Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)



Relevanta dokument
Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm

Rikspolisstyrelsens IT-system OBS-portalen

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm

Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

SÄKERHETS- OCH Ändrade förhållanden under verkställighet av hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, m.m. 1.

Polismyndigheten i Östergötlands läns behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten

Yttrande 1 (5) Datum

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Kvinnojourernas roll och finansiering samt det manliga perspektivet bör finnas med bland de frågeställningar som närmare ska analyseras.

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den maj 2015

Yttrande över Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Bilaga 5 Referensformulär för valfrihetssystem inom hemvården i Skövde kommun

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B R 22. Ert datum

Följa upp, utvärdera och förbättra

Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen,

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Tillsynsrapport Företagsbot

Polisens trafiksäkerhetsarbete.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Intern åtkomst till personuppgifter hos Migrationsverket

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE

Bedrägerier en samverkansmodell Västeråsmodellen. Rapport

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

Våld i nära relationer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Regeringens skrivelse 2012/13:47

Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Reviderad Reviderad

OS./. riksåklagaren ang. våldtäkt m.m.; nu fråga om utfående av kopior av ljudupptagningar av förhör vid tingsrätten och i hovrätten

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR REGISTERNÄMNDEN FÖR ÅR 2001; M.M.

Åklagarmyndigheten är en brottsbekämpande myndighet vars främsta uppgift

Yttrande över Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)

Dödsfallsutredningar Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott

Återkallelse enligt 15 inkassolagen (1974:182) av tillstånd att bedriva inkassoverksamhet

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, Rapport 2014:9

KS 19 6 NOVEMBER 2013

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun Mora

Samverkansavtal mellan polis och kommun

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Kungl. Tekniska högskolans hantering av överklaganden

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 01. Ert datum

Begångna brott Sexuellt utnyttjande av barn

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut Dnr :1248.

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret

Transkript:

ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) Inledning Med anledning av det rubricerade betänkandet har Regeringskansliet, Näringsdepartementet, begärt Riksåklagarens synpunkter på innehållet i betänkandet. Åklagarväsendet är sedan den 1 januari 2005 organiserat som en myndighet; Åklagarmyndigheten. Riksåklagaren är chef för myndigheten. Ärendet har beretts på som också har inhämtat yttrande från två åklagarkamrar. Med hänsyn till det nu sagda lämnas detta yttrande av Åklagarmyndigheten. Övergripande synpunkter Våldsbrott mot kvinnor utgör ett allvarligt samhällsproblem. Att bekämpa denna brottslighet är en prioriterad uppgift för rättssystemet. Det är emellertid viktigt att problemet angrips på bred front. Insatser, inom såväl som utanför rättsväsendet, på central nivå såväl som på myndighets- och lokal nivå, är viktiga i arbetet med att reducera brottsligheten. Även om detta arbete har varit framgångsrikt i vissa avseenden visar utredningens utvärdering av myndighetsuppdragen (kap. 4) att mycket kvarstår att göra. Utredningen har gjort en analys av de hinder och strukturer som motverkar ett könsmedvetet arbete på de områden som dessa uppdrag gällde (kap. 7). Jag instämmer delvis i de slutsatser utredningen drar i denna fråga. Utredningen har därutöver - även om detta inte synes ha ingått i uppdraget lagt fram en rad förslag till åtgärder som omfattar många samhällsområden och som i flera fall är mycket långtgående. Utredningens överväganden och förslag (kap. 8) är redovisade i all korthet. Av betänkandets nästan 300 sidor utgör förslagskapitlet drygt tio. Förslagen har i vissa fall närmast karaktären av idéskisser. Utredningen har också på några ställen uttryckligen överlåtit lagstiftningsfrågan till regeringen. Det är med andra ord svårt ha någon be- Postadress Gatuadress Telefon Telefax Box 2565 Västra Hamngatan 1 031-739 41 00 031-739 42 50 403 17 GÖTEBORG

ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 2 (5) stämd uppfattning om förslagen på grundval av det befintliga underlaget. Vad gäller de förslag som rör åklagarväsendet kan jag dock konstatera att sådana specialenheter för mäns våld mot kvinnor och barn som utredningen efterfrågar redan har inrättats inom Åklagarmyndigheten. Utredningen har vidare föreslagit att en nationell expertgrupp för mäns våld mot kvinnor och barn tillsätts. Jag menar att förslaget har vissa fördelar men att frågan bör bli föremål för ytterligare utredning. Utredningens förslag om inrättande av kommunala enheter med inriktning på mäns våld mot kvinnor och barn är intressant. Erfarenheterna från den verksamhet med myndighetssamverkan som bedrivs av Malmö stad får i allt väsentligt anses goda. Det bör finnas förutsättningar att etablera sådana verksamheter på flera ställen i landet. Kapitel 4 Kvinnofridsuppdragens genomförande Även om det, såsom inledningsvis nämnts, finns brister i Åklagarmyndighetens arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor bör vissa direkta felaktigheter i utredningens utvärdering påpekas. Åklagarväsendet har under en följd av år satsat stora resurser på att bekämpa våld mot kvinnor. Bl.a. har under de senaste åren flera kamrar i landet genomfört omfattande analyser av vad som finns att göra för att höja lagföringen i dessa ärenden. Vidare har åklagare deltagit i samverkanskonferenser, utbildning i hot- och riskbedömning samt farlighetsbedömning rörande våld mot kvinnor. Många åklagarkammare har deltagit i myndighetsgemensamma projekt som syftar till att öka medvetenheten i samhället om att våld mot kvinnor förekommer och skall bekämpas. Riksåklagaren har under år 2004 i en vidareutbildningssatsning i samarbete med bl.a. Brottsoffermyndigheten genomfört ett seminarium kring objektivitet i yrkesrollen. Utbildningsformen har varit en interaktiv teaterföreställning, som skildrar en mycket vardaglig situation med våld mot en närstående kvinna och hur denna händelse hanteras av rättsväsendets aktörer. Syftet har varit att få deltagarna att reflektera över hur egna uppfattningar och värderingar kan komma att styra hur man uppfattar kravet på objektivitet och att detta krav inte sällan kolliderar med ett rimligt bemötande av brottsoffer. Den bild av Åklagarmyndigheten, som utredningen redovisar, som ointresserad att föra upp frågan om mäns våld mot kvinnor på dagordningen i myndighetens verksamhet (s. 72 f.) har således ingen verklighetsgrund. Uppdraget att utforma åtgärdsprogram eller policydokument för arbetet med frågor som rör våld mot kvinnor fullgjordes genom att Riksåklagaren i enlighet med regeringens direktiv uppdrog åt de lokala åklagarmyndigheterna att utfärda sådana dokument (s. 76). Uppdraget i denna del är alltså verkställt. I övrigt vill jag lämna följande kommentarer.

ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 3 (5) Även om andelen brottsmisstankar som lett till lagföring ökade med två procent under år 2004 jämfört med föregående år är lagföringsnivån, som utredningen framhåller (s. 87 f.), oacceptabelt låg. Det är oroande att alla resurser som har satsats inom detta område ännu gett en så liten effekt på lagföringen. Ytterligare ansträngningar krävs alltså för att nå en godtagbar nivå. Det är nödvändigt att vidta en rad olika åtgärder såsom kompetens- och kvalitetsutveckling samt förbättrat samarbete med polisen. En åtgärd med detta syfte har varit omorganiseringen av åklagarväsendet till en myndighet. Ett annat problem som utredningen lyfter fram uppstår när kvinnan tar tillbaka sina uppgifter om mannens våld (s. 89 f.). Åklagaren bör i dessa situationer självklart inte lättvindigt lägga ner förundersökningen utan i stället agera offensivt. Det kan inte nog betonas att lagföringen är starkt beroende av förundersökningarnas kvalitet. När det gäller våld mot kvinnor och barn är det oftast helt avgörande att förstahandsåtgärderna håller hög kvalitet, dvs. de åtgärder som vidtas redan innan en förundersökning har inletts och innan åklagare kan påverka polisens arbete. Om inte bevisningen dokumenteras initialt kan det vara omöjligt att reparera de brister som uppkommit. Det är alltså av vikt att ett ingående målsägandeförhör hålls kort efter händelsen och att kvinnans eventuella skador dokumenteras på ett korrekt och fullständigt sätt. Det är också en angelägen fråga för rättsväsendet att förbättra rutinerna vad gäller bemötandet av och stödet till kvinnan. För åklagarnas del kan det röra sig om att exempelvis i större utsträckning verka för att målsägandebiträde förordnas för kvinnan på ett tidigt stadium av utredningen. Åklagares engagemang i sådana målsägandefrågor omfattas av ett särskilt utbildningsprojekt inom Åklagarmyndigheten och är även uppmärksammat i en rapport som har sammanställts av Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen efter inspektion av våldtäktsärenden under år 2004. Besöksförbud har visat sig vara ett effektivt verktyg för att skydda kvinnor som utsatts för våld. Sedan besöksförbudsinstitutet infördes år 1988 har antalet utfärdade besöksförbud ökat kontinuerligt och uppgick år 2004 till drygt 4 000. Antalet polisanmälda överträdelser av besöksförbud var enligt Brottsförebyggande rådets preliminära statistik cirka 3 700 under år 2004. Utredningen påpekar att det är oroväckande att besöksförbudet i så liten utsträckning efterlevs (s. 89). Jag delar den uppfattningen. Här bör dock noteras att det inte är ovanligt att samma person anmäls för upprepade överträdelser och att det därför är svårt att av statistiken utläsa hur många av besöksförbuden som har överträtts. Frågan omfattas av den utvärdering av lagen om besöksförbud som Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra. Kapitel 7 Motstånd och strukturer som motverkar ett könsmaktsmedvetet arbete med mäns våld mot kvinnor Det finns enligt utredningen olika faktorer som motverkar arbetet med mäns våld mot kvinnor. Utredningen nämner bl.a. bristande resursprioritering och

ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 4 (5) att arbetet inte organiserats på ett sådant sätt att frågan arbetats in i myndighetens ordinarie verksamhet. Det anförs också att arbetet brister i kontinuitet, institutionalisering och politisering. Inom åklagarväsendet har det emellertid, som nämnts, under en följd av år satsats ansenliga resurser på att bekämpa våld mot kvinnor. Ytterligare ett steg har tagits i denna riktning genom inrättandet av den nya Åklagarmyndigheten den 1 januari i år. Den nya myndigheten ersätter de tidigare sju myndigheterna Riksåklagaren och de sex regionala åklagarmyndigheterna. Genom omorganisationen till en samlad myndighet kommer resurser som tidigare krävts för administrativa uppgifter att kunna omfördelas till utveckling och drift av den operativa åklagarverksamheten. Metod- och rättsutveckling samt rättslig uppföljning och tillsyn av verksamheten kommer att ledas från fyra utvecklingscentrum med ett nationellt ansvar för bekämpningen av vissa brottstyper. Dessa har inrättats i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Mäns våld mot kvinnor rör främst ansvarsområdena för Utvecklingscentrum Umeå och. Utvecklingscentrum Umeå är ansvarig för bl.a. brottsofferfrågor. s rättsområde omfattar bl.a. vålds- och sexualbrotten, brotten grov kvinnofridskränkning och olaga hot, samt lagen om könsstympning och lagen om besöksförbud. Omorganisationen till en samlad myndighet har inneburit att förutsättningarna för en effektivare lagföring ökat väsentligt. I utvecklingscentrumen i Umeå och Göteborg finns det således särskilda tjänster som avser kompetensområdet mäns våld mot kvinnor. Även i övrigt har utvecklingen mot specialisering fortsatt när det gäller bekämpning av våld mot kvinnor och på allt fler platser genomförs arbetet i nära samverkan med särskilda polisgrupper. Samverkan sker i olika former, alltifrån inrättande av särskilda familjevåldsenheter med både specialiserade polisutredare och åklagare till regelbunden åklagarkontakt med polisens utredningsmän, deltagande i särskilda samverkansgrupper, samverkansprojekt och metodutvecklingssamarbete. På vissa ställen sker samverkan på likartat sätt inom en åklagarregion medan annan utveckling är starkt lokalt förankrad. Oavsett vilken samverkansform som används är inriktningen att förbättra utredningsarbetet. I detta sammanhang skall också nämnas Riksåklagarens begäran om medel av regeringen för att kunna tillsätta 35 nya specialiståklagare som skall inrikta sig på familjevåld och sexualbrott. Inom detta område ingår bl.a. våld mot kvinnor. Avsikten är att Åklagarmyndigheten genom resurstillskottet skall utbilda specialister och tillsammans med polisen inrätta familjevåldsenheter inom samtliga län/kammare. Kap 8 Överväganden och förslag Utredningen föreslår att en nationell expertgrupp för mäns våld mot kvinnor och barn tillsätts. Jag menar att förslaget kan ha vissa fördelar. Det är möjligt

ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 5 (5) att den nationella expertgruppen skulle kunna vara den drivande och samordnande kraft som i allt väsentligt saknas i dag. Expertgruppens arbetsuppgifter och organisation är emellertid endast knapphändigt beskrivna. En närmare analys av förutsättningarna och lämpligheten av ett inrättande av en sådan expertgrupp bör kunna ske inom ramen för beredningen av Personsäkerhetsutredningens delbetänkande (SOU 2002:71). Utredningens förslag om att det skall inrättas en permanent specialenhet för mäns våld mot kvinnor och barn på den egna myndigheten har, som tidigare nämnts, redan realiserats inom Åklagarmyndigheten. Utredningen föreslår i detta sammanhang vissa särskilt myndighetsspecifika uppgifter som bör samordnas på varje myndighets specialenhet. För Åklagarmyndighetens del rör uppgifterna lagen om besöksförbud och en effektivare lagföring vad gäller våldsbrott mot kvinnor. Som angetts har åtgärder vidtagits på dessa områden. Utredningens förslag om inrättande av kommunala enheter med inriktning på mäns våld mot kvinnor och barn är intressant. Det finns ett behov av samverkan på lokal operativ nivå mellan handläggare på olika myndigheter. Erfarenheterna från den verksamhet med myndighetssamverkan som bedrivs av Malmö stad inom Kriscentrum för barn får i stort anses goda. Åklagarmyndigheten har fått regeringens uppdrag att tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen medverka till ytterligare etableringar av försöksverksamheter med samverkan under gemensamt tak vid utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. Det bör finnas förutsättningar att etablera sådana verksamheter på flera ställen i landet också med kvinnor som målgrupp. Från de utgångspunkter som Åklagarmyndigheten har att beakta har jag inga erinringar eller andra synpunkter vad gäller övriga förslag. Detta yttrande har beslutats av undertecknad vice riksåklagare. I beredningen har deltagit överåklagaren Birgit Thunved och extra åklagaren Erik Wendel, föredragande. Catharina Bergqvist Levin Erik Wendel