Bioenergi - bakgrund och inledning Nya bränslen, nya möjligheter

Relevanta dokument
Bioenergins utveckling i Sverige

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

EU legislation on sustainability

Bioenergi Sveriges största energislag!

Läget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Etablerte og voksande bioenergimarkeder

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon?

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Växjö

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

Bioenergi mer än bara biogas

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

100 % förnybart 2050.!?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Olika uppfattningar om torv och

Hållbara biodrivmedel

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Konkurrenskraft och Klimatmål

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Nordic Energy Perspectives

Klimat- bokslut 2010

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Bioenergi Sveriges största energislag!

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Bioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

EUs hållbarhetskriterier

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

SP biogasar häng med!

Arbetstillfällen

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Ger vindkraften någon nytta?

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Biodrivmedel eller mat, eller både och?

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till?

Energiförsörjningens risker

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Resilienta mikroregioner

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Swedish Bioenergy Association

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Jordbrukets klimatpåverkan

MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Transkript:

Bioenergi Nya Bränslen nya möjligheter Värmeforskdagarna 2013 Bioenergi - bakgrund och inledning Nya bränslen, nya möjligheter Gustav Melin Stockholm 2013-01-31 1 Gustav Melin

Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa

Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp, är lika förnybart som, vind och sol.

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Svenska Bioenergiföreningen Intresseorganisation för privatpersoner och företag. Medlemsföretagen består av producenter, användare, utrustningstillverkare, konsulter, tjänsteföretag, utbildningsinstitut, m fl.

About AEBIOM European Biomass Association Represents and promotes interests of bioenergy stakeholders 30 national associations Almost 90 associated companies Activities: lobbying, workshops, newsletters, European projects, working groups, conferences and networking, etc. Based in Brussels in the Renewable Energy House. Member of EREC (European Renewable Energy Council) and WