kr Grebbestad 14 1 7 10 2 20 41 49% 400 000 kr 240 206 5 5 797 kr Göteborg 14 26 33 5 4 68 100 68% 1 360 000 kr 816 742 40 43 717 kr Helliden 14 1 5 0 0 6 20 30% 120 000 kr 72 63 1 1 480 kr Helsjön 14 2 3 0 0 5 18 28% 100 000 kr 60 52 3 4 437 kr Hjo 14 1 5 0 3 9 24 38% 180 000 kr 108 69 8 16 000 kr Hjälmared 14 10 16 16 7 49 50 98% 980 000 kr 588 253 19 23 840 kr Kvinnofhsk 14 20 0 5 0 25 51 49% 500 000 kr 300 223 17 16 190 kr Ljungskile 14 17 27 1 3 48 59 81% 960 000 kr 576 356 36 51 340 kr Nordiska 14 9 10 0 0 19 37 51% 380 000 kr 228 190 12 17 212 kr Vara 14 28 24 3 4 59 74 80% 1 180 000 kr 708 613 24 44 000 kr Wendelsberg 14 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Viskadalens 14 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Geijerskolan 17 0 4 0 0 4 11 36% 80 000 kr 48 38 2 2 735 kr Ingesund 17 11 16 8 10 45 57 79% 900 000 kr 540 470 13 14 590 kr Klarälvdalen 17 4 4 0 0 8 19 42% 160 000 kr 96 61 2 1 688 kr Kristinehamn 17 9 16 6 4 35 41 85% 700 000 kr 420 412 8 15 170 kr Kyrkeruds 17 7 7 0 0 14 31 45% 280 000 kr 168 152 4 6 810 kr Molkom 17 33 40 4 2 79 94 84% 1 580 000 kr 948 555 137 149 235 kr Fellingsbro 18 3 4 0 0 7 23 30% 140 000 kr 84 84 7 14 000 kr Hällefors 18 14 30 5 2 51 91 56% 1 020 000 kr 612 393 3 4 401 kr Karlskoga 18 35 42 3 4 84 81 104% 1 680 000 kr 1 008 789 17 15 262 kr Kävesta 18 5 23 3 2 33 32 103% 660 000 kr 396 0 0 0 kr Örebro 18 11 11 2 0 24 22 109% 480 000 kr 288 92 8 10 980 kr Bergslagen 19 36 39 7 8 90 130 69% 1 800 000 kr 1 080 843 50 83 589 kr Hästsporten 19 17 46 0 0 63 82 77% 1 260 000 kr 756 600 54 97 250 kr Tärna 19 22 39 22 6 89 89 100% 1 780 000 kr 1 068 1 021 18 20 062 kr Nyttjad ram Bidrag Möjliga dv Faktisk gf dv Resers delt (per 27/1) S:a res kstn (per 27/1) 20 Studiemotiverande folkhögskolekur

Resers S:a res Läns Kvi Män Kvi Män Nyttjad Möjliga Faktisk delt kstn Skola kod U25 U25 Ä25 Ä25 Ram ram Bidrag dv gf dv (per 27/1) (per 27/1) Västerås 19 81 156 13 16 266 325 82% 5 320 000 kr 3 192 2 664 41 64 420 kr Brunnsvik 20 33 45 3 8 89 127 70% 1 780 000 kr 1 068 914 20 24 430 kr Fornby 20 14 32 1 2 49 82 60% 980 000 kr 588 325 20 14 620 kr Leksand 20 14 16 0 1 31 33 94% 620 000 kr 372 323 20 16 273 kr Malung 20 3 3 0 0 6 24 25% 120 000 kr 72 46 0 0 kr Mora 20 11 15 3 1 30 50 60% 600 000 kr 360 261 22 21 050 kr Sjövik 20 6 12 0 0 18 43 42% 360 000 kr 216 178 8 7 109 kr Västanviks 20 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Bollnäs 21 17 50 3 5 75 99 76% 1 500 000 kr 900 771 28 21 609 kr Forsa 21 7 24 0 6 37 62 60% 740 000 kr 444 356 17 15 012 kr Färnebo 21 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr PRO:s 21 0 0 0 0 0 40 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Västerberg 21 24 30 0 1 55 60 92% 1 100 000 kr 660 596 45 56 601 kr Hola 22 4 7 0 0 11 33 33% 220 000 kr 132 93 6 4 400 kr Härnösand 22 8 12 4 1 25 45 56% 500 000 kr 300 214 0 0 kr Mellansel 22 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Ålsta 22 13 25 2 1 41 95 43% 820 000 kr 492 421 9 9 694 kr Örnsköldsvik 22 5 3 0 0 8 8 100% 160 000 kr 96 78 0 0 kr Birka 23 7 18 4 3 32 37 86% 640 000 kr 384 308 30 46 329 kr Bäckedals 23 1 3 0 0 4 20 20% 80 000 kr 48 0 0 0 kr Hållands 23 0 0 0 0 0 0 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Dalkarlså 24 0 0 0 0 0 4 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Edelvik 24 0 1 0 0 1 16 6% 20 000 kr 12 12 1 2 000 kr Medlefors 24 12 21 0 3 36 38 95% 720 000 kr 432 401 10 14 952 kr Solvik 24 2 7 0 3 12 20 60% 240 000 kr 144 142 0 0 kr Storuman 24 1 2 0 0 3 5 60% 60 000 kr 36 17 0 0 kr Strömbäck 24 3 4 0 0 7 15 47% 140 000 kr 84 77 0 0 kr Vindeln 24 11 18 0 0 29 30 97% 580 000 kr 348 295 0 0 kr Framnäs 25 11 6 3 1 21 44 48% 420 000 kr 252 191 17 23 454 kr Kalix 25 13 12 3 1 29 47 62% 580 000 kr 348 280 2 2 579 kr Malmfältetens 25 0 0 0 0 0 15 0% 0 kr 0 0 0 0 kr Sunderby 25 14 20 1 1 36 49 73% 720 000 kr 432 270 35 49 707 kr Sverigefinska 25 2 6 0 3 11 34 32% 220 000 kr 132 75 2 1 009 kr Tornedalen 25 1 2 0 0 3 4 75% 60 000 kr 36 29 0 0 kr Älvsby 25 1 9 1 2 13 35 37% 260 000 kr 156 101 0 0 kr Summa 1 681 2 635 442 409 5 167 7 896 65% 103 340 000 kr 62 004 50 235 2 515 3 372 040 kr Studiemotiverande folkhögskolekurs 21