Självständigt arbete 15hp Livet efter ett hjärtstopp Hur mår familjen? En litteraturstudie om övriga familjemedlemmars hälsa efter att en i familjen överlevt ett hjärtstopp Författare: Angelica Lopez, Sandra Larsson Handledare: Patrik Hellström Examinator: Gunilla Lindqvist Termin: VT19 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Kandidatexamen Kurskod: 2VÅ61E
Abstrakt Bakgrund: År 2017 rapporterades drygt 8000 hjärtstopp där 1444 människor räddades till livet. Trots överlevnad kan hjärtstoppet innebära en traumatisk upplevelse för både den drabbade och familjen. När någon i familjen drabbas av ohälsa kommer även övriga familjemedlemmar påverkas. Sjuksköterskan är i regel den person som träffar den som drabbats av hjärtstopp och deras familj vid uppföljning. Med ökad kunskap om familjens hälsa efter att en familjemedlem överlevt ett hjärtstopp kan eftervården utvecklas så att ohälsa i familjen kan förebyggas. Syfte: Syftet var att beskriva hälsa hos övriga familjemedlemmar efter att någon i familjen överlevt ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar utgjorde studiens resultat. Fyra av artiklarna var kvalitativa och sex artiklar var kvantitativa. Resultat: I analysen identifierades fyra huvudkategorier Psykisk hälsa, Psykosocial hälsa, Psykosomatiska besvär och Hälsan över tid. Slutsats: Resultatet visar att familjemedlemmar upplever en mängd olika hälsoproblem efter att deras närstående överlevt ett hjärtstopp. Sjuksköterskan bör uppmärksamma familjemedlemmarnas behov av stöd genom att inkludera dem i eftervården. Om eventuella hälsoproblem inte identifieras i tid kan de sannolikt leda till ett större lidande och ökade vårdbehov i ett senare skede. Nyckelord Hälsa, familj, hjärtstopp Tack Stort tack till Patrik Hellström för fantastisk handledning och stöttning genom arbetets gång. Vi vill även tacka Johan Israelsson för sitt engagemang och stöd.
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Bakgrund 1 2.1 Hjärtstopp 1 2.1.1 Kedjan som räddar liv 1 2.2 Hälsa 2 2.3 Familj 3 2.4 Familjemedlemmars hälsa vid kritisk sjukdom 3 2.5 Riktlinjer för att involvera familjemedlemmar 4 2.6 Sjuksköterskans roll 4 3 Teoretisk referensram 5 3.1 Familjefokuserad omvårdnad 5 4 Problemformulering 6 5 Syfte 6 6 Metod 6 6.1 Datainsamling 7 6.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier 7 6.1.2 Cinahl 7 6.1.3 PubMed 8 6.1.4 Manuell sökning 8 6.2 Urval och kvalitetsgranskning 9 6.3 Analys 9 7 Forskningsetiska principer 10 8 Resultat 10 8.1 Psykisk hälsa 10 8.2 Psykosocial hälsa 12 8.3 Psykosomatiska besvär 13 8.4 Hälsan över tid 14 9 Diskussion 15 9.1 Metoddiskussion 15 9.1.1 Datainsamling 15 9.1.2 Inklusions- och exklusionskriterer 16 9.1.3 Kvalitetsgranskning 17 9.1.4 Analys 17 9.2 Resultatdiskussion 18 9.2.1 Psykisk hälsa 18 9.2.2 Psykosocial hälsa 19 9.2.3 Hälsan över tid 21 10 Slutsats 22 11 Förslag till vidare forskning 22 12 Referenser 23
Bilaga A Sökmatris Cinahl Bilaga B - Sökmatris PubMed Bilaga C Artikelmatris Bilaga D Exempel på analysprocessen Bilaga E - Granskningsmall
1 Inledning År 2017 rapporterades drygt 8000 hjärtstopp i Sverige där livräddande behandling påbörjats. Av de drygt 8000 drabbade räddades 1444 människor till livet, vilket är en siffra som sannolikt kommer öka då statistiken visar att antal hjärtstoppsöverlevare både på och utanför sjukhus har ökat de senaste åren (Herlitz & Rawshani, 2018). Även om hjärtstoppet inte leder till döden kan det vara traumatiskt och omvälvande när någon i familjen drabbats av ett hjärtstopp då livet förändrats för både den drabbade och familjen (Bremer, Dahlberg & Sandman, 2009b). Ohälsa i familjen påverkar inte bara den drabbade utan inverkar även på övriga familjemedlemmar, samtidigt har familjemedlemmarna en betydande roll för den sjukes hälsa (Wright, Watson & Bell, 2002). Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap i hur familjemedlemmars hälsa påverkas efter ett hjärtstopp för att förebygga ohälsa hos både familjemedlemmar och den drabbade. 2 Bakgrund 2.1 Hjärtstopp Ett hjärtstopp innebär att hjärtats mekaniska funktion plötsligt upphör på grund av rubbning i hjärtats elektriska aktivitet. De bakomliggande mekanismerna kan exempelvis vara ventrikelflimmer, ventrikeltakykardi, asystoli, bradykardi samt pulslös elektrisk aktivitet. Vid adekvat behandling i tid kan en del av dessa tillstånd vara reversibla (Myerburg och Castellanos, 2015). Enligt Svenska rådet för hjärtlungräddning (2016) kan många olika hjärtsjukdomar leda till hjärtstopp där den vanligaste är sjukdom i kranskärlen. Andra tillstånd som kan leda till hjärtstopp är lungemboli, luftvägsstopp, drunkning, nedkylning, kraftiga blodsaltrubbningar, läkemedels- eller drogöverdos, stroke och omfattande blödning. Herlitz och Rawshani (2018) skriver att vid ett hjärtstopp drabbas kroppens organ av syrebrist. Inom fem minuter uppstår hjärnskador och inom 20 minuter skadas även hjärtat. 2.1.1 Kedjan som räddar liv Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2016) beskriver de fyra delar som utgör kedjan som räddar liv vid hjärtstopp. Den första delen förmedlar betydelsen av att 1(26)
vara uppmärksam på tidiga varningssignaler som exempelvis central bröstsmärta för att kunna larma i tid. Den andra delen betonar betydelsen av tidig hjärt- och lungräddning (HLR) där den drabbades andning och cirkulation upprätthålls på konstgjord väg. Vid ventrikelflimmer eller ventrikeltakykardi är defibrillering många gånger en livräddande behandling och utgör den tredje delen i kedjan som räddar liv. Herlitz och Rawshani (2018) skriver att defibrillering innebär att en elektrisk chock skickas till hjärtat med hjälp av en hjärtstartare som kan återställa hjärtat till sin normala rytm genom att bryta det elektriska kaoset. Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2016) beskriver den sista delen i kedjan som innefattas av den mer avancerade vården som exempelvis ballongvidgning eller hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning. Hypotermibehandling förklaras av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2006) som en behandlingsmetod där sänkning av kroppstemperaturen efter ett hjärtstopp görs med syfte att begränsa skadorna som uppstår till följd av cirkulationsstoppet. Vidare förklarar Noyes och Lundbye (2015) att kroppstemperaturen sänks och bevaras på en kärntemperatur mellan 32 C och 36 C vilket kräver att patienten är intuberad och ventileras mekaniskt. 