GESTERBY OCH SMEDSBY DELGENERALPLAN

BESKRIVNING AV DELGENERALPLAN Bild 1. Bytomt i Smedsby Kommun: Planens namn: Kyrkslätt GESTERBY OCH SMEDSBY DELGENERALPLAN Anknyter till ritning nr 3137. Uppgjorts av: planearkitekt Aija Aunio tfn 2967 2519, e-post: aija.aunio@kirkkonummi.fi planläggningstekniker Mikael Pettersson tfn 2967 2533, e-post: mikael.pettersson@kirkkonummi.fi Anhängiggjorts: 24.11.2008, kungörelse i tidningar. Behandlingar: PDB Stn 23.10.2008 104, KST 10.11.2008 ( 438) planutkast Stn 25.3.2010 21 planförslag Stn 15.11.2012 86, KST 509

1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Beskrivningen anknyter till Kyrkslätts kommuns 15.11.2012 daterade förslag till delgeneralplan för Gesterby och Smedsby, ritning nr 3124. 1.1 Planområdets läge Planområdet ligger omedelbart norr om kommuncentrum. Området ligger på var sida om Gesterbyvägen. Det börjar norr om Gesterby höghusområde och fortsätter till skogsområdet norr om Vecklaxvägen. I väster gränsar området till Gesterby bygräns och de västra strandvattenområdena vid Humaljärvi, i nordost och sydost till Masaby och Kvis bygränser. Planområdets areal är 665 ha. Området består av landsbygdsaktiga bostadsområden, jordbruks- och skogsområden, naturskyddsområden samt vattenområde. Terrängen har varierande höjdförhållanden. På området bor ca 300 invånare permanent. På området finns några arbetsplatser inom lantbruket och småföretag. Planområdet ansluter sig i norr till delgeneralplanen för Vecklax-Svartvik, som vann laga kraft 2003 och i söder till delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, som vann laga kraft 2010 samt i väster till delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 2, som är under planering. Inga detaljplaner har uppgjorts för området. 1.2 Planens namn och syfte Planens namn är Gesterby och Smedsby delgeneralplan. Delgeneralplanen utarbetas som en delgeneralplan med rättsverkningar enligt markanvändnings- och bygglagen. I förslaget till delgeneralplan ingår karta, planbeteckningar och bestämmelser. Planen uppgörs i skalan 1:4 000. Syftet med planen är att anvisa en förbättrad fordonsförbindelse från kommuncentrum norrut och till Masaby. Uppmärksamhet ägnas särskilt åt att förbättra trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafik samt åt att arrangera kollektivtrafiken. Delgeneralplanearbetet stödjer planeringen och byggandet av vattenförsöjningslinjen. I planen undersöks var de icke utnyttjade kalkylerade byggrätterna enligt generalplanen 2020 kan placeras och om bosättningen kan göras tätare så att man stöder genomförandet av regional vattenförsörjning på alla områden som anvisas för bosättning. Den allmänna planeringen av vattenförsörjningsnätet som sträcker sig från Gesterby norrut till Vecklax och Svartvik områden har inletts sida vid sida med delgeneralplanearbetet och specificeras efter godkännandet av planen. Det finns inte tryck att avsevärt öka befolkningsmängden på planområdet. Befolkningsmålen för kommuncentrum kan nås med de reserveringar för bosättning som anvisats i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, samt kommande reserveringar i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 2. Syftet med utkastskedet var att ta till diskussion olika alternativ både för förbättring av vägförbindelsen och för principer för bostadsbyggandet. Till utgångspunkt för planförslaget valdes av de undersökta alternativen förbättring av den befintliga 2

vägen som både med tanke på miljön och ekonomin visade sig vara förmånligast och vann störst understöd bland områdets invånare och övriga intressenter. Man har utöver eventuella kommande behov av trafikkorridor i planförslaget inkluderat visioner för utveckling av bostads- och servicebyggande i framtiden. Förverkligandet av dessa eventuella utvidgningsområden i samhällsstrukturen kan fordra ändringar i landskapsplanen. Bild 2: Avgränsning av planområdet 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Planområdets läge 2 1.2 Planens namn och syfte 2 2 SAMMANDRAG 2.1 Skeden i planprocessen 6 2.2 Planens centrala innehåll 6 2.3 Delgeneralplanens konsekvenser 8 2.4 Genomförande 8 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Planeringssituation 9 3.2 Markägoförhållanden 11 3.3 Allmän beskrivning av området 11 3.4 Naturmiljö 12 3.5 Landskapsstruktur 14 3.6 Bebyggd miljö, invånare och service 17 3.7 Bebyggd kulturmiljö och fornlämningar 21 3.8 Social miljö 25 3.9 Störande faktorer i miljön 25 4 DELGENERALPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.1 Behov av planering av delgeneralplan 26 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller den 27 4.3 Deltagande och samarbete 27 5 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet 27 5.2 Intressenternas mål 29 5.3 Alternativa delgeneralplanelösningar och deras konsekvenser 30 6 BESKRIVNING AV DELGENERALPLANEN OCH PLANENS MOTIVERINGAR 6.1 Planens struktur 33 6.2 Dimensionering 34 6.3 Service 34 6.4 Områdesreserveringar och planbestämmelser 35 7 PLANENS KONSEKVENSER 7.1 Konsekvenser för samhällsstrukturen 35 7.2 Konsekvenser för den byggda miljön 36 7.3 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 37 7.4 Ekonomiska konsekvenser 37 8 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING 37 4

BILAGOR 1 Utdrag ur Nylands landskapsplan och Kyrkslätts generalplan 2020 2 Planläggningssituationen på närområdet 3 Naturskyddsområden och grönförbindelsebehov 4 Utdrag ur naturutredningen, Faunatica Oy 2008 5 Utdrag ur flygekorrutredningen, Faunatica Oy 2009 6 Utdrag ur den arkeologiska utredningen, Museiverket, Vesa Laulumaa 2009 7 Kartor från åren 1796 och 1908 8 Lokalt betydelsefulla byggnadsobjekt som ska skyddas 9 Delgeneralplaneutkastets alternativ och konsekvensbedömning (tabell) 10 Trafikmässig åtgärdsrekommendation 11 Preliminär observation av dagvattnet 12 Byggrättskalkyl 13 Förminskning av planförslaget TILLÄGGSMATERIAL För natur- och landskapsskyddet värdefulla bergområden i Nyland. Jukka Husa och Jari Teeriaho, Finlands miljöcentral 2004 Ekologiska nätverk i Nyland. Utredningar för Nylands landskapsplan, Seija Väre 2001 Vidsträckta skogs- och sankmarksområden samt huvudstråk för hjortdjur. Kyrkslätts kommun, Merja Puromies, 2006 Byggnadsinventering. Sigbritt Backman 2009 Kyrkslätt socken. Dess natur, utveckling och historia. J.E. Rosberg och A. Fleege, 1901. Kyrkslätts historiska vägar. Grundutredningar för generalplanen 1/1987. Maunu Häyrynen, 1987. Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1. Godkänd (Fge) 26.2.2009, icke lagakraftvunnen Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt. Sigbritt Backman, 1990. Kulturhistorisk inventering av byggnader och landskap i västra Nyland. Västra Nylands regionplaneförbund, 1993. Porkkalan vuokra-alueen sotilaalliset jäänteet. Pekka Silvast, 2005 Flygekorrutredningen på delgeneralplaneområdena Gesterby-Smedsby och Kylmälä i Kyrkslätt år 2009, Faunatica Oy Gesterby-Smedsby och Vecklax-Svartvik, preliminär allmän plan för vattenförsörjning. Sito Oy 2009. Utvecklingsbild för Kommuncentrum. Kyrkslätts kommun, Fge 28.10.2004 125. Kyrkslätts vägnäts- och trafiksäkerhetsplan. Kyrkslätts kommun och Vägförvaltningen 2008. Arkeologisk inventering på Gesterby, Smedsby och Kylmälä delgeneralplaneområden. Museiverket, Vesa Laulumaa 2009 Trafiksäkerhetsarbetet i Kyrkslätt, uppföljning av olyckor. Kyrkslätts trafiksäkerhetsarbete / Strafica Oy 2009 Allmän plan för vattenförsörjningen i Gesterby och Smedsby, Sito Oy, 2009 Utvecklingsplanen för Kyrkslätts gång- och cykeltrafiknät och naturstigar, Kyrkslätts kommun och Linea Konsultit Oy 2009 Landskapsutredning och -plan för Kyrkslätt, Hemgård 1985 Vidsträckta, sammanhängande skogsområden som en del av det ekologiska 5

nätverket i Nyland 2007 Delgeneralplanen för Gesterby - Smedsby, konsekvensbedömning, SITO Oy 20.10.2011 1 Samhällsstrukturens zoner. Zonkriterier, områdesprofiler och trafikvanor. Kommunikationsministeriets publikationer 15/2011. 2 SAMMANDRAG 2.1 Skeden i planprocessen Program för deltagande och bedömning Delgeneralplanläggningen av Gesterby och Smedsby inleddes hösten 2008. Programmet för deltagande och bedömning samt de preliminära målen godkändes av samhällstekniska nämnden 23.10.2008 ( 104) och av kommunstyrelsen 10.11.2008 ( 438). Man fick en skriftlig respons och flera muntliga kommentarer om programmet. Utkastet till delgeneralplan Planeringen inleddes med undersökning av väglinjealternativen, av vilka man utarbetade fem olika alternativ som preliminära utkast. Utkasten presenterades vid invånarmötet 16.6.2008. Utgående från de preliminära utkasten och från responsen utarbetade man som planutkast tre alternativ med olika väglinjer. Man letade också efter alternativ för genomförande av bostadsbyggande genom att anvisa olika områden för detaljplanering och för genomförande med olika emfaser genom delgeneralplaner. Samhällstekniska nämnden godkände planutkastet 25.3.2010 21. Planutkastet var framlagt 26.4-25.8.2010 och ett invånarmöte hölls 16.6.2009. Om planutkastet lämnades 35 utlåtanden och 52 anmärkningar. En omfattande konsekvensbedömning gjordes av trafiklösningarna i utkastalternativen. Förslag till delgeneralplan Delgeneralplaneutkastet behandlades i samhällstekniska nämnden 15.11.2012 och i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade att i planförslaget som läggs fram tilläggs en med cykelväg försedd gatu- eller vägområdesbeteckning vid den nuvarande Kyrkovägen, fritidsbostadsområdena (RA) på planområdet ändras till bostadsområden för fristående småhus (AO), från MY-beteckningen stryks bestämmelsen om tillståndspliktiga landskapsarbeten och att från VL-beteckningen stryks bestämmelsen om skötsel av trädbestånd med träd av varierande ålder i en skogsdungar. 2.2 Planens centrala innehåll På basis av responsen och konsekvensbedömningen valde man till utgångspunkt för förslaget till delgeneralplan förbättring av den nuvarande vägen dvs. utkastalternativ 1. Konsekvenserna av lösningen bedömdes vara minst skadliga för omgivningen och invånarna och nyttorna alternativet för med sig bl.a. med tanke på för- 6

bättring av trafiksäkerheten och kollektivtrafikens smidighet bedömdes vara störst. Också de beräknade byggnadskostnaderna var förmånligast av alternativen som jämfördes. Dessutom bereder man sig i enlighet med kommunstyrelsens beslut på en förbättring av vägförbindelsen norrut. Nybyggandet har delats in i områden som ska detaljplaneras (AP) och områden som genomförs med avgörande som gäller planeringsbehov i enlighet med delgeneralplanens principer (AO, AO-1). Nybyggnation ska i regel anslutas till områdets vattenförsörjningsnät. De småhusbetonade områdena som ska detaljplaneras har placerats i den befintliga samhällsstrukturen med stöd på områdets södra del i närheten av kommuncentrum, i närheten av detaljplaneområdena i Gesterby och Hästhagen samt längs Vecklaxvägen i närheten av Svartvik by. I enlighet med kommunstyrelsens beslut har fritidsbostadsområdena som avses i generalplanen 2020 anvisats för åretruntboende. Områden för service (P) har anvisats invid Vecklaxvägen och på dem kan man placera både offentlig och privat service. Områdesreserveringarna som i utkastskedet anvisats för offentlig närservice (PY) har strukits på basis av sakägande myndighetens utlåtande. Området stödjer sig på servicen i kommuncentrum och i Masaby. Söder om Vecklaxvägen har dessutom anvisats en reservering för koloniträdgård eller parcellodlingsområde. Som en ändring i planutkastet har områdena som ska detaljplaneras (AP) minskats och de har delvis anvisats som eventuella utvidgningsområden för samhällsstrukturen för genomförande på lång sikt. Reserveringar för offentlig närservice har strukits. I planområdets södra del har man avgränsat området som reserverats för en ringväg norr om kommuncentrum, eftersom man inte känner till vägens exakta placering och korsningspunkt med Gesterbyvägen. Dimensionering Det finns tre områden som ska detaljplaneras och deras areal är totalt 72 ha. De har anvisats byggrätt om totalt 31 000-72 000 v-m2. Utgångspunkten för dimensioneringen av byggrätten är att nybyggandet uppförs som fristående småhus. På områden utanför detaljplanerna grundar sig byggplatsdimensioneringen på stamlägenhetsberäkningen i Kyrkslätts generalplan 2020. Istället för att bygga en sidobostad enligt byggnadsordningen kan en över 7 500 m2 stor med generalplanen 2020 förenlig byggplats delas upp i två byggplatser. Då kan man på båda bygga en 300 v-m2 stor bostadsbyggnad, om de ansluts till vattenförsörjningsnätet på området. På en byggplats som är större än 5 000 m2 får man bygga en sidobostad. Även sidobostäder bör anslutas till vattenförsörjningsnätet på området. Det finns totalt ca 93 st. AO- och AO-1-byggplatser som blir utanför detaljplaneområdena. Av dem är 53 st. över 7 500 m2 och kan på så sätt delas, och 16 st. 5 000-7 500 m2 stora byggplatser är berättigade till sidobostad. Det finns 24 st. byggplatser för ett egnahemshus (under 5 000 m2). En del av sidobostäderna enligt byggnadsordningen har byggts. På områden för gårdscentrum har totalt 5 nya bostäder anvisats. Man beräknar att det byggs som mest ca 75 nya bostäder på områden utanför detaljplanerna. Av dem ligger 15 st. på obebyggda kalkylerade byggplatser som avses i generalplanen 2020. Invånare och bostäder 7

