Bilaga 1: Blankett för ansökan om tillstånd för yrkeshögskola

Bilaga 1: Blankett för ansökan om tillstånd för yrkeshögskola 1. Basuppgifter om huvudmannen och den yrkeshögskola för vilken tillstånd söks 1.1. Huvudmannens namn organisationens officiella namn Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi 1.2. Huvudmannens hemort hemkommun Vasa 1.3. Huvudmannens ägar eller huvudmannens verksamhetsform aktiebolag, stiftelse, kommun eller bakgrundsförhållanden 1 samkommun huvudmannens ägare är delägarna i aktiebolaget, delägarnas ägarandelar ska uppges med bakgrundsförhållanden avses en samkommuns medlemskommuner eller en stiftelses grundare bindningar och förpliktelser i samband med delägaravtal och bolagsordningar Huvudmannen är ett aktiebolag med följande ägare: 75 % Åbo Akademi (universitet) 12,5 % Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (samkommun vars medlemskommuner är Jakobstad, Karleby, Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Larsmo, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre, Vasa och Vörå) 12,5 % Ab Utbildning Sydväst (stiftelse vars grundare är Aktiebolaget Sydväst) I varken bolagsordning eller aktieägaravtal finns sådana bindningar eller förpliktelser som skulle förhindra strukturell utveckling. I bolagsordningen sägs att bolaget har till ändamål att i Finland upprätthålla och bedriva yrkeshögskoleutbildning på svenska och därtill knutet forsknings och utvecklingsarbete. I aktieägaravtalet sägs att syftet är att upprätthålla högskoleverksamhet på svenska i västra Nyland, Åboland och Österbotten. Huvudmannen, Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi besluter i enlighet med yrkeshögskolelagen om uppgifter som är definierade i instruktionen för Yrkeshögskolan Novia 7. Däri ingår valet av yrkeshögskolans styrelse. Utöver det som sägs i lag, är huvudmannens uppgifter att: 1) besluta om totala antalet styrelsemedlemmar och antalet medlemmar från de grupper som avses i 4 ovan och utse dem, 2) besluta om antalet prorektorer, 3) utnämna eller anställa rektor, 4) godkänna befattningsbeskrivning för rektor I avtal om grundande av Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, i Aktieägaravtalet eller i bolagsordningen för Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi finns inte reglerat om fattande av beslut utöver vad det stadgas i lag om aktiebolag. 1.4. Yrkeshögskolans namn namn Yrkeshögskolan Novia 1.5. Yrkeshögskolans undervisnings undervisnings och examensspråk (finska eller svenska) och examensspråk övriga undervisnings och examensspråk Svenska är undervisnings och examensspråk. Övrigt undervisnings och examensspråk är engelska. Finska används också i undervisningen.

1.6. Huvudsakligt verksamhetsställe och orter där man avser bedriva yrkeshögskoleverksamheten 2 huvudsakligt verksamhetsställe en förteckning över de orter där man avser anordna utbildning som leder till examen som permanent verksamhet Huvudorten är Vasa Övriga verksamhetsorter är Åbo, Raseborg, Jakobstad en förteckning över de orter där man avser anordna övrig etablerad verksamhet Esbo. Fortbildning inom sjöfartsområdet ordnas i Meriturvas/ Utbildningsstyrelsens tidigare simulatorenhet i Esbo. 2. Behovet av yrkeshögskolan för uppgifter enligt 4 i yrkeshögskolelagen 2.1. Yrkeshögskola ns verksamhetsid é och vision för 2020 3 en strategisk vision om verksamheten år 2020 Verksamhetsidé: Högskolans verksamhetsidé är att i ett nära samarbete med arbetslivet och genom arbete i nätverk med andra högskolor inom landet och utomlands och speciellt med Åbo Akademi ge en till det globaliserade arbetslivet och till dess utveckling anpassad kvalitativ högskoleutbildning samt erbjuda kundanpassad fortbildning idka tillämpat forsknings och utvecklingsarbete samt utföra företags och andra kundtjänster som stöder den regionala utvecklingen ha en stark regional förankring som bygger på en fortlöpande, interaktiv samverkan med strategiskt valda externa intressenter och därigenom etablera långsiktiga relationer inom disciplinerna för utbildningsprogrammen utveckla spetsområden, inom vilka vi har en framstående ställning inom landet samt åtnjuter internationellt erkännande främja hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling inom högskolans ansvarsområde Vision 2020: Novia är en attraktiv högskola och en viktig regional arbets och näringslivsutvecklare. Inom våra strategiska fokusområden är vi ledande i landet och internationellt erkända. De mest centrala framgångsfaktorerna för Novia är: Kvalitet vi är föregångare bland högskolorna när det gäller kvalitetssäkring och ledningssystem. Resultat och stabil ekonomi vår verksamhet är resultatrik, vilket innebär god genomströmning, god examensproduktion, högklassig FoU verksamhet och kostnadsmedvetenhet. Samarbete vi samarbetar med närings och arbetslivet för att säkerställa utbildningens relevans och med andra högskolor och universitet för att uppnå ekonomisk och innehållsmässig synergi. Campus och infrastruktur vi erbjuder trivsamma och välfungerande studie och arbetsmiljöer. Verksamhetsmiljöns utveckling vi påverkas av och samverkar i arbetslivets och regionernas framgång. Förändringsförmåga vi förutser och påverkar samhällsutvecklingen och genom proaktiv anpassning och utveckling.

Novias strategiska vision är att ha en stark regional närvaro och påverkan i Svenskfinland. Högskolans roll som regional utvecklare är central och kommer ytterligare att stärkas genom fokus på kvalitetsutveckling, anpassning av utbildningsutbudet och utvecklingen av forskningsoch utvecklingsverksamheten. Målet är att ytterligare höja attraktionskraften gällande studerande, kompetent personal och samarbetspartner. Novia har etablerat ett starkt kunnande inom fokusområdena hållbar energiteknik, naturresursförvaltning, äldres hälsa och livsvillkor samt fartygssimulation. Högskolans ambition är fortsatt fokusering på dessa områden. Inom fokusområdet konst, hälsa och välfärd finns utvecklingspotential men framtiden får utvisa huruvida finansiering, som möjliggör utveckling för detta område, finns tillgänglig. År 2020 är ambitionen att Novia är ledande i landet inom fokusområdena. 2.2. Yrkeshögskola ns profil och prioriterade områden 4 yrkeshögskolans planerade profil och prioriterade områden och förändringar jämfört med nuläget kopplingen mellan yrkeshögskolans prioriterade områden och regionala prioriteringar samt övriga strategiska riktlinjer Högskolans profil: Novia har god förankring i regionerna i Österbotten och sydvästra Finland. Genom nätverkssamarbete deltar högskolan i utvecklingen av regionernas närings och arbetsliv. Högskolan främjar hållbar utveckling. Högskolan samarbetar i Norden, speciellt på sina fokusområden. Högskolans fokusområden/prioriterade områden (uppdaterades 2012): hållbar energiteknik, naturresursförvaltning, äldres hälsa och livsvillkor samt fartygssimulation, konst, hälsa och välfärd. Nedan beskrivs Novias verksamhet inom fokusområdena och deras anknytning till regionala tyngdpunkter och strategier. HÅLLBAR ENERGITEKNIK Fokusområdet hållbar energiteknik med regional tyngdpunkt i Vasaregionen. Vasaregionen har norra Europas mest betydelsefulla energikluster med över 10 000 anställda, en exportandel på 70 % och 12 % av landets hela teknologiexport samt en fjärdedel av landets alla anställda inom energiområdet. Två av de företag i Finland som satsar mest på forskning och utveckling finns i Vasaregionen (Wärtsilä och ABB). Energiklustret består av företag som verkar inom branschen, organisationer som betjänar dessa samt högskolor och yrkesinstitut som utbildar arbetskraft för branschen. Regionens målsättning är att år 2020 så kommer antalet personer som jobbar inom klustret att ha fördubblats. Novias verksamhet inom hållbar energiteknik: Bredbasig utbildning inom relevanta energitekniska discipliner, anpassad till energiklustret och näringslivets behov. Utveckling av nya metoder för produktion och användning av förnybar energi där decentraliserade och hållbara system för energidistribution omfattar allt intelligentare systemlösningar. Hållbar energiteknik inom Novia omfattar valda delar av energiproduktion, distribution och användning. Distribuerad produktion såsom motor, värmepumps och kraftverksteknik utvecklas för allt bättre prestanda, miljövärden och ekonomi. Hantering av frågor kring

förbränning, akustik och vibrationer utvecklas genom mätvärdesbaserad simulering. Konceptplanering, projektering samt drift och underhåll fortsätter att öka i betydelse. Förnybara och övriga distribuerade och hållbara energisystem omfattar bl.a. intelligenta system för säker eldistribution. Energieffektivt byggande omfattar konstruktion, val av energisystem, intelligent styrning av byggnadsinstallationer samt även den potentiellt utmanande inomhusluftkvaliteten. Parallellt utvecklas användning av förnybara bränslen inom energiproduktionen. Ett helhetstänkande omfattar även verksamhet som bidrar till höjande av energisjälvförsörjningsgraden och energieffektiviteten. Kompetensområdet stöds av ett brett miljökunnandet inom Novia. Högskolans val av fokusområde stöds av följande strategier och dokument: Programmet Innovativa städer (INKA, Arbets och näringsministeriet) Arbets och näringsministeriet har utsett Vasa till en av fem INKA städer (programmet Innovativa städer som inleds 2014). Vasas tema är hållbara energilösningar. Programmet ska sätta fart på nya projekt för skapande av internationell konkurrenskraft och ny affärsverksamhet genom samarbete mellan staten och städerna. Kompetenscenterprogrammet/OSKE (Arbets och näringsministeriet ), Vasa koordinerar nationellt området Energiteknik (Merinova Oy Ab) Energisektorn är globalt under stor förändring energiförbrukningen ökar samtidigt som klimatförändringen tvingar oss att söka nya former av energiproduktion som är mera hållbara för miljön. För företag erbjuder denna situation möjligheter till snabb tillväxt och internationalisering. Vision 2013: Det finska energiteknologiklustret har en stark ställning på de internationellt växande energiteknologiområdena. Tillväxten ökas av de industribaserade forsknings, utvecklings och utbildningsmiljöerna. Österbottens energistrategi och åtgärdsprogram 2010 2020 Det centrala målet för det österbottniska energikunnandet är en kraftig utveckling av forsknings, produktutvecklings och innovationsverksamhet till en stark forskningsenhet för ny energi samt energi och miljöaffärsverksamhet. Österbottens landskapsprogram 2011 2014 Särskild uppmärksamhet fästs vid att stärka den energiteknologiska kompetensens internationella konkurrenskraft genom FoU verksamhet. Det här målet stöds på ett utmärkt sätt av bildandet av ett tekniskt campus i Vasa, som är inriktat på energiteknologisk forskning och utbildning. Österbottens landskapsöversikt 2040 Österbotten är känt som den absoluta föregångaren då det gäller produktion och användning av ny energi. Vasaregionens regioncentrumprogram, Vasaregionens utveckling Ab Världens energimarknader står inför ett uppbrott där behovet av energi är växande och detta i synnerhet i utvecklingsländerna. Samtidigt så skapar klimatförändringen oro och detta öppnar upp för förnybara energikällor och ny teknologi. Detta skapar möjligheter inom energibranschen i form av energiproduktion med förnybara källor och ökad energieffektivitet. Centrala nätverk och samarbetspartner: Vasa energiinstitut, Merinova Oy Ab, Kompetenscenterprogrammet, Åbo Akademi, Vindkraftföreningen r.f, Tuulivoimayhdistys r.y, energiklustrets företag så som Wärtsilä, Mervento, Vacon, ABB, The Switch, VEO, Vasa elektriska, Westenergy NATURRESURSFÖRVALTNING Fokusområdet naturresursförvaltning med regional tyngdpunkt i Raseborg och västra Nyland. Inom Campus Raseborgs kunskapskluster utvecklas nya förvaltningsmodeller där naturresurserna är väl identifierade och hållbart nyttjade. Verksamheten är

intressentorienterad, metoderna tvärfackliga, och arbetsgrupperna mångprofessionella. Lösningsmodellerna som utvecklas bygger på att integrera såväl de ekologiska, ekonomiska som sociala systemen. Forsknings och utvecklingsverksamheten inom naturresursförvaltning fokuserar på att känna till processer och drivkrafter för att hitta lösningar för miljörelaterade problem när målet är att upprätthålla en ekologiskt, ekonomiskt och socialt livskraftig kust. Basen för denna verksamhet utgörs av den högklassiga internationella ekologiska forskning som bedrivs vid det för Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia gemensamma forsknings och utvecklingsinstitutet Aronia. Novias verksamhet inom naturresursförvaltning Profilerar sig med ett starkt kunskapskluster som bygger på samarbete mellan utbildningen, forskning och utveckling samt aktörer inom miljösektorn, naturbruket och den byggda miljön. Jobbar för att främja demokratiska beslutsprocesser inom naturresursförvaltning på ett sätt som finländsk lagstiftning förutsätter, men som i praktiken inte funnit effektiva och konstruktiva former ännu (Diskuteket). Har ett starkt projektkunnande, avancerad forskning och fokuserade tillämpningar. Arbetar mångprofessionellt tillsammans med våra regioner för att hitta långsiktiga lösningar och har ett välutvecklat informations och kommunikationsnätverk vilket ger god synlighet. Högskolans val av fokusområde stöds av följande strategier och dokument: Vattenramdirektivet http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2000:327:0001:0072:sv:pdf Marina havsstrategidirektivet http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2008:164:0019:0040:sv:pdf Vattenvårdsplanering och samarbete http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=426086&lan=fi&clan=sv Vattenvårdsförvaltning styrs idag långt av EU direktiv och implementeringen av dem i den nationella lagstiftningen. Campus Raseborgs kunskapskluster utvecklar tillsammans med berörda aktörer instrument för förverkliganden av direktiven. Finlands strategi för en ansvarsfull naturresursekonomi (2010) http://www.tem.fi/files/28517/tem_71_2010_netti.pdf Miljöministeriets tulevaisuuskatsaus 2020 Yhdessä kestävään tulevaisuuteen http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=120865&lan=sv Jord och skogsbruksministeriets tulevaisuuskatsaus 2020 http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/muutjulkaisut/5shsgmqzs/mmm 86732 v1 Tulevaisuuskatsaus_10_9 klo_13_50.pdf Ekosystem utnyttjas idag ohållbart i samhället, vilket medför en utarmning av ekosystemtjänster, d.v.s. de varor och tjänster som vi får från naturen. Ekosystemtjänsterna kan uppdelas i produktionsfunktioner som rent vatten, näringsämnen och bränsle men också i reglerande och understödande funktioner som pollinering, näringskretslopp och klimatreglering. Kulturella funktioner som rekreation, bildning samt estetiska och andliga värden är också ekosystemtjänster. Campus Raseborg är verksamt i nätverk aktiva inom dessa frågeställningar som även utgör en uppenbar växande framtidspotential för utbildning, utveckling och forskning. Kansallinen energia ja ilmastostrategia http://www.tem.fi/files/36266/energia_ja_ilmastostrategia_nettijulkaisu_suomenkiel INEN.pdf Ilmastonmuutoksen kansallinen sopeutumisstrategia

http://www.mmm.fi/fi/index/etusivu/ilmastonmuutos_energia/ilmanstonmuutos_sope utminen.htm Kohti hiilineutraalia kuntaa (HINKU) http://www.ymparisto.fi/default.asp?node=22733&lan=fi Forsknings och utvecklingsinstitutet Aronia har uppgjort ett energi och klimatprogram för staden Raseborg med uppställda mål och åtgärder för att effektivera energianvändning och minska växthusgasutsläppen. Energi och klimatprogrammet skall stöda de nationella målsättningarna för energi och klimatpolitiken ledde bl.a. till att Raseborg anslöt sig till de s.k. HINKU kommunerna. Samarbetet mellan Novias Campus Raseborg och staden fortgår och utvecklas kontinuerligt även inom detta delområde. Centrala nätverk och samarbetspartner: Finnish Long Term Socio Ecological Research network, Western Gulf of Finland LTER site, Raseborgs stad, Tvärminne zoologiska station (Helsingfors universitet), Finlands miljöcentral, Ramboll Finland, Västra Nylands sjukhus, Novago företagsutveckling, International Research School in Applied Ecology IRSAE, Nordic Waterbirds and Climate Network NOWAC, Svenska lantbrukssälskapens förbund, Nylands svenska lantburkssällskap, Finska hushållningssällskapet, Södra skogsreviret, Stiftelsen finlandssvenska jordfond ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR Äldres hälsa och livsvillkor är ett fokusområde som utgår från den demografiska trenden med en åldrande befolkning och med regional tyngdpunkt i Österbotten och sydvästra Finland. Fokusområdet bidrar till att möta utmaningarna med en åldrande befolkning, begränsade resurser, samt de nationella rekommendationerna och regionala målen att äldre skall bo hemma i allt större utsträckning. Dessa mål innebär ett behov av att utveckla lösningar som möjliggör äldres hemmaboende så länge som möjligt. Novias verksamhet inom äldres hälsa och livsvillkor Initierar utveckling inom social och hälsovårdsområdet med fokus på äldre både nationellt och internationellt. Utvecklar resursförstärkande metoder för att stödja de äldres hemmaboende och förmåga att klara sig själva. Drar nytta av den internationella gerontologiska forskningsdatabasen som byggts upp sedan 2004 i samarbete med Umeå Universitet och Åbo Akademi Betonar äldres värdighet och delaktighet. Högskolan har framförallt erhållit finansiering via ERUF och Interreg IV Botnia Atlantica, och således följt deras strategier. Det mest omfattande samarbetet har bedrivits mellan Novia, Åbo Akademi och Umeå Universitet, med start 2004. Särskilda resultat av samarbetet ären databas som innehåller information om äldres hälsa och livsvillkor i såväl Finland som Sverige. Materialet är insamlat under 10 års tid och innehåller över 10 000 enkätsvar och över 1 000 hembesök. Högskolan bedriver även samarbete regionalt med bl a Vaasan ammattikorkeakoulu och Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö (SPEK). Högskolans val av fokusområde stöds av följande strategier och dokument: EU:s strategi om ett aktivt och friskt åldrande http://www.age platform.eu/en/age policy work/solidarity betweengenerations/lastest news/1231 2012 european year on active ageing andintergenerational solidarity. Social och hälsovårdsministeriet (www.stm.fi). Målet för den nationella äldrepolitiken är att främja de äldres funktionsförmåga, rätten att rå sig själva och deras delaktighet i samhället. Även Social och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendationer om service för äldre, som bland annat betonar äldres hemmaboende:

http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=28707&name=dlfe 3672.pdf&title=Ikaihmisten_palvelujen_laatusuositus_fi.pdf Nationella utvecklingsprogrammet för social och hälsovården KASTE 2012 2015 för att bland annat minska skillnaderna i hälsa och välfärd, samt bättre tjänster för äldre. I programmet ingår Äldrecentrum Österbotten, som verkar för att utveckla hälsa och livskvalitet för äldre i Österbotten i samarbete med kommunerna. http://urn.fi/urn:isbn:978 952 00 3359 0 (KASTE Genomförandeplan). I Statsrådets principbeslut om Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 ingår även prioriteringar kring äldres hälsa. Lagstiftning, bland annat: Ålderslagen 1.7.2013, som berör äldre. http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=42733&name=dlfe 7169.pdf http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120980 Österbottens landskapsprogram 2011 2014 (Österbottens Förbund): o Rikta verksamhetens tyngdpunkt och resurser till arbete som främjar hälsa och välfärd, samt till förebyggande arbete. o Starta utvecklingsprojekt som främjar helheten då det gäller välfärdsservicen i Österbotten. o Säkra tillräcklig tillgång på personal inom social och hälsovården och stärka yrkeskunnandet o Utnyttja nordisk erfarenhet och expertis vid forskning och utveckling som gäller välfärdstjänster och stärka mångvetenskaplig forskning som gäller välfärd. o Ta den åldrande befolkningen i beaktande vid samhällsplaneringen och i produktionen av välfärdstjänster. Österbottens landskapsöversikt 2040 (Österbottens Förbund): o Garanterande av multiprofessionell och kompetent personal i välfärds och hälsoservicen. o Aktiva val att utnyttja forskning och utveckling som gäller välfärd och hälsa. Egentliga Finlands landskapsstrategi 2011 2014 och landskapsöversikt 2030 (Egentliga Finlands Förbund). Där ett av tyngdpunktsområden för utvecklingsåtgärderna gäller äldreomsorgen: o Den personal som social och hälsovårdsservicen behöver är yrkeskunnig och o tillräcklig. Utbildningen av personalen utökas och förnyas. Som utgångspunkt då basservicen utvecklas skall betraktas förebyggande verksamhet, ingripande i tidigt skede och rehabilitering. Kommunernas egna äldrepolitiska strategier. Målsättningen är att varje kommun skall ha en egen äldrepolitisk strategi. Centrala nätverk och samarbetspartner: Åbo Akademi och Umeå Universitet (Gerda), VAMK (KIU, Hemma bäst, Aktivointi-TV) då det gäller projekt och utbildning, Vasa stad, Korsholms kommun samt övriga kommuner i svenska Österbotten (projekt, praktik, utbildningstjänster), Äldrecentrum Österbotten, (Kasteprojekt, de flesta svenskspråkiga kommuner i Österbotten), Turun AMK, Laurea, Högskolan på Åland, Arcada, Folkhälsan, Borgå stift, Kommunförbundet (bl. a. gällande Virtu och försättningen för äldreomsorg på distans), Åbo stad, Pargas stad, Kimitoöns kommun (projekt, praktik, utbildning), Åbo svenska diakoniförening (projekt), privata leverantörer av välfärdstjänster för äldre i såväl Åbo som Vasa (projekt, praktik, utbildning). FARTYGSSIMULATION Fartygssimulation med tyngdpunkt i Åbo. I Åbo finns ett omfattande sjöfartskluster. Novia har därtill etablerat sig som nationellt ledande aktör inom simulatorbaserad sjöfartsutbildning och har ett omfattande samarbete med den finländska rederinäringen, Finnpilot (lotsväsendet), gränsbevakningsväsendet och Marinen. Novias verksamhet inom fartygssimulation

Profilerar sig med ett starkt kunnande och goda förutsättningar för utvecklings och innovationsverksamhet i simulatormiljö. Har en viktig roll i branschens utbildningsoch utvecklingsarbete, främst nationellt, men även internationellt. Har en stark förankring i utvecklings och innovationsverksamhet i Finlands sjöfartskluster (varvsindustrin, varvens underleverantörer, myndigheter, rederier etc). Utgör testmiljö för instrument och programvarutillverkare. Helheten inom Novia består av följande delar: Simulatorcentret i Åbo som med åtta autentiska kommandobryggor samägda av Novia och rederier. Simulatorenheten i Otnäs, Esbo som togs över 2010 från Utbildningsstyrelsen. Aboa Mare Ab (70 % ägarandel) som säljer fortbildning inom fartygssimulation. GigaMare Inc, Subic Bay, Flippinerna (20 % ägarandel) som säljer fortbildning inom sjöfart och fartygssimulation. Bolaget möjliggör utbildningsexport. Simulatorcentrets tjänsteförsäljning sköts av Aboa Mare Ab. Bolaget hade 2012 en omsättning på 1,1 milj euro. Lönsamheten var god med en vinst på 114 000 euro. Exportens andel var 26 %. Novia har 2013 etablerat ett samföretag, GigaMare Inc, i Subic Bay, Filippinerna för att utbildningsexport. Satsningen motiveras även av framgångarna i Aboa Mare Ab. Novia har sedan 2004 samarbetat med centret i Subic Bay. De två dotterbolagen utgör ett viktigt funktionellt stöd för högskolans egentliga verksamhet. Bägge bolagen bidrar till att examensutbildningen har tillgång till mycket högklassiga utrymmen och utrustning. Bägge bolagen skapar också levande och välfungerande kontakter till arbetslivet både nationellt och internationellt. Novia är medlem i forsknings och utvecklingssamarbetet Meridiem i Åbo, tillsammans med Aalto universitet, Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola och Lappeenrannan teknillinen yliopisto. Högskolans val av fokusområde stöds av följande strategier och dokument: Kompetenscenterprogrammet/OSKE (Arbets och näringsministeriet), Åbo koordinerar nationellt området Meriklusteri Egentliga Finlands landskapsprogram 2011 2014 och landskapsöversikt 2030 (Egentliga Finlands Förbund). TEKES programmet: Merien uudistuva liiketoiminta, där Novia medverkar i planeringen Finlands arktiska strategi/suomen arktinen strategia Den nationella strategin för havstransporter/ Suomen Meriliikennestrategia (Trafik och kommunikationsministeriet) EU:s havspolicy (http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/policy/index_fi.htm) Den nationella Östersjöstrategin (Utrikesministeriet) Horizon2020 (EU ramprogrammet) o Vessel for the future o Sustainable Surface Transport o Ocean of tomorrow Centrala nätverk och samarbetspartner: Den finländska rederinäringen, utländska rederier, industriella partner så som Wärtsilä och ABB, Finnpilot (lotsväsendet), Gränsbevakningsväsendet, Marinen KONST, HÄLSA OCH VÄLFÄRD Novias verksamhet inom konst, hälsa och välfärd Är samhällsinriktad och arbetar för att skapa nya samarbetsmöjligheter och koncept

inom olika områden och branscher med mål att bidra till samhällets välfärd. Profilerar sig med starkt professionellt kunnande inom konsten och främjar det regionala, nationella och internationella konst och kulturlivet. Betonar nordiskt samarbete och frågor kring minoriteters betydelse för kulturklimatet. Ett syfte med tyngdpunktsområdet är att främja regionens välfärd inom det sociala området, men lika viktigt är att skapa nya arbetsmöjligheter genom nya sätt att arbeta som entreprenörer inom kulturbranschen med tillämpade konstformer. Kulturarbetare, konstnärer och kreativa branschen är viktiga för regionens utveckling och utan arbetsmöjligheter flyttar unga kreativa människor till större städer. Därför är det speciellt viktigt att högskolan redan under studietiden kan ge studeranden möjligheter att vara med i regionala utvecklingsprojekt som visar olika alternativa sätt att arbeta inom kulturbranschen. Högskolans val av fokusområde stöds av följande strategier och dokument: Statsrådets redogörelse om kulturens framtid (Undervisnings och kulturministeriets publikationer 2011:8) I redogörelsen sägs bland annat att man har kunnat konstatera att konst och kultur främjar välfärd och välbefinnande på ett påtagligt sätt. De ger betydelse åt livet och vardagen, ger kraft, främjar kohesion och motverkar segregation. Konst och kultur kan på ett framgångsrikt sätt användas i vårdarbete, hälsovården, arbetslivet, i terapi och integration. Konst och kultur ger välfärd. Förslag till åtgärdsprogram 2010 2014 (Undervisningsministeriets publikationer 2010:17) Kulturens välfärdseffekter behandlas ingående i ett förslag till verksamhetsprogram för åren 2010 2014. Österbottens landskapsprogram 2011 2014 Kultur är ekonomi som bygger på intellektuellt kapital och handel med produkter och tjänster. Handeln kan medvetet användas till att främja samhällsutvecklingen. I den regionala utvecklingsstrategin för Österbotten betonas social kompetens, kreativa branscher som framtidens företagsamhet, hållbar utveckling och en vidare syn på näringslivet. Centrala nätverk och samarbetspartner: Produforum Riks och Österbotten, Juthbacka kulturcentrum i Nykarleby (samarbete inom Produforum), Folkhälsan Österbotten (konstnärliga interventioner i arbetslivet), Berga äldreboende, Solna, Stockholm (galleri och fullanställd konstterapeut/kurator), Malmska Sjukhus i Jakobstad (estetik i vården), Jakobstads Museum 2.3. Yrkeshögskola ns strategiska partnerskap 5 yrkeshögskolans viktigaste nationella och/eller internationella strategiska samarbetspartner och samarbetets viktigaste innehåll Novia har valt att ha strategiska samarbetspartners med vilka ett långsiktigt samarbete bedrivs. Målsättningen är effektivt utnyttjande av resurser, skapande av större samlad kompetens och kunskapsutveckling. Högskolor: 1. Åbo Akademi (75 % ägare i Novia sedan 2008) Gemensamma institutioner/funktioner: Forsknings och utvecklingsinstitutet Aronia CLL Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia Vetenskapsbiblioteket Tritonia Utrymmen samanvänds i det gemensamma Campus Allegro i Jakobstad.

Samarbete kring förverkligandet av Åbo Akademis DI utbildning i Vasa. Utbildningssamarbete inom bland annat miljöområdet och kyrkans arbete. 2. Vasa yrkeshögskola (Partnerskapsavtal 2012) Förverkligande av en innovativ trespråkig studiemiljö, med valbara studier på respektive språk, gemensam undervisning och utrymmen speciellt inom social och hälsovård, teknik och företagsekonomi. Gemensamma institutioner/funktioner: Brändö campus /Medibothnia (2016), Vetenskapsbiblioteket Tritonia (2010), Vasa energiinstitut (2008), Technobothnia (1996) 3. Vasa universitet (Partnerskapsavtal 2013) Gemensamma institutioner/funktioner: Tritonia (2010), Vasa energiinstitut (2008), Technobothnia (1996) 4. Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå Universitet (Flerpartsavtal 2009) Kontinuerligt FoU samarbete inom fokusområdena hållbar energiteknik och äldres hälsa och livsvillkor sedan 2004 5. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Högskolorna samarbetar samt verkar för en ändamålsenlig arbetsfördelning med tanke på det tvåspråkiga Finlands behov och utbildningarnas kvalitet. Närings och arbetsliv (5 åriga partnerskapsavtal) 6. Ramboll Finland Oy (2007) 7. Veritas Pensionsförsäkring (2008) 8. Citec Group Oy Ab (2008) 9. Finlands miljöcentral (2010) 10. Vasa sjukvårdsdistrikt (2013) 11. Wärtsilä (2013) 2.4. Centrala förändringar de största förändringarna i yrkeshögskolans verksamhet jämfört med nuläget avviker det planerade geografiska verksamhetsområdet från det nuvarande och hur påtänkta fusioner eller andra förändringar som väsentligt påverkar yrkeshögskolans verksamhet och struktur under granskningsperioden och en bedömning av deras effekter Novia har genomfört betydande minskningar i verksamhetspunkter. Verksamhetspunkter har upphört enligt följande: Up för kulturproducentskap överfördes till Arcada 2013 Nykarleby upphörde 2012 Esbo, Överby upphörde 2011 Esbo, Solvalla överfördes till Arcada 2008 Karis upphörde 2010 Pargas upphörde 2006 Novia fortsätter på de fyra återstående orterna Vasa, Åbo, Raseborg och Jakobstad eftersom dessa motsvarar en rimlig utbredning i Svenskfinland. Utbildningar som avslutas 1. Up för formgivning avslutas 2013 2017 (Åbo). 2. Up för automation och IT avslutas 2013 2017 (Raseborg). 3. Up i kulturproducentskap avslutades/överfördes 2013 till Arcada. Novias åtaganden fullföljs genom köptjänst 2013 2015 (Åbo). 4. Utbildningen i informationsteknik avslutas 2014 2018 (Vasa). 5. Inom utbildning i scenkonst avslutas profileringen fysisk teater 2013 2016 (Vasa). 6. Inom utbildningen i byggnadsteknik avslutas profileringen infra från 2014 (Vasa) Utbildning som ändras till vuxenutbildning 7. DP in Sustainable Coastal Management ändrades till vuxenutbildning 2012 (Raseborg).

8. Inom utbildningen i musik ändras profileringen kyrkomusik från ungdoms till vuxenutbildning som förverkligas enligt behov (Jakobstad). 9. Inom utbildning till socionom ändras profileringen kyrkans arbete från ungdoms till vuxenutbildning 2014 (Åbo). Utbildning som integreras till större helheter 10. Ursprungligen fem naturbruksutbildningar har sammanslagits till en utbildning (Raseborg). Tidigare utbildningar avslutas 2013 2017. 11. Byggnadsteknik och arbetsledning inom byggnadsbranschen sammanslås till en utbildning 2014 (Raseborg). 12. Högre yh i avancerad klinisk vård och ledarskap inom social och hälsovård sammanslås och förverkligas i samarbete med Arcada inom högre yh inom social och hälsovård 2014 (Vasa, Åbo). 13. Byggnadsteknik och lantmäteriteknik integreras 2014 (Vasa). 14. Inom utbildningen i bildkonst, fotografering och formgivning reduceras bredden genom större andel gemensamma studier från 2013 (Jakobstad). Övriga ändringar/rationaliseringar 15. DP in Environmental Engineering ändras till DP in Energy and Environmental Engineering 2014 och förverkligas enligt ett modulsystem baserat på existerande utbildningar (Vasa). 16. Utbildningen i bildkonst övergår till antagning vartannat år 2014 för att få större grupper (Jakobstad). 17. Högre YH utbildningen Landsbygdsutveckling ändras till engelskspråkiga DP Natural Resource Management för att bredda rekryteringsbasen och bättre dra nytta av forskarkollegiet. 18. Utbildningen inom social och hälsovård sammanförs med Vasa yrkeshögskolas motsvarande utbildning så att en mångprofessionell, flerspråkig studiemiljö med gemensamma utrymmen och utrustning skapas 2016 (Vasa). Nya utbildningar 19. Högre yh i Leadership and Service Design inleds 2014 i samarbete med Åbo yrkeshögskola (Åbo). 20. Byggnadsarkitekt (YH) inleds 2014, utgående från att tilläggsfinansiering från UKM beviljas (Raseborg). Det partnerskapsavtal som Novia ingick med Vasa yrkeshögskola 2012 är betydelsefullt i och med att bägge högskolorna koncentrerar den verksamhet som finns i Vasa till Brändö campusområde 2016 vilket möjliggör konkret samarbete över språkgränsen och effektivt utnyttjande av utrymmen och utrustning inom social och hälsovård, i tillägg till det gemensamma Technobothnia. En flerspråkig studiemiljö skapas också genom samarbete mellan respektive högskolas företagsekonomiska utbildning. Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi och Stiftelsen Arcada har fört grundliga förhandlingar om möjligheten att uppnå en fusion mellan Novia och Arcada, i två omgångar 2012 och 2013. Då enighet mellan parterna inte uppnåddes och då undervisnings och kulturministeriet ändrade sin policy i fråga om antalet yrkeshögskolor förföll fusionsplanerna. YHÅA vidhåller att den svenska högskolesektorn som helhet, omfattande såväl yrkeshögskolorna som universiteten, tjänar på en bättre samordning och arbetar för ett fördjupat samarbete. Novia har beredskap att med Centria diskutera strukturella lösningar för att trygga den företagsekonomiska utbildningens fortsättning i Jakobstad. Frågan utreds under 2013. 2.5. Motivering för yrkeshögskola verksamhetsenheternas betydelse för yrkeshögskolans verksamhet och behovet av dem för verksamheten samt planerade förändringar i enhetsstrukturen fram till 2018

ns verksamhetsst ruktur Verksamhetspunkternas verksamhet bygger på regionala styrkor som är viktiga för högskolan. Vasa och Åbo har mångsidiga och starka studie och högskolemiljöer och samverkar i omfattande grad med andra högskolor. Raseborg har lång tradition och naturliga förutsättningar för utbildning inom naturbuk och miljöområdet. I Jakobstad har skapats enastående förutsättningar för högklassig kulturutbildning, bl a med egen konsertsal (Schaumansalen 2013) för 405 personer. Av Novias utbildningar är ca 75 % unika, dvs sådana som högskolan ensam har nationellt ansvar för på svenska. Omkring 40 % av den svenskspråkiga befolkningen finns i Österbotten och omkring 20 % i sydvästra Finland. Novia erbjuder utbildning på svenska i dessa områden. Svenskfinland är smalt och vidsträckt och med tanke på högskolans regionala ansvar och regionernas livskraft är en närvaro i de tvåspråkiga regionerna viktig.

3. Yrkeshögskolans operativa förutsättningar 3.1. Omvärldsanalys 6 möjligheter och risker som beror på förändringar i omvärlden och på andra faktorer och som påverkar yrkeshögskolans verksamhet (ekonomiska faktorer separat i punkt 4 och 5) Enheten i Vasa, Wolffskavägen (teknik och företagsekonomi) En av det moderna samhällets verkligt stora utmaningar av i dag är en hållbar och effektiv energiförsörjning. De flesta av Novias teknikutbildningar i Vasa handlar om eller tangerar energifrågor. I regionen finns ett starkt energikluster med 10 000 anställda. Energiklustret omsätter 5 miljarder varav 70 % går på export. Regionen står för 12 % av landets teknologiexport med endast 2 % av befolkningen. Visionen för klustret är att antalet anställda skall vara 20 000 år 2020 och att omsättningen ska öka i motsvarande grad. För att uppfylla denna vision är det givet att behovet av högutbildade och språkkunniga medarbetare, både ingenjörer och tradenomer, kommer att vara stort i energiklustrets företag. Tillväxtmålet skapar möjligheter för efterfrågan och tillväxt inom både utbildning och FoU. Samtidigt är det starka beroendet av industrin också en risk ifall dess konkurrenskraft försvagas och företagen flyttar verksamhet utomlands. Enheten i Vasa, Seriegatan (social och hälsovård) Arbetskraftsbehovet inom social och hälsovård fortsätter att växa. Befolkningen åldras vilket tryggar efterfrågan på arbetskraft och stöder Novias fokusområde äldres hälsa och livsvillkor. En samhällsekonomi som försvagas utgör en viss risk för utbildningen inom social och hälsovård, men måste bedömas som liten. Enheten i Åbo (social och hälsovård, sjöfart, företagsekonomi, turism, samhällspedagog) Verksamhetsmiljön i Åbo uppvisar stabil eller växande efterfrågan inom vissa områden och stora förändringar inom andra. Arbetskraftsbehovet inom social och hälsovård fortsätter att växa. Befolkningen åldras vilket tryggar efterfrågan på arbetskraft och stöder Novias fokusområde äldres hälsa och livsvillkor. En samhällsekonomi som försvagas utgör en viss risk för utbildningen inom social och hälsovård, men måste bedömas som liten. I Åbo genomgår näringsstrukturen en omvandling. Etablerad industri minskar i betydelse och ersätts av en större tjänsteproduktion. Detta utgör en möjlighet för utbildning i företagsekonomi som är starkt inriktad på entreprenörskap. Tjänstesektorn växer vilket stöder verksamheten inom turism och företagsekonomi. Nationellt skärs turismutbildningen ner kraftigt vilket ökar söktrycket. Novias utbildning är den enda i Västra Finland efter att Turun ammattikorkeakoulu avslutat antagningen till sin utbildning. Åbo stad satsar kraftigt på en position som nationellt centrum för skeppsbyggnad och sjöfart, vilket stärker Novias sjöfartsutbildning och fokusområde fartygssimulation. Tillväxten i Asien, Brasilien och Gulfområdet öppnar möjligheter för utbildningsexport inom sjöfartsutbildning. Risker för utbildningarna i Åbo är en ytterligare försvagning av näringsliv och samhällsekonomi, för sjöfartsutbildningen en större utflaggning av handelsflottan. Enheten i Raseborg (naturbruk, teknik, informationsbehandling) Betydelsen av miljöfrågor växer, vilket stöder utbildning inom miljöområdet och fokusområdet naturresursförvaltning. En risk är att intresset för naturbruksutbildning fortsätter att minska i landet. Den befolkningsmässiga tillväxten i södra Finland garanterar fortsatt behov av kompetent arbetskraft inom byggnadsbranschen. Införande av byggnadsarkitekt (YH) utbildning vid yrkeshögskolorna skapar möjlighet till stärkt studeranderekrytering. För utbildningen i informationsbehandling har studeranderekryteringen stärkts i och med