2.2 Hälsa Hälsa är vårdvetenskapens och vårdandets centrala fenomen, begrepp och fokus. Hälsa är således målet med vårdandet. För att bidra till hälsa och lindra lidande behöver vårdvetenskapen frambringa kunskap om hur vården kan stödja och stärka människors hälsoprocesser (Dahlberg & Segesten, 2010). Hälsa beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp som kan resultera i en biomedicinsk syn där människan reduceras till kroppen och hälsa ses som frånvaro av sjukdom. Hälsa ur ett humanistiskt perspektiv innebär att människan betraktas som aktiv, skapande och ingår i ett större sammanhang (Wärnå-Furu, 2017). Ur ett livsvärldsperspektiv beskrivs hälsan som ett fenomen som berör hela människan och bestäms utifrån vad individen anser att hälsa är för denne. Upplevelse av hälsa kan påverka och påverkas av många faktorer i livet. Några faktorer är personens känsla av identitet, självkänsla samt upplevelsen av att leva det liv som önskas. Upplevelsen av hälsa handlar om hur personen känner och förstår sig själv, men det handlar även om sitt samspel med andra människor och resten av världen. När något oplanerat som sjukdom eller annan ohälsa inträffar kan den dagliga tillvaron störas och kollapsa. 2(26)
Ordet hälsa är således komplext då betydelsen kan variera beroende av den individ som ska definiera hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). I denna studie används World Health Organization (WHO, 2019) definition av hälsa som menar att hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning. 2.3 Familj Wright, Watson och Bell (2002) beskriver familjen som en grupp människor vilka hålls samman av emotionella band, en känsla av samhörighet och ett ömsesidigt engagemang i varandras liv. Det skiljer sig från en mer traditionell definition av familj som ofta har en biologisk utgångspunkt. Familjen utgörs då av den grupp människor som delar blodsband eller binds samman av äktenskap eller adoption. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att familj och familjemedlemmar kan benämnas som närstående, anhöriga eller släkt. Den som betraktas som familjemedlem kan bland annat vara maka/make, partner, förälder, barn, en vän eller en granne. För att skapa förståelse för vem familjen är menar Wright, Watson och Bell (2002) att familj kan betraktas som de människor som säger sig tillhöra den. 2.4 Familjemedlemmars hälsa vid kritisk sjukdom Johansson, Fridlund och Hildingh (2004) undersökte familjens hälsa när en i familjen blivit kritiskt sjuk. Det framkom att flera familjemedlemmar tog hand om sin närstående utan att tänka på sitt eget fysiska- och psykiska välmående. De som inte bodde i närheten av sin närstående upplevde att de inte hade kontroll över situationen vilket påverkade deras fysiska hälsa i form av psykosomatiska symtom. Andersson, Borglin, Sjöström-Strand och Willman (2013) skriver om familjemedlemmars upplevelser när en i familjen drabbats av hjärtinfarkt. Känslor som oro och utmattning kunde uppträda hos familjemedlemmarna. Familjemedlemmarna uttryckte att de inte alltid blev involverade i vården, de kände sig förbisedda av vårdpersonalen som inte lade märkte till dem eller deras behov. De minderåriga barnen i familjen kände sig rädda och ledsna vilket var svårt för de vuxna i familjen att hantera. 3(26)
Att vara familjemedlem till någon med kritisk sjukdom kan upplevas som stressande, traumatiskt och kan leda till känslor som ångest (Hughes, Bryan & Robbins, 2005). Ångest har visat sig vara en faktor som bidrar till att familjemedlemmar till intensivvårdspatienter kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (Sundarajan, Martin, Rajagopala & Chapman, 2014). PTSD är definierat som ett ångestsyndrom vilket genererar olika psykiska, fysiska och emotionella symtom som härstammar från ett psykologiskt trauma. PTSD delas huvudsakligen in i tre symtomgrupper där mardrömmar, sömnstörningar, minskad koncentrationsförmåga och isolering är vanligt förekommande (Stuart, 2013). 2.5 Riktlinjer för att involvera familjemedlemmar Europeiska riktlinjer betonar att en strukturerad uppföljning är viktig efter ett hjärtstopp för att identifiera de behov av stöd som finns hos överlevare och närstående. I svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp framgår det att information om uppföljning bör ges till både patient och närstående, då närstående rekommenderas att delta vid uppföljningen (Israelsson & Lilja, 2019). Israelsson, Lilja, Bremer, Stevenson-Ågren och Årestedt (2016) skickade ut ett webbformulär till alla svenska sjukhus som hanterade akutsjukvård. Av de 74 som blev tillfrågade deltog 59 sjukhus. Studien visade att 44 % av de svenska sjukhusen hade rutin där familjemedlemmar involverades i eftervården. Av samtliga sjukhus rapporterade 46 % att de hade lokala riktlinjer för hur de hanterade eftervården för hjärtstoppspatienter, samtidigt redovisar 39 % av sjukhusen att dessa riktlinjer inte alltid följs. 2.6 Sjuksköterskans roll Sjuksköterskan har en viktig betydelse för den som överlevt ett hjärtstopp men också för övriga familjemedlemmar (Johansson, Fridlund & Hildingh, 2005). Sjuksköterskan är i regel den person som träffar hjärtstoppsöverlevare och deras familj vid uppföljning. Under uppföljning bör hälsorelaterade problem identifieras av sjuksköterskan för att erbjuda den drabbade och dennes familj det stöd och vård de behöver. För att uppmärksamma dessa behov bör sjuksköterskan erhålla goda kunskaper kring vanliga problem som kan förekomma. Det är även viktigt att sjuksköterskan har förmåga att se när annan kompetens är nödvändig, vilket visar 4(26)
sjuksköterskans centrala del i eftervården. Sjuksköterskans kompetens är således avgörande för den drabbade och övriga familjemedlemmars hälsa (Israelsson & Lilja, 2019). 3 Teoretisk referensram 3.1 Familjefokuserad omvårdnad Sjukdom har en betydande konsekvens för den drabbade och familjens funktion. Familjen har förmåga att påverka det fysiska hälsotillståndet hos olika familjemedlemmar Sjukdom har inte enbart inverkan på oss själva utan även på våra relationer till andra vilket kan upplevas som skrämmande. När en familjemedlem drabbas av ohälsa upplevs detta i ett interpersonellt sammanhang som påverkar personliga föreställningar, beteende och känslor. Våra föreställningar är nära sammanflätat med sjukdom och hur vi påverkas vid ohälsa. En del föreställningar är hindrande och är därför viktiga att ifrågasättas. Om sjuksköterskan kan hjälpa den drabbade och dennes familj att dela nya berättelser kan tidigare hindrande föreställningar motbevisas och nya främjande föreställningar kan växa fram (Wright, Watson & Bell, 2002). Vid sjukdom utgörs individens omgivning ofta av familjen. Familjen kan ses som ett systemiskt förhållande där förändring i en del påverkar andra delar. När någon i familjen drabbas av ohälsa kommer även övriga familjemedlemmar påverkas. Det kan förstås då familjemedlemmar bekymrar sig över de hälsoproblem och sjukdomar som deras närstående drabbas av. Systemet har en ömsesidighet vilket medför att även familjen har inverkan på den drabbade. Familjen kan både bidra till minskat lidande och ökat välbefinnande, men samtidigt öka lidandet vilket kan innebära försämrad hälsa för den drabbade. Fokus hamnar på familjens betydelse för den drabbades upplevelse av ohälsa och sjukdom, samt hur detta påverkar familjen. Ett system i förändring strävar efter stabilitet, vilket i ett systemiskt förhållande betyder att varje familjemedlem bör beaktas (Benzein, Hagberg & Saveman, 2017). 5(26)
4 Problemformulering Statistiken visar på en ökad överlevnad bland de som drabbats av hjärtstopp både på och utanför sjukhus. Trots att nationella och internationella riktlinjer rekommenderar att familjemedlemmar inkluderas i uppföljningar efter hjärtstopp verkar det finnas brister i denna del av vården, även om det råder regionala variationer. Att drabbas av ett hjärtstopp kan upplevas traumatiskt, men det innebär också en omvälvande situation för familjen. Familjen bör ses som en enhet där alla delar utgörs av varje familjemedlem. Den drabbades hälsa kan påverkas av familjen, samtidigt finns en ömsesidighet som innebär att den drabbade även påverkar familjemedlemmarnas hälsa. Då sjuksköterskan har en central roll i eftervården är det viktigt att hon är medveten om hur familjemedlemmars hälsa påverkas efter ett hjärtstopp. Benzein, Hagberg och Saveman (2017) skriver att sjuksköterskan kan lyfta de faktorer som främjar hälsan genom att arbeta familjefokuserat. På så sätt kan familjemedlemmarnas välbefinnande bibehållas trots svår sjukdom hos en familjemedlem. Med större kunskap inom området kan sjuksköterskan förebygga ohälsa både hos den som överlevt ett hjärtstopp och övriga familjemedlemmar. 5 Syfte Syftet var att beskriva hälsa hos övriga familjemedlemmar efter att någon i familjen överlevt ett hjärtstopp. 6 Metod Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en systematisk litteraturstudie. En systematisk litteraturstudie ansågs vara en relevant studiedesign för att få ett brett urval och resultat. Av etiska skäl fanns inte möjlighet att genomföra en intervjustudie eller enkätstudie. Kristensson (2014) beskriver att en litteraturstudie utgår från en specifik undersökningsfråga som utgör syftet med studien. För att besvara syftet gjordes en strukturerad sökning efter relevanta artiklar, där både kvalitativa och kvantitativa artiklar eftersöktes. De valda artiklarna 6(26)
granskades och därefter användes Kristensson (2014) analysmetod för att identifiera artiklarnas innehåll i en integrerad analys. Det analyserade materialet presenterades i en löpande text med hjälp av huvud- och subkategorier för att underlätta läsningen. 6.1 Datainsamling Datainsamlingen inleddes med provsökningar i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO för att bedöma om det fanns tillräckligt med material för att besvara studiens syfte. PubMed och Cinahl användes då de genererade flest relevanta träffar i vår provsökning. Med hjälp av provsökningarna identifierades relevanta studier och utifrån deras MeSH-termer samt ämnesord kunde sökningen byggas vidare. I provsökningen undersöktes olika fritextsökningar och kombinationer för att få fram lämpliga träffar. Kristensson (2014) skriver att en sökstrategi innebär att undersöka vilka sökord som ska användas, vilka studier som eftersöks samt vilka avgränsningar litteratursökningen ska ha. Sökorden utgick från syftet men för att generera en bredare sökning inkluderades synonymer och liknande begrepp för att möjliggöra fler relevanta träffar. Sökorden kombinerades med OR och blocken med AND vilket Forsberg och Wengström (2016) förklarar som booleska operatorer. Genom att använda OR mellan sökorden gavs en bredare sökning och för att smalna av sökningen användes AND. Trunkering (*) användes för att inkludera sökord med olika ändelser. 6.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier För att besvara studiens syfte inkluderades artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design och en avgränsning med tio år gjordes för att tillgå den senaste forskningen inom ämnet. Då syftet var att beskriva familjemedlemmars hälsa exkluderades de artiklar som inte inkluderade familjemedlemmars perspektiv. Artiklarna som inkluderades skulle vara skriva på engelska alternativt svenska. Samtliga studier som besvarade studiens syfte inkluderades oavsett studiens ursprungsland. 6.1.2 Cinahl Cinahl är en databas som är specialiserad på omvårdnadsforskning, sjukgymnastik och arbetsterapi. Databasen innehåller vetenskapliga tidskriftsartiklar, 7(26)
doktorsavhandlingar samt konferensabstrakt (Forsberg & Wengström, 2016). Utifrån syftet skapades tre huvudblock där det första blocket utgjordes av hjärtstopp. Ämnesord (MH) samt fritextsökning kombinerades inom samtliga block där det första blocket bestod av: MH Heart Arrest, Cardiac arrest och Out of hospital cardiac arrest. Det andra blocket bestod av sökord som beskrev familjens hälsa, upplevelse och välmående: MH Quality of life+, Family health, Experience* och Wellbeing. Det sista blocket bestod av sökord som innefattade familjemedlemmarna: MH Famili+, Relative*, Family, Partner*, families, och Child*. Blocken kombinerades slutligen med AND och avgränsades mellan 2009-2019 samt peer reviewed (bilaga A). 6.1.3 PubMed PubMed definieras av Forsberg och Wengström (2016) som en databas med stor bredd vilket innefattar medicin, odontologi samt omvårdnad. I sökningen skapades totalt tre block. Inom samtliga block kombinerades fritextsökningar samt MeSHtermer med OR för att få en bredare sökning. Inledningsvis användes sökordet heart arrest som MeSH-term vilket kombinerades med fritextsökningarna cardiac arrest, cardiopulmonary arrest och out-of-hospital cardiac arrest som utgjorde det första blocket. Det andra blocket bestod av fritextsökningarna family*, relative* samt intimate partner*. Det tredje blocket bestod av fritextsökningarna Physical health, mental health, depression och psychosocial. Slutligen kombinerades blocken med AND och avgränsades med artiklar som publicerats de senaste tio åren (bilaga B). 6.1.4 Manuell sökning Artikeln Wachelder et al. (2009) identifierades via referenslistan i artikeln av Israelsson, Lilja, Bremer, Stevenson-Ågren och Årestedt (2016). Trots att sökningarna innehöll artikelns ämnesord/mesh-termer kunde referensen inte hittas via den strukturerade sökningen. Artikeln svarade dock väl på syftet och inkluderades därför i studien efter att den sökts fram manuellt i Cinahl. 8(26)
