KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 8 1964

Sovjes handesfoia Msberättese i vetenskapsgrenen Navigation och Sjöfart Av edamoten BENGT RASIN Amän översikt Under de senaste åren har den sov j etiska handesfottan byggts ut i en takt som både imponerar och förvånar. En kort återbick på Sovjets moderna sjöfartshistoria visar att iknande ansträngningar gjorts vid tidigare tifäen, dock icke i sådan omfattning och icke heer så framgångsrikt. Det ena tifäet var på 1930-taet. Sovjet sog då upp ett stort program för sin handesfotta med en omfattande nybyggnadspan och stora ambitioner att göra sig oberoende av den internationea sjöfarten. Den gången stannade det dock vid de ambitiösa avsikterna. En iknande aktivitet ägde rum efter andra värdskriget ti in på början av 1950-taet. Under denna expansionsperiod skedde en viss föryngring av handestonnaget, dock icke i sådan omfattning att den satte några märkbara spår i sjöfartsvärden. Den verkigt stora expansionsperioden börjar först omkring 1960 och pågår nu för fut. Enigt Loyds register var de 16 edande sjöfartsnationerna 1/ 7 1963 föjande. Se tabe 1. Det sovjetiska fartygsbeståndet har de senaste tio åren ökat 2,5 gånger och därmed ti största deen förnyats. Och utbyggnaden fonsätter och man siktar högt. Tabe 2 ger en uppfattning om ~ Ppb yggnadstakten hittis och mået för den fortsatta utveckhngen.

566 Tabe. Ledande sjöfartsnationer 117 1963 Land Anta fartyg BRT. USA 3 706 23 132 78 1 2. Storbritannien 4 751 21 658 142 3. Norge 2 764 13 688 81 5 4. Liberia 893 11 391 21 2 5. Japan 4 819 9 976 668 6. Grekand 1 256 7 093 974 7. Itaien 1 41)6 5 604 55 8 8. Sovjet 1 432 5 433 76 5-567 Siffrorna torde taa för sig sjäva. Men de är ångt ifrån osannoika. Med den varvskapacitet som idag existerar synes programmet igga vä inom möj~g~eternas ram. Komn;,er detsamma a_tt föjas in- 1ebär detta, att sovjetiska handesfottan ar 1980 sannohkt kommer ~ et återfinnas som en a v de tre stora, vid sidan av USA :s och Storbritanmens. Det sovjetiska tonnaget är förddat ti huvudgrupper enigt föjande (okt 1963) Tabe 3. Fördening av Sovjets handesfotta ti fartygssag Ungefärigt anta 9. N ederänderna 1 904 5 226 81 5 10. Frankrike 1 498 5 216 098 11. Västtyskand 2 481 5 050 250 12. Sverige 1 208 4 176 32 6 13. Panama 619 3 893 701 14. Danmark 879 3418 207 15. Spanien 1 633 2 007 340 16. Kanada 1 087 1 796 43 7 Tabe 2. Sovjets handestonnage och panerad utbyggnad År BRT (1 /7-63) 1950 2 100 000 1955 2 500 000 1960 3 400 000 1961 4 100 000 1962 4 700 000 1963 5 400 000 1965 7 000 000 1970 10 000 000 1980 21 000 000 - Passagerarfartyg i\dre torrbstfartyg Yngre torrastfartyg Tank fartyg Sto ra fiskchrtyg Ov riga fartyg Summa 50 200 430 160 180 410 1430 (okt 63) Sovjets handesfotta har tack vare den kraftiga expansionen under senare år ti stor de kommit att bestå av moderna fartyg men atjämt är den mycket heterogen. Den har byggts upp av gama rysk a fartyg, av fartyg som byggts, köpts eer tagits från många oika änder. Man kan här nämna Liberty-fartygen från end-easeperioden, vika ännu icke återämnats, tagna tyska fartyg, inköpt gamm at utänskt tonnage, nybyggnader från många icke-ryska varv o s v. Biderna 1-4 visar några exempe på nuvarande fartyg. Fortfarande finns många ädre fartyg, något oika fördeade mean oika grupper. Såunda utgöres större deen av passagerarfartygen av ädre fart~ g, variband ett 1 O-ta före detta tyska passagerarfartyg. Anmärkningsvärt få nybyggnader har kunnat spåras inom denna fartygsgrupp under tiden efter VK 2. Däremot har omfattande moderniseringar genomförts på en stor de av det ädre tonnaget. Under de

568 569 Bid 1. Passagerarfartyget SOVETSKY SO]US. Byggt 1923 (ex Hamburg-A m erika Linjen HANSA) ombyggt 1955. Handsfottans faggskepp 23 500 ERT, 1 400 passagerare, 19 knop. senaste åren har dock serier av passagerarfartyg 1gangsatts, och nya medestora fartyg kommit fram. BASKIRIJA, som sommaren 1964 utnyttjades av Chrusthov för hans skandinaviska resa, är ett exempe härpå. I den stora gruppen av torrastfartyg varierar ådern avsevärt. Atjämt finns ett stort anta fartyg i storekar mean 1000 och 7 a 8000 BRT från 1910-, 1920- och 1930-taen. De är i amänhet koedade ångfartyg, som icke genomgått någon nämnvärd modernisering. Men torrastfottan inrymmer också moderna snabba motorfartyg, som under senare år tiförts i snabb takt. Linjefartyg och bukastfartyg ökar kraftigt i anta. A~v tankfartygen utgöres huvudparten av fartyg byggda efter VK 2. Tanktonnaget omfattar huvudsakigen enheter från ca 35000 ton och nedåt. Två sovjetiska supertankers har byggts i Japan. Mindre torrastfartyg för kustsjöfart finns av fera typer och årgångar. Aven inom denna tonnagetyp bidar f d tyska fartyg en stor grupp. Under VK 2 byggdes i Tyskand, b a för sjötransporter Bid 2. Trampfartyget KAMA, ett av de ädre torrastfartygen. Byggt i USA 1918, inköpt 1933. Bruttotonnage 1 900 ton, fart 8 knop. ti de ockuperade områdena, ett stort anta 1900-tons motorastfartyg. Dessa kom att bida kärnan i den sovjetiska kustsjöfartens fotta i Ostersjön under åren efter kriget. Numera har de ersatts av sovjetbyggda fartyg i ungefär samma storekskass. I tabe 3 redovisade fiskefartyg är huvudsakigen de stora fiskefabriks-, fisketransport-, fiskestödfartygen m f. Den stora mängden mindre fiskefartyg, motortråare av fera typer m f fartyg ingår icke i angivna antaet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Sovjets handesfotta snabbt är på väg uppåt band de edande sjöfartsnationerna att fartygsbeståndet raskt föryngras att en stor de av torrastfartygen är reativt gama fartyg att man beträffande tankfartygens storek synes säpa efter i jämföres e med övriga sjöfartsänder att huvuddeen av passagerarfartygen är reativt gama.