att Vasa yrkeshögskola avslutat antagningen till sin motsvarande svenskspråkiga utbildning. För både byggnadsutbildning och informationsbehandling utgör en försvagad konjunktur en (tillfällig) risk. Enheten i Jakobstad (kultur) Kulturutbildningarna i landet minskar antalet nybörjarplatser med omkring 40 %. Detta stöder rekryteringen av studerande till enheten. Andelen finskspråkiga studerande förväntas öka, vilket skapar en spännande, innovativ och kulturellt mångsidig miljö. God regional och allfinlandssvensk uppslutning och integrering med andra (hög)skolor i campus stärker ekonomin och ger möjlighet till gräns och språköverskridande verksamhet. Det offentliga stödet till kulturområdet på nationell nivå kan minska pga den allt svagare samhällsekonomin, vilket är en risk för intresset för studier inom området och därigenom studeranderekryteringen och fokusområdet konst, hälsa och välfärd. En risk för verksamheten är också staden Jakobstads relativt svaga ekonomi som begränsar stadens möjligheter att ekonomiskt stöda verksamheten. Stödet de kommande åren förväntas uppgå till ca 5 % av driftskostnaderna. 3.2 De viktigaste samarbetsformerna med arbetslivet yrkeshögskolans viktigaste samarbetspartner inom arbetslivet och samarbetsformer Strategiska partnerskap bland företag och andra organisationer: 1. Ramboll Finland Oy (2007) 2. Veritas Pensionsförsäkring (2008) 3. Citec Group Oy Ab (2008) 4. Finlands miljöcentral (2010) 5. Vasa sjukvårdsdistrikt (2013) 6. Wärtsilä (2013) Enheten i Vasa, Wolffskavägen (teknik och företagsekonomi) Ett levande och aktivt samarbete med de stora operatörerna inom näringslivet är ytterst viktigt för högskolan. Citec Oy Ab utgör en av dessa viktiga samarbetspartners. Dylikt samarbete handlar generellt om att se till att utbildningen utvecklas i en sådan riktning att det motsvarar arbetsgivarnas och näringslivets önskemål. Det sker även genom att den undervisande personalen är i aktiv kontakt med ingenjörerna i industrin, så att kompetenserna är a jour. De studerande ser samarbetet som ett naturligt sätt att komma i kontakt med regionens stora arbetsgivare. Enhetens samarbete med näringslivet kännetecknas av både bredd och djup. Kontinuerligt och aktivt samarbetar enheten med bl.a. följande globalt verksamma storföretag, exempelvis: Wärtsilä Finland Oy, ABB Oy Ab, Citec Oy Ab och Vacon Oyj. I fråga om mindre företag samarbetar enheten med bl.a. Vaasa Engineering Oy, Vasa Elektriska Ab, Solving Oy Ab och Ab LKI Käldman Oy. Samarbetet med näringslivet inriktas på: studerandefokuserad verksamhet som lärdomsprov, företagsförlagd undervisning och praktikperioder för de studerande; för de studerande innebär detta samarbete att de kan etablera kontakt med sin bransch, branschens verksamhet och teknologi samt med sina blivande arbetsgivare och kollegor lärarfokuserad verksamhet som forsknings och utvecklingsarbete där lärarna (och i viss mån även den övriga personalen) deltar i olika projekt i näringslivet; för lärarna är detta samarbete av avgörande betydelse för lärarnas kompetensutveckling och kunskap om branschens trender och utveckling, samtidigt som lärarna får möjlighet till deltagande i näringslivets verksamhet utveckling av enheten som helhet; detta samarbete ger en mycket betydelsefull vägledning i utvecklingen av läroplaner och undervisning samt FoU verksamhet och bidrar även till ett värdefullt skapande av nätverk och kontakter med tanke på

både högskolans, enhetens och näringslivets verksamhet De samarbetsformer som tillämpas är bl.a. lärdomsprov utförda åt näringslivet företagsförlagd undervisning näringslivsförlagda praktikperioder för studerande gästföreläsare från näringslivet studiebesök för studerande och lärare i industrin av enheten ordnad fortbildning för näringslivet seminarier av olika typer expertnätverk som t.ex. den av Merinova ledda Energy Chain gruppen forsknings och utvecklingsprojekt inom industrin, bl.a. direkta och framgångsrika produktutvecklingsprojekt forsknings och utvecklingsprojekt i högskolan Enheten i Vasa, Seriegatan Enheten har ett välfungerande och aktivt samarbete med arbetslivet inom social och hälsovårdsområdet i Österbotten. Genom ett partnerskapsavtal med Vasa sjukvårdsdistrikt (VSVD) stärks yrkeshögskolans möjligheter att ge utbildning och att idka tillämpat forsknings och utvecklingsarbete utgående från arbetsmarknadens och regionens behov. I partnerskapsavtalet avtalas om samarbete bl.a. genom läroplanssamarbete, kunskapsutbyte och FoU projekt, kliniklärarverksamhet, utvecklingsprojekt och praktikplatser. Enheten har även ett omfattande samarbete i form av projekt, lärdomsprovsbeställningar, tillgång till praktikplatser och anordnande av olika former av evenemang inom social och hälsovårdsområdet med närliggande kommuner och med privata leverantörer av välfärdstjänster inom social och hälsovårdsområdet. Enheten i Åbo Målsättningen med näringslivssamarbetet har varit att integrera forsknings och utvecklingsarbete i yrkeshögskoleundervisningen och att våra studerande under sin studietid kan arbeta med verkliga utvecklingsuppdrag och därigenom lära sig den egna branschens arbetssätt. Inom sjöfartsbranschen är en betydande del av samarbetet inriktat på att vara en aktiv part i utvecklingen av näringen. En betydande del av samarbetet handlar också om studerandes praktikperioder och lärdomsprov, samt läroplansutveckling och kunskapsutbyte mellan näringslivet och högskolan. Centrala samarbetspartner: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt o Samarbete kring praktikplatser samt utbildningens tekniska och innehållsmässiga kvalitet. Finlands svenska kompetenscentrum inom det sociala området o Fortlöpande utvecklingsarbete med målet att länka samman praktik, forskning och undervisning inom det sociala området. Folkhälsan, Röda Korset, Pargas Stad, Veritas Pensionsförsäkring Näringslivsteam där det samlas regionala företagare för att tillsammans utveckla lär och utvecklingsprojekt samt praktik. o Ramavtal kring lär och utvecklingsprojekt samt praktik. Viking Line, Neste Shipping, Finnpilot och ABB Samarbete inom finansiering, simulation, sjösäkerhet och praktik. Enheten i Raseborg Yrkeshögskolan Novia och Ramboll Finland Oy undertecknade år 2007 ett femårigt partnerskapsavtal där parterna förband sig att verka för gemensamt uppställda visioner

och målsättningar. Ramboll Finland etablerade också ett kontor/verksamhetspunkt på Campusområdet i Raseborg. Avtalet förnyades 2013 för en ny femårsperiod. Samarbetet inriktas på byggande, områdes och miljöplanering samt geodesign. Samarbetet är speciellt inriktat på att i kurser, praktik, examensarbeten, samt forskning och utveckling, kompetensutveckling och tjänster som behövs inom byggande och den byggda miljön som helhet. Ett långsiktigt samarbete med HNS/Västra Nylands sjukvårdsområde har startat 2012 för att arbeta med Västra Nylands sjukhus för miljömässig hållbarhet. Samarbetet som inkluderar såväl studerande som FoU personal vid Novia konkretiseras i tre olika samarbetsområden: Omgivning inkluderande såväl utomhus som inomhusmiljö Energieffektivitet Kommunikation inkluderande utveckling av informationssystem, seminarier och fortbildning. Novias skogsutbildning samarbetar med Forsstyrelsen bl.a. kring undervisningsskogarna. Forststyrelsen har haft ett kontor på Campus Raseborg sedan 2009. Skogsutbildningen samarbetar även aktivt med Skogsforskningsinstitutet Metla. Övrigt: Västankvarn och Västankvarns försöksgård, Raseborgs stads miljöbyrå, övriga företag på campusområdet, Lantbrukets och skogsbrukets rådgivningsorganisationer.. Enheten i Jakobstad Novia samarbetar med en mängd kulturaktörer främst i Svenskfinland men även nationellt och internationellt. Målsättningen är att utveckla en klar finlandssvensk helhet inom kulturutbildning där alla parter har sin uppgift och där nationellt och internationellt samarbete utvecklar och förnyar. Samarbetet med grannstaden Karleby och med Jakobstads grannkommuner samt med västkusten i övrigt skapar tillgång till förebilder och praktikmiljö. Inom kulturområdet utarbetas i september 2013 en strategi för: gemensam orkesterverksamhet teater och opera/musikalverksamhet Big band orkester i samarbete med Norrlandsoperan och Piteå Musikhögskola Utbildningen i musik har viktiga samarbetspartners i: Jakobstads Music and Art (tidigare Jeppis Jazz) West Coast Opera Kokkola Jakobstads Sinfonietta Mellersta Österbottens Kammarorkester Vasa Stadsorkester Vasa Opera Wasa Teater Samtliga finlandssvenska musikinstitut och övriga musikutbildningsinstitutioner Utbildningarna i bildkonst, media och design har utvecklat ett samarbete med Juthbacka kulturcentrum etablerats i syfte att skapa en mötesplats för Campus Allegro våra studerande och lärare och den professionella konstarenan dvs. arbetsmarknaden. Andra viktiga samarbetspartners är: Jakobstads Music and Art festivalen Nordiska konstskolan Konstverket r.f Pro Artibus Pohjanmaan valokuvakeskus i Lapua Fotogalleri Ibis i Vasa Västra Finlands designcentrum MUOVA Yle/FST Fem

Scenkonstutbildningen i Vasa har ett nära samarbete med barnkulturnätverket (BARK), Wasa Teater och Vaasan Kaupunginteatteri. Studerande från både musik och konst medverkar som artister och deltar i organisationsstaben vilket ger erfarenhet av festival och produktionsarrangemang. Novia ordnar vartannat år utbildningsdagar för alla finlandssvenska konst och musikutbildare (från musikinstitut, barnkonstskolor och fri bildning till Sibelius Akademin, Bildkonstakademin och Aalto universitetet) samt konst och kulturorganisationer. Detta med syfte att skapa en helhet och upprätthålla ett gott samarbete. 3.3. Personalresurser och personalutveckling motivering för den personalstruktur som beskrivs i tabell 1 och för planen för utveckling av personalresurserna under 2014 2018 planerad samanvändning av personalresurser med andra aktörer utveckling av personalens kompetens främjande av jämställdhet och arbetshälsa Yrkeshögskolan Novia genomförde redan hösten 2011 samarbetsförhandlingar för att anpassa yrkeshögskolans ekonomi till de förändringar som sker genom förändringar i finansieringsstrukturen fr.o.m. 1.1.2014 och utgående från minskat antal nybörjarplatser. Verkställigheten av samarbetsförhandlingarnas resultat har påbörjats och fortsätter. I dessa samarbetsförhandlingar överenskoms att minska antalet årsverken med 44. Yrkeshögskolan har avslutat antagningen till utbildningsprogrammen i automation och it i Raseborg, formgivning i Åbo samt överfört utbildningsprogrammet i kulturproducentskap till yrkeshögskolan Arcada. Vidare har utbildningsprogrammet i musik i Jabostad minskat och omstrukturerat sin utbildning. Genom att programmen körs ner 2013 2017 syns minskningen succesivt i bilagda tabeller. Yrkeshögskolan samarbetsförhandlar som bäst om en minskning av antalet årsverken inom Centret för livslångt lärande, CLL, med 4 5 st. Minskning i personal beaktar även de pensioneringar som kan uppskattas under perioden. Personalstyrkan inom yrkeshögskolan uppskattas minska under perioden 2014 2018 med 21 årsverken i den personalstruktur som beskrivs i tabell 1 och planen för utveckling av personalresurserna under 2014 2018. Under 2013 minskar personalstyrkan med 33 årsverken. Den planerade personalmängden motiveras av den ekonomiska kalkyl som uppgjorts fram till år 2018. Personalstrukturen är dimensionerad för att klara den utbildning som yrkeshögskolan skall tillgodose. Här har också beaktats den bredd och det särskilda ansvar som Yrkeshögskolan Novia har för den svenskspråkiga utbildningen i Finland. Samanvändning av personal Inom Technobothnia i Vasa samanvänder teknikutbildningen personal tillsammans med Vasa yrkeshögskola och Vasa universitet. Yrkeshögskolan samanvänder personal med andra stadiets utbildning inom sjöfart (Axxell) och musik (Yrkesakademin i Österbotten). Inom it enheten planeras samanvändning av personal i Campus Allegro i Jakobstad och i Campus Raseborg då yrkesinstitutet Axxell flyttar in i gemensamma utrymmen 2014. Utveckling av personalens kompetens I Yrkeshögskolan Novias personalstrategi behandlas kompetensutvecklingen inom yrkeshögskolan. Studier för behörighet Fortbildning I enlighet med Novias övergripande strategi är syftet med kompetensutvecklingen att

höja individens kunskap och den formella kompetensnivån genom mångsidig fortbildnings, forsknings och utvecklingsverksamhet. Vi upprätthåller och utvecklar vår yrkeskompetens genom att aktivt bevaka vår egen bransch men också genom att samarbeta tvärfackligt och innovativt med andra branscher. På så sätt utvecklar vi vår totala kompetens och säkerställer Novias konkurrenskraft. I förordningen om yrkeshögskolestudier anges behörighetsvillkor för undervisande personal och rektor. Behörighetsvillkor för ledande administrativ personal anges i instruktionen för Novia, övriga behörighetsvillkor anges i befattningsbeskrivningarna. I fall en medarbetare inte uppfyller behörighetsvillkoren gör förmannen och den nya medarbetaren upp en utbildningsplan med målsättningen att uppnå behörighet. Planen antecknas i formuläret för utvecklingssamtal. Novia erbjuder personalen möjligheter att höja både sin yrkesmässiga och formella kompetens. Kompetensutvecklingen innefattar också sådan kompetens som stärker medarbetarskap, ledarskap och ett gott arbetsklimat. Eftersom det finns ett ständigt behov av fortbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet gör medarbetaren och förmannen tillsammans upp en plan om detta. Den personliga planen för kompetensutveckling antecknas i formuläret för utvecklingssamtal. Kompetensutvecklingen kan delas in i två huvudkategorier: Allmän eller gemensam fortbildning (t.ex. ADB, pedagogik, internationalisering, medarbetarskap) och branschspecifik fortbildning. Behovet för den allmänna fortbildningen kartläggs och sammanfattas av förmannen så att ledningen kan prioritera och tilldela resurser för denna verksamhet vid sin årliga genomgång. Ifall det finns ett behov för branschspecifik fortbildning på enheterna kan denna förverkligas på initiativ av förmannen. Kompetensutveckling kan förverkligas genom olika utvecklingsaktiviteter: vidareutbildning för högre examen utbildning för professionell utveckling kurser, seminarier, studiebesök studier i egen regi arbetspraktik inom och utomlands personlig utveckling i arbetsuppgifterna genom eget arbete genom projekt övrig förkovrande aktivitet Novia deltar under läsåret 2013 14 i det för alla finska yrkeshögskolor gemensamma utvecklingsarbetet att utforma och testa ett fortbildningspaket på 30 sp för FoUkompetens. Personalförvaltningen upprätthåller ett utbildningsregister som uppdateras på basen av de uppgifter som medarbetaren och förmannen kommer överens om att skall anges i registret. På basis av erhållna uppgifter koordinerar och arrangerar prorektor och förvaltningschefen gemensam utbildning för personalen. Främjande av jämställdhet och arbetshälsa Jämställdhetsplan Personalstrategi Företagshälsovård Arbetarskydd Motion och kultur (personalförmåner) Novia har en godkänd jämställdhetsplan som kommer att uppdateras. I denna plan definieras de centrala målen och processerna för jämställdhet inom yrkeshögskolan. Planen gäller både personal och studerande. Novia har vidare en personalstrategi som styr främjandet av välmående på arbetsplatsen. Yrkeshögskolans personalstrategi beskriver de värderingar och

3.4. Utbildning målsättningar som ligger till grund för personalarbetet under de kommande åren. Syftet är att genom ett långsiktigt och genomtänkt personalarbete trygga Novias konkurrenskraft och kvalitet. Novia har ordnat företagshälsovård på alla orter där högskolan verkar. Tjänsterna köps av tre företag. Företagshälsovårdens centrala uppgift är att upprätthålla och främja arbetstagarnas arbetsförmåga, minska för tidig pensionering och sjukskrivningar som beror på förlust av arbetshälsan, samt vara med om att utveckla arbetsgemenskaperna så att de för sin del stöder bevarandet av arbets och funktionsförmågan. Den verksamhet som personalen och experterna på företagshälsovården utför riktar sig både till individen och till arbetsplatsen och arbetsgemenskapen. Såsom en del av det förebyggande arbetet inom välmående finns även följande handlingsplaner och program: Program för förebyggande och handledning av rusmedelsproblem Förebyggande och hantering av mobbing på arbetsplatsen Handlingsplan för en lyckad åter till arbetet efter en längre tids sjukfrånvaro Arbetarskyddet är ordnat i enlighet med gällande lagstiftning både centralt och på alla verksamhetsorter. Ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet har godkänts av yrkeshögskolans upprätthållare. Syftet med arbetarskyddet är att säkerställa trygga och sunda förhållanden på arbetsplatserna och att hjälpa arbetstagarna att upprätthålla sin arbetsförmåga. Arbetarskyddet är en kontinuerligt fortgående process där arbetsmiljön granskas, följderna av förändringarna förutses och missförhållanden rättas till. Arbetarskyddslagen betonar i 1 och 10 arbetsgivarens skyldighet att känna till och bedöma och avvärja de risker som arbetet medför. Personalens motions och kulturaktiviteter stöds genom servicesedlar ( Smartum ). 3.4.1 Utbildningsbehov 7 hur motsvarar yrkeshögskolans utbildningsutbud det nationella och regionala utbildningsbehovet och kompetensprofilen verksamhetens planerade omfattning när yrkeshögskolan inleder sin verksamhet och centrala förändringar i utbildningsutbudet jämfört med nuläget (2013) plan över förändringar i verksamheten från inledningsåret till år 2018 sysselsättningsläge och utvecklingsutsikter Efterfrågan på utbildade från de svenska yrkeshögskolorna överstiger generellt tillgången. Novia hör till de yrkeshögskolor som uppvisar den lägsta arbetslösheten. Detta beror på dels på att utexaminerade har sådan kompetens som efterfrågas, dels på att yrkeshögskolan verkar i landskap med god sysselsättning. Behovet av utbildade från de svenska yrkeshögskolorna har bedömts i rapporten Yrke 2015 (Utbildningsstyrelsen 2012). Enligt rapporten är nuvarande yrkeshögskoleutbud på svenska i landet för litet i förhållandet till det prognosticerade behovet. Från 2013 har 14 % av de svenska platserna i landet tagits bort, men endast 8 % av de finska och engelska. Den största minskningen riktade sig mot det företagsekonomiska området i och med att den svenska utbildningen vid Vasa yrkeshögskola och Haaga Helia upphörde. Novia anhåller om ytterligare 30 nybörjarplatser inom företagsekonomi. Detta motiveras av det faktum att den företagsekonomiska utbildningen på svenska i Österbotten minskats kraftigt. Centria avslutade 2005 sin svenska utbildning och Vasa yrkeshögskola sin 2013. I gemensam ansökan 2013 fanns inom företagsekonomi 20 svenska platser i Österbotten, medan det fanns 157 finska och 40 engelska. De svenska platserna utgör alltså mindre än 10 % trots att den svenskspråkiga befolkningen i Österbotten är något större än den finskspråkiga. I UBS:s prognos Yrke 2025 konstateras att det finnas ett starkt växande behov av utbildning i företagsekonomi på YH nivå (sid 126 130). Man förespråkar ändå endast en måttlig ökning.

Nedan görs en bedömning av behov, sysselsättning och förändring per ort och enhet. De nedan beskrivna förändringarna stärker högskolans ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar i enlighet med tabellerna 1 och 2 (personal) samt 4a och 4b (ekonomi). Enheten i Vasa, Wolffskavägen (teknik och företagsekonomi) Det nationella och regionala utbildningsbehovet Den kraftiga tillväxten inom energiklustret har de senaste åren resulterat i ingenjörsbrist i Vasaregionen. Efterfrågan på kompetent och tvåspråkig arbetskraft inom områdena teknik och företagsekonomi är stort. Under flera år har det rått en direkt brist på ingenjörer i Vasaregionen. I och med att Vasa yrkeshögskolas svenskspråkiga utbildning i företagsekonomi upphörde (45 platser) och Novia (fick 10 platser) tog vid, uppstod en tydlig brist. Våren 2013 hade programmet 123 förstahandssökande. För att bättre motsvara behovet på arbetsmarknaden bör antalet platser utökas. Sysselsättningsläge och utvecklingsutsikter Sysselsättningen i Österbotten förväntas vara fortsatt god. Arbetslöshetsgraden i landskapet är den lägsta i landet (Åland undantaget). Energiklustrets (stadens och näringslivets) vision att fram till 2020 fördubbla antalet anställda från 10 000 till 20 000 personer talar för en utökning av utbildningen. I nationell jämförelse har under många år arbetslösheten varit i det närmaste obefintlig för utexaminerade ingenjörer och tradenomer. Utbildningen i lantmäteriteknik är viktig med tanke på svenskspråkig service i landet och bör av denna orsak fortsätta. Den planerade omfattning när yrkeshögskolan inleder sin verksamhet och centrala förändringar i utbildningsutbudet jämfört med nuläget (2013) Fr.o.m. 2013 inleddes utbildning i företagsekonomi samtidigt som motsvarande svenskspråkiga utbildning upphörde vid Vamk. Angående ingenjörsutbildningen sker rationaliseringar i och med att bredden inom respektive utbildning minskas och att vi ser över överlappande kompetenser inom läroplanerna, samt strukturellt att vissa utbildningar och profileringar läggs ner. Utbildning i informationsteknik integreras i eloch automationsteknik, varför inget utbildningsansvar söks för informationsteknik. Volymen av högre YH utbildning i teknologibaserat ledarskap bibehålls. Detta då behovet på ingenjörer med högre högskoleexamen förväntas vara gott i regionen och utbildningen är kostnadseffektiv. 1. Utbildningen i informationsteknik avslutas och integreras i el och automationsteknik och utbildningsansvar för informationsteknik söks inte 2. Byggnadsteknik och lantmäteriteknik integreras och valmöjligheterna begränsas så att profileringen för infrabyggade utgår. Utbildningsansvar söks för både byggnadsteknik och lantmäteriteknik med tanke på specifika språkliga behov. 3. DP in Environmental Engineering avslutas och i stället inleds DP in Energy and Environmental Engineering för att bättre motsvara industrins önskemål. Kostnaderna sjunker eftersom den nya utbildningen baseras på engelskspråkiga moduler i existerande utbildningar. Möjlig double degree. 4. Effektivering av undervisning i språk och allmänna ämnen bland annat genom integrering med fackämnen. 5. Inom utbildning i företagsekonomi erbjuder Novia profilering inom ekonomiförvaltning och internationell handel, medan studerande kan få specialisering inom marknadsföring genom studiemoduler vid Vasa yrkeshögskola. Plan över förändringar i verksamheten från inledningsåret till år 2018