6.2 Urval och kvalitetsgranskning Urvalsprocessen påbörjades efter en systematisk sökning via databaserna Cinahl och PubMed. I Cinahl lästes 334 titlar och 37 abstrakts och i PubMed lästes 191 titlar och 28 abstrakts. Samtliga artiklar som identifierades i Cinahl återfanns även i PubMed och därmed genererade sökningen inget nytt material. Efter att ha läst 16 artiklar i fulltext valdes tio artiklar ut för granskning då resterande artiklar inte besvarade studiens syfte. För att bedöma artiklarnas kvalitet granskades varje artikel var för sig med hjälp av Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall (bilaga E). Mallen var inledningsvis utformad för att granska studier som inkluderade lungcancerpatienter. Det anpassades till studiens syfte genom att ändra till familjemedlemmar som har en närstående som överlevt ett hjärtstopp. Mallen bestod av sju områden som exempelvis abstrakt, introduktion och metod. Varje område besvarades på en fyrgradig skala från 0-3 poäng. Bedömningarna summerades till en totalpoäng som kunde variera mellan noll och 48 poäng. Poängen översattes sedan till procent och delades in i grad III (60 %), grad II (70 %) och grad I (80 %) där grad I innebar högsta kvalitet. Då artiklarna granskades var för sig fick granskarna fram olika procent och för att göra en rättvis bedömning räknades medelvärdet ut av de olika procent som framkommit, vilket utgjorde artikelns slutgiltiga grad. Metoden innebar exempelvis att en artikel fick 76 % respektive 80 % av granskarna. Medelvärdet av dessa siffror blev då 78 % vilket utgjorde den slutgiltiga kvalitetsgraden på artikeln. De valda artiklarna (bilaga C) uppnådde grad I och II där samtliga artiklar inkluderades i studien. 6.3 Analys Analysmetoden utgick från Kristensson (2014) där en integrerad analys gjordes. Inledningsvis lästes artiklarna igenom flera gånger för skapa förståelse för artikeln som helhet. Varje kvalitativ artikel analyserades var för sig av granskarna där delar som ansågs relevanta för syftet identifierades. De identifierade nyckelfynden strukturerades i olika kategorier för att synliggöra likheter och olikheter. De sex kvantitativa artiklarna delades upp där varje granskare analyserade tre artiklar vardera. De kvantitativa artiklarna analyserades med hjälp av deras resultat som presenterats i text och tabeller. De nyckelfynd som identifierades i de kvantitativa artiklarna sorterades in under kategorier på samma sätt som de kvalitativa 9(26)
nyckelfynden. När nyckelfynden sammanställts kunde många av kategorierna föras samman då innehållet hade samma kärna. Fyra övergripande huvudkategorier bildades utifrån kategorierna. Nyckelfynden under kategorierna integrerades för att skapa en löpande text (bilaga D). 7 Forskningsetiska principer Kristensson (2014) menar att all forskning bör präglas av ett etiskt förhållningssätt där tyngden inom litteraturstudie ligger på granskning av etiken i de valda studierna. För att bringa ny kunskap kring sjukdom, ohälsa, hälsa samt behandling krävs det att medicinsk forskning utförs på människor. När studier utförs på människor är det viktigt att det skett på ett etiskt riktigt sätt där bland annat människors självbestämmande, integritet och rätt till information tillgodoses. För att säkerställa att etiska principer tillämpats användes de studier som redovisat att de hade ett etiskt godkännande. De etiska principerna säkerställdes med hjälp av en kvalitetsgranskning som beaktar detta. För att undvika tolkningar och missade fynd analyserades de kvalitativa artiklarna var för sig. På så sätt kunde ett sanningsenligt arbetssätt tillämpas där analysen var så tolkningsfri som möjligt och inga fynd utelämnades. Artiklarna granskades och genererade olika grader, men ingen grad utelämnades då artiklarna är vetenskapligt godkända och var relevanta för studiens resultat. 8 Resultat Resultatet redovisas i fyra huvudkategorier: Psykisk hälsa, Psykosocial hälsa, Psykosomatiska besvär samt Hälsan över tid. För att underlätta läsningen har referenserna presenterats i form av siffror som återfinns i artikelmatrisen (bilaga C). 8.1 Psykisk hälsa Familjemedlemmar upplevde att deras psykiska hälsa hade försämrats efter att deras närstående överlevt ett hjärtstopp. Familjemedlemmarna uppvisade symtom på olika psykiska besvär såsom depression och ångest, där ångest var mer förekommande än 10(26)
depression (5, 7). I anslutning till hjärtstoppet var det mer förekommande med symtom på ångest och depression bland familjemedlemmarna, däremot blev dessa besvär mindre förekommande över tid. Ett samband mellan mängd belastning och psykiska besvär, den närståendes kognitiva förmåga samt en lägre upplevelse av livskvalitet identifierades hos de familjemedlemmar som vårdade sin närstående (7). En del familjemedlemmar upplevde även symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) efter sin närståendes hjärtstopp. Det fanns således inget samband mellan risken för att utveckla PTSD och patientens kognitiva förmåga eller överlevnadsstatus (10). De familjemedlemmar som bevittnade sin närståendes hjärtstopp eller fick beskedet över telefon upplevde känslor som rädsla, misstro och chock (2). Rädsla var en framträdande känsla och det var en smärtsam upplevelse att se sin närstående sjuk (1). När behandling på intensivvårdsavdelning påbörjats upplevde familjemedlemmarna en ambivalens då de såg situationen som skrämmande, samtidigt som de var lättade över att deras närstående var under vård (4). Några beskrev situationen som en emotionellt ambivalent erfarenhet som var både intensiv och skrämmande, där en del familjemedlemmar uttryckte att det var jobbigt att se sin närstående må dåligt (1, 2). Situationen upplevdes som skrämmande eftersom familjemedlemmarna inte visste vad som väntade efter behandlingen (2, 3). Familjemedlemmarna upplevde således en osäkerhet om framtiden (1, 3, 4) där några oroade sig över sin närståendes fysiska och mentala hälsa. Familjemedlemmarna angav även att de var oroliga för den egna hälsan såväl som sin närståendes hälsa (3). För att deras oro skulle lindras var det därför viktigt att få svar på hur deras närstående skulle påverkas av hjärtstoppet (1). Familjemedlemmarnas osäkerhet innebar en bestående oro då de var rädda att deras närstående skulle drabbas av ett hjärtstopp igen (3). Samtidigt kände några familjemedlemmar sig hoppfulla (1) trots att oron över framtiden var närvarande (1, 3). Känslor av oro och ångest var även kopplad till utskrivningen då de inte hade kontroll över situationen samt att de inte visste hur deras närstående skulle klara sig hemma (1, 3, 4). Osäkerheten familjemedlemmarna upplevde gav upphov till mörka tankar, ångest, panik och känslor av desperation (1). 11(26)
Några familjemedlemmar som varit närvarande vid hjärtstoppet kämpade med återkommande obehagliga minnen (3). De familjemedlemmar som utförde livräddande insatser kände oro över huruvida deras insats var tillräcklig och kände därmed skuld (4). Det framkom ett behov av att prata om det som hänt samtidigt som det var ett svårt ämne att prata om eftersom det fick dem att återuppleva händelsen. Det var således svårt för familjemedlemmarna att hantera dessa minnen på egen hand (3). I de familjer där yngre barn fanns framförde föräldrarna att deras barn var sorgsna och ångestfyllda över situationen. Föräldrarna uttryckte ett stort ansvar för sina barn och det var jobbigt för dem att se sina barn må dåligt (1). Familjemedlemmar som vårdade sin närstående efter hjärtstoppet hade en ökad oro och ångest jämfört med innan hjärtstoppet. Den upplevda belastningen hörde samman med den närståendes neurologiska funktion som försämrats efter hjärtstoppet. I samband med att den neurologiska funktionen förbättrades, minskade även familjemedlemmarnas oro och ångest. Om den närstående inte påverkades neurologiskt efter händelsen sågs ingen signifikant skillnad på familjemedlemmarnas oro och ångest jämfört med innan hjärtstoppet (8, 9). 8.2 Psykosocial hälsa Familjemedlemmarna upplevde att deras sociala liv blev lidande i samband med hjärtstoppet eftersom de blev trötta av att ta hand om sin närstående. Tröttheten resulterade i att de ignorerade sina sociala liv trots att det uttryckte behov av att göra saker utanför familjemiljön. Bristen på social kontakt innebar således att familjemedlemmarna kände sig isolerade (3, 7). Samtidigt som det sociala livet blev begränsat efter hjärtstoppet minskade begränsningarna över tid (7). Det fanns ett samband mellan den sociala funktionen och familjens ekonomi. Den sociala funktionen skattades signifikant högre bland de familjemedlemmar som hade en god ekonomisk status till skillnad från de som inte hade samma ekonomiska förutsättningar (6). Familjemedlemmarnas vardag blev åsidosatt efter att deras närstående överlevt ett hjärtstopp (1, 3, 6). Familjemedlemmarna upplevde begränsningar i dagliga aktiviteter såsom arbete, resor och hobbys (6). En del familjemedlemmar som 12(26)
arbetade gick ner till att arbeta deltid eller gick i pension tidigare än planerat vilket påverkade familjens ekonomi negativt (1, 3). Några av de familjemedlemmar som studerade angav att deras studier påverkades negativt efter händelsen (3). Familjemedlemmarna kände att det var upp till dem att stödja andra under processen och de fokuserade all sin energi på att stödja andra (3, 4). Samtidigt upplevde familjemedlemmarna det svårt att hantera andras bekymmer då de själva kämpande med att hantera situationen (1, 3, 4). Familjemedlemmarna upplevde att de inte fick ta någon plats samt att ingen frågade om deras behov eller hur de mådde (3). Familjemedlemmarna avstod från tidigare planer och undvek att utföra vardagliga sysslor. Det ledde till att familjemedlemmarna försummade sina egna behov och glömde bort sig själva (3, 5). I de familjer där den närståendes neurologiska funktion påverkats upplevde familjemedlemmarna att tid för sig själva samt familjeaktiviteter påverkades negativt. I takt med att den närståendes neurologiska funktion förbättrades fann familjen mer tid för familjeaktiviteter och sig själva. I de fall där den neurologiska funktionen inte förbättrats visades ingen signifikant förbättring över tid. Familjemedlemmarna vars närstående som påverkats neurologiskt upplevde således en större belastning under det första året efter hjärtstoppet (8, 9). 8.3 Psykosomatiska besvär Stress upplevdes hos hälften av familjemedlemmarnas vars närstående överlevt ett hjärtstopp (5). Familjemedlemmarna upplevde flera situationer och förändringar som stressfulla, där bland annat en situation var väntan på att deras närstående skulle vakna upp (1, 2). En förälder vars son drabbats av ett hjärtstopp upplevde en stressande situation där hon kände en oerhörd smärta över bröstet när hon för första gången såg sin son under hypotermibehandling (2). Återkommande känslor av oro och rädsla samt ovisshet över sin närståendes tillstånd var bidragande faktorer för den stress familjemedlemmarna upplevde (1, 3). Även brist på kontroll och förflyttningar på och mellan sjukhus var bidragande faktorer till stress. Det blev särskilt framträdande när familjemedlemmarnas närstående skulle skrivas ut (3). Den intensiva stressen familjemedlemmarna upplevde resulterade i symtom som overklighetskänslor samt personlighetsförändringar (2). 13(26)
