Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14
DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande av utlåtande av dagvattenutredning för ett förslag till detaljplan på fastigheten Mellby 3:16 ca: 1 mil sydost om Finspång. KUND Modern Art Projekt Sweden AB KONSULT FRENDESON CONSULTING KONTAKTPERSONER Urban Frendeson 073 5050 222
INNEHÅLL 1 BAKGRUND 2 OMRÅDESBESKRIVNING 3 DAGVATTENHANTERING 4 BEF VA SYSTEM 5 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING 6 SLUTSATS 7 KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Hänvisning till Tyréns geotekniska utlåtande 1. Bakgrund Finspångs Kommun planerar att detaljplanelägga fastigheten Melby 3:16 inom Finspångs Kommun på uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB. FC har på uppdrag av fastighetsägaren utfört en dagvattenutredning över fastigheten Melby 3:16. Som underlag till denna dagvattenutredning ligger även Geotekniskt utlåtande från TYRÉNS. 2. Områdesbeskrivning Området är idag oexploaterad skogsmark med små inslag av åkermark, och ligger utanför verksamhetsområde för spillvatten, dagvatten och dricksvatten. På fastigheten har uppförts anläggning för vatten och avlopp.
Dagvattenutredningen bygger på de grundläggande riktlinjerna för hållbar dagvattenhantering enligt Svenskt Vatten publikation P10, vilka är: Hänsyn till recipient för att minimera påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten. Dagvattenhantering för att minimera risker för skador vid översvämning, som skapar mervärden och ses som en resurs vilken integreras i stadsbilden. Återskapa en naturlig vattenbalans i marken och förhindra grundvattensänkning. Utforma effektiv, robust och långsiktig dagvattenhantering. Syftet med dagvattenutredningen är att: Beskriva förutsättningar till olika lösningar för dagvattenhantering som behöver anordnas inom området. Påvisa dagvattenflöden och eventuella uppsamlingsplatser för dagvatten inom området. Utreda påverkan av dagvatten från omgivande mark på utredningsområdet. Ta fram ett översiktligt förslag till dagvattenhantering Området norr om fastigheten är idag oexploaterat och har en lutning som gör att dagvatten avvattnar norr ut till sjön Glan. Området öster om fastigheten består av jordbruksmark som skärs av med väg 51. Dagvattnet följer befintliga diken norr ut längs med väg 51 till Vistingebäcken som idag mynnar i sjön Glan. Område Väster om fastigheten lutar brant ner mot sjön Glan. Området söder om fastigheten övergår medavskiljande väg mot jordbruksområde samt utmed vägen exploaterade fastigheter med bebyggelse. Samtliga områden som gränsar till Mellby 3:16 har avvattning av Dagvatten idag till Glan. Risken för instängda områden och översvämningar av kommande bebyggelse kan anses som minimal även vid 100-årsregn. Under befintliga förhållanden avvattnas det aktuella området ytligt och flödesvägarna följer topografin för att till slut mynna ut i Glan. EUs vattendirektiv utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser. Vattnens (vattenförekomsternas) nuvarande ekologiska status, d.v.s. dess miljötillstånd och bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Målet är att inga vatten skall försämras och att alla vatten skall uppnå minst miljökvalitetsnorm god status 2021. Hanteringen av dagvatten ska ske på ett sätt som Medför minsta möjliga störning på människors hälsa och på miljön i vatten och mark
Minimerar risken för skador på byggnader och anläggningar. Berikar bebyggelsemiljöerna och synliggör vattenprocesserna. Figur 1 Ekologisk status Vistingebäckens vatten är klassat som måttlig ekologisk status och Glans vatten har klassats som otillfredsställande ekologisk status. Vistingebäckens vatten liksom Glan har klassats som: Uppnår ej god kemisk status. Dessutom är både Vistingebäckens och Glans vatten identifierade som risk att varken kemisk eller ekologisk status uppnås till 2021. 3. Dagvattenhantering Dagvatten för området beräknas enligt Svenskt Vatten P104 -Nederbördsdata vid dimensionering av dagvattensystem. Dagvattenanläggning ska dimensioneras för 10årsregn med en klimatfaktor om 30%. Beräkningsförutsättningar och beräkningar Vid regn med en återkomsttid på 10 år och en varaktighet på 10 minuter genereras det 228 l/s och ha. Med hänsyn till klimatfaktorer skall intensiteten multipliceras med en klimatfaktor på 1,3. Detta innebär en nederbördsintensitet på 296 l/s*ha. Avrinningskoefficienten är ett uttryck för hur stor del av nederbörden som avrinner efter förluster genom avdunstning, infiltration och absorption av växtlighet eller genom magasinering i markytans ojämnheter.
Avrinningskoefficienterna är 0,9 för takytor, 0,8 för hårdgjorda ytor och 0,1 för grönytor. Total Avrinningsyta 30 000 m2 Omräkning med avrinningskoefficienter Takytor 7 000 m2 * 0,9 = 6 300 m2 Hårdgjorda ytor 10 000 m2 * 0,8 = 8 000 m2 Grönytor 13 000 m2 * 0,1 = 1 300 m2 SUMMA viktad yta 15 600 m2 10-års regn, varaktighet 10 min 296 l/s*ha => 277 m3 avrinning 100-års regn, varaktighet 10 min 582 l/s*ha => 545 m3 avrinning 4. Befintligt VA-system Inom fastigheten finns befintliga diken för dagvattenhantering och i närområdet finns diken och ledningar för dagvattenhantering. Området ligger utanför kommunens verksamhetsområde för dagvatten och kommunen är ej huvudman för de närliggande gator som finns inom området. De ledningar som skall avvattna tomter och gator är därmed samfälligheter. Utmed väg 51 går diken och ledningar som korsar väg 51 ihop för att slutligen ledas till Glan som recipient. Figur 2 Avrinningsområden
Figur 3 Befintliga flödesvägar Samtliga flödesvägar visar att avrinning idag sker från högpunkt till recipient Glan. Se Figur 2 och 3. Det finns en mindre våtmark i områdets södra del som, även i framtiden, kan användas som utjämningsmagasin. I övrigt finns inga områden som naturligt stänger in dagvatten. 5. Förslag på framtida dagvattenhantering Marken inom området utgörs av berg vilket omöjliggör infiltration varför allt dagvatten behöver föras bort till recipient. Utredningen föreslår att dagvatten från fastigheter och lokalgator leds via diken fyllda med bergkross för perkolation och med underdimensionerade dräneringsledningar i botten för fördröjning. Takytor avvattnas enligt förslaget med utkastare över gräsmatta till dessa diken som anläggs längs lokalgatorna. Med perkolation och underdimensionerade ledningar skapas en rening, fördröjning och ett kontrollerat utflöde. Perkolationsdiken dras längs med alla lokalgator till ett utjämningsmagasin som anordnas med ett reglerat utflöde på 1,5 l/s innan dagvattnet leds vidare till recipient. Föreslagna perkolationsdiken rymmer c:a 500 m3 vilket i princip kan hantera ett 100-års regn.
Figur 4 Typsektion perkolationsdike och lokalgata Utjämningsmagasinet har en kapacitet om c:a 500 m3 och renar dagvattnet ytterligare via sedimentering och växtlighet innan det går vidare till befintliga diken som ansluter till Glan. Utjämningsmagasinet kan även det hantera större delen av volymen vid ett 100årsregn. Höjdsättning, dragning av diken, flödesriktning och placering av utjämningsmagasin enligt Figur 5. Figur 5 Höjdsättning och avvattning I Figur 5 kan man se att det finns en fungerande lösning där dagvattnet hanteras i diken och med höjdsättning så att hus inte översvämmas av ett 100-årsregn. Skissade lösning visar även på att det inte blir instängda områden.
1 Höjdsättning av tomter, lokalgator och dagvattendiken projekteras så att avrinningen sker via tomt och gata mot dagvattendiken som i sin tur lutar mot fördröjningsmagasin. 6. Slutsats Den planerade markanvändningen är ur dagvattensynpunkt en mindre förorenande verksamhet då andelen trafikerade ytor är liten. Rening av dagvattnet från planområdet sker först via de föreslagna åtgärderna med infiltration samt fördröjning i diken. Ytterligare rening kommer ske i föreslaget magasin genom sedimentering samt genom magasinets växtlighet innan det leds till Glan. Magasinsvolym i föreslagna perkolationsdiken motsvarar c:a 500 m3 vilket nästan motsvarar en magasinering av ett 100-års regn. Utjämningsmagasinet ger ytterligare kapacitet för fördröjning vilket skapar en långsiktigt hållbar dagvattenhantering.