Bromstens industriområde. Inventering av industriella verksamheter samt mätning av spillvattenkvalitet år 2004.

Bromstens industriområde Inventering av industriella verksamheter samt mätning av spillvattenkvalitet år 24. Åsa Andersson R nr 35-24

SAMMANFATTNING Denna studie redovisar resultatet av Stockholm Vattens inventering av industriella verksamheter i Bromstens industriområde samt resultaten från mätningar av områdets spillvattenkvalitet. Syftet har varit att kartlägga vilka oönskade ämnen som finns i spillvattnet från ett industriområde, dels genom mätningar och dels genom besök på företagen, samt att vid företagsbesöken kontrollera kemikaliehanteringen och ställa krav på att brister som negativt kan påverka spillvattenkvaliteten åtgärdas och därigenom få tillförseln av oönskade ämnen till avloppsnätet att minska. Bromstens industriområde ligger i Spånga, i nordvästra Stockholm. Området är relativt glest bebyggt med lokaler för i huvudsak småindustri. Det finns ett hundratal företag i området med sammanlagt c:a 1 1 anställda. Inventeringen av Bromstens industriområde genomfördes under veckorna 13-14 år 24. Under denna tid besöktes de verksamheter som hade/kunde ha processvatten eller andra förorenade vatten och informerades samtidigt om Stockholm Vattens krav på industriellt avloppsvatten. Arbetet med inventeringarna resulterade i besök på 45 av företagen i industriområdet. Av dessa var 22 bilvårdsanläggningar. De kvarvarande 23 företagen utgjordes av åtta mekaniska verkstäder, två tryckerier, två skrotar, en färgtillverkare, ett djursjukhus, en idrottsanläggning och åtta företag som sysslar med uthyrning/försäljning av maskiner eller byggnadstillbehör. Sammanlagt ställdes fyra krav på miljöförbättrande åtgärder till olika verksamheter, varav tre till bilvårdsanläggningar. I tre av fallen gällde kraven brister i förvaringen av olja och/eller kemikalier. Ett krav ställdes på installation av oljeavskiljare. I samband med inventeringarna utfördes mätningar av spillvattenkvaliteten i industriområdet. Dessutom mättes spillvattenkvaliteten i grannkommunernas (Järfälla och Sundbyberg) anslutningspunkter till Stockholm Vattens nät samt i inloppstunnlar och utlopp vid Bromma reningsverk. Proverna togs ut som flödesproportionella veckoprov och analyserades med avseende på syreförbrukande ämnen (BOD, COD), närsalter (tot-n, tot-p) metaller (Zn, Mn, Cu, Fe, Mo, Pb, Co, Cd, Cr, Ni, Ag, Hg, Sb och Sn) samt organiska ämnen (ftalater, nonylfenol, tennorganiska ämnen och LAS). Resultaten har jämförts med inkommande vatten till Brommaverket och hushållsspillvatten. Det totala flödet av spillvatten genom Sundby pumpstation i Bromstens industriområde beräknades till cirka 24 m 3 per dygn. Syreförbrukande ämnen och närsalter förekom i betydligt lägre halter i spillvattnet från industriområdet än i hushållsspillvatten. Vid mätpunkten låg kvoten BOD/COD på,35. Jämfört med inkommande vatten till Bromma reningsverk innehöll spillvattnet från mätpunkten i Bromstens industriområde lägre halter av samtliga av de undersökta metallerna med undantag av mangan, nickel och kadmium. Höga halter av silver och kvicksilver uppmättes i Järfällas anslutningspunkt till Stockholm Vattens spillvattennät. Av totalt 27 undersökta organiska ämnen återfanns 12 i spillvattnet från Bromstens industriområde. Halterna av nonylfenol och nonylfenoletoxylater, tennorganiska föreningar och LAS var något högre i spillvattnet från industriområdets mätpunkt än vid de andra provtagningspunkterna.

FÖRORD Inventeringen av Bromstens industriområde har genomförts som en del av arbetet inom projekt ReVAQ, ett projekt vars främsta syfte är att försöka klarlägga om användningen av vattenburna avloppssystem kan utvecklas så att slam från dessa kan användas på odlad mark i ett hållbart perspektiv i enlighet med de nationella miljömålen. I enlighet med ReVAQ har Stockholm Vatten åtagit sig att inventera mindre industriella verksamheter. Den första inventeringen utfördes under hösten 22 då Vinsta företagsområde i Vällingby besöktes. Under 23 inventerades Ulvsunda industriområde i två omgångar. Under de kommande åren planerar Stockholm Vatten att genomföra ytterligare ett antal industriområdesinventeringar inom Bromma avloppsreningsverks upptagningsområde. Inventeringen av Bromstens industriområde och tillhörande mätningar har genomförts av Miljö- och utvecklingsavdelningen, enheten för Industri och samhälle under våren 24. Beställare har varit Peter Hugmark. Ansvarig för undersökningens uppläggning och genomförande har varit Åsa Andersson. Klas Öster och Peter Johansson har svarat för provtagningsutrustning och genomförandet av provtagningar. Vid inventeringen av industrierna har samtliga medarbetare på Industri och samhälle deltagit. Stort tack till personalen på Stockholm Vattens avloppslaboratorium som utfört merparten av analyserna. Tack även till personalen på Bromma reningsverk som ansvarat för provtagningen i reningsverket och inloppstunnlarna. Stockholm i oktober 24 Peter Hugmark Enhetschef MI

INNEHÅLL 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Mål... 1 2 Tidigare undersökningar... 2 2.1 Bromstens industriområde... 2 2.2 Vinsta företagsområde... 2 2.3 Ulvsunda industriområde... 2 2.4 Bilvårdsinventering... 3 3 Krav på miljöskyddsåtgärder... 3 3.1 Industriell verksamhet... 3 3.2 Bilvårdsanläggningar... 3 4 Områdesbeskrivning... 4 4.1 Brommas upptagningsområde... 4 4.2 Bromstens industriområde... 4 4.2.1 Spillvatten... 5 4.2.2 Dagvatten... 5 5 Inventering... 5 5.1 Urval... 5 5.2 Genomförande... 5 5.3 Krav på åtgärder... 6 5.4 Uppföljning... 6 5.5 Resultat... 6 6 Provtagning... 7 6.1 Provtagningsplatser... 7 6.2 Provtagningsförfarande... 8 6.3 Analyser... 8 6.4 Metoder... 8 7 Resultat... 9 7.1 Flöde... 9 7.2 Närsalter och syreförbrukande ämnen... 9 7.3 Metaller...11 7.4 Organiska ämnen...16 8 Jämförelser med tidigare undersökningar... 18 8.1 Processvattenutsläpp från företag i Bromsten...19 8.2 Tidigare undersökta industriområden (Vinsta och Ulvsunda)...19 8.2.1 Flöde...19 8.2.2 Syreförbrukande ämnen och närsalter...19

8.2.3 Metaller...2 8.2.4 Organiska ämnen...23 9 Slutsatser... 23 1 Referenser... 25 Bilaga 1: Karta över Bromstens industriområde Bilaga 2: Provtagningspunkter Bilaga 3: Intressanta företag och branscher Bilaga 4: Besökta företag i Bromstens industriområde Bilaga 5: Inventeringsprotokoll för industrier Bilaga 6: Inventeringsprotokoll för bilvårdsanläggningar Bilaga 7: Krav på miljöskyddsåtgärder vid bilvårdsanläggningar Bilaga 8: Analysmetoder Bilaga 9: Analysresultat