Sömnstörningar var förekommande bland familjemedlemmar vars närstående överlevt ett hjärtstopp (1, 4) och de upplevde att deras energi påverkades då de inte hade samma styrka som tidigare (3). Den stress familjemedlemmarna upplevde hörde samman med den osäkerhet de kände kring sin närståendes tillstånd (1). Osäkerheten höll en del av familjemedlemmarna vakna om nätterna då de kände ett behov att övervaka sin närståendes andning (4). Somliga familjemedlemmar upplevde svårigheter att slappna av och kände sig känslomässigt labila, vilket resulterade i att de hade svårt att kontrollera sina känslor (1, 2). Många angav att det var mycket trötta samt att de hade svårigheter att ta till sig information då även koncentrationsförmågan var påverkad (1, 3). 8.4 Hälsan över tid Familjemedlemmar vars närstående överlevt ett hjärtstopp kände lättnad när de ankom till intensivvårdsavdelningen då de såg att sin närstående fortfarande var vid liv (4). En del upplevde en tacksamhet för att leva där de såg hälsan som nyckeln för att ha ett bra liv. Trots flera förändringar som påverkade deras hälsa negativt visar resultatet att hälsan kunde förbättras över tid (1, 3). Då familjemedlemmarna fick perspektiv på händelsen kunde de börja se framåt och återgå till ett normalt vardagsliv vilket resulterade i att deras mående förbättrades (3). Familjemedlemmarnas livskvalitet, livskraft samt mentala hälsa försämrades efter sin närståendes hjärtstopp. Livskraften och den mentala hälsan förbättrades över tid, däremot visades ingen signifikant förbättring av den generella livskvaliteten (7). Familjemedlemmarna skattade högre fysisk funktion, mental hälsa, social funktion, emotionell funktion och mindre kroppssmärta än normalbefolkningen, en tid efter att deras närstående överlevt ett hjärtstopp. Det påvisar en förbättring av deras hälsa då deras fysiska funktion var signifikant lägre i anslutning till sin närståendes hjärtstopp (6). 14(26)
9 Diskussion 9.1 Metoddiskussion En systematisk litteraturstudie ansågs vara en relevant studiedesign för att få ett bredare resultat med ett större urval. En intervjustudie hade inkluderat färre personer då det är upplevelserna som är i fokus. En enkätstudie hade inkluderat fler personer än en intervjustudie då fokus ligger på att urvalet ska vara så representativt som möjligt (Kristensson, 2014). Då resultatet framställdes från flera studier från olika länder blev resultatet mer överförbart då det genererat ett bredare urval än om en enkätstudie genomförts. Då studien syftade till att undersöka familjemedlemmars perspektiv var en enkät- eller intervjustudie inte möjlig att genomföra av etiska skäl. En annan studiedesign hade troligtvis inte inneburit ett helt olikt resultat, däremot hade innehållet inte varit överförbart i samma utsträckning då det hade medfört ett mindre urval. 9.1.1 Datainsamling Databaserna Cinahl och PubMed användes och ansågs vara relevanta för att besvara studiens syfte. Under provsökningen användes först Cinahl, provsökningen genererade artiklar som ansågs vara relevanta för studien. Därefter provades PubMed som gav liknande träffar. För att inte riskera att missa artiklar som besvarade studiens syfte gjordes även en provsökning i databasen PsycINFO. Provsökningen genererade färre träffar samt inga nya artiklar och därmed exkluderades denna databas från studien. Vid provsökningarna upplevdes det svårt att identifiera studier som utgick från familjemedlemmarnas perspektiv, då de flesta studier undersöker hur patienten mår efter hjärtstoppet. För att finna fler studier ansågs det relevant att gå igenom de artiklar som besvarade studiens syfte för att se vilka ämnesord och MeSH-termer de tilldelats. Metoden genererade fler artiklar och gav nya idéer om sökord som kunde användas. Många olika kombinationer av sökningar med både fritext och ämnesord genomfördes för att få relevanta träffar. En bred sökning av begreppet familj gjordes där även sökningar på partner, relatives med flera användes vilket resulterade i fler artiklar som var relevanta för syftet. Om sökningarna inte inkluderat flera liknande 15(26)
begrepp för familj hade vissa studier exkluderats då vissa exempelvis använde sig av begreppet partner eller relatives. Då trunkering användes på några av sökorden kunde även studier som hade olika ändelser av sökordet inkluderas, däremot kunde fler sökord trunkerats för att utöka sökningen. Trots att ordet hälsa ingick i studiens syfte exkluderas hälsa som sökord då sökningen blev för bred och genererade ett stort antal träffar som inte berörde familjemedlemmars perspektiv eller hjärtstopp. Att exkludera hälsa som sökord kan ses som en svaghet i sökningen. En styrka var dock att hälsa testades som sökord och inte genererade några nya artiklar. Istället inkluderades sökord som family health, wellbeing, quality of life med flera för att identifiera studier som fokuserade på hälsa. 9.1.2 Inklusions- och exklusionskriterer Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien vilket kan ses som en styrka då de beskriver hälsa i olika former och gav därför ett bredare resultat. De kvalitativa studierna ger en subjektiv beskrivning av familjemedlemmars hälsa, medan de kvantitativa studierna visar en mer övergripande bild över förekomst av eventuella hälsoproblem (Kristensson, 2014). Artiklarna som presenterats i resultatet var av både grad I och II i kvalitetsgranskningen, vilket kan ses som en styrka då inget som är vetenskapligt godkänt exkluderats. De artiklar som var äldre än tio år exkluderades vilket både kan ses som en styrka och svaghet för resultatet. Avgränsningen på tio år valdes för att presentera den senaste forskningen inom området, vilket är en styrka för att inkludera relevant forskning. Upplevelserna som påverkat familjemedlemmarna har i sin tur inverkat på deras hälsa, vilket sannolikt inte förändrats över tid. Avgränsningen kan därmed möjligtvis begränsat resultatet. Stödet för familjemedlemmar kan dock ha förändrats över tid vilket även har effekt på familjemedlemmarnas hälsa, därför sågs avgränsningen som nödvändig. I de studier som inkluderats i resultatet har majoriteten av deltagarna utgjorts av kvinnor och därför kan resultatet ses som överförbart på denna grupp. Resultatet kan däremot inte ses som lika representativt på män. Artiklarna som utgjorde resultatet utfördes i Europa och Nordamerika, därför kan resultatet vara överförbart i dessa världsdelar. Enligt Trysell (2017) har länder i andra världsdelar en annan sjukvård. Det är därför möjligt att familjemedlemmars hälsa påverkas annorlunda i andra världsdelar än vårt resultat har påvisat. 16(26)