570 571 di are utnyttjats för krigsfartygsbyggen, t e de stora serierna krys ~e och jagare, nu ska användas för handesfottan. sa Dessa siffror och bedömanden beträffande den sovjetiska varvskapaciteten gäer huvudsakigen byggandet av.ocean- och kustnnage. Kapaciteten för att bygga fod- och f1skefartyg har be- dömts komma att öka kraftgt under de omman e aren. OVJetvarvens beägenhet fr~mgår.av ad karta. to k d o S. Bid 3. Mndem bukcarricr. 5 600 8/{T, 14 k nop. N y byggnader För att uppnå den storek på handesfottan, som fran1g:ir av tabe 2 ovan måste en mycket omfattande nybyggnadsverksam het ske. Denna kommer att omfatta fera oika typer av fartyg. Tankers och torrastfartyg, oceangående fartyg, kust- och fodtonn age, fiskefartyg, speciafartyg m f fartygssag ingår i det omfatt:wdc programmet. Det vore av intresse att veta hur mycket härav, so kommer att byggas på sovjetiska varv, men här saknar man tiräckigt underag för att kunna framägga exakta uppgifter. Den sovjetiska varvsverksamheten är mörkagd för insyn från u t!:i ndska intressenter och uppgifter pubiceras icke i den omfattning, att man får någon kar uppfattning om dc sovjetiska varvens verksa!1- het. Emeertid har den sovjetiska varvskapaciteten år 196 3 uppskattats ti 240 000 ton dw per år. Denna kapacitet har o cdi bedömts öka kraftigt. År 1965 har de sovjetiska varven bedömts kunna bygga ca 540 000 ton dw årigen. Det har också framgå:t från sovjetiskt hå, att en stor de <V varvens kapacitet, som t-

572 573 Bid 4. Modern tanker. 23 000 BRT. Konsekvenserna härav har redan visat sig. Sovjet har gjort mycket stora bestäningar utomands, både inom öst- och västbocket. Om de festa av dessa bestäningar har uppgifter pubicerats och man har därom en god uppfattning. En summarisk sammanstäning av de bestäningar som är utagda vid icke-ryska varv år 1963 framgår av tabe 4. Tabe 4. Sovjetiska fartygsbestäningar vid icke-sovjetiska varv Bestät i Anta fartyg Ton dw Osttyskand 100 540 000 Poen 61 393 000 Japan 39 350 000 Ovriga 203 1 057 000 Summa 403 Band "övriga änder" återfinns b a föjande: Danmark Frankrike Finand Itaien Sverige N ederänderna Västtyskand Jugosavien Rumänien 2 340 000 (1963) Bid 5. Finskbyggda k abefaryget! NGU L. 5 900 BRT, 14 knop. Några axpock ur de oika grupperna ovan visar mångsi~igh eten i bestäningarna, och omfattningen av desamma (avser 1cke bestäningar som gjorts efter 31/12 1963 )... F i n a n d har varit en stor everantör av fartyg u Sovjet. Efter VK 2 och fram ti 1961 ianspråktogs 95 /o av den finska varvskapaciteten för everanser ti Sovjet. Under 1963 pågick föjande skeppsbyggnad för Sovjet (endast de större fartygen medtagna). Chrichton- Vucan: 18 torrastfartyg, vardera 12 200 ton dw Vamets varv: 10 träast,, 3 400, N ystads varv: 5,, 3 400, Sandvikens skeppsdocka: 2 kabefartyg,, 3 400, Fera a v e ess fartyg är redan evererade (se b a bid 5). Av särskit intresse är de sovjetiska bestäningarna i Sv e r i g e. De kom vid en ägig tidpunkt och fyde på orderböckerna i ansenig grad. Bestäningarna omfattade föjande: Götaverken: 6 kyfartyg, vareera 7 800 ton dw (varav två byggs på Uddevaavarvet) 2 fytdockor, yftkapacitet ca 27 000 ton Lindhomen: 4 kyfartyg, vardera 8 000 ton dw

574 575. - --- ~ --. - --... -~- ~-~.. -- Bid 6. Danskbyggda torrastfartyget KOSMON A UT. 10 700 ERT, 17 knop. Det har dessutom framskymtat uppgifter om att ytterigare order kunde emotses. Huruvida några sådana kommit är i skrivande stund icke bekant. Bid 7 visar en fytdocka under färdigstäande vid Götaverken. I Vä s t t y s k a n d byggs b a åtta fiskefabriksfartyg (17 000 ton dw) för everans åren 1965-66. I R u m ä n i e n har Sovjet bestät en serie astfartyg på 3 000-4 250 ton dw och i J u g o s a v i e n en stor serie (25 st) tankfartyg. J a p a n har också erhåit mycket stora bestäningar: 5 torrastfartyg, vardera 12 000 ton dw 13 tankfartyg, vardera 35 000 ton dw 20 fiskefartyg, 1 O andra fartyg, b a gastankers A ven för J apan har ytterigare stora bestäningar antytts, men huruvida avta sutits har icke kunnat bekräftas. Ovanstående redogörese gör icke anspråk på att vara kompett utan ska endast exempifiera skeppsbyggeriet för Sovjets räkning runt om i värden. Utöver där redovisade fartygstyper pågick under 1963 byggnad av fiskefartyg, fiskefabriksfartyg, fisketransportfartyg m f, b a i stor utsträckning på varv inom Östbocket. Icke heer har ovan beröns nybyggnad av det mindre tonnaget, Bid 7. En sektion av en av dc två fytdncko ma, under byggnad v id Götaverken. då underau härför icke stått ti buds. Det torde dock k unn a förutsättas att kusttonnage, motsvarande paragrafbåtar, tiförts handesfottan i an sen ig mängd,. och att såedes äoven denna de dä:av utökats och föryngrats kraft1g.t under se~ur; ar. De nn. ~ utveckh::.g torde komma att fortsätta. L1knande forhaanden gaer fodsjofartens tonnage. Detta behandas ängre fram under särskid rubrik. Sjöfartens edning i Sov jet Sjöfarten i Sovjet är het statsdirigerad. Det finns inga privatägda rederier. Handesfottan (och fiskefottan) ar närmast att jämföra med e a "statens affärsdrivande verk". Centrat edes handessjöfarten från Handesfottans ministerium i Moskva. Från detta ämbetsverk edes och dirigeras verksamheten

576 i stort. Den direkta edningen av sjöfarten har decentraiserats k t d ' h. t!j 1 ett anta.? a a s!o artsm::-n Ig eter, geografiskt grupperade. Dessa kaas for statigj redener och är tov ti antaet. Principo nisationen är föjande. rga- Norra rederiet Murmansk-rederiet Ostersjö-rederiet Est ändska rederiet Lettändska rederiet Svartaha vs-rederiet H andesfottans n1inisteriun1 Moskva Meanasiatiska rederiet Donau-rederiet Kamtjatskas rederiet Sachai ns rederiet Fjärran Ostern rederiet Kaspiska rederiet A~_taet rederie~ är större än det anta havsområden, som Sovjet ~r SJofartsgeografisk synvinke är indeat i. Dessa områden är nämigen sex ~orrj området (Vita Havet, Norra Ishavet) Ostersjön SvartJ havet Kaspiska havet Fjärran Os tern Norra sjövägen (Nordostpassagen). Från de statiga rederierna (som atså t e i Ostersjöområdet är tre stycken) eds såvä den interna trafiken som den transoceana sjöfar:en _från respektive områden. Fodsjöfarten har egen edningsorgamsatwn. Den sovjetiska sjöfarten. Amänna synpunkter Med den. omfattande utbyggnad av Sovjets oceangående tonnage, som redov1sa_~s o~an, kommer den statsdirigerade sovjetiska handesfottan sakerigen att ha ett högst väsentigt infytande på 577 den internationea sjöfartsvärden. Sjöfartspo ~ t is~a oc!1 -e~ono- ska spekuationer eer anayser anses emeertid 1cke hgga mom ~:nna årsberätteses intressesfär och kommer därför icke att beröras. I korthet ska dock handesfottans utnyttjande i stort redovisas. De större passagerarfartygen, t e de extyska, som ursprungigen varit avsedda för passagerartrafik över Atanten, har icke synts ti i den verksamheten. Däremot pågår regujär passagerarfart mean Leningrad och London med anöpande av skan::inaviska hamnar. Lik nande injefart torde pågå i Fjärran Ostern. I Kaspiska och Svarta Haven är en ganska stor passagerjrfartygsfotta i verksamhet såvä i regujär fart som med kryssningar. Nyigen pubicerades dessutom en uppgift om att den tidigare nämnda BASJ KIRIA chartrats av en norsk resebyrå för kryssningar ti skandinaviska hamnar och ryskj östersjöhamnar, viket vä är ett nytt verksamhetsområde för sovjetiska passagerarfartyg. Man utnyttjar också dessa fartyg för transport av persona, företrädesvis teknisk persona, med utrustning och förråd ti områden, som ska expoateras. Där har nämnts den sovjetiska Stiahavskusten, och t e faggskeppet inom passagerarfartygsfottan, SOVETSKY SOYUZ, har utfört sådana transporter mean Viadivastok och Kamchatka. Liknande transporter har också förekommit ti Kuba, ti värdsutstäningar, i samband med vetenskapiga expeditioner m m. Någon regujär transocean passagerartrafik kan dock icke spåras. Torrastfartygens verksamhet inom den internationea sjöfarten är svår att få grepp om. Vad man har färska exempe på är trafiken ti Kuba med sovjetiska exportvaror, både råvaror, förädade produkter, utrustningar m m. Liknande transporter ti andra änder inom den sovjetiska intressesfären är sannoika. Spannmåstransporterna är också ett stort verksamhetsområde. En stor de av det mindre tonnaget är syssesatt i randhaven runt Sovjet och ti änderna där. (Den sovjetiska sjöfarten på Sverige behandas nedan under särskid rubrik). I den interna trafiken mean oika dear av Sovjet är också en stor de av torrastfartygen syssesatta. När fottan av torrastfartyg byggts ut enigt panerna kommer fartygen med hammaren och skäran i skorstensmärket att utgöra en betydigt större de av de fartyg som nu går i transocean fart. Och med de nya fartygen, drivna i statig regi och med kanske

578 hänsynsöst konkurrenskraftiga fraktpriser, kommer en n y och besvärig faktor in i den internationea sjöfartsvärden. Den kraftiga utbyggnaden av tankfartygsfottan är så gott s 0 111 het motiverad av den snabba expansionen inom den sovjetiska o jeindustrien. Man har ett fåta supertankers, en mycket stor fotta av fartyg på ca 1 O 000 ton och bygger reativt stora serier på 30 000 tons fartyg. Dessutom fi nns en mindre typ på ca 3 000 ton. Tankfartygen transporterar utesutande so vjetisk oj a. Dc större fartygen går fdn Svartahavshamn ar ti Japan, Egypten Brasiien, Itaien m f änder. De mindre går t c i Ostersjöområdet' b a ti Finand, Sve ri ge och sateitstaterna. Med utbyggnab ; av pipeines kommer en de av de sjöburna transporterna icke ingre att erfordras, t e ti Poen, Osttysk and, ryska Ostersjöhamnar m f patser. Så fristät tonnage erfordras dock mer än vä för den sovjetiska ojeoffensiven mot väster, iksom för den ständigt ökande efterfrågan fdn änder som redan nu tar si n oja frå n Sovjet. Stora kvantiteter sovjetoja transporteras atjämt med ickesovjetiska fartyg. Utbyggnaden av Sovjets tankerfotta strävar givetv is också att undanröja detta förhåandet. Speciet tanktonnage finnes för Kaspiska havet och fod erna. Sovjets sjöfart på Sverige Den sovjetiska sjöfarten på Sverige och i oss omgivande havsområden har sitt speciea intresse. Nedan görs des vissa amänna sammanstäningar däröver, des har en speciastudie gjorts av sovjettrafiken på svenska västkusthamnar under år 1963. R esutaten av den studien torde vara principiet tiämpbar ;iven på övriga svenska kustområden. Sovjets sjöfart på Sverige kan b a utäsas ur Statistisk årsbok. Detta verk utkommer dock först ungefär havtannat år efter redovisningsåret, varför här ämnade uppgifter stannar vid år 1961. Det är framför at tendense r som är av intresse. D et faktum att de senaste två årens uppgifter icke ännu föreigger borde därvid ha mindre betydese. Med hjäp av ovan nämnt statistiskt verk har vissa siffror kunnat tas fram, som nedan redovisas och kommenteras i förekorn m ande fa. 'fabe 5. I direkt fart inkarerade sovjetiska fartyg..-- Ofo av betat anta in- - 1959 430 1 ) 1.8 År Anta fartyg karerade fartyg 1960 629 1 ) 2.1 1961 668 1 ) 2.3.. 579 1) I denna tabe är passagera rfartyg inkuderade, vdket Icke ar faet framdees. I förhåande ti det totaa antaet inkarerade fartyg är siffrorna bygsamma, men tendensen är tydig. Det absouta antaet ~ar ökat med drygt 50 Ofo och den procentuea andeen med ca. 28 o. Av intresse är också hur den totaa sjöfarten meen Svenge och Sovjet är fördead mean oika sjöfarts~änder. I.~edanståe~.de ta~e (tabe 6) har gjorts en sammanstänmg av SJofartens fo~denmg mean svenska, sovjetiska och övriga fartyg för åren 1957 t11 1961. Tabe 6. I sjöfart mean Sv erige och Sov jet använt tonnage:s nationaitet (Ofo) År Svenska Sovjetiska Ovriga 1957 20,7 64,3 13,0 1958 16,2 64,0 19,8 1959 13,0 54,8 32,2 1960 14,4 64,8 20,8 1961 13,9 70,8 15,3 Huvuddeen av denna trafik går såedes med sovjetiska fartyg. Svenska fartygs och "övrigas" ande var 1961 i stor~ sett. ika. Svenska fartygs ande har minskat med ca 7 /o under femarspenoden, tnedan de sovjetiska fartygen under samma tid ökat med ca 7 Ofo. Så gott som hea denna ökning igger mean åren 1960 och 1.961. ''Ovrigas" ande är densamma 1957 och 1961, men har vanerat

580 kraftigt under meanåren. Dessvärre saknas uppgifter ännu för åren 1962 och 1963, men det är vä sannoikt att ovan antydda tendenser f orts ä t ter. Det har ovan konstaterats en markant ökning av antaet sovjetiska fartyg, som trafikerar svenska hamnar. Hur denna ökning fördear sig mean de båda grupperna torrastfartyg och tankers framgår av nedanstående tabe (tabe 7). Tabe 7. Ti Sverige inkarerade sovjetiska fartyg (anta) Är Torrastbrtyg Tankers 1957 224 3 J 1958 236 14 1959 297 76 1960 357 223 1961 312 311 Det bör påpekas att tabeen anger anta fartyg och icke upptager tonnagets storek. Antasmässigt har ti växten varit reativt jämn beträffande torrastfartygen. Antaet tankfartyg har under de fem åren tiodubbats, varav den övervägande deen av ökningen kommer på åren 1959-1960-1961. Aven här finns anedning fö r moda att ökningen under 1962 och 1963 fortsatt med samma tendenser. Efter dessa summariska granskningar av den direkta sjöfarten mean Sverige och Sovjet kan det finnas anedning undersöka om den sovjetiska handesfottan i någon avsevärd de detager i sjöfarten mean Sverige och övriga änder. I tabeen nedan (tabe 8) anges antaet sovjetiska fartyg som avgått ti eer ankommit från annat and än Sovjet. Det behöver icke betyda, och har sä an betytt, att dessa sovjetiska fartyg skeppar gods mean Sverige och dessa änder, utan oftast har nog den svenska hamnen varit ett av anöpen på en resa från/ ti Sovjet. Tabeen hänför sig ti året 1961. Tabe 8. Sjöfart mean Sverige och utandet med sovjetiska tyg (summering av in- och utkarerade fartyg) år 1961 ~ Land varifrån fartygen kommit Sovjetiska fartyg (anta) eer varti de avgått Norge Danmark Finand Sovjetunionen Poen Östtyskand Västtyskand Nederänderna Begien Storbri tannien 9 9 4 1209 13 1 1 Från eer ti övriga änder ingen trafik på Sverige med sovjetiska fartyg 581 far- (1961) Det framgår att den het övervägande deen av trafiken är direkttrafik mean Sverige och Sovjet. Det kan vara på sin pats att ånyo p åpeka, att detta avsnitt av redogöresen endast avser sådan trafik som direkt berör Sverige. Den sovjetiska direkta sjöfarten på i tabe 8 nämnda änder, eer den transoceana sjöfarten från och ti Sovjet berörs icke i detta avsnitt. Det är också ett faktum, att de festa av i tabe 8 angivna sovjetfartyg för ast endast i en riktning, dvs från Sovjet. År 1961 var förhåandet mean astförande och barastade fartyg i trafik på Sverige föjande (tabe 9). För att ge en jämförese med en annan sjöfartsnation med ungefär samma anta i trafik på Sverige detta år. Storbritannien, har motsvarande siffror för brittiska fartyg medtagits (inom parentes). trafik på Sve Tabe 9. Lastade och barastade sovjetiska fartyg rige år 1961 Fartyg Lastförande I barast Inkarerade 610 ( 430) 13 (198) Utkarerade 52 (372) 574 (260)

582 583 Sovjetfartygen går såunda ti största deen astade hit och to1, ma hem ti Sovjet. Speciastudie Västkusten 1963 En stor de av Sovjets sjöfart på Sverige går ti svenska västkusthamnar. Göteborg, Hamstad och Uddevaa tar emot huvudparten a v denna trafik. År 1963 inkarerades ti svenska västkusten 228 stycken sovjetiska fartyg fördeade enigt nedan (tabe 10). Tabe O. T i! svenska västkusthamnar inkarerade sovjetiska fartyg år 1963 Fartyg - ast Torrastfartyg 157 Anta därav med ko, koks 49 med spannmå 43 med järn, mam 14 med stg övrigt 38 med passagerare 1 ) Tankfartyg 71 Summa 228 1 ) Passagerarinjen Leningrad - Moskva anöper Göteborg. Tabeen ovan visar också vika aster fartygen fört hit och proportionerna däremean. Vad tabeen inte säger, är storeken på fartyg, som använts i denna trafik. Den minsta typen är på 429 BR T, viket närmast motsvarar den västerändska paragrafbåten. Det största fartyget var på ca 4000 BR T. Man kan inte spåra någon specie gruppering av tonnagestorekar ti vissa aster. För samtiga ovan angivna asttyper används hea skaan av fartygsstorekar från 429 BR T och uppåt. Det mest använda fartyget i denna trafik var av den s k BEKEkassen, varav det nu torde finnas ett 60-ta. Drygt 20 av dessa var i trafik mean Ostersjön och svenska västkusthamnar under år 1963. 13 Bid 8. Kustfartyg av BEKE-typ. 1 211 ERT, 10 knop. Fartyget, vars data framgår av bidunderskriften (se bid 8), har utnyttjats i stor utsträckning i Ostersjöfart. Det synes vara ett ämpigt, mångsidigt användbart och ättskött fartyg. Ti västkusthamnar gjordes 71 anöp av tankfartyg. D e kom med sovjetisk oja, som ju mer och mer konkurrerar med d ::n från västerändska ojeboag. T ankfartygen kom, viket är värt att observera från Ostersjöhamnen Kaipeda som är utbyggd ti Sovjets "oje-termina" i Ostersjön. Några fartyg (nio st) kom från Svartahavshamnar. D et är att förmoda, att då det sovjetiska rönransportedningssystemet bir än fuständigare utbyggt ti Ostersjöhamnar, så kommed transporterna av ryska ojor med tankfartyg ti norra Europa att ytterigare öka. Två typer av tankfartyg användes under år 1963 i trafiken på västkusthamnarna, en mindre och en större. Den mindre typen, ofta kaad KOKAND-kassen, är på ca 3300 BR T och byggd under åren från 1960. Kassen omfattar f n (oktober 1963) ett 25-ta fartyg, Varav en stor de är sysesatt i Ostersjö- och kustfart. Den större ty Pen, den s k LENINGRAD-kassen är på ca 8200 BR T och omfattar en betydigt större serie, i oktober 1963 räknades med ett 70-ta fartyg i denna kass. A v dessa var under år 1963 också ett stort

584 585 Bid 9. Tankfartyg typ KOKAN D. 3 300 BRT, 13 knop. anta i trafik i nordeuropeiska farvatten. Bara i Göteborg kunde under året inräknas 13 oika fartyg i denna kass. Vissa kompetterande data om dessa tankfartyg framgår av bidtexterna (bid 9 och 1 0). I detta sammanhang kan uppmärksammas, att den övervägande deen av Sovjets tankfartygsfotta utgöres av dessa fartyg på omkring 8000 BR T (viket motsvarar ca 13000 ton d w), och att större typer först under senaste åren börjat komma fram. De tidigare nämnda bestäningarna i Jugosavien (tov tankers a 35000 ton) tyder b a härpå. Sammanfattning Den sovjetiska sjöfarten på Sverige är pa mtet sätt det dominerande utändska insaget. Men vissa saker kan dock fastsås: sovjetiska varor avsedda för Sverige transporteras så gott som utesutande på sovjetiska köar trafiken är omfattande såvä med ojor som med torrgods Sovjet disponerar ämpiga fartyg för denna sjöfart betydigt fer sovjetiska fartyg anöper svenska hamnar än tvärto!i antaet inkommande fartyg ökar, mest beträffande tanktonnaget. Bid JO. Tankfartyg typ LENINGRAD, ca 8 000 BRT, 12 500 ton d w, fart 12 knop, Fodsjöfarten byggd 1953 och senare. Ca 70 fartyg av denna typ finnas. I begreppet "Sovjets handesfotta" ingår också det mycket stora antaet fartyg som trafikerar sovjetiska inre vattenväger: foder, sjöar, kanaer. En stor de av denna, den "inre sjöfarten", är en intern verksamhet, som övriga änder knappast kommer i beröring med. Det gör den inte mindre intressant. Men des har Sovjets inre vattenvägar m m tidigare behandats i artikar i Orogsmannasäskapets tidskrift, des en viss begränsning av ämnet för årsberättesen måste göras, behandas fodsjöfarten m m endast översiktigt. Där intressanta tendenser kan spåras, behandas dessa något mer detajerat. Inedningsvis några korta ord om de inre vattenvägarna. Många naturiga segeeder finnes i Sovjets rika fodsystem, som ti stor de är segebart. Det bör uppmärksammas, att detta gäer såvä det europeiska som asiatiska Sovjet. Det stora antaet vidsträckta insjöar och sjösystemet erbjuder ytterigare möjigheter ti sjöfart. Dessa naturiga segeeder kompetteras av kanaer och kanasystem, som framför at inom det industririkare europeiska Sovjet är vä Utbyggt och under utbyggnad. En begränsande faktor för utnyttjan-

586 587 det av de inre sjövägarna är isbeäggningen under de ånga VIntrarna, som exempevis för övre Voga-systemet begränsar segationsperioden ti sex a sj u månader om året. De viktigaste kanasystemen är: Vitahavskanaen Voga-Osters j ö eden Voga-Donkanaen Osters j ö-svarta havseden (N Ishavet - Ostersjön) (I första hand Leningrad-Moskva men även via Voga ti Ka spis k~ havet, och via Voga-Donkanaen ti Svarta havet) (Moskva, Vogasystemet via Don med Svarta havet) (projekterad, färdig 1975, från Ustersjön vid Kaipeda ti Svarta havet via Dnjepr). F~odsjöfarten eds på principiet samma sätt som övrig sjöfart i S?v;et. Ett c~r~trat.fo.dsjöfartsministerium, med fodsjöfartsavdenmgar som f1haer 1 VIssa repubiker, eder verksamheten i stort Under fodsjöfartsministeriet yder ett anta rederier som direkt e~ der s j ~~-arten. Rederierna är 22 stycken, och utspridda geografiskt efter s;o-, fod- och kanasystemens beägenhet. Det gods som transporteras av fodtonnage är b a trä spannmå ko och oja. Under år 1963 var den transporterade v~rum ä nad e~ öve~ 200 mij t?n, varav ca häften transporterades i fartyg ochbresten 1 pråmar, timmersäp etc. Men icke bott gods utan även passagerare transporteras i ansenig omfattning på de ryska inre sjövägarna. Fodtonnaget utgöres des av pråmar, des av maskindrivna fo d fartyg. Dessa senare uppnår understundom imponerande storekar. Så t e finns fodtankers, trafikerande b a Voga, med astförmåga 5000 ton. Lika stora torrastfartyg finnes för vissa rutter. Tonnagets storek begränsas b a av att djupgående och ängd måste håas inom vissa gränser, beroende på kanadjup och sussarnas dimensioner inom det område fartygen trafikerar. Å andra sidan stäer många av insjöarna krav på viss sjödugighet. Ett annat p robern är den omastning ti sjögående tonnage man varit tvungen att göra i fodmynningarna av sådant gods som ska vidaretransporteras ti s j ö ss. Bid 11. Kombinerat fod- och kustfartyg, astar 2 000 ton på 3,4 m djupgående, fart ca JO knop. Dessa oika krav har ett fram ti en fartygstyp som kombinerar aa egenskaperna, itet nog för kanaer och sussar och stort nog för att ha tiräckig sjövärdighet för de stora insjöarna och för kustfarten. Några oika typer har hunnit fram och i bid 11 visas ett exempe på ett sådant fartyg. Med utbyggnaden av vattenvägarna och med dessa kombinerade fartyg synes det sannoikt att man ska kunna uppnå ett smidigt och ekonomiskt transportsystem från stora dear av det inre Sovjet ti kuststäder och grannänder vid randhaven. Det torde inte vara utesutet att dessa kombinerade fod- och kustfartyg snart bir syniga i svenska hamnar. Betydesen av detta sags tonnage för miitära transporter får heer inte underskattas. En annan de av fodsjöfarten är passagerartrafiken, som i Sovjet är av imponerande mått. År 1963 transporterades på fodpassagerarfartyg över en mijon resenärer. Utveckingen har gått mycket snabbt. För passagerartrafiken används i stor utsträckning bärpanbåtar, och beståndet därav ökar kraftigt. Fera oika typer har tagits i bruk inte bara för fodtrafik utan även för Svarta havet och för resor mean Ostersjö-hamnar. En av de större bärpansbåtarna för fod fart är METEOR, fart 40 knop, kapacitet upp ti 300 passagerare (se bid 12). Utveckingen går mot at större och sjövärdigare typer. Sovjet har också exporterat bärpanbåtar ti fera änder, b a ti Finand, Engand och Frankrike. Utbidning För den växande handesfottan krävs utbidning av både befä Och manskap. Utbidning bedrives såvä vid skoor som i korrespon-

588 589 stutord Bid 12. Bärpansbåten METEOR, 3 000 passagerare, 40 knop. Denna årsberättese gör inga anspråk på att vara fuständig. tv{ånga områden har endast berörts het ytigt. Strävan har emeertid varit att ge en antydan om utveckingstendenserna och vad de kan föra med sig. Redogöresen har begränsats ti att avhanda endast handesfottan. Det sovjetiska fisket och Sovjets marina forskningsverksamhet har överhuvudtaget icke behandats, områden där Sovjet bedriver en kraftfu och metodisk expansion. Orogsfottan är redan en av vädens största. Den pågående utbyggnaden av Sovjets handesfotta och utveckingen av dess sjöfart bedrivs måmedvetet och kraftfut. Resutaten därav bir mer och mer märkbara inom sjöfartsvärden. Förvisso har man mycket att ta igen efter många år av ringa aktivitet. Men snart nog torde den tiden komma, då övriga sjöfartsänders försprång minskar atmer och Sovjet bir en stormakt även inom sjöfartens område. denskurser. Skoorna, som i amänhet ar internat, är av två sag: högre skoor och meanskoor. De högre skoorna motsvarar svenska sjöbefässkoor, meanskoorna ungefärigen svenska sjömansskoor med viss påbyggnad. Det totaa antaet eever var ca 16000 år 1958, men torde ha stigit avsevärt sedan dess. I de högre skoorna finns fyra oika avdeningar: nautiska, radio-, eektro- och maskinavdeningar. Utbidningen tar fem år, varav drygt ett år i praktisk tjänst ti sjöss. Sjöpraktiken omfattar även tjänst i segefartyg, men huvuddeen är givetvis föraad ti maskind. b nvna fartyg. För denna praktiska tjänst utnyttjas des ordinarie handesfartyg, des särskida eevfartyg. A v de senare har två varit syniga i svenska hamnar, ZENITH och EQUATOR. Eevbesättningarna är uniformerade i uniformer påminner om örogsfottans, och fartygen får b a därigenom en örogsmässig präge. Fartygen utnyttjas emeertid i affärsmässig drift iksom svenska rederiskofartyg. KALLOR John D Harbron: "Communist Ships and Shipping". 1962, Adard Coes Ltd, London Loyd's Register of Shipping, Annua Report, 1961-1963. Svensk Sjöfartstidning, årgång 1963. Artikar i Sovjetisk fackpress Sveriges officiea statistik. Transport- och kommunikationsväsen. Sjöfart. Årsberätteser 1950-1961. Artikar i brittisk fackpress.

590 591 Pusset W asa Av öjtnant BENGT HAYARDs Hopmontering av det kompetta riksvapnet. W asas akter krön.. Sedan ~eg:ske~pet Wasa den 24 apri1961 bröt vattenytan efter sma ~_33 ar_ pa Stromm~ns botten har amänheten kunnat föja skep ~~ts oden 1 pr~ss, ~ adw och TV. I denna tidskrift har redogjorts for skeppe:_s h_stona (nov 1958), den spännande bärgningen (sept 1959), utgravmngen (dec 1962) och de svåra konserveringsprobemen (okt 1962). Givande W asa-dykningar En ~aj-dag 19?3 steg åter Marinens dykare ned ti Wasas vrakpats for att ur djupet bärga aa de dear som fait eer sitits bort från skeppet. Varje kubikmeter av det tre meter mäktiga ösa samoch eragret på 32-35 meters djup måste systematiskt genometas efter skupturer, utrustning, rigg- och skrovdetajer. Dykningarna har under de två somrarna koncentrerats ti det område, där akterskeppet egat. Sammanagt har nu cirka 400 m 3 sam och era undersökts och 600 föremå bärgats. Naturigtvis har skupturerna väckt den största uppmärksamheten. Band de "stora" märks krönet ti akterskeppet och två stora sködhåande ejon ti riksvapnet. W asas riksvapen är ett tidigt och vackert exempe på den så kaade tyska broskverksornamentiken. Det är därför berättigat att anta att detta är en hitkaad tysk mästares verk. Kanske är han identisk med den i andra sammanhang omnämnde Mårten Redtmer. Ur heradisk synpunkt tidrar sig vapnet ett speciet intresse. Hjärt Vapnet med vasen har försetts med en särskid krona, en heradisk oegentighet, vars förkaring kan sökas i konstnärens önskan att

592 593 Wasas Riksvapen. Det heradiskt högra ejonet saknas. särskit framhäva den regerande dynastiens ättevapen, vasen. Denna har ju dessutom givit skeppet dess namn. Band skupturfynden märks också en serie små rustningskädda mansfigurer med båsinstrument och fackor i händerna. Dessa figurer går tibaka ti D?n:ar~okens sj.unde kapite, där det taas om Gideons seger över m1dpmterna. G1deon deade sina män i tre hopar och utrustade dem med basuner och med krukor, i vika de skue g5mma sina fackor. På ett givet tecken krossades krukorna och männen stötte i basunerna, varvid utbröt panik i fiendens äger. Gideon måste i det här faet vara Gustav II Adof sjäv, då han av sin samtid ofta iknades vid israeiten Gideon. Pusset Huvuddäck, akterkaste, gajon och riag är de förstörda och skadade partierna av Wasa. Restaureringen :v det en gång tre våningar 1------,-- 1 1 Rekonstruktionsritning 1: Tvärsnitt genom åringsgaeri rekonstruerat efter gjorda fynd. höga akterkasteet tihör ett av de svåraste probemen. Här gäer det att återföra hundratas ofta nötta och skadade dear ti sina ursprungiga ägen i vad som varit ett reativt kompicerat byggnadsverk. Många av de ösa, konstruktiva dearna och skupturerna har hå efter spikar och butar. De kan också ha anäggningsytor för de föremå som de burit upp eer burits upp av. Med hjäp av en specie uppmätningsmetod kan den konstruktiva karaktären såsom form, fästytor och bärande ytor definieras hos varje föremå. Med hjäp av denna konstruktionsanays kan man systematisera det svårhanteriga materiaet samtidigt som det konserveras. De oika före-

594 595 Rekonstruktion av babords åringsgaeri, uppgjord på grundva av gjorda fynd och samtida teckningar. Se även konstruktionsritning 1 och 2. Rekonstruktionsritning 2: Tvärsnitt genom åringsgaeri rekonstruerat efter gjorda fynd. måsgrupperna fogas succesivt samman som ussebitar. Metoden ger även möjigheter att dra sutsatser om oika aternativ före provmontering och sutig rekonstruktion. Sakta växer biden fram av det ståtiga regaskeppet. W asa i värden Att det gama 1600-tasskeppet väckt uppmärksamhet i värden återspegas des på besöksfrekvensen på Wasavarvet, des på för- frågningar om utstäningar. Sedan den 24 apri 1961 har skeppet kunnat exponeras i oika perioder. Den första var under bärgningstiden apri-maj 1961 på Skeppshomen, sedan under utgrävningstiden i Gustav V :s docka på Beckhomen juni-september 1961 och så sutigen på Wasavarvet. Visningarna har då och då fått avbrytas av arbetstekniska skä, speciet under de sista faserna av byggandet av det pontonhus, som skrovet nu viar i. Totat har under denna tid 1 500 000 besökare sett W asa. Det utändska insaget har ökat år från år, så att idag kan man möta aa nationaiteter på Wasavarvets gård. Likt små pussebitar sprids utstäningar över iorden för att ocka sjöintresserade ti Sverige och Wasa. Från ångt bort i Fjärran Ostern kommer presskipp om en iten Wasa-utstäning som öppnats i ett skytfönster, i Amerika dånar då och då en saut från en av Wasas kanoner i samband med öppnandet av en Utstäning, från Centra- och sydarnerika kommer förfrågningar 0 rn ån av fimen "Wasas bärgning". Trots att regaskeppet Wasa ej fick skörda några agrar i sitt eget århundrade har hon i dag på

596 597 DYKNINGARNA SOMMAREN 1963 OCH 1964 C»F'ATTAR EN UP«>ERSÖKT YTA AV 120m 2 EtLER EN SA~VOtYot AV 400m 1 SI<ANSDÄCK KOBRYGGA ÖVRE BATTERIDiCK ett naturigt sätt intagit en pats i raden av märkiga skepp såsom Gokstadskeppet i Norge, Vietory i Engand, Constitution i Amerika rned fera. Wasa har väckt ett intresse för sjön, sjötraditioner och fartyg på ett sätt som inget annat skepp tidigare gjort. Det gäer att ta vara på detta - åtminstone här i andet - nymornade intresse. Akterkrönet på pats. 40

598 De små marinerna* av Captain C P Nixon, Roya Canadien Navy översättning kapten B Sjunnesson.. Väde~s små ~uriner är idag ute i hårt väder. Så gott som dagigen okar de 1 ~~1ta 1 takt med att nybidade stater skapar egna fottor. ~~n ~ra~for dem urar ett ekonomiskt oväder - vapensystemens standtgt okande kostnader - som hotar inte bara deras nuvarand användbarhet utan också de små marinernas existens. e.. V~_d mena_r vi med små? Som en arbetshypotes har jag ti " små" hanfort mar~ner med personastyrka uppgående ti omkring 25 000 n;an e_e~. mmdre. Detta omfattar fottor - inkusive min egen _ v1ka ej ar och heer adrig har varit betraktade som någon större maktfaktor. En stor och bandad fångst fastnar i detta nät från den största :iii den minsta av de små; från historiskt betydes~fu a, via nyare tt de ara senaste; från högmoderna via gammamodiga ti fottor -~om 7eprese~terar drömmar mer än verkigt materieuppba?, en~r de 1 prakttk~n en_ d as t existerar på pappret. J ane's Fighting Sh1ps namner 93 manner 1 värden vid namn; av dessa faer aa utom ungefär ett dussin inom ramen för min definition av små. De1:na heterogena grupp kan indeas på andra sätt än enbart genom sm storek. Man kan exempevis betrakta marinerna som varande medemmar av åtminstone någon av föjande aianser: N ATO, Samvädet, Sovjets sateitstater, Latinamerika, Afrikas nybidade stater, SEA TO eer tihöra de neutraa. Fö:,r a!1sågs innehavet av ett eer fera sagskepp vara en absout n~dvand1ghet för en större eer åtminstone något så när betydande mmdre fotta. Nuförtiden har hangarfartyget axat denna värdighet. Inte mindre än sex små fottor - i Argentina Austraien Brasi- 1. ' ' 1en, Canada, Indien och Nederänderna - förfogar över ett ätt hangarfartyg av den brittiska Majestic/Coossus-kassen. * Reprinted from Proceedings by permission; Copyright @) 1964 by U. S. Nava institute. 599 }.{en det anmärkningsvärda i denna utvecking från sagskepp ti hangarfartyg är, att eftersom hangarfartyg och dess skyddsstyrkor kostar mer, änder som tidigare hade två sagskepp, exvis Argentina och Brasien, nu bara har ett hangarfartyg. Och ändå viktigare - en de änder som bara hade ett sagskepp, exvis Turkiet och Chie, har ej satsat as på hangarfartyg. De senare änderna har som andra nationer vika tidigare hade kustbundna sagskepp antingen övergått ti kryssare eer i vissa fa ti jagare och fregatter. Om vi antar, att nästa kännetecken på en modern fotta kommer att vara antingen innehav av en atomdriven ubåt - hest med kärnvapen - eer en robotbeväpnad kryssare, vika nationer kommer att faa bort i den omgången? Kommer ekonomiska skä att förhindra de nationer, som idag opererar med hangarfartyg, att skaffa sig atomdrivna ubåtar eer robotfartyg? Man kan med säkerhet förutsäga, att antaet små fottor utan förstainjens sagfartyg kommer att utökas inte bara med tiskott från de nyigen frigjorda staterna utan också med fyktingar undan de nya vapensystemens avskräckande kostnader. En annan kategori utgör de mariner, som även om de är små konstruerar och bygger sina egna eer en de av sina egna fartyg. Sverige, Nederänderna och Kanada är exempe härpå. Och aa de skandinaviska änderna, främst Norge, både bygger och vidmakthåer stora handesfottor. Det är intressant att notera, att några reativt små änder som Sydkorea och Jugosavien har ganska stora fottor, medan stora nationer som Indien och Mexico har reativt små. Andra värdskriget införde en ny faktor i biden - fottor, som ydde under exiregeringarna. De mest betydesefua vid sidan av Fria Frankrikes var Norges, Nederändernas och Poens. Fastän de var fö r sig var små, en de t o m obetydiga, bidrog dessa fottor - i samverkan med andra som t ex Austraiens och Kanadas - på ett anmärkningsvärt gott sätt ti de samade aierade krigsansträngningarna. Den ia fottan är atså inte en organisation som är saktfärdig, den utgör en faktor att räkna med under 1900-taet. Den stora frågan är därför inte om det ska finnas fer eer färre små fottor, utan fastmer på viket sätt de påverkas av priset på moderna vapen och den senaste utveckingen på det internationea panet. Låt oss först konstatera vad de små marinerna kan erbjuda de

600 större makterna. Min förteckning bir utan tvive kontroversie, med säkerhet ej uttömmande och gäer naturigtvis inte generet för aa De små marinerna kan erbjuda: P~rsonaf.. O~fice~are och övr~.ga kategorier är ofta.av mycket hög kvahtet, sarskit gaer detta ander med gama manna traditioner. Mo~aiskt stöd. Aven om deras fartyg är fåtaiga på gränsen ti mgentmg, betyder närvaron av andra nationer i exvis en huvudsakigen amerikansk fottstyrka en he de för den totaa stridsbiden. Fottstyrkan bir nämigen härigenom aierad baserad på oberoende staters fria besut. Baser. Den ia marinen försvarar ofta ånga, strategiskt viktiga kuster (som ofta är het utan proportion ti andets befokningssiffra och nationainkomst). Ett v_idare fät för forskning och nya ideer, som ofta tvingas fram av fattigdomens och knapphetens nödvändighet. NATO-officerare har sett exempe på detta inom b a ubåtsjaktens område. Erfarenhet /rån handesfottan. I de skandinaviska änderna t ex där nästan a persona under någon tid tjänstgör på handesfartyg' finns stor tigång på erfaret handesfartygsfok ' Tänkbar FN-poisstyrka. Persona från små mariner är vä ämpade för att kara ut FN internationea poisfunktioner. Eftersom de ej är utsatta för det kaa krigets påtryckningar eer - i vissa fa - ej är knutna ti vare sig den ena eer den andra sidan, betraktas deras motiv i rege såsom varande mer neutraa än de större makternas.. Miitära uppdrag vid de nybidade staternas fottor. De nya natwnerna mottar here råd och hjäp från de mindre staternas mariner, då dessa ofta har probem av samma typ som deras egna - P.robem som kanske är av reativt iten betydese för de större mannerna. Det är ett poitiskt faktum, att ju mindre ett and är, desto mindre är dess miitära styrka reativt sett. Men paradoxat nog gäer också, att ju mindre den miitära styrkan är, desto dyrare är den att under håa. Att operera med tio miitära fordon kostar mindre per enhet än att operera med ett enda. Med dessa ekonomiska skä som bak grund, ekte det brittiska amiraitetet för en generation sedan med ken att sama aa samvädets fottor ti en enda, som skue un ~;håas av samvädet proportionet ~ot fokmäng~en. ~ti?t s~tt r detta en kok, organisatoriskt vettig och ekonomiskt nkug os ~tng. Men i praktiken skue den ur fera synpunkter vara oreaisti.sk, främ st beroende på att systemet utgjorde en form av beskattnmg tan motsvarande kontro över utnyttjandet av meden. Vem skufe ha kontroerat denna styrka, mobiiserat den, beordrat den ti trid besutat om dess sammansättning; kort sagt - vems fotta ~ade ' det varit? Man inser därför ätt varför detta försag adrig kom att ämna det första drömstadiet. Troigen utgörs grunden ti nödvändigheten av att aa fottor måste organiseras på natione och ej övernatione basis av regen, att en friviig är bättre än tio tvångsmönstrade. Under andra värdskriget sogs det brittiska samvädets oika fottor framgångsrikt av egen fri vija grundad på det faktum att deras respektive parament hade förkarat krig. Om dessa fottor hade representerat sateitstater hade deras verksamhet bivit mycket mindre effektiv. Av praktiska skä måste de miitära styrkorna understödjas direkt av sin egen regering och fok, om de ska kunna såss ti den yttersta gränsen av sin förmåga. Logiskt, ekonomiskt och rationet tänkande kan synas peka mot en sammansagning av angränsande änders fottor eer rent av mot skapande av en västsidans gemensamma fotta. Men detta vore att undertrycka suveräniteten i en tid då - på gott eer ont - nationaismen befinner sig i värdshistoriens vidaste yra; en epok under viken antaet oberoende stater mer än fördubbats under ett årtionde. Natione separatism är en ree faktor och at ta om uppgivande av sjävstyresen i en era av geografisk spittring är ika fruktöst som teoretiskt. Därför kommer marinerna, som ju utgör ett av de nationea ambitionernas yttre kännetecken, att tendera mot att bevara sin individuaitet och att öka - ej minska - i anta. På så vis kommer- oavsett om det i en beskäftig iakttagares ögon ter sig teoretiskt oekonomiskt, kumpigt och bortkastat - systemet att ha ika många mariner som det finns änder viiga att underhåa dem i ängden förbi det enda gångbara. Aven om man vi angripa denna uppfattning eer kritisera aa de aianser och geografiskt betingade grupperingar som växt fram Under de senaste åren, måste man atid komma ihåg denna bakgrund ti de marina strävandena, viken - i de fa dessa nationer 601

602 är gynnsamt instäda mot oss - bör betraktas, inte som ett besv"_ rande påhäng, utan som en stor tigång därigenom att den skij:r sig f rån vår egen. Efter att nu ha uppehåit oss vid vad som uppdear marinerna i oik enheter ska vi nu re?ovisa de band som knyter samman de festa a~ dem. Många av västs1dans fottor tihör någon av Atantinska, Cent:a- eer sydostasiatiska försvarsorganisationerna. sateitstaterna i s m tur skue med säkerhet få svårigheter att dra sig ur Warszawapakten. Organisationen av Amerikanska Stater (OAS) omfattar de festa av Latinamerikas änder. Också betydesefua neutraa änder s?m Indien_ och Sverige har stark anknytning ti Samvädet respektive de övnga nordiska änderna. Medemskapet i dessa aianser är dubberiktat. Som vi sett har de större marinerna fördear av att detaga, men det finns förvisso även fördear för de mindre. För det första medger medemskapet att de operativa erfarenheterna och därmed också intresset hos officerare oc~ manskap tihörande de mindre marinerna ökas väsentigt. Detta mnebär b a möjigheter ti att detaga i övningar, som är av betydigt större omfattning än de som skue kunna håas i hemandet, dessutom ger det titräde ti en mängd befattningar inom de internationea staberna. Aied Commands Atantic högkvarter i Norfok, Virginia, är ett utmärkt exempe på det senare. Amerikanska sjöofficerare har upptäckt, att arbetskapaciteten är hög hos fera av de mindre marinernas representanter i de kombinerade staberna; att ett yrke med - som det synes - så begränsade befordringsmöjigheter kan dra ti sig så många högkassiga individer är verkigen imponerande. En förkaring kan vara, att just på grund av den begränsade storeken kan dessa mariner erbjuda fördear, som man ej kan finna i de större; detta innebär b a tidigt chefsskap och stora variationer i arbetet även inom ramen för en viss befattning- med andra ord fördearna av att vara "en stor groda i en iten damm". den danska fottan utförs exvis aa maritima tjänster inkusive underhået av navigatoriska bojar av fottan, viket medför att de unga officerarna erhåer värdefu erfarenhet av sjävständig tjänst på små fartyg. Det förekommer en he de utbyte mean och inom de oika aianserna. New Zeeand utbidar kadetter i Austraien Danmark utnyttjar norska marinens högskoa, och gemensamt utn;ttjande av övningsanäggningar förekommer ofta mean de atinamerikanska än- derna. Detta friviiga okaa samarbete har nuförtiden bivit berydigt vanigare än de tidigare "privata" krigen mean de små sraterna - i sjäva verket är numera okaa konfikter mycket säsynta. Nederändernas kamp mot Indonesien efter andra värdskri <ret var ett kooniat krig. Exempe på ett strängt begränsat krig ~mfart ande även sjöoperationer gavs i kriget mean Israe o:h Egypten år 1956. Det har redan nämnts, att hundraåriga marina traditioner, s::>m finns exvis i Nederänderna och de skandinaviska änderna, är en oskattbar tigång som det är svårt att göra sig av m:d. Men när kommer de små marinerna att nå den tidpunkt, där de ständigt ste g rade kostnaderna för vapenmaterie gör det omöjigt at;: fornä;;ta, hur mycket man än speciaiserar och begränsar sina ansträn ~ nin ~ a r inom det marina försvaret? 603 Det probem de möter bir då hur man ska kunna fortsätta att sjävständigt bibehåa expertis inom åtminstone någon sektor och dessutom vidmakthåa någorunda sagkraft inom de andra. Detta gäer exvis möjigheterna att kunna upprätthåa sjöfartsskyddet med ett begränsat skydd mot uftanfa. De fottor som innehåer endast ett hangarfartyg måste snart besuta huruvida de har råd att håa sina fygpan i uften. Att ersätta dessa hangarfartyg kommer definitivt att vara ekonomiskt ogörigt för somiga änder, eftersom moderna fygpan kräver nya större hangarfartyg och de därför troigen enbart av underhåsskä bir för dyrbara, även om man fick dem som ån eer som regerätt gåva från Storbritannien eer USA. Sett i stort har de gama ex-amerikanska, brittiska och kanadensiska jagarna och fregatterna från VK II nått den sutgitiga gränsen för sin existens som nyckefartyg i fottor över hea värden - tidpunkten för deras ersättning är egentigen redan passerad. Hur många av de ca 20 fottorna med konventionea ubåtar kommer, när ti den är inne, att ha råd att skaffa sig atomdrivna fartyg? Genom diverse överenskommeser och miitära hjäpprogram erhåer f n många mariner finansie hjäp från USA i mycket hög grad. I vissa fa uppgår denna ti hava byggnadskostnaderna för nya fartyg. Atför frikostigt understöd ti små nationer fdtn de större borde undvikas av båda parter, eftersom regeringen bakom den aktuea marinen ätt kommer i sådan beroendestäning att den bir oförmö gen (eer misstänks vara oförmögen) ti sjävständigt handande. Begreppet "friviig aians utan påtryckning" går därmed överbord.

604 I konsekvens härmed måste änder, som ej har råd att håa försvar styrkor med egna mede, åta reducera dem. Detta i sin tur kan ed' ti att Sovjet inbjuds träda in och ämna den erforderiga miitä a ~jäper:. Därför är en kok kompromiss mean någorunda h a n ~~ hngsfnhet och fuständigt beroende nödvändig. Vika andra vägar finns för att överbrygga denna penningkr 1 Inom NATO har mycket vunnits genom att införa standard i ser i~ a~ radiotr.~fik, underhå. ti sjöss och t~kti:kt upptr~dand e. M e~ nar det gaer ren matene har standardtsenngen vant atför begränsad och detta måste därför räknas som ett förstahandsobjekt fö att spara mede vid konstruktion och tiverkning. Exvis skue e~ fartygsburen korthås- eer mededistans- v-robot kunna fya en ~ycket viktig ucka vid uftförsvaret av västsidans fartyg. Medan mnehav av atomvapen är en fråga som måste föregås av kompexa poitiska överväganden vika adrig bir aktuea för mindre mariner, så är frågan om atomdrift något som många har intresse av. Här skue återigen ett atommaskineri, som gjorts biigare genom standardiserade specifikationer, kunna bidra ti att göra det möjigt för många änder att modernisera sina fottor. Vad mer kan göras för att hjäpa de mindre nationerna att otsa sina mariner in i nästa generation? - För att hjäpa ti att ösa det at överskuggande probemet om de höga kostnaderna borde vi söka reducera priset på fartygsbaserade fygpan och vapensystem genom en ökad standardiseringstakt inom NATO och SEA TO. Dessutom måste det ges möjighet för de afrikanska och OAS-stater, som så önskar, att detaga i dessa aianser. - Bättre samverkan och ekonomi kan uppnås genom ett utökat utnyttjande av varandras övningsanäggningar och underhåsresurser. Förutom de officerare som ingår i de aierade staberna borde det finnas fer tifäen för växetjänstgöring mean de oika marinerna. - En internatione sjöstyrka borde skapas ti att börja med på NATO-basis, eftersom NATO är den mest avancerade organisationen. För att undvika konfikter, borde denna styrka ej utrustas med kärnvapen. Men för att göra den så effektiv som möjigt måste aa de bidragande staterna godkänna, att den får insättas omedebart av NATO inom NA TO:s hea intressesfär. - När sjöstyrkorna utnyttjas i FN-operationer där de representerar såvä stora som små makter, borde de större änderna betaa de a v opera tianskostnaderna ( exvis de vanigaste driftskostnaet 605 de:ai. stäet för att sjäva ämna direkt hjäp vid utbidningen av de nya oberoende ändernas fottor, borde de större sjömakterna överväga att inbjuda en iten, väövad marin, som är mer insatt i de aktuea probemstäningarna, att hjäpa ti vid utbidningen, medan de sjäva stod för en de av kostnaderna. sådana förändringar fordrar att många änder överger sin normaa individuaistiska håning och försöker ösa sina försvarsprobem i samförstånd. Detta kan endast uppnås om det yttre trycket från utveckingen övertygar dem om fördearna med att handa i samförstånd, kanske inte nödvändigtvis i fuständig enighet, men i aa fa så ångt att man kan göra framsteg. Kombinationen av kostnader och moderna vapensystems kompexitet går redan som en röd tråd genom denna utvecking och kommer sakta men säkert att ge den at högre fart. Om såedes de mindre änderna, i denna tid då natione suveränitet måste respekteras och garanteras, önskar håa sina mariner moderna i takt med vetenskapens framsteg i atomtidevarvet, måste de arbeta för både en ängre driven samverkan och standardisering.