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Under åren 22-25 deltar Stockholm Vatten AB i projekt ReVAQ (Ren Växtnäring från Avlopp). Projektet är en fortsättning på den tidigare verksamheten inom "Öppen Dörr!" och är ett samverkansprojekt mellan kommunala VA-verk, livsmedelsföretagen (Li), lantbrukarnas riksförbund (LRF), Naturskyddsföreningen (SNF) samt konsument och handel. Syftet är att klarlägga om användningen av vattenburna avloppssystem kan utvecklas så att slam från dessa system kan användas på odlad mark i ett hållbart perspektiv i enlighet med de nationella miljömålen. Som en del i detta arbete genomförs olika slags åtgärder ute i samhället för att minska tillförseln av oönskade ämnen till avloppet. En åtgärd är inventering av små industriella verksamheter för att ta reda på vad dessa bidrar med i form av föroreningar till spillvattensystemet samt att vid behov även ställa krav på förebyggande åtgärder. Detta arbete kommer för Stockholm Vattens del att genomföras i form av industriområdesinventeringar. Tanken är att samtliga industriområden inom Brommas upptagningsområde skall kontrolleras under den tid projektet löper. Den första inventeringen genomfördes i Vinsta företagsområde (f.d. Johannelunds industriområde) i Vällingby under hösten 22. Under året därefter gjordes en genomgång av Ulvsunda industriområde i Bromma. Som nästa område har Bromstens industriområde i Spånga valts ut och området har besökts under våren 24. Till skillnad från de två tidigare undersökta industriområdena i Vinsta och Ulvsunda fanns ingen gammal undersökning av industriområdet i Bromsten att jämföra resultaten med. Därför har endast en genomgång av några av de större företagens miljörapporter gjorts som en jämförelse längre bakåt i tiden. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att: besöka de företag som har/kan ha processvatten eller andra förorenade vatten, kontrollera kemikaliehanteringen, främst med tanke på risk för utsläpp till spillvattennätet, ställa krav på att brister som negativt kan påverka spillvattnets kvalité åtgärdas, jämföra spillvattenkvaliteten från industriområdet med inkommande vatten till Bromma reningsverk, grannkommuner, hushållspillvatten m.m. kartlägga vilka oönskade ämnen som finns/kan finnas i spillvattnet från ett industriområde. 1.3 Mål Stockholm Vattens inriktningsmål 5 lyder Mindre mängd miljöstörande ämnen till avloppsnätet. Under inriktningsmålet finns resultatmål. I resultatmål 5:3 anges att kraven på rötslam enligt lagstiftning och slamöverenskommelsen skall klaras (Stockholm Vatten AB, 23). Från 23 kompletteras mål 5:3 med Rötslammet från Brommaverket skall klara kraven enligt projekt ReVAQ samt senast år 26 ha en Cd/P-kvot på högst 27 samt år 21 en Cd/P-kvot på högst 24 mätt som årsmedelvärde i mg/kg. I Stockholm Vattens handlingsplan för projekt ReVAQ anges att mindre industriella verksamheter ska inventeras. 1

2 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR 2.1 Bromstens industriområde Någon tidigare undersökning av spillvattenkvaliteten i Bromstens industriområde har inte genomförts. Däremot har både miljöförvaltningen i Stockholms stad och Stockholm Vatten tidigare besökt företagen i området i samband med bl.a. tillsynskampanjer och ett oljeutsläpp till Bällstaån. 2.2 Vinsta företagsområde Under hösten 22 genomfördes den första industriområdesinventeringen, en undersökning av industriella verksamheter samt mätning av spillvattenkvalité i Vinsta företagsområde i Vällingby (Andersson, 23). Under inventeringsperioden besöktes 5 av områdets c:a 18 verksamheter. Besöken resulterade i totalt 16 krav på miljöförbättrande åtgärder, främst anmärkningar på brister i förvaringen av olja och kemikalier samt krav på igensättning av golvbrunnar. Vid årsskiftet 23/24 hade 14 av dessa krav lett till åtgärder. I samband med inventeringen genomfördes även mätningar på spillvattenkvalitén inom och efter industriområdet samt provtagningar på biohud och sediment från industriområdet. Proven analyserades med avseende på syreförbrukande ämnen, närsalter, metaller (Zn, Pb, Co, Cd, Ni, Mn, Cr, Cu, Fe, Ag, Mo, Hg, Sb och W) samt organiska ämnen (PAH, BTEX, ftalater, nonylfenol, fenoler och LAS). Undersökningen visade att metallhalterna i spillvattnet från industriområdet var lika höga som vid en tidigare mätning 199, dock hade flödet minskat sedan dess vilket medfört en minskning av de totala föroreningsmängderna. Jämfört med inkommande vatten till Brommaverket var halterna av silver och kvicksilver kraftigt förhöjda i spillvattnet från industriområdet och halterna av kadmium, krom, bly, zink och volfram var något förhöjda. Av de organiska ämnena förekom främst fenol och p-kresol i höga halter i Vinsta företagsområde. 2.3 Ulvsunda industriområde Under 23 genomfördes en inventering av Ulvsunda industriområde i Bromma (Andersson, 24). Under två inventeringsperioder besöktes 83 av områdets c:a 7 verksamheter. Besöken resulterade i totalt 22 krav på miljöförbättrande åtgärder, främst anmärkningar på brister i förvaringen av olja och kemikalier samt krav på igensättning av golvbrunnar. I juli 24 hade 18 av dessa krav lett till åtgärder. I samband med inventeringen genomfördes även mätningar av spillvattenkvalitén i norra respektive södra delen av industriområdet, i anslutningspunkterna från Järfälla och Sundbyberg samt i inloppstunnlar och utlopp från Bromma reningsverk. Flödesproportionella veckoprov togs ut och analyserades med avseende på syreförbrukande ämnen, närsalter, metaller (Zn, Pb, Co, Cd, Ni, Mn, Cr, Cu, Fe, Ag, Mo, Hg, Sb, Sn och W) samt organiska ämnen (PAH, BTEX, ftalater, nonylfenol, fenoler och LAS). Undersökningen visade att syreförbrukande ämnen och närsalter förekom i betydligt lägre halter i spillvatten från industriområdet än i hushållsspillvatten. Jämfört med inkommande vatten till Brommaverket var halterna av zink, bly och krom förhöjda i spillvatten från norra delen av området. Av de organiska ämnena återfanns PAH i högre halt i spillvatten från industriområdet än vid de andra provtagningspunkterna. Höga halter av 4-NF-monoetoxylat uppmättes i spillvatten från södra delen av området. 2

2.4 Bilvårdsinventering Under åren 1995-1999 genomfördes en inventering av i stort sett alla dåvarande bilvårdsanläggningar (bilverkstäder, bensinstationer, biltvättar, bilplåt, garage större än 5 m 2, rekonditioneringsanläggningar, m.fl.) i Stockholm och Huddinge (Ekerot & Westerberg 1999). 1553 besök gjordes i Stockholm och 11 i Huddinge. Bland annat visade det sig att c:a en tredjedel av alla bilvårdsanläggningar saknade oljeavskiljare trots att det funnits krav på detta i mer än 2 år. Andra brister som upptäcktes vid besöken var t.ex. avsaknad av oljenivålarm till oljeavskiljaren, att det funnits avlopp i smörjgropar eller att spillolja förvarats på sådant sätt att eventuellt läckage kunnat nå golvbrunn. Inventeringen innebar bl.a. att 4 skriftliga krav på miljöskyddsåtgärder ställdes. Till och med december 23 hade c:a 3 av dessa ärenden lett till åtgärder. Inventeringen gav också goda kunskaper om vilka typer av verksamheter som bedrivs vid bilvårdsanläggningarna, de vanligaste bristerna ur VA-synpunkt samt information om hur många fordon som tvättas vid anläggningarna. För Bromstens industriområde innebar inventeringen att områdets 17 dåvarande bilvårdsanläggningar besöktes. Besöken resulterade i skriftliga krav på miljöskyddsåtgärder till fem av anläggningarna. Fyra anläggningar anmodades installera oljeavskiljare och en anläggning ombads att sätta igen olämpligt placerade brunnar vid sin uppställningsplats. I april 24 hade två av anläggningarna ännu inte installerat någon oljeavskiljare, den ena har fått dispens tills vidare så länge ingen tvätt av bilar förekommer. Vid båda anläggningarna förekommer att man sköljer av enstaka bilar vid behov. Vid de övriga tre anläggningarna har kraven åtgärdats. 3 KRAV PÅ MILJÖSKYDDSÅTGÄRDER 3.1 Industriell verksamhet För industriell verksamhet ställer Stockholm Vatten krav på interna miljöförbättrande åtgärder såsom användandet av bästa tillgängliga reningsteknik, slutning av processer, återanvändning av sköljvatten samt återföring av koncentrat till bad, kemikalieåtervinning och utbyte av miljöfarliga kemikalier mot mer miljöanpassade. För att förhindra utsläpp till avloppsnätet ska golvbrunnar inte finnas i produktionslokaler eller kemikalieförråd, alternativt vara kragade eller stängda. Kemikalier och bad ska aldrig ledas till avloppsreningsverken. Många typer av tvättvätskor och bad från industriell verksamhet är farligt avfall som skall tas om hand separat. 3.2 Bilvårdsanläggningar De krav som Stockholm Vatten AB ställer på bilvårdsanläggningar finns angivna i Krav på miljöskyddsåtgärder vid bilvårdsanläggningar (Bilaga 7). Grundkravet är att garage vars yta överskrider 5 m 2 och samtliga bilvårdsanläggningar ska ha oljeavskiljare, vilken ska vara utrustad med ett optiskt och akustiskt oljenivålarm. Utgående vatten från oljeavskiljaren får innehålla högst 5 mg olja per liter, mätt som oljeindex, och ska ledas till spillvattennätet. Oljeavskiljaren ska tömmas så ofta att den alltid uppfyller sin funktion, dock minst två gånger per år. Bedömning om annan tömningsfrekvens än två gånger per år kan ske från fall till fall. Tömning och borttransport ska göras av godkänd transportör, eftersom allt innehåll i oljeavskiljaren är klassat som farligt avfall. För bensinstationer gäller att tanköar ska vara under tak och anslutna till spillvattennätet via oljeavskiljare. 3

4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Brommas upptagningsområde Bromma avloppsreningsverk behandlar avloppsvatten från Stockholms norra och västra delar, Sundbyberg samt större delen av Järfälla och en liten del av Ekerö (Figur 1). Avloppsvattnet leds in till Bromma reningsverk via tre olika inloppstunnlar: Hässelbytunneln, Järvatunneln och Riksbytunneln. Flödet i de olika tunnlarna fördelar sig enligt följande, uttryckt i procent av inkommande flöde till Brommaverket: Hässelbytunneln 29 %, Järvatunneln 55 % och Riksbytunneln 16 % (Tommy Giertz 22). Medelflödet in till verket var 19 m 3 per dygn under år 23. Figur 1. Brommas upptagningsområde. Antalet anslutna personer till Bromma reningsverk uppgick under år 23 till totalt c:a 286 5 st. (industrianslutning tillkommer). Därav var följande antal anslutna från grannkommunerna: Sundbyberg 33 8, Järfälla 56 85 och Ekerö 1 (Gull-May Sjöberg 23). 4.2 Bromstens industriområde Bromstens industriområde ligger i Spånga, i nordvästra Stockholm (se karta Bilaga 1). Industriområdet började byggas ut under 194-talet men mer än en tredjedel av den nuvarande bebyggelsen har tillkommit efter 198. Området är relativt glest bebyggt med lokaler för i huvudsak småindustri. Stora delar används för lagerverksamhet och uppställningsplatser. 4

Det finns ett hundratal företag i området med sammanlagt c:a 1 1 anställda. Ungefär hälften av dessa personer finns på företag med färre än 2 anställda. Endast tre företag har fler än 5 anställda. De största enskilda branscherna är varuförsörjning och företagsservice. Största arbetsställen är Skattemyndigheten i Stockholm, SUN Chemical AB och ARE Jcdecaux AB (USK, 22). Avloppsvattnet från Bromstens industriområde leds via Hässelbytunneln till Bromma reningsverk, där det behandlas. Inom området är avloppsnätet duplicerat, d.v.s. dag- och spillvatten leds i separata ledningar, dagvattnet till recipient och spillvattnet till reningsverk. De verksamheter och branscher som främst bidrar med processvatten till avloppet ges en mer utförlig beskrivning i Bilaga 3. 4.2.1 Spillvatten Spillvattnet från Bromstens industriområde leds till en pumpstation på Borghöjdsvägen Sundby pumpstation. Till denna pumpstation avleds också spillvatten från delar av Tensta, Bromsten och Solhem (Bilaga 1). Inom hela detta område är avloppsnätet duplicerat. Uppskattningsvis upptar industriområdet ungefär 15 % av det område som utgör Sundby pumpstations tillrinningsområde. Resten av området består av bostadsområden i olika former, både flerfamiljshus och enfamiljshus, skolor, daghem och grönytor. 4.2.2 Dagvatten Dagvattnet från industriområdet avleds till Bällstaån, för att sedan via Bällstaviken rinna ut i Ulvsundasjön. 5 INVENTERING Inventeringen av Bromstens industriområde genomfördes under veckorna 13-14 år 24. Under denna tid besöktes de verksamheter som hade/kunde ha processvatten eller andra förorenade vatten och informerades samtidigt om Stockholm Vattens krav på industriellt avloppsvatten. 5.1 Urval Företag med förmodade processvattenutsläpp eller andra förorenade vatten, t.ex. verkstadsoch ytbehandlingsindustrier, grafiska verksamheter, bilvårdsanläggningar och tvätterier, valdes ut som viktiga besöksobjekt. Urvalet grundade sig främst på uppgifter från Gula Sidorna (Gula Sidorna, www) och MIIR (MI:s IndustriRegister). Genom telefonsamtal och besök på området fastställdes slutligen vilka av företagen som skulle besökas. 5.2 Genomförande Inför besöken iordningställdes en inventeringsblankett för industrianläggningar (Bilaga 5). För besöken på bilvårdsanläggningar användes en särskild inventeringsblankett för bilvårdsanläggningar hämtad från MIIR (Bilaga 6). 5

Besökstider bokades in i förväg inför besöken på de större industrianläggningarna, verkstäderna, tvätterierna och de stora bilvårdsanläggningarna. Mindre verkstäder och industrianläggningar besöktes utan att någon tid bokats i förväg. Vid besöken antecknades typ av verksamhet, processer, ev. reningsutrustning, lagring av kemikalier m.m. på inventeringsblanketten och eventuella brister ur avloppsvattensynpunkt vid anläggningarna kontrollerades. Samtliga uppgifter registrerades efter besöken i MIIR. Personalen på anläggningarna informerades också om Stockholm Vattens krav i de fall där erforderliga miljöskyddsåtgärder saknades. 5.3 Krav på åtgärder Efter besöken skickades skriftliga krav ut till de anläggningar där brister ur avloppsvattensynpunkt konstaterats. Breven ställdes till fastighetsägaren i de fall där kraven gällde fasta installationer (t.ex. installation av oljeavskiljare eller igengjutning av golvbrunnar) och av praktiska skäl direkt till verksamhetsutövaren då de gällde enklare åtgärder (t.ex. invallning av kemikalier m.m.). Normalt har fastighetsägaren fått 6 månader på sig att genomföra nödvändiga åtgärder för fasta installationer varefter ärendena följts upp. För enklare ingrepp, såsom invallning av kemikalier, sattes tidsgränsen till 3 månader. 5.4 Uppföljning De krav som ställts till följd av besöken kommer att följas upp med påminnelser om inte intyg på att de föreskrivna åtgärderna utförts har inkommit till Stockholm Vatten inom föreskriven tid. Om åtgärder ändå inte vidtas kommer uppföljning att ske i samråd med miljöförvaltningen. 5.5 Resultat Arbetet med inventeringarna resulterade i besök på 45 av företagen i Bromstens industriområde (Bilaga 4). Av dessa var 22 bilvårdsanläggningar. De kvarvarande 23 företagen utgjordes av åtta mekaniska verkstäder, två tryckerier, två skrotar, en färgtillverkare, ett djursjukhus, en idrottsanläggning och åtta företag som sysslar med uthyrning/försäljning av maskiner och/eller byggnadstillbehör. Ett stort tryckeri, Silco AB, besöktes inte i samband med industriområdesinventeringen eftersom verksamheten regelbundet besöks och kontrolleras av Stockholm Vatten. Detsamma gäller för Stena Metall. Inget besök gjordes heller på ingenjörsfirma Welland då miljöförvaltningen nyligen varit där på tillsynsbesök. Eftersom både miljöförvaltningen i Stockholms stad och Stockholm Vatten tidigare besökt företagen i området, bl.a. i samband med tillsynskampanjer, så hade de flesta av verksamheterna ordnat med skyddsåtgärder för att förhindra utsläpp till spillvattennätet. Av de 22 bilvårdsanläggningar som besöktes uppfyllde de flesta de krav Stockholm Vatten ställer på bilvårdsanläggningar. Vid tolv av de besökta anläggningarna fanns oljeavskiljare, sju anläggningar hade inget behov av oljeavskiljare på grund av verksamheten (t.ex. däckverkstäder och plåt- och lackverkstäder) och en anläggning saknade avlopp helt och hade istället en separat tank för spillvatten från sin spolplatta. Två anläggningar saknade oljeavskiljare. En av dem sysslade med bilförsäljning och har fått tillsägelse att sluta med biltvätt. Vid den andra anläggningen upptäcktes att avloppet var felkonstruerat så att spillvatten från anläggningen rann ut i Bällstaån istället för till spillvattennätet. 6

De brister som kunde konstateras hos de bilvårdsanläggningar som inte uppfyllde kraven var avsaknad av invallning runt oljetråg och kemikaliedunkar (två anläggningar) och avsaknad av oljeavskiljare (en anläggning). En anläggning fick också påpekanden om det olämpliga i att tvätta bilar i lokal utan oljeavskiljare (se ovan). Av de bilvårdsanläggningar som besöktes vid bilvårdsinventeringen 1995-1999 fanns 14 stycken fortfarande kvar vid inventeringen 23. De två besökta tryckerierna delade lokal och maskiner. Båda var svanenmärkta och jobbade med att sluta system för att minska processvattenutsläppen. De utsläpp till avlopp som ändå förekom var plåtsköljvatten (från silverfri plåt) och vatten från valstvätt. Valsarna tvättas med högtryck och vattnet filtreras innan det leds till avlopp. På verkstäderna som besöktes uppgavs att det mesta arbetet utfördes på annan plats än verkstadslokalerna i Bromsten, t.ex. vid olika byggen. De besökta lokalerna saknade i de flesta fall avlopp och i de fall oljor och skärvätskor använts samlades dessa upp och togs om hand. Av de företag som sysslade med uthyrning/försäljning av maskiner och/eller byggnadstillbehör hade hälften enbart sanitärt avlopp. Två företag hade oljeavskiljare och två företag ansågs inte behöva någon oljeavskiljare med anledning av verksamheten. På den besökta idrottsanläggningen fanns brister i förvaringen av olja och kemikalier. Vid ett eventuellt läckage fanns risk för att olja och kemikalier skulle kunna nå avlopps- eller dagvattennätet. De båda besökta skrotanläggningarna saknade avlopp. Allt farligt avfall samlas upp och tas om hand. Inte heller färgtillverkaren eller djursjukhuset hade några processvattenutsläpp. Hos färgtillverkaren samlas allt process- och tvättvatten upp och tas om hand. Kemikalier lagras utomhus på gården, som fungerar som en stor invallning. Även på djursjukhuset samlades allt farligt avfall upp och togs om hand. Kemikalier förvarades i ett speciellt kemikalierum och samtliga golvbrunnar hade golvbrunnsskydd. Sammanlagt ställdes fyra krav på miljöförbättrande åtgärder till olika verksamheter, varav tre till bilvårdsanläggningar. I tre av fallen gällde kraven brister i förvaringen av olja och/eller kemikalier. Ett krav ställdes på installation av oljeavskiljare. 6 PROVTAGNING I samband med inventeringen utfördes även provtagningar på spillvatten från Bromstens industriområde, på spillvatten i anslutningspunkterna från Järfälla och Sundbyberg samt på inloppstunnlarna och utloppet i Bromma reningsverk. Provtagningen genomfördes under perioden 22 mars 2 april 24 (veckorna 13-14). Proverna analyserades med avseende på syreförbrukande ämnen, närsalter, metaller och organiska ämnen. 6.1 Provtagningsplatser Som provtagningsplats för spillvattnet från Bromstens industriområde valdes Sundby pumpstation vid Borghöjdsvägen i Bromstens industriområde ut. Pumpstationen tar förutom spillvattnet från Bromstens industriområde även emot spillvatten från delar av Tensta, Bromsten och Solhem (se Bilaga 1). Från pumpstationen pumpas vattnet vidare till Hässelbytunneln för att ledas till Bromma reningsverk. Vid verket togs prover ut på spillvattnet i de tre inloppstunnlarna (Hässelby, Järva och Riksby). Prov togs även ut på utloppet från verket samt i Järvatunnelns anslutningspunkter för spillvatten från grannkommunerna Järfälla och Sundbyberg (se Bilaga 2). 7

6.2 Provtagningsförfarande För provtagningen av det samlade spillvattnet från Bromstens industriområde i Sundby pumpstation användes en vakuumprovtagare av typen Swedmeter WS3, ombyggd för provtagningar med avseende på organiska föroreningar. Provtagaren monterades i pumpstationens sump och tog ut tidsstyrda prover, tre per timme. Som provtagningskärl användes 1-liters glasflaskor. Vid provtagningen i Brommaverkets tre inloppstunnlar samt i utloppet användes anläggningens egna provtagare, tre stycken tidsstyrda Swedmeter WS4 som vardera tog ut sex prov per timme. I Riksbytunneln fungerade dock inte den fasta provtagaren så den ersattes under provtagningsperioden av en WS3. För ftalatprovtagningen monterades även en extra provtagare på Riksbytunneln, en Swedmeter WS3 med bara glas och teflon i kontakt med provvattnet. För provtagningen på Järfällas vatten användes en Swedmeter WS3. Provtagaren monterades i kommunens anslutningspunkt i Hjulsta och tog ut tidsstyrda prover, tre per timme. Provtagningen på spillvattnet från Sundbyberg gjordes i mätrännan i bergtunneln vid Solvalla ( Underverket ). En batteridriven vakuumprovtagare av typ EPIC 11 monterades i mätrännan och även den tog ut tidsstyrda prover, tre per timme. Provtagningspunkterna kontrollerades regelbundet. Under provtagningsomgången togs delprov in varje dag måndag - fredag. Delproverna kördes sedan direkt till Stockholm Vatten där de blandades till representativa veckoprov och frystes in i väntan på analys. Av de insamlade vattnen bereddes två veckosamlingsprover, vecka 13 och vecka 14. Oorganiska parametrar analyserades som två veckoprover. När det gäller de organiska parametrarna har vecka 13 sparats medan vecka 14 sänts för analys. Slutligen togs ett extra dygnsprov ut på samtliga provpunkter, förutom Sundbyberg och Brommas utlopp, mellan den 1-2 april för analys av BOD och COD. 6.3 Analyser I Tabell 1 (se följande sida) redovisas de analyser som gjordes på avloppsvatten från Bromstens industriområde, Järfälla, Sundbyberg samt de tre inloppstunnlarna till Brommaverket (Häselbytunneln, Järvatunneln och Riksbytunneln), liksom de analyser som gjordes på utgående vatten från Brommaverket. 6.4 Metoder Analyserna har genomförts av Stockholm Vattens eget avloppslaboratorium samt två anlitade laboratorier, Analytica AB och AnalyCen AB. De metoder som använts vid analyserna liksom vilket laboratorium som utfört dem redovisas i Bilaga 8. 8

Tabell 1. Analyserade parametrar i spillvatten från Bromstens industriområde, Järfälla, Sundbyberg och de tre inloppstunnlarna till Brommaverket samt i utgående vatten från Brommaverket. Analys Grannkommuner Inloppstunnlar till Brommaverket Syreförbrukande ämnen (BOD 7, COD Cr) Närsalter (tot-n, tot-p) Metaller till SV (Zn, Mn, Cu, Fe, Mo, Pb, Co, Cd, Cr, Ni, Ag, Hg) Metaller till Analytica (Pb, Cd, Cr, Hg, Ag, Sn, Sb, Mo) Metaller till Analytica (Sb, Sn ) Organiska Ämnen (Nonylfenol, LAS, tennorganiska föreningar) Organiska Ämnen Bromstens industriområde Järfälla (Ftalater) a) Endast tennorganiska föreningar analyserades. Sundbyberg Hässelby Järva Riksby Bromma -verket Utgående vatten X X X X X X - X X X X X X X X X X X X X X - - - - - - X X X X X X X - X X X X X X X a) X X X X - - - 7 RESULTAT 7.1 Flöde Det totala flödet av spillvatten genom Sundby pumpstation beräknades till cirka 24 m 3 per dygn utifrån känd pumpkapacitet och drifttid (WASTE, 23a). Flödet i de tre inloppstunnlarna till Brommaverket, Hässelby-, Järva- och Riksbytunneln, beräknades utifrån det totala flödet in till verket under provtagningsperioden och fördelade sig enligt följande: Järvatunneln 566 6 m 3 /vecka, Hässelbytunneln 298 8 m 3 /vecka och Riksbytunneln 164 8 m 3 /vecka. Det totala flödet av spillvatten till Brommaverket under provtagningsperiodens två veckor uppgick till 2 6 m 3 (WASTE, 23b). Enligt dessa beräkningar utgör spillvattenflödet från Sundby pumpstation uppskattningsvis knappt 6 % av flödet i Hässelbytunneln och knappt 2 % av det totala flödet av spillvatten in till Brommaverket. Eventuell nederbörd under provtagningsperioden borde inte ha inneburit någon påverkan på flödet eftersom ledningsnätet i hela området är duplicerat. 7.2 Närsalter och syreförbrukande ämnen De uppmätta halterna av syreförbrukande ämnen och närsalter i spillvatten från Hässelbytunneln, Järvatunneln och Riksbytunneln, Järfälla, Sundbyberg och Bromstens industriområde har jämförts med inkommande vatten till Bromma reningsverk under 23 (Stockholm Vatten, 24) och jämförande värden på hushållsspillvatten (Grannkommuner och Skarpnäck, 23). De halter som redovisas i figurerna nedan är medelvärden beräknade 9

utifrån två veckoprov, med undantag av BOD 7 och COD Cr där de redovisade halterna utgörs av ett dygnsprov. Resultaten i sin helhet presenteras i Bilaga 9. BOD mg/l COD mg/l 4 35 8 7 Hushållsspillvatten Hushållsspillvatten 3 25 2 15 Hässelby 1 5 Järva Riksby Järfälla Sundbyberg Bromsten Bromma ink. 23 6 5 4 3 2 1 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbyberg Bromsten Bromma ink. 23 Figur 2. Halter av BOD och COD i inloppstunnlarna till Brommaverket, grannkommunernas anslutningspunkter och Bromstens industriområde jämfört med inkommande vatten till Bromma reningsverk 23 samt hushållsspillvatten. De uppmätta halterna av BOD och COD i inloppstunnlarna och i grannkommunernas anslutningspunkter var ungefär lika höga eller något lägre än motsvarande halt i inkommande vatten till Bromma reningsverk (se Figur 2). I Sundby pumpstation var däremot halterna av både BOD och COD lägre. Jämfört med hushållsspillvatten var halterna av både BOD och COD avsevärt lägre vid samtliga provtagningspunkter. Kvoten mellan BOD/COD kan användas som ett mått på nedbrytbarheten. Om kvoten är låg, d.v.s. understiger c:a,4 kan man anta att avloppsvattnet innehåller ämnen som inte är lättnedbrytbara. I Sundby pumpstation låg kvoten BOD/COD på,35. Vid de övriga provtagningspunkterna låg kvoten på,46-,55 och i inkommande vatten till Brommaverket var kvoten,5. I hushållsspillvattnet var kvoten,48. 14, 12, tot-p mg/l 6 5 tot-n mg/l Hushållsspillvatten Hushållsspillvatten 1, 8, 6, 4, 2, Järva Hässelby Riksby Sundbyberg Bromma ink. Järfälla Bromsten 23 4 3 2 1 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbyberg Bromsten Bromma ink. 23, Figur 3. Halter av totalfosfor och totalkväve i inloppstunnlarna till Brommaverket, grannkommunernas anslutningspunkter och Bromstens industriområde jämfört med inkommande vatten till Bromma reningsverk 23 samt hushållsspillvatten. De uppmätta halterna av fosfor och kväve i Järvatunneln, grannkommunernas anslutningspunkter och Sundby pumpstation låg på samma nivå som motsvarande halter i inkommande vatten till Bromma reningsverk (Figur 3). I Hässelbytunneln och Riksbytunneln uppmättes dock något lägre halter av både fosfor och kväve. Jämfört med hushållsspillvatten var halterna av både fosfor och kväve avsevärt lägre vid samtliga provtagningspunkter. 1