9.1.3 Kvalitetsgranskning Artiklarna granskades två gånger då de granskades var för sig, vilket stärkte kvaliteten och möjligheten att artiklarna granskades på ett tillförlitligt sätt. Kristensen (2014) styrker att samtliga medverkande i uppsatsen ska ha deltagit i granskningsprocessen, vilket innebär att artiklarna bör ha granskats enskilt för att sedan diskuterats och jämförts. Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall passade bra för att granska artiklarna på ett konsekvent sätt då den innehöll en mall för både kvalitativa- och kvantitativa studier (bilaga E). Granskningsmallen ansågs dock som bristfällig i den etiska delen då artiklar fortfarande kunde få höga poäng trots att etiska aspekter inte nämnts. Den etiska aspekten ansågs som en viktig del i studien och därför säkerställdes det att de valda artiklarna hade presenterat sitt etiska godkännande. 9.1.4 Analys Valda artiklar lästes enskilt för att skapa förståelse av texten och förstå helheten av artiklarna. Genom att skapa en förståelse för texten ökar detta trovärdigheten då läsarna har förståelse för kontexten och kan därmed ta ut resultat som är relevant för syftet. Då de kvalitativa artiklarna analyserades enskilt ökar detta tillförlitligheten då Kristensson (2014) menar att risken för att förförståelsen inverkar på resultatet minskar. Genom att analysera de kvalitativa artiklarna enskilt gav det även ett bredare resultat då fler perspektiv involverades och fler fynd kunde identifieras. En fördel för studien har varit att vi inte arbetat med hjärtstopp eller varit i kontakt med denna kontext tidigare. Därför minskade risken att förförståelsen kring fenomenet påverkat resultatet. Det kan även ses som en svaghet då en förförståelse kring fenomenet kan ge större förståelse för artiklarna samt det egna resultatet. Då de kvantitativa artiklarna inte analyserades av båda granskare kan detta ses som en svaghet då endast en analys gjordes på varje artikel. Det ansågs dock som nödvändigt då det krävdes tid att fördjupa sig i resultaten. Kristensson (2014) metod användes under hela processen vilket gav arbetet struktur och följsamhet vilket varit en styrka under arbetet. Analysmetoden bedömdes som lämplig då studien inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar vilket kan vara svårt att föra samman till en helhet. Med hjälp av Kristensson (2014) kunde resultatet föras samman till ett sammanhängande och integrerat resultat. 17(26)
9.2 Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att beskriva hälsa hos övriga familjemedlemmar efter att någon i familjen överlevt ett hjärtstopp. Vårt resultat har sorterats och presenterats i fyra huvudkategorier: Psykisk hälsa, Psykosocial hälsa, Psykosomatiska besvär och Hälsan över tid. Vi kommer diskutera fynd från följande kategorier: Psykisk hälsa, Psykosocial hälsa samt Hälsan över tid. 9.2.1 Psykisk hälsa Vårt resultat påvisade att de familjemedlemmar som bevittnade sin närståendes hjärtstopp upplevde händelsen som skrämmande samt att de kände skuld då de inte visste om den egna insatsen var tillräcklig. Det styrks även av Bremer, Dahlberg och Sandman (2009) som lyfter att familjemedlemmar som bevittnade eller närvarade vid sin närståendes hjärtstopp upplevde osäkerhet och rädsla då de inte visste om den egna insatsen var tillräcklig. Den ursprungliga chocken inger känslor som panik och rädsla hos familjemedlemmar när de inser att de själva är ansvariga för att hjälpa sin närstående. Sak, Andruszkiewcz, Sherwood och Kvist (2018) lyfter sjukvårdspersonalens syn på att familjemedlemmar är närvarande och bevittnar sin närståendes återupplivning. De beskriver detta som en traumatisk upplevelse som ingav en negativ effekt på familjemedlemmarna. De ansåg att skräcken familjemedlemmarna upplevde härleddes från att de inte förstod det medicinska i situationen samt att det var svårt för dem att vara objektiva. Erfarenheten riskerar därmed att leda till starka känslor som kan orsaka både kort- och långsiktig negativ effekt på deras mentala hälsa. Ett problem för sjukvårdspersonalen kan vara att uppmärksamma familjemedlemmarna då de fokuserar på att hjälpa patienten. Sak, Andruszkiewcz, Sherwood och Kvist (2018) framförde att sjukvårdspersonalen upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid och personal för att stödja familjemedlemmarna under hjärt- och lungräddningen. Samtidigt beskrevs ett problem med att sjukvårdspersonal inte har tillräckligt med kunskap för att prata och interagera med familjemedlemmar. Vi ser därför att det är viktigt att sjukvårdspersonalen fångar upp familjemedlemmarna under och efter hjärtstoppet eftersom deras psykiska hälsa ofta påverkades negativt av händelsen. 18(26)
Israelsson och Lilja (2019) lyfter i svenska riktlinjer att familjemedlemmar ska få möjlighet att närvara under hjärtstoppet. Vi finner riktlinjerna för närståendes närvarande under hjärtstopp intressant då risken för negativa effekter på den psykiska hälsan är överhängande. För att motverka de negativa effekterna bör riktlinjer för eftervården följas då Wright, Watson och Bell (2002) menar att sjuksköterskan kan ge stöd för familjemedlemmar. Enligt Benzein, Hagberg och Saveman (2017) behöver sjuksköterskan förse familjen med hjälp och stöd för att förhindra att familjemedlemmarna ska känna sig utelämnade. De betonar att sjuksköterskan bör anta ett familjecentrerat perspektiv för att skapa förståelse för det lidande som sjukdomen medför för samtliga familjemedlemmar. 9.2.2 Psykosocial hälsa Familjemedlemmar vars närstående överlevt ett hjärtstopp upplevde en minskad energi som visade sig genom mental och fysisk trötthet. Tröttheten ledde till att de inte orkade upprätthålla sitt sociala nätverk. Bristen på social kontakt bidrog i sin tur till att familjemedlemmarna kände sig isolerade. Werner-Seidler et al. (2017) undersökte relationen mellan socialt stöd och risken att drabbas av depression. Det visade sig att de personer som inte hade någon att vända sig till hade en ökad risk att drabbas av depression. Därför kan ett samband ses mellan isolation, brist på social kontakt och risken att drabbas av psykisk ohälsa. Resultatet visade att familjemedlemmarna saknade stöd och uttryckte ett behov av att få prata med någon om händelsen. Enligt Sundin, Pusa, Jonsson, Saveman och Östlund (2018) hade även familjemedlemmar till strokepatienter behov av ett tillförlitligt socialt närverk. Att familjemedlemmarna kände sig lyssnade på och blev stöttade underlättade under de svårare dagarna. Ett bra socialt stöd innebar att familjemedlemmarna fick hjälp att finna hopp samt styrka för att orka kämpa vidare och se en framtid. Det visar att när någon i familjen drabbas av sjukdom påverkas således övriga familjemedlemmar, oavsett om den närstående överlevt en stroke eller ett hjärtstopp. Enligt Wright Watson och Bell (2002) har familjemedlemmars reaktion på sin närståendes sjukdomstillstånd visat sig ha en stor effekt på den drabbade, som reagerar starkare på familjemedlemmarnas reaktion än sin diagnos. På samma sätt som den drabbade har inverkan på familjemedlemmarnas mående har 19(26)
familjemedlemmarna påverkan på den drabbade. Om familjen inte får rätt stöd för att hantera situationen riskerar de att drabbas av ohälsa, vilket i sin tur kan innebära en negativ inverkan på den närståendes hälsa. Vi ser därför att familjemedlemmars välbefinnande inte endast är viktig för deras egen hälsa utan även är väsentlig för den drabbades tillfrisknande. Familjemedlemmarna vars närstående överlevt ett hjärtstopp verkade ha föreställningar om att de inte fick be om hjälp. De hade föreställningar om att de inte fick ta paus från den vårdande rollen då de ansåg att det var egoistiskt att tänka på sig själv. Wright, Watson och Bell (2002) menar att sjuksköterskan aktivt bör gå emot dessa hindrande föreställningar. Genom att diskutera de föreställningar som kan vara omedvetna, skrämmande eller för smärtsamma för att uttryckas kan nya underlättande föreställningar växa fram. Det är därför nödvändigt att sjuksköterskan medvetet går emot hindrande föreställningar och nämner det onämnbara för att främja hälsa. Sjuksköterskan kan hjälpa familjen att skapa en plattform där familjen kan tala öppet om sina behov av att ta en paus från varandra. För att möjliggöra detta behöver familjemedlemmarna och den drabbades känslomässiga lidande erkännas. Genom att ta en paus från varandra kan spänningar minska och hälsan förbättras för samtliga i familjen. I vårt resultat framkom det att rollerna i hushållet förändrades efter hjärtstoppet. Familjemedlemmarna upplevde ett större ansvar där deras egna behov försummades då de fokuserade på att stödja andra. Enligt Wright, Watson och Bell (2002) kan sjuksköterskan ge stöd till familjen i svåra situationer samt möjliggöra läkning genom att bekräfta familjen och visa tillgivenhet genom beröm. Utmaningar kan ofta upplevas som dramatiska situationer för familjemedlemmar, men genom att stärka familjens resurser kan de uppnå känslan av att vara bekräftad och hörd. Då tiden prioriterades till att ta hand om deras närstående kan tidsbristen och deras brist på energi ha ett samband med att de gick ner i arbetstid eller tidigare gick i pension. Det ökade ansvaret och tidsbristen efter att en närstående överlevt ett hjärtstopp kan även förstås då Woodford, Farrand, Watkins och Llewellyn (2018) fann att familjemedlemmar till strokeöverlevare upplevde de förändrade rollerna inom familjen som överväldigande. De upplevde en brist på tid samt att de inte hade ett liv utanför att vårda sin närstående, vilket i sin tur ledde till att de gav upp planer på 20(26)
bland annat utbildning, aktiviteter och arbete. Familjemedlemmarna kände att de inte fick ta paus från att vårda sin närstående vilket ledde till att de kände sig utmattade. I samband med att familjemedlemmar vars närstående överlevt ett hjärtstopp gick ner i tjänst eller gick i pension tidigare påverkades deras ekonomi negativt. Den försämrade ekonomin hade troligtvis negativ påverkan på familjemedlemmarnas hälsa då vårt resultat visade att de som hade en bättre ekonomisk situation skattade sin sociala funktion högre än de som hade sämre ekonomiska förutsättningar. Woodford, Farrand, Watkins och Llewellyn (2018) fann att en hindrade faktor för de familjemedlemmar vars närstående drabbats av en stroke var finansiella begräsningar. Det försvårade familjemedlemmarnas sociala liv då vänner och familj inte hade förståelse för att de inte kunde delta i sociala aktiviteter. Finansiella begränsningar verkar ha bidragit till att familjemedlemmarna kände sig isolerade då det begränsade dem att delta i sociala aktiviteter, vilket i sin tur ledde till en försämrad hälsa. 9.2.3 Hälsan över tid Resultatet visade att familjemedlemmarnas hälsa förbättrades över tid i samband med att deras närståendes hälsa förbättrades. I takt med att den närstående mådde bättre minskade även den fysiska och psykiska belastningen för familjemedlemmarna. Att se sin närstående återhämta sig kan leda till att de skrämmande tankarna om att det ska ske igen kan minska. Familjemedlemmarnas förbättrade hälsa kan förstås med Wright, Watson och Bell (2002) teori där det systemiska förhållandet har en ömsesidig påverkan. Vid ohälsa i familjen påverkas övriga familjemedlemmar samtidigt som de även påverkar den sjuke. Familjemedlemmar bekymrar sig ofta över de hälsoproblem och sjukdomar som deras närstående drabbas av. Genom att betrakta familjen i ett systemiskt förhållande där ohälsa kan leda till ökat lidande, förstås det också att när någon i familjen mår bättre kommer det ha en positiv inverkan på resterande familjemedlemmar. 21(26)
10 Slutsats Vår litteraturstudie visar att familjemedlemmar som har en närstående som överlevt ett hjärtstopp drabbas av en mängd olika hälsoproblem. Händelsen ger upphov till förändringar i vardagen som i sin tur inverkar på deras hälsa. Resultatet visar att familjemedlemmarna fokuserade på att stödja andra samtidigt som de själva var i behov av stöd. Sjuksköterskan bör involvera familjemedlemmar såväl som den drabbade i eftervården för att förebygga ohälsa. Genom att inkludera familjemedlemmarna i eftervården kan deras hälsoproblem uppmärksammas tidigare. Om vården inte identifierar familjemedlemmarnas hälsoproblem tidigt kan de sannolikt leda till ett större lidande och ökade vårdbehov i ett senare skede. 11 Förslag till vidare forskning Databassökningen visade att flera studier undersökte patientens hälsa efter hjärtstoppet, däremot var det få studier som undersökte familjemedlemmarnas hälsa. Samtidigt visar resultatet att familjemedlemmarna besväras av en mängd olika hälsorelaterade problem efter sin närståendes hjärtstopp. Av dessa anledningar anser vi att det krävs mer forskning kring hur familjemedlemmars hälsa påverkas efter ett hjärtstopp samt vilka faktorer som bidrar till ohälsa. Mer forskning inom området kan ge sjuksköterskan en större kunskap om vilka åtgärder som behövs för att främja hälsa för samtliga familjemedlemmar. 22(26)