Om detaljplanerna blir verklighet i sin planerade omfattning, kommer detaljplaneområdena att ha totalt 600-1 200 invånare. Till området väster om Gesterbyvägen flyttar 500-1 000 invånare och till Gustafsbergs område öster om Gesterbyvägen samt norr om Vecklaxvägen till båda 60-120 invånare. Till områdena utanför detaljplanerna beräknas ca 200 nya invånare flytta. I nuläget bor ca 200 invånare på områden som ligger utan för detaljplaneringen och ca 100 på områden ska ska detaljplaneras. Ca 700-1 300 nya invånare beräknas flytta till området. På invånarantalet inverkar mest omfattningen av och effektiviteten på detaljplaneområdet som förverkligas i områdets södra del. På området räknar man med 200-350 nya bostäder av vilka 150-300 på detaljplaneområdena. 2.3 Delgeneralplanens konsekvenser Delgeneralplanen ändrar den nuvarande samhällsstrukturen och landskapet mest i områdets södra del där nybyggandet betonas och linjeföringen i början av Gesterbyvägen flyttar för att förenas med en ny korridor som anvisats i delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 1. Detaljplaneområdet breder delvis ut sig på den nuvarande åkern. Om planen genomförs, sker betydliga förändringar i omgivningen också norr om Vecklaxvägen där man med detaljplanering kan placera boende och service. Den nya väglinjen utnyttjar Kyrkovägens vägunderlag på ungefär en tredjedel av sträckan. Avsnittet som tar av från Kyrkovägen ligger i huvudsak i skogskanten och stödjer sig på terrängens former. Också i planområdets mellersta del, framför allt på Gesterbyvägens avsnitt mellan korsningarna Kyrkovägen och Vecklaxvägen medför förbättringen av vägen och byggandet av gång- och cykelvägen förändringar. Fastän väglinjen följer Gesterbyvägens nuvarande linje och justering, fordrar åtgärderna för förbättring av vägen att vägområdet breddas och på så sätt ändras vägens nuvarande småskaliga och slingrande karaktär. Man blir antagligen tvungen att också gallra trädbeståndet som avgränsar gårdarna. Dessutom förorsakar lösningen att trafikbullret i och med de ökade trafikmängderna sprids på ett allt bredare område, fastän man skulle hålla hastigheterna på nuvarande nivå. Om markanvändningen och trafiken mellan Gesterby och Masaby ökar i framtiden mer än beräknat, kommer de föreslagna förbättringsåtgärderna inte att räcka till och man bör i fortsättningen förbereda sig på en alternativ ny linje beträffande norra ändan av Gesterbyvägen. I förslaget till delgeneralplan har man också förberett sig på förbättring av väglinjen i nordlig riktning. Landskapsmässigt värdefulla åkerområden bibehålls i huvudsak öppna och obebyggda. Man har strävat efter att till placeringen och skalan anpassa nybyggandet till odlingslandskapet så att man respekterar landskapet. Konsekvenserna för idkandet av jord- och skogsbruk är skapligt små. Ca 15 % av åkrarna som nu används för odling anvisas för byggande eller som vägområden. 2.4 Genomförande Tilläggsbyggandet som anvisats i förslaget till delgeneralplan består av byggande som genomförs genom detaljplaneringen (AP, P) och av lägenhetsspecifikt byg- 8

gande som genomförs med avgörande som gäller planeringsbehov (AO, AO-1, AM, VU). Centrala stora brådskande projekt är byggandet av vattenförsörjning samt förbättring av Gesterbyvägen genom att bygga gång- och cykelväg och föreslagna uträtningar av linjen. Nybyggande på området är i regel möjligt först då vattenförsörjningsnätet byggts. Planeringen av vatten- och avloppslinjen inleds enligt vattenförsörjningsverkets planer år 2014 och byggandet år 2015. På detaljplanerade områden byggs vatten- och avloppsnät samtidigt med övrig kommunalteknik. På områden utanför detaljplanerna finns med undantag för huvudlinjen inga beslut om ansvaret för byggande av vattenförsörjning. Tidtabellen gäller de nuvarande bebyggda områdena. Vattenförsörjningsverket konstaterar att de områden i Smedsby delgeneralplan, vilka eventuellt senare ska detaljplanläggas, genomförs för vattenförsörjningens del först i samband med den övriga kommunaltekniken i detaljplanen. Detaljplaneområdena är i privat ägo, så tidtabellen för genomförandet av dem och deras omfattning beror i hög grad på markägarna. Genomförande fordrar utöver byggande av vattenförsörjning byggande av gång- och cykelvägar i riktning mot kommuncentrum. I genomförandet av detaljplaneområden bör man uppmärksamma naturvärden samt ekologiska korridorbehov som områdena innefattar. Enligt konsekvensbedömningen som utarbetats för alternativen till planutkast (SITO 2011) är kostnadsberäkningen för förbättringen av Gesterbyvägen 1,1 M för en 2,2 km lång sträcka. Summan inkluderar byggandet av gång- och cykeltrafikled, ställvis förbättring av vägens vertikal- och horisontalgeometri och arrangemang gällande tomtanslutningarna. Summan inkluderar inte byggandet av gång- och cykeltrafikled på Vecklaxvägen/Smedsbyvägen. Gesterbyvägens och Vecklaxvägen/Smedsbyvägens gång- och cykelleder hör inte till de gång- och cykelvägsprojekt som Nylands NTM-central har klassificerat som mest brådskande. Enligt NTM-centralens utlåtande om planutkastet deltar staten inte i finansieringen av dessa mindre brådskande projekt. I Smedsby by i planområdets östra och norra del finns mängder av med generalplanen 2020 förenlig outnyttjad kalkylerad byggrätt på lägenheter som ligger på obebyggda åker- och skogsområden som hör till Smedsby Gårds gårdshelhet. Byggrätten har man inte kunnat placera på AO- och AO-1-områden utanför detaljplaneområdet. Som en lösning på anvisande av byggnadsmöjligheter har man norr om Vecklaxvägen anvisat ett bostadsområde (AP) som byggs med detaljplan samt norr om korsningsområdet mellan Vecklaxvägen och Gesterbyvägen ett för senare genomförande avsett utvidgningsområde för samhällsstrukturen - områdesreservering. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Planeringssituation 9

Landskapsplanen för Nyland Generalplan På området gäller den 8.11.2006 fastställda landskapsplanen för Nyland (bilaga 1). Humaljärvi har i planen anvisats som ett för vattenanskaffningen värdefullt ytvattenområde och Korkbergets bergsområde som ligger vid stranden har betecknats som värdefull ås eller annan värdefull geologisk formation. Gesterbyvägen har i planen anvisats som förbindelseväg. En alternativ linjeföring för förbindelseväg har anvisats till Kyrkovägen. Enligt beteckningen kan linjeföringen även anvisas någon annanstans. I riktning Gesterbyvägen har anvisats en 110 kv kraftlinje samt alternativ linjeföring. I planområdets östra del öster om Jolkbyån finns ett naturskyddsområde. Planeringsområdets södra del gränsar till Kyrkslätts centrums tätortsområde som anvisats i landskapsplanen. Dessutom gäller på området den 22.6.2010 fastställda etapplandskapsplan 1 för Nyland med vilken Nylands landskapsplan kompletterats beträffande funktioner som orsakar miljöolägenheter. I etapplandskapsplan 1 har inga reserveringar anvisats på delgeneralplaneområdet. Planeringsområdet har i Kyrkslätts generalplan 2020 (bilaga 1) anvisats huvudsakligen som landsbygdsmässigt bostadsområde (A-1), jord- och skogsbruksdominerat område (M) och jordbruksområde (MT). Dessutom hör till planområdet jord- och skogsbruksdominerade områden med behov att styra friluftslivet och/eller miljövärden (MU) och fritidsbostadsområden (RA-2). Humaljärvis strandområde och närmiljö är ytvattenområde (piv). Gesterbyvägen och Vecklaxvägen mot norr har anvisats som regional huvudled. En gång- och cykelled har anvisats längs gamla Kyrkovägen. Öster om Jolkbyån ligger naturskyddsområdena Hemträsket och Barkas. I generalplanen har de anvisats med beteckningarna Fridlyst område SL-1, Naturskyddsområde SL och Naturskyddsområde som reserverats för statens behov SL/v. Även Korkbergets udde som i generalplanen anvisats med MU-beteckning har inrättats som naturskyddsområde. En byggnad har anvisats som lokalt betydande byggnadskulturobjekt, s.k. Sonnimäen navetta, dvs. Smedsby gårds tegelladugård från 1917. Inga objekt som är skyddade eller avses bli skyddade enligt byggnads- och byggnadsskyddslagstiftningen har anvisats på områdena i delgeneralplanen. Godkända planer som gränsar till planeringsområdet Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1 Planområdet gränsar i södra delen till den 26.2.2009 godkända delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1. I planen anvisas en ny rakare sträckning för Gesterbyvägen från Gesterby höghusområde mot norr till planområdets gräns, vilket sålunda också bestämmer startpunkten för Gesterbyvägens sträckning på det aktuella planområdet. På den nuvarande vägsträckningen har en riktgivande huvudfriluftsled (gång- och cykelväg) anvisats. En annan huvudfriluftsled har anvisats öster om Hemviksträsket mot nordost att fortsätta i närheten av naturskyddsområdena. På planernas gränsområde har dessutom anvisats landskapsmässigt värdefulla åkerområden, ett jord- och skogsbruksområde med särskilt behov att styra friluftslivet och/eller miljövärden, ett skyddsområde samt en elöverföringsförbindelse. I planen anvisas en sträckning för den s.k. ringförbindelsen öster om Gesterbyvägen 10

från Gamla Kustvägen till Överbyvägen. Planen har inte vunnit laga kraft (bilaga 2). Vecklax-Svartvik delgeneralplan Vecklax-Svartvik delgeneralplan som i planområdets nordöstra hörn gränsar till Vecklaxvägen och Humaljärvi godkändes år 2001 och vann laga kraft år 2003. Vid planområdenas gräns norr om Vecklaxvägen har anvisats områden för fristående småhus och jord- och skogsbruksdominerat område. Norgebergets område (den del som hör till denna plan) längst inne i Humaljärvis vik har anvisats som jord- och skogsbruksområde med särskilt behov att styra friluftslivet och/eller miljövärden. Bergsområdet har dessutom med en objektsbeteckning anvisats som en del av ett område där naturvärden som ska skyddas inte får förstöras. En gång- och cykelled har anvisats söder om Vecklaxvägen (bilaga 2). Anhängiga planprojekt och planprojekt som inleds på närområdet under de närmaste åren Programmet för deltagande och bedömning för delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp2, godkändes 15.12.2011 och planutkastet utarbetas i början av år 2013. Planområdet ansluter sig till västra gränsen för delgeneralplanen för Gesterby och Smedsby. I delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 2, kommer man att i vägnätet anvisa en s.k. ringförbindelse från Gesterbyvägen västerut. Anslutningen av ringförbindelsen till Gesterbyvägen fanns med i utkastskedet för delgeneralplanen för Gesterby och Smedsby men på grund av fördröjda trafikutredningar har planens gräns i förslagsskedet ändrats så att korsningsområdet övergår till området i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 2. Uppgörandet av Masaby delgeneralplan, som ligger nordost om planeringsområdet, inleds enligt det av kommunfullmäktige godkända planläggningsprogrammet 2013-2017 år 2013. 3.2 Markägoförhållanden Planeringsområdet omfattar ca 665 ha, varav kommunen äger 10 ha. Kommunens markområde omfattar Korkbergets naturskyddsområde vid Humaljärvis strand. 3.3 Allmän beskrivning av området Genom planeringsområdet går två betydande landsvägar. Gesterbyvägen i sydnordlig riktning är huvudleden för trafiken från kommuncentrum norrut och Vecklaxvägen/Smedsbyvägen i ost-västlig riktning är huvudleden från Masaby till kommunens nordliga delar. Vid Gesterbyvägen i Smedsby ligger två gamla gårdscentrum, Danibacka och Ollas. I närheten av Vecklaxvägen ligger Smedsby gårdscentrum. En gammal ladugård av tegel som hör till lägenheten ligger söder om Vecklaxvägen och det övriga gårdscentrumet norr om vägen. Längs Gesterbyvägen och i större utsträckning väster om Gesterbyvägen mot Humaljärvi har landsbygdsaktiga egnahemsgrupper bildats. Husen är till största delen byggda efter 1960-talet och den genomsnittliga lägenhetsstorleken är jämförelsevis stor. Humaljärvis strandområde i väst är till höjdförhållandena kraftigt varierande bergsskog. Öster om Gesterbyvägen finns Hemträskets bäckdalsområde som omges av 11

ett öppet åkerlandskap som fortsätter vidare mot nordväst söder om Vecklaxvägen. Den östligaste delen utgörs av skogsområden, av vilka en del är skyddsområden. Byggande enligt generalplanen 2020 I fråga om byggandet består området grovt taget av två zoner. På lägenheterna som ligger väster om Gesterbyvägen Gamla Kyrkovägen och omedelbart vid dessa vägars kanter har den kalkylerade byggrätten enligt generalplan 2020 i regel använts. Det finns ca 15 outnyttjade byggrätter och de ligger på lägenhet 1:29 i Smedsby (6 st.), på lägenheterna 1:244 (3 st.) och 2:108 (2 st.) i Gesterby samt resten på fem lägenheter som har två kalkylerade byggplatser och där den ena av byggplatserna är outnyttjad. På åkerområdena i planområdets östra del och på skogsområdena öster om dem samt norr om Vecklaxvägen finns däremot gott om kalkylerad byggrätt kvar. Enligt en utredning som gjorts finns 42 outnyttjade kalkylerade byggplatser och de fördelar sig enligt följande: 5 st. på lägenhet 2:0, 3 st. på lägenhet 3:1, 6 st. på lägenhet 3:3, 2 st. på lägenhet 3:4, 1 st. på lägenhet 4:77, 14 st. på lägenhet 4:80 och 11 st. på lägenhet 4:208. Eftersom byggplatser som upptas av gamla byggnader inte har utretts på ett exakt sätt, kan siffrorna innehålla små inexaktheter. 3.4 Naturmiljö Jordmån Planeringsområdet hör till lermarks- och åsområdet i Kyrkslätts mellersta del. Detta område kännetecknas av lerslätter och bergåsar mellan dem. Naturskyddsområden På planområdet finns två naturskyddsområden, Korkberget och Hemträsket (se bilaga 3). Områdena hör inte till Natura 2000-nätverket. Naturutredningar En naturutredning har uppgjorts för området år 2008 (bilaga 5). I utredningen kartlades naturtyper enligt naturvårds-, skogs- och vattenlagen, andra beaktansvärda naturtyper, för flygekorren lämpliga områden samt betydande fladdermusområden (bilaga 5). Av naturtyperna hittades 20 objekt avsedda i skogslagen och ett objekt avsett i vattenlagen. En del av naturtypfigurerna avsedda i skogslagen har ansetts vara medelmåttiga till naturvärdet. Hotade växtarter hittades på 5 objekt. Det hittades 6 objekt som har betydande naturvärden och som inte ingår i objekten enligt skogslagen. Objekten i huvudsak lövträdsdominerade blandskogar och ligger mestadels på de områden där flygekorre förekommer. Objekten med betydande naturvärden anges på plankartorna med luo-objektsbeteckningen. Den som gjort utredningen (Faunatica Oy) rekommenderar att alla figurer med betydande naturvärde sparas för upprätthållande av naturens mångfald. Fladdermuskartläggningen som gjorts i slutet av juli 2008 observerade man uppskattningsvis 18 fladdermöss. Största delen av observationerna gjordes i närheten av Dal- 12

kullavägen på västra kanten av området. Flygekorrutredning I 2008 års utredning hittades för flygekorren lämpliga eller eventuellt lämpliga livsmiljöer inom 21 figurer. Utredningen preciserades våren 2009 (bilaga 6). Flygekorre förekom på fyra av de undersökta områdena. Områdena där flygekorre förekommer har angivits på plankartorna objektsbeteckningen s-1. För att dessa områden ska bevaras är det enligt utredningen väsentligt att (de på kartan angivna) förbindelserna bevaras. Naturkärnområden samt ekologiska förbindelser och förbindelsebehov mellan dem Kyrkslätts ekologiska när har utretts av Nylands förbund i samband med arbetet med landskapsplanen som en del av nätverksutredningen som omfattar hela Nyland. Nätverket utreddes första gången i samband med uppgörandet av landskapsplanen (Ekologiska nätverk, Väre 2001). År 2005 inleddes översynen av det ekologiska nätverket och de omfattande enhetliga skogsområdena och som resultat av det publicerades utredningen Vidsträckta, sammanhängande skogsområden som en del av det ekologiska nätverket i Nyland (Nylands förbund, Väre, 2007). Enligt utredningarna i fråga ligger de på landskapsnivå mest betydande naturkärnområdena i södra Kyrkslätt samt norr om stamväg 51 i omgivningen kring Meiko (bild 3). De viktigaste förbindelserna över stamväg 51 och förbindelsebehoven mellan dessa områden ligger på Sjundeågränsen i Pickala, Getberg, Tolls och Jorvas, där man i samband med byggandet av motorvägen bygger en viltbro. Den i planområdets östra del belägna våtmarken Hemträsket och det österom träsket belägna naturskyddsområdet hör till naturkärnområdena på landskapsnivå. Enligt utredningen 2001 ansluter Hemträskets naturkärnområde till naturkärnområdena i södra Kyrkslätt via en ekologisk korridor som går via Jolkby och Tolls. I och med den tätare samhällsstrukturen i Tolls omgivning och byggandet av motorvägen har betydelsen av förbindelsen till Jolkby och Tolls minskat och förbindelsen framförs inte längre i kartan 2007. Alltså kommer betydelsen av den östligaste ekologiska korridoren som går via grönbron i Jorvas i riktning mot Långvik mellan norra och södra Kyrkslätt att allt mer framhävas. Den ekologiska förbindelsen/förbindelsebehovet fortsätter från väster om Masaby till planområdets norra del och skogsområdet i Smedsby. 13

Bild 3: Vidsträckta, sammanhängande skogsområden som en del av det ekologiska nätverket i Nyland (Nylands förbund 2007), utdrag. I kommunen har man utarbetat en kartgranskning om vidsträckta skogs- och sankmarksområden samt huvudstråk för hjortdjur, vilken kompletterar ovan nämnda utredning (Puromies 2007, bild 4). Utredningen är skissartad och har inte granskats beträffande konsekvenserna av byggandet efter år 2007, men utredningen påvisar minst ett 14

lokalt behov av en ekologisk förbindelse på planområdet och västerut mot Meiko. Vidsträckta enhetliga skogsområden placeras enligt Nylands förbunds utredningar inte på planeringsområdet. Bild 4: Vidsträckta skogs- och sankmarksområden samt huvudstråk för hjortdjur (Puromies 2007), utdrag. Avrinningsområden Planområdet hör till Estbyåns avrinningsområde. Det nuvarande byggnadsbeståndet ligger i huvudsak i skogiga backar varifrån ytvattnen rinner längs sänkor till åkerfälten och därifrån längs dikena till Jolkbyån i nordlig-sydlig riktning. Väster om bergsryggarna som fungerar som vattendelare i närheten av Humaljärvi strand styrs ytvattnen i sjön. De största huvuddikena som rinner ut i Jolkbyån, deras strömningsriktningar och eventuella områden med risk för fördämning presenteras i bilaga nr 11. 3.5 Landskapsstruktur Planområdets landskapsmässig mest värdefulla helhet är den av bergs- och skogsområden omgivna odlingsdalen som börjar i Jolkby och fortsätter nordost om Gesterby till närheten av Vecklaxvägen till Hemträsket som delvis torkats för odlingsbruk och därifrån vidare mot nordväst till öster om Humaljärvi. Branta sluttningar avgränsar odlingslandskapet särskilt i områdets mellersta del. Genom odlingsdalen löper Jolkbyåns bäckfåra vars naturliga del är naturskyddsområde. Vägen går från Gesterby mot nordost till Smedsby parallellt med dalen mestadels över åsar och backar. På de tidigare åkrarna i södra delen av Smedsby har det allt sedan 1960-talet kommit ny bosättning, vilket har ändrat kulturlandskapet. 15

En landskapsutredning uppgjordes för området år 1985. Den nya bosättningen som uppkommit efter tidpunkten ligger i huvudsak i skogsdungar, så med tanke på odlingslandskapet har byggandet inte haft någon betydande inverkan och på så sätt kan ovan nämnda utredning fortfarande anses vara aktuell. Bild 5: Landskapsutredning och -plan för Kyrkslätt, utdrag Enligt landskapsutredningen (Hemgård 1985) har odlingslandskapet med kraftiga sluttningar i Smedsby trots småhusbosättningen på åkerområdena hållits komplett. Den ståtliga ladugården som hör till gårdscentrumet dominerar dalutsikten och det frodiga ädelträdsdominerade trädbeståndet på gården uttrycker platsen för den före detta huvudbyggnaden på andra sidan vägen på backkrönet. Ladugården brann våren 2012. Se punkt 3.9. Landskapets problempunkter enligt utredningen är de på åkern placerade stora egnahemshustomterna där man planterat för området olämpliga träd som ändrar landskapsbilen. Oskötta gårdar på åkern syns vittgående i omgivningen. Dessutom nämns omfattande kalhuggning i skogsbranterna som problempunkt i landskapet. Utredningen rekommenderar att (med streckad linje märkta) omfattande åkerområden ska bevaras i odlingsbruk, nybyggandet ska placeras i backarna eller (på linje- 16

rat område) väster om korsningsområdet mellan Gesterbyvägen och Kyrkovägen. Här borde miljön vårdas genom att gallra slyskog. Man rekommenderar att de på åkern placerade egnahemshusens öppna gårdar sköts på ett ängsartat sätt och att man med planteringar inte helt hindrar sikten till dalen. Bild 6. Landskapsutredning i nuläget 3.6 Bebyggd miljö, invånare och service Bosättning Bosättningen utgörs av bostads- och produktionsbyggnader med anknytning till jordbruksnäringen och av småhusbebyggelse som har bildats efter år 1956 och som har utbrett sig på skogsområdet i planområdets västra del och längs Gesterbyvägen. 17

Största delen av planområdet ligger på det område som utarrenderades till Sovjetunionen år 1944. Arrendeområdets gräns löpte i väst-östlig riktning söder om Vecklax. Det återstår bara få byggnader från tiden före arrendetiden, främst ekonomibyggnader och några bostadshus. Ingen av gårdarnas gamla huvudbyggnader är bevarad. Namnskick Det finns gamla terräng- och bosättningsnamnskick, lägenhetsnamn i olika åldrar, namn för allmänna vägar samt godkända vägnamn på glesbygdsområdet. De gamla namnen är i huvudsak svenskspråkiga med undantag för namnet Humaljärvi. I närheten av bytomten har man som tema använt smedjan, dess verktyg och redskap. Gammal bystruktur Gesterby by har bestått av Johannesberg (Gesterby gård), Lövkulla (prästgården) och Pulkus, som delades i två delar år 1785. Smedsby bildades av sex gårdar: Danibacka, Mosabacka, Barkas, Jussas och Stolas, som på 1750-talet delades in i Bystolas och Utstolas. Cirka år 1850 sammanslogs Ollas, Barkas och Bystolas, varvid Smedsby gård bildades. År 1905 flyttades Utstolas gårdscentrum till Humaljärvis strand och gården fick namnet Vecklax. Huvudbyggnaden revs 1957. Jussas gårdscentrum flyttades år 1910 till Hvitträsks strand och gavs namnet Svartvik. Mosabacka, Danibacka och Ollas ligger fortfarande på sin ursprungliga plats invid Gesterbyvägen på den gamla bybacken (se bilaga 8). Jord- och skogsbruk Service På planområdet finns ca 150 ha åker som används för odling. Åkrarna är i huvudsak av god kvalitet. Det är även med tanke på de landskapliga värdena viktigt att åkrarna bevaras odlade. Ca 250 ha områden är lämpliga för skogsbruk. Planområdet stödjer sig på den offentliga och privata servicen i Masaby och kommuncentrum. Gesterby by hör till Gesterbyn koulus skoldistrikt och Smedsby till Masalan koulus skoldistrikt. Avståndet från områdets norra del (Smedsby) till Masaby är 4 km. Avståndet från Gesterby by till kommuncentrum är likaså 4 km. I de båda centrumen finns den viktigaste offentliga servicen samt dagligvaruhandel. 18

Bild 7: Servicens läge Rekreationsrutter och andra grönnätverk Trafik På planområdet finns inget byggt gång- och cykeltrafik- eller rekreationsnätverk. Vid invånarmötet om planutkastet 16.6.2009 bad man deltagarna att visa på kartan skogsstigar och andra utanför vägområdena belägna rutter som de använder. På basis av responsen ligger de mest använda stigarna på skogsområdet mellan Gesterbyvägen-Kyrkovägen och Humaljärvi. Vintertid går i områdets östra del längs den östra kanten av Hemvikens våtmark ett populärt skidspår från kommuncentrum till Masaby. Gesterbyvägen är en statlig landsväg nr 11269 och Vecklaxvägen/Smedsbyvägen landsväg nr 11271. Deras funktionella klassificering är s.k. förbindelsevägar. Hastighetsbegränsningen på båda vägarna är 50 km/h. Gesterbyvägen är belyst på hela sträckan och Vecklaxvägen delvis. 19

Enligt en år 2011 utförd trafikberäkning är trafikmängden i södra ändan av Gesterbyvägen 448 fordon/timme under kvällens maximitimme. Trafiken på Smedsbyvägen var i genomsnitt 1660 fordon/dygn. Med beaktande av dessa trafikmängder kan man beräkna att trafikmängden i södra ändan av Gesterbyvägen är ca 2000-2500 fordon/dygn. Trafiksäkerhet På basis av uppgifter i Trafikverkets vägregister har det under åren 2006-2010 på Gesterbyvägen som hör till planområdet hänt åtta trafikolyckor som lett till egendomsskada och tre trafikolyckor som lett till personskada. Enligt vägregisteruppgifterna ligger det farligaste avsnittet av Gesterbyvägen omedelbart söder om planområdet. Där har det hänt fem trafikolyckor som lett till personskada och åtta som lett till egendomsskada. På Smedsbyvägen och Vecklaxvägen som hör till planområdet har det skett sex stycken trafikolyckor som lett till egendomsskada. Av dem har tre hänt på Smedsbyvägen och tre på Vecklaxvägen. Under samma tidsperiod har en trafikolycka på Smedsbyvägen lett till personskada. Trafiksystemets funktion och utvecklingsbehov Kommunens mål är att förbättra förbindelsen från kommuncentrum norrut samt att förbättra säkerheten både för fordonstrafiken och gång- och cykeltrafiken. I Nylands Närings-, trafik- och miljöcentrals behovsutredning för gång- och cykeltrafik från år 2010 finns gång- och cykelvägprojekten på Gesterbyvägen och Smedsbyvägen/Vecklaxvägen inte med bland de brådskande projekten (A1-A3). Servicenivån inom kollektivtrafiken Busstrafikens omfattning år 2008 har på planområdet varit 3 5 turer/vardagsdygn på Gesterbyvägen och 6 20 turer/vardagsdygn på Vecklaxvägen. Zonindelningen inom samhällsstrukturen på basis av färdmedelsfördelningen har undersökts bl.a. i Kommunikationsministeriets utredning Samhällsstrukturens zoner som publicerades 2011. Här har samhällsstrukturen delats in i sex olika fotgängaroch kollektivtrafikzoner samt i en bilzon. Kriterierna i kollektivtrafikzonen med lägst servicenivå är följande: högst 60 min. turtäthet och gångavstånd till busshållplatsen högst 500 m. Huvudparten av bosättningen på planområdet finns på mindre än 500 m avstånd från närmaste busshållplats (se bilaga X), men kriterierna på turtäthet uppfylls inte. Sålunda hör planområdet tills vidare till bilzonen utanför tätorten. Utveckling av kollektivtrafiken Kyrkslätts kommun har varit medlem i samkommunen Helsingforsregionens trafik sedan 2010. Den nuvarande busstrafiken grundar sig på s.k. övergångstidens trafikeringsavtal som grundar sig på tidigare linjetrafiktillstånd. De nuvarande avtalen går ut år 2014. Antalet kollektivtrafikanvändare har ökat under de senaste åren och kommunen har ökat kollektivtrafikstödet. HRT utarbetade Kyrkslätts linjenätsplan 2013-2017 och planen godkändes 9.6.2011. I planen föreslås att man av den i planeringsanvisningarna för kollektivtrafiken på HRT-området avsedda klassificeringen som är uppdelad i sex servicenivåer tillämpar de fyra lägsta klasserna i Kyrkslätt. Den högsta servicenivån föreslås i Kyrkslätts centrum, Jorvas och Masaby. Matarlinjer från metrostationen i Mattby föreslås köra med en halv timmes mellanrum via Sarvvik, Masaby, Gesterby och Ravals till resecentret. Under rusningstider är trafiken tätare och dessutom erbjuds snabba förbindelser via stamväg 51 och Tollsvägen. I Kyrkslätts interna trafik grundar sig linjenätet på ordnandet av pendlings- och 20

skolvägsförbindelser. Dessutom föreslås en matarlinje från resecentret via Masaby till Köklax. Det är möjligt att delvis köra intern trafik i Kyrkslätt med anropsstyrda linjer eller taxilinjer. Planområdet hör till de områden som inte betjänas av regiontrafiklinjerna på stamväg 51. På dessa områden erbjuds basservice av Kyrkslätts interna trafik och regiontrafiklinjerna till Köklax och Esbo centrum. På dessa linjer är den mest betydande efterfrågan på skolreseförbindelser. Dessutom erbjuder linjerna pendlingsförbindelser. De interna linjerna som betjänar Gesterby och Smedsby planområde norr om kustbanan trafikeras under rusningstid och då skolorna börjar och slutar. Trafikeringstiden planeras vara kl. 6.30-9.30 och kl. 13-18. Linjerna mellan Veikkola och kommuncentrum som också betjänar planområdet i fråga föreslås köra också mitt på dagen med 1,5 timmars mellanrum. Man övergår till av HRT beställd trafik till hösttrafiken 2014. Bild 8 Norra Kyrkslätt, interna linjer och regiontrafiklinjer till Köklax och Esbo centrum. Med streckad linje föreslagna linjer erbjuder bara pendlings- och skolvägsförbindelser. (Kyrkslätts linjenätsplan 2013-2017, sida 62) 21

Vattenförsörjningsnät Vattenförsörjningsverkets nuvarande stamlinjenät ligger som närmast i Gesterby omedelbart utanför planområdet. I enlighet med kommunens vattenförsörjningsverks planer kommer nätet att utvidgas genom planområdet norrut till Vecklax. En preliminär plan för stamlinjenätet och anslutning av planområdet har utarbetats (SITO Oy), men då planlösningen specificeras måste man justera planen innan byggnadsplaneringen inleds. 3.7 Bebyggd kulturmiljö och fornlämningar Förhistoriska fornlämningar 22

På delgeneralplaneområdet gjordes en inventering av förhistoriska fornlämningar hösten 2009 (bilaga 6). Forskare Vesa Laulumaa vid Museiverket uppgjorde utredningen på uppdrag av kommunen och där undersöktes förhistoriska objekt och rester av befästningar som ryssarna anlagt under Porkala arrendetid 1944 56. Kulturdirektör Maaret Eloranta deltog i utredningsarbetet I fråga om objekt från Porkala arrendetid. Man kände på området till två ställen med lösfynd från stenåldern (Enmanin palsta och Sonninmäki). På ingendera lösfyndsplatsen konstaterades några fasta fornlämningar och i inventeringen hittades inga nya förhistoriska objekt. I terrängundersökningarna hittades åtta försvarsbefästningar (se bilaga 6). I fyra av dem fanns betongbunkrar (Grävlingsvägen, Kalasberget, Sonnimäki 2 och Bystolas). På de andra objekten fanns lämningar av fältbefästningar, bl.a. löpgravar, eldställningar och korsuunderlag. I Måsabacka fanns också en stenfot till en barack som eventuellt byggts av ryssarna. Dessutom hittades ett stenbrott som uppenbarligen använts av ryssarna (Käringberget 2). Planområdet ligger nära arrendetidens gränszon. Enligt forskningsrapporten är det sannolikt att olika typer av fältbefästningar (t.ex. löpgravar, skyttegropar, korsun) och permanenta befästningar (t.ex. betongbunkrar) kommer fram senare. Det är svårt att observera täckta befästningar i terrängen och t.ex. sprängda bunkrars täckta och igenvuxna öppningar är farliga för den som rör sig i terrängen. En massiv betongbunker är också ett avsevärt hinder för byggande. De befästningar som har anlagts under Porkala arrendetid utgör inte fasta fornlämningar som skyddas i lagen om fornminnen, men författaren till rapporten anser att de är betydande krigs- och kulturhistoriska monument och rekommenderar att de ska skyddas och beaktas i planläggningen. Historiska vägar De nuvarande landsvägarna Gesterbyvägen och Vecklaxvägen samt Gamla Kyrkovägen/Hummelrödslansvägen kan upptäckas som byvägar redan i kartor från 1700- talet. Kulturhistoriskt betydelsefullt byggnadsbestånd, lokalt betydande byggnader På området uppgjordes en byggnadsinventering sommaren 2009 (Sigbritt Backman). I inventeringen ägnades uppmärksamhet både åt byggnadsbeståndet och bystrukturen före arrendetiden och åt byggnadsbeståndet från tiden efter arrendetiden, 1960- och 1970-talet, i synnerhet åt bostadsbyggnader som är typiska för tiden. Byggnader uppförda före Sovjetunionens arrendetid Största delen av planområdet ligger på det område som utarrenderades till Sovjetunionen år 1944. Arrendeområdets gräns löpte i väst-östlig riktning söder om Vecklax. Arrendetiden har lämnat sina spår i byggnadsbeståndet från tiden före 1944, främst ekonomibyggnader och några bostadsbyggnader. Ingen av gårdarnas gamla huvudbyggnader är bevarad. På området finns sovjettida bunkrar och lämningar efter försvarsbefästningar. På Gesterby bys område finns en byggnad kvar från tiden före arrendetiden, bostadsbyggnaden på lägenheten Gustafsberg. Lägenheten styckades från Övre Pulkus 1907. På lägenheten finns ett gult bostadshus, möjligen från början av 1900-talet, och en stor 23

ekonomibyggnad som antagligen uppförts efter arrendetiden. Bostadshusets grund är kvadersten och fasaderna spontade bräder som ovanför fönstren och i gavelfälten är vertikala och i övrigt horisontala. Fönstren med t-poster har dekorativa fönsterfoder. Samma modell förekommer på andra platser i Kyrkslätt. Byggnaden ligger invid Gesterbyvägen. I Smedsby har det funnits sex gårdar, Mosabacka, Barkas, Jussas, Ollas, Stolas och kronobostället Danibacka. Den gamla bytomten ligger på kullen, nordost om Hemträsket. Lägenheterna Barkas, Jussas, Ollas och Stolas låg i en klunga på bytomten medan Danibacka låg en bit norrut från de andra lägenheterna och Mosabacka en bit västerut. På samma plats där bostadshuset på Danibacka (lägenhet 8:38) som varit kronoboställe, bl.a häradsskrivarboställe, funnits byggde man ca år 1970 ett nytt bostadshus vars yttre sedermera har reparerats. En del av det gamla husets källare och terrasser har bevarats. Mittemot bostadshuset finns en länga bestående av äldre ekonomibyggnader, bland annat en bod och en loftbod som uppges vara byggd 1843. Lägenheten 8:47 Rocket Hill är utbruten från Danibacka och byggnaderna på den har utgjort en del av gårdscentrum på Danibacka. Bostadsbyggnaden är byggd efter arrendetiden och exteriören har renoverats. På samma tomt finns tre nyare ekonomibyggnader, antagligen uppförda efter arrendetiden, samt en gammal bod. Den nuvarande huvudbyggnaden på lägenhet 3:4 Ollas har uppförts av stockar som tagits tillvara från en gammal järnvägsbyggnad i Hangö. Till exteriören liknar huset en traditionell parstuga som försetts med glasveranda. Enligt registret har huset uppförts här 1977. Nedanför det gula bostadshuset finns ett långt rödmålat bostadshus som omges av rödmålade ekonomibyggnader. Den del av bostadshuset som ligger närmare vägen är ursprungligen en gammal stuga som förlängts. Mellan bostadshuset och vägen finns en transformator som är uppförd före arrendetiden. Ekonomibyggnader är byggda efter arrendetiden. Byggnaderna bildar en välavvägd helhet som finkänsligt anpassats till kulturlandskapet. På lägenheten 1:58, Neljän tuulen kukkula, fanns tidigare ekonomibyggnader, bl.a. en ladugård, som hörde till Mosabacka gårdscentrum. Bostadshuset på Mosabacka låg på andra sidan vägen. Av det gamla byggnadsbeståndet har endast ett lider och ett AIV-torn bevarats. På lägenheten finns nuförtiden en bostadsbyggnad av tegel. Smedsby gård (4:208) Bystolas/Smedsby gård bildades på 1850-talet genom sammanslagning av Ollas, Barkas och Bystolas. Under arrendetiden förstördes 24 av 36 byggnader på Smedsby gård och 1961 uppfördes en ny huvudbyggnad av vita tegel. På gårdstunet finns förutom huvudbyggnaden rödmålade ekonomibyggnader och bland annat en inspektorsbostad som antagligen är från år 1916. Bostaden har drag av nyklassicism. Väggarna är fodrade med gulmålad locklistpanel och knutfodren har formen av pilastrar. Mellan inspektorsbostaden och Vecklaxvägen finns en tork, möjligen från början av 1900-talet. Torken är byggd på en gammal grund av kvadersten. Invid torken finns en gammal gråstenskällare som inte är i bruk. På lägenheten som hör till Smedsby gård, lägenhet 4:79 Tjurkulla III, finns en ladugård, ett bostadshus och ett kärrlider. Vecklaxvägen delar fastigheten i två delar. Kärrlidret i klassicistisk stil ligger norr om vägen. En del av byggnaden består av ett 24

öppet förvaringsutrymme. Taket bärs upp av pelare. Väggarna är fodrade med locklistpanel och knutfodren är formade som pilastrar. I gavelfälten finns bågformade fönster som nu blivit täckta, grunden är lagd av kvadersten. På södra sidan av Vecklaxvägen finns en stora vinkelbyggd tegelladugård från 1917. I det östra gavelfältet finns följande inskription inhuggen under en krona: WR/BYGGD/året /1917, 1963. Det senare årtalet hänsyftar antagligen på att ladugården då blivit renoverad. Ladugården hade före arrendetiden i den östra gaveln två torn, antagligen för ensilage. Tornen saknas nu, men invid den södra gaveln finns ett lägre nyare torn. Ladugården användes som arbetsverkstad tills den förstördes i en brand vårvintern 2012. På nordöstra sidan av Vecklaxvägen finns ett gult bostadshus med flera bostäder. Huset som troligen härstammar från 1920-talet är byggt i klassicistisk stil. Knutfodren har formen av pilastrar, väggarna är täckta med locklistpanel och grunden är lagd av kvadersten. Fönstren har antagligen blivit utbytta efter arrendetiden. Plåttaket med tegelprofil är relativt nytt. Fastigheten Bergtorp (nuv. lägenhet 4:10) bildades 1927 då ett backstugusittarområde om 1,4 ha bröts ut från Berghult. På lägenheten finns reparationsutrymmen för en bilverkstad, ett bostadshus från 1970-talet, ett mindre hus, antagligen från slutet av 1950-talet eller 1960-talet. Det äldre bostadshuset är byggt på grunden till ett hus som tidigare funnits på platsen. På tomten finns även en bunker från arrendetiden. Enligt ägaren är bunkern hel och har t.o.m. använts som förvaringsutrymme för bildäck. På lägenheten Kojan (8:3) vid stranden av Humaljärvi på en liten udde finns en liten kvadratisk rödmålad stockstuga med valmtak. Stugan har tidigare tillhört Danibacka. Stugan som härstammar från 1800-talet är kulturhistoriskt och lokalhistoriskt värdefull. En bild och uppgifter om kojan ingår i boken Kyrkslätt socken skriven år 1900 av J.E. Rosberg och Uno A. Fleege. Småhusbebyggelse uppförd efter arrendetiden i Gesterby by Trädgårdsmästare Harald Wasastjerna inköpte 1909 lägenheten Dalkulla 1:2 vid Humaljärvis strand och anlade här en trädgård med perenna växter. Trädgården var den första i sitt slag i Kyrkslätt och en av de förnämsta i vårt land vad artrikedomen beträffar. År 1922 såldes villan till direktör Richard Kankkonen som ytterligare förstorade trädgården (Kyrkslätt förr och nu s. 221). På lägenheten finns nu två bostadshus och en bastu vid stranden. Bostadshusen har sadeltak och mörktjärade väggar som täcks av stående lockpanel. Det äldre huset, byggt omkring 1960, har lågt sadeltak och väggar fodrade med stående lockpanel. Stenfoten av kvadersten har, enligt ägaren, byggts av stenar från grunden till ett hus som tidigare funnits på tomten. Det äldre bostadshuset är ett välbevarat exempel på 1960- talets låga småhusarkitektur. På lägenheten Stenbacka 2:10 finns ett rött tegelhus i en våning. Enligt byggnadsinspektionens register har bygglovet getts 1967. Mot vägen vetter en lång fasad med garage, ingång och rum med mindre fönster. På andra sidan där huset bildar en vinkel finns en skyddad gård. Mot gården vetter stora fönster. Taket är ett svagt sluttande pulpettak som följer terrängens lutning. Byggnaden är ett välbevarat exempel på tegelhus från slutet av 1960-talet. På lägenhet 2:12 Björkebo ligger ett tidstypiskt vitt tegelhus med hög takkant av trä 25