7.3 Metaller De uppmätta halterna av metaller i spillvatten från Hässelbytunneln, Järvatunneln och Riksbytunneln, Järfälla, Sundbyberg och Bromstens industriområde har jämförts med beräknade värden på inkommande vatten till Bromma reningsverk under 23 samt uppmätta halter av metaller i utgående vatten från Bromma reningsverk (Figur 4). En jämförelse har även gjorts med tidigare uppmätta metallhalter i hushållsspillvatten (Grannkommuner och Skarpnäck, 23) (Figur 5). Beräkningarna av metallhalterna i inkommande vatten till Bromma reningsverk baseras på mätningar av metallinnehållet i slam och fällningskemikalier samt utgående vatten från verket under år 23. Detta gör det svårt att göra en rättvis jämförelse mellan de uppmätta halterna vid provtagningspunkterna och inkommande vatten till Brommaverket, vilket bör tas i beaktande då figurerna studeras. De uppmätta halterna som redovisas i Figur 4 och Figur 5 nedan är medelvärden beräknade utifrån två veckoprov. Resultaten i sin helhet presenteras i Bilaga 9. Jämfört med inkommande vatten till Bromma reningsverk innehöll spillvattnet från Sundby pumpstation lägre halter av samtliga av de undersökta metallerna med undantag av mangan, nickel och kadmium. Manganhalten uppmättes till 66,5 µg/liter i Sundby pumpstation. Vid de övriga provtagningspunkterna, där halterna låg på ungefär samma nivå som inkommande vatten till Brommaverket, varierade manganhalten mellan 23-38 µg/liter. Manganhalten i utgående vatten från Brommaverket var ungefär lika hög som i inkommande vatten till verket. Orsaken är att mangan ingår som en komponent i den fällningskemikalie som används vid verket (c:a,3 % av innehållet i den använda fällningskemikalien heptahydrat utgörs av mangan). Mangan och manganföreningar används framförallt i legeringar t.ex. stål. De förekommer också i batterier (brunsten) som sickativ, svetselektroder, bränsletillsatsmedel och vid glastillverkning för blekning av järnföreningar (Johansson och Zimerson, 1993). Nickelhalten var något högre i spillvattnet från Bromstens industriområde än vid de andra provtagningspunkterna. Detsamma gällde även för Riksbytunneln. Den något förhöjda nickelhalten där kan troligtvis förklaras av en inblandning av fällningskemikalier. Strax innan vattnet leds in till Bromma reningsverk doseras nämligen järnsulfat i spillvattnet. På grund av ett högre flöde i Järvatunneln däms det fällningskemikalie-behandlade vattnet upp i Riksbytunneln, där provtagningsutrustningen sitter. Det medför förhöjda halter av de metaller som ingår i järnsulfaten d.v.s. framför allt järn men även nickel, kobolt, krom och mangan. Liksom för mangan sker inte någon minskning av nickelhalten i reningsverket, vilket beror på metallinnehållet i fällningskemikalien (c:a 2 ppm utgörs av nickel). Nickel tillförs avloppsreningsverken främst från ytbehandlingsindustrier och förekommer liksom krom i rostfritt material. Kadmiumhalten i spillvattnet från Bromsten låg på samma nivå som halten i inkommande vatten till Brommaverket, kring,1 µg/liter. Vid de övriga provtagningspunkterna varierade halterna mellan,7-,2 µg/liter. Högst kadmiumhalt uppmättes i Sundbybergs anslutningspunkt, där var halten dubbelt så hög som i inkommande vatten till Brommaverket. En stor del av det kadmium som tillförs avloppet kommer från hushållen, från biltvättanläggningar och från konstnärsfärger. Kadmium finns som stabilisator i PVC-plast, som legeringsmetall, färgmetall, färgpigment och i batterier. 11

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Zink µg/l 7 6 5 4 3 2 1 Mangan µg/l Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbyb. Bromsten Bromma in Bromma ut Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbyb. Bromsten Bromma in Bromma ut 6 Koppar µg/l 12 Järn µg/l 5 1 4 8 3 6 2 4 1 2 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbyb. Bromsten Bromma in Bromma ut 25 2 Molybden µg/l <2 <2 <2 <2 <2 <2 <2 4,5 4 3,5 Bly µg/l 15 1 5 3 2,5 2 1,5 1,5 <1 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut 1,6 Kobolt µg/l,25 Kadmium µg/l 1,4 1,2 1,8,6,4,2 <1 <1 <1 <1 <1 <1,2,15,1,5 <,5 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut 3,5 Krom µg/l 8 Nickel µg/l 3 2,5 2 1,5 1,5 <1 7 6 5 4 3 2 1 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut 12

2,5 Silver µg/l 1,2 Kvicksilver µg/l 2 1 1,5 1 <1 <1 <1 <1 <1,8,6,4,5 <,1,2 <,5 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Antimon µg/l <,1 3 2,5 2 1,5 1,5 Tenn µg/l <,5 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbybyb. Bromsten Bromma in Bromma ut Figur 4. Metallhalter i inloppstunnlarna till Brommaverket, grannkommunernas anslutningspunkter, Bromstens industriområde och utgående vatten från Brommaverket jämfört med inkommande vatten till Bromma reningsverk 23. (Anm. Metallhalterna i inkommande vatten till Bromma reningsverk är beräknade utifrån innehållet av metaller i slam och fällningskemikalier samt i utgående vatten från verket under år 23.) I Järfällas anslutningspunkt uppmättes höga halter av silver och kvicksilver. Silverhalten var ungefär dubbelt så hög som inkommande vatten till Brommaverket och kvicksilverhalten c:a fem gånger så hög. Järfälla kommun har besökt alla sina tandläkare och gjort en amalgamavskiljarkontroll under 1999. Under 22 har arbetet följts upp med ett informationsutskick om riskerna med förorenade avlopp och möjligheten att söka LIP-bidrag. Eventuellt kan någon kvicksilversanering vara förklaringen till de höga kvicksilver- och silverhalterna. Om amalgamutsläpp är orsaken till de förhöjda kvicksilver- och silverhalterna borde dock halten silver vara lägre eftersom kvicksilver och silver förekommer i amalgam i förhållandet 2:1. En möjlig förklaring kan också vara att det prov som togs ut inte var representativt utan innehöll en eller flera kvicksilverpartiklar som gav stort utslag vid analysen. För att reda ut orsaken till de förhöjda halterna i Järfällas anslutningspunkt bör nya prov tas. Järfällas miljö- och hälsoskyddsavdelning har informerats om de höga halterna. Silver tillförs avloppsvattnet bl.a. från grafisk och fotografisk verksamhet samt från tandvårdsmottagningar (amalgam och röntgenfilm). Silver kan även förekomma i kemisk analysverksamhet och elektronisk utrustning. Källor till kvicksilver i avloppsvatten är framför allt tandvårdsverksamhet (amalgam) men även laboratorier (instrument, termometrar, analysreagens), tillverkning av elektriska komponenter och laboratorieutrustning. Kvicksilver kan också förekomma i värmeanläggningar och panncentraler (termometrar och manometrar). Kvicksilver som släpps ut till avloppsledningar kan ligga kvar lång tid efter det att utsläppen upphört. Det finns därigenom risk för att kvicksilverförorenade sediment kontinuerligt läcker ut i avloppsvattnet. 13

Inga anmärkningsvärda halter uppmättes för vare sig zink, koppar, bly eller krom vid någon av provtagningspunkterna. Däremot upptäcktes en tydlig skillnad mellan de uppmätta kromhalterna i inloppstunnlarna och grannkommunernas anslutningspunkter jämfört med det beräknade värdet på kromhalten i inkommande vatten till Bromma reningsverk. Vad detta beror på är svårt att säga men tidigare analyser av krom i spillvatten tyder på att krom i stor utsträckning förekommer i partikulär form i spillvattnet vilket gör att metallen till viss del undgår att fångas upp av provtagningsutrustningen (se avsnittet om tenn nedan). Beräkningarna av kromhalten i inkommande vatten är dessutom något osäkra då c:a hälften av den uppmätta krommängden i reningsverksslammet härstammar från fällningskemikalier, vilkas innehåll av krom är varierande. Vid mätningar med ICP-MS av inkommande vatten till Bromma reningsverk några veckor under sommaren/hösten 24 låg kromhalten på mellan 2-3 µg/l (Stockholm Vattens avloppslaboratorium, 24). Zink har stor användning som korrosionsskydd och legeringsmetall men förekommer också i pigment. Zink tillförs avloppsvattnet bl.a. från zinkoxid som används inom verkstadsbranschen (aktivator och pigment), från ytbehandlingsindustri (förzinkningsprocesser) och från biltvättanläggningar (korrosion av plåt). Koppar tillförs främst avloppsvattnet från tappvattensystemen (varmvattenberedare och kopparrör), men en del kan även komma från biltvättar och verkstadsindustri. Bly tillförs avloppsvattnet bland annat från biltvättar. Metallen förekommer i plastvaror som UV-stabilisator och används i ackumulatorbatterier, som pigment i rostskyddande färg, m.m. Krom tillförs avloppsreningsverken bl.a. genom avloppsutsläpp från verkstads- och ytbehandlingsindustrier och från biltvättanläggningar. Andra källor till krom skulle kunna vara bilvårdsanläggningar och eventuellt ytbehandlingsföretag. Bromstens industriområde var den enda av provtagningspunkterna där antimon inte förekom i halter över detektionsgränsen på <,1 µg/liter. Den högsta halten,,85 µg/liter, uppmättes i Sundbybergs anslutningspunkt. Vid de övriga provtagningspunkterna varierade antimonhalten mellan,45-,55. Antimon har sin största användning som legeringsmetall och flamskyddsmedel samt används av elektronikföretag i små mängder inom produktionen. Vid samtliga provtagningspunkter var tennhalten lägre än den beräknade halten på 2,5 µg/liter i inkommande vatten till Brommaverket. Den högsta halten, 1,59 µg/liter, uppmättes i spillvatten från Bromstens industriområde. I inloppstunnlarna till verket och i grannkommunernas anslutningspunkter varierade halterna mellan,57-1,5 µg/liter. Att det skiljer en del mellan det beräknade värdet på tennhalten i inkommande vatten och de uppmätta tennhalterna kan kanske förklaras med att tenn främst förekommer i partikulär form i spillvatten. Partiklarna är för tunga för att hållas i suspension och tennet förs därför framåt längs med ledningsnätets botten. Vid provtagningar som denna tas prov ut ungefär mitt i spillvattenflödet, vilket medför att tunga partiklar som tenn oftast inte kommer med. Detta gäller även andra metaller, t.ex. kvicksilver. Tenn används som korrosionsskydd på järnplåt samt som legeringsmetall med koppar och bly. Tenn kan också förekomma som en komponent i amalgam. Varken molybden eller kobolt förekom i halter över respektive detektionsgräns på <2 µg/liter (molybden) och <1 µg/liter (kobolt). Kobolthalten var liksom mangan- och nickelhalten ungefär lika hög i utgående vatten från Brommaverket som i inkommande vatten. Orsaken är att även kobolt ingår som en komponent i den fällningskemikalie som används vid verket (c:a 4 ppm utgörs av kobolt). 14

Den huvudsakliga industriella användningen av molybden är i olika legeringar. Kobolt har också en stor användning i legeringar men används även i pigment, katalysatorer och kemiska material. Jämfört med metallhalter som tidigare uppmätts i hushållsspillvatten (Grannkommuner och Skarpnäck, 23) var halterna av metaller i spillvatten från Sundby pumpstation lägre eller ungefär lika höga (se Figur 5). Halterna av nickel, kvicksilver, molybden och tenn var ungefär lika höga i de båda vattnen. Halterna av zink och koppar var ungefär hälften så höga i spillvattnet från Sundby pumpstation som i hushållsspillvattnet och halterna av bly, kadmium och antimon var ungefär en tredjedel. Kadmiumhalten var ungefär fyra gånger så hög i hushållsspillvattnet som i spillvattnet från Bromstens industriområde. Silverhalten är svår att jämföra eftersom halten i hushållsspillvatten inte överstiger detektionsgränsen på <1 µg/liter. Det undersökta spillvattnet från Sundby pumpstation i Bromstens industriområde utgörs av en blandning av spillvatten från industriområdet och hushållsspillvatten från de omgivande bostadsområdena (se Bilaga 1). Dock saknas mätningar över hur stor del av pumpstationens flöde som kommer från industrier respektive bostäder. Detta gör att det är svårt att bedöma de uppmätta metallhalterna i förhållande till hushållsspillvatten förmodligen utgörs en stor del av det undersökta spillvattnet från Sundby pumpstation av hushållsspillvatten, som normalt innehåller lägre halter av de flesta metaller än processavloppsvatten från industrier. 16 14 Sundby pumpstation Hushållsspillvatten 12 1 8 6 4 2 µg/l*1 µg/l*1 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l <1 <,1 Zn Cu Pb Ni Cr Cd Ag Hg Mo Sb Sn Figur 5. Metallhalter i spillvatten från Sundby pumpstation jämfört med motsvarande halter i hushållsspillvatten 15

7.4 Organiska ämnen I figurerna 6-9 redovisas ett urval av de uppmätta halterna av organiska ämnen i spillvatten från Hässelbytunneln, Järvatunneln och Riksbytunneln, Järfälla, Sundbyberg och Bromstens industriområde. En fullständig förteckning över samtliga analysresultat presenteras i Bilaga 9. Av de tio olika ftalater som undersöktes påträffades tre i mätbara halter vid någon av provtagningspunkterna (Figur 6). Dietylftalat förekom i mätbara halter vid samtliga fyra provtagningspunkter medan di-isobutylftalat och di-(2-etylhexyl)-ftalat (DEHP) endast förekom i mätbara halter i Järfällas anslutningspunkt. Inget talar för att Bromstens industriområde skulle stå för en stor användning av ftalater då inga anmärkningsvärda halter uppmätts i Sundby pumpstation. De högsta ftalathalterna uppmättes i Järfällas anslutningspunkt, där summahalten av ftalater uppgick till 6,9 µg/liter. I Sundbybergs anslutningspunkt och Bromstens industriområde var halterna något lägre, 2,8 µg/liter respektive 2,3 µg/liter. Vid undersökningar av inkommande vatten till reningsverk har halter upp till c:a 5 µg/liter uppmätts för DEHP. Andra typer av ftalater har förekommit i halter mellan,1-4 µg/liter (Paxéus, 1999). Ftalater används som mjukgörare i plaster, men förekommer även i lim, lacker, kosmetika och industrioljor. I PVC-plast kan upp till halva vikten utgöras av ftalater. Summa ftalater µg/l 8 7 6 5 di-(2-etylhexyl)ftalat di-isobutylftalat dietylftalat 4 3 2 <1,5 <,6 <1,5 <,6 <1,5 <,6 1 Hässelby Järfälla Sundbybyberg Bromsten Figur 6. Uppmätta halter av ftalater i Hässelbytunneln, Järfällas och Sundbybergs anslutningspunkter samt Bromstens industriområde. Av nonylfenol (NF) och nonylfenoletoxylater (NFE) uppmättes de högsta halterna för 4-NFmonoetoxylat. Halter på mellan 13-26 µg/liter uppmättes för 4-NF-monoetoxylat vid de olika provtagningspunkterna, med undantag av Hässelbytunneln där halten var avsevärt lägre. 4- nonylfenol, 4-NF-dietoxylat, 4-oktylfenol, 4-OF-monoetoxylat och 4-OF-dietoxylat förekom i mätbara halter vid så gott som samtliga provtagningspunkter, dock inte i några anmärkningsvärda halter. Nonylfenol och nonylfenoletoxylater har tidigare uppmätts i halter upp till ungefär 35 µg/liter i inkommande vatten till olika reningsverk (Paxéus, 1999). Nonylfenol bildas när nonylfenoletoxylater bryts ned. NFE används framför allt i industriella specialrengörings- och avfettningsmedel. NFE används även som emulgeringsmedel i t.ex. vattenbaserade färger. När etoxylaterna kommer ut i spillvattnet och ledningsnätet påbörjas nedbrytningen till nonylfenol. Beroende på temperatur och uppehållstid kan olika mycket av 16

nonylfenoletoxylaterna omvandlas till nonylfenol. Denna process gör det svårt att jämföra olika analysresultat. Nonylfenol och nonylfenoletoxylater µg/l 3 25 2 15 1 4-nonylfenol 4-NF-monoetoxylat 4-NF-dietoxylat 4-oktylfenol 4-OF-monoetoxylat 4-OF-dietoxylat 5 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbyb. Bromsten Figur 7. Uppmätta halter av nonylfenol och nonylfenoletoxylater i inloppstunnlarna till Brommaverket, Järfällas och Sundbybergs anslutningspunkter samt Bromstens industriområde. Fem av de åtta undersökta tennorganiska föreningarna förekom i mätbara halter vid samtliga provtagningspunkter, huvudsakligen i form av mono- och diorganiska tennföreningar. Högst halt uppmättes vid Sundby pumpstation i Bromstens industriområde där totalhalten av de undersökta tennföreningarna uppgick till c:a 25 ng/liter. I Järvatunneln uppmättes en något lägre halt, c:a 2 ng/liter, medan halten i de två andra inloppstunnlarna samt i grannkommunernas anslutningspunkter varierade mellan c:a 5-16 ng/liter. Organiska tennföreningar ng/l 3 25 2 15 1 Monobutyltenn Dibutyltenn Tributyltenn Monooktyltenn Dioktyltenn 5 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbyb. Bromsten Figur 8. Uppmätta halter av tennorganiska föreningar i inloppstunnlarna till Brommaverket, Järfällas och Sundbybergs anslutningspunkter samt Bromstens industriområde. 17

Som en jämförelse kan nämnas att monobutyltenn (MBT) och dibutyltenn (DBT) tidigare uppmätts i halter på 431 och 99 ng/liter respektive 252 och 3 ng/liter i gråvatten från ett bostadsområde i Stockholm. För svartvatten låg motsvarande halter på 35,5 och 16,4 ng/liter för MBT respektive 96,2 och 21,2 ng/liter för DBT (Palmquist, 21). Tennorganiska föreningar används huvudsakligen för stabilisering av PVC-plast men förekommer även i båtbottenfärger, lacker och som desinfektionsmedel. I Sverige finns numera ett förbud mot tennorganiska ämnen i bottenfärg för mindre båtar, vilket gjort att halterna av bl.a. tributyltenn (TBT) i sjöar och hav har minskat. Linjära alkylbensensulfonater, LAS, förekom i mätbara halter vid fyra av provtagningspunkterna. Högst halt uppmättes i Sundby pumpstation i Bromstens industriområde,,11 mg/liter, men nästan lika höga halter uppmättes också både i Järvatunneln och Sundbybergs anslutningspunkt. I Järfällas anslutningspunkt var halten något lägre. LAS är en anjonisk tensid och ingår i tvätt och rengöringsprodukter. Tidigare hade LAS en stor användning i tvättmedel i Sverige men eftersom miljömärkningskraven inte tillåter LAS har användningen minskat betydigt sedan mitten på 9-talet. Fortfarande återfinns dock betydande mängder LAS i rötslam från våra reningsverk vilket tyder på att produkter som innehåller LAS finns på marknaden.,12 LAS mg/l,1,8,6,4,2 <,2 <,2 Hässelby Järva Riksby Järfälla Sundbyberg Bromsten Figur 9. Uppmätta halter av LAS i inloppstunnlarna till Brommaverket, Järfällas och Sundbybergs anslutningspunkter samt Bromstens industriområde. 8 JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Resultaten från provtagningarna i Bromstens industriområde har jämförts med motsvarande resultat från de inventeringar som tidigare genomförts i Vinsta företagsområde i Vällingby (se avsnitt 2.2) och Ulvsunda industriområde i Bromma (se avsnitt 2.3). Till skillnad från de båda tidigare undersökta industriområdena fanns ingen gammal undersökning av Bromstens industriområde att jämföra resultaten med. Därför har istället en jämförelse gjorts mellan processvattenutsläppen nu och för c:a 1 år sedan från några av de större företagen i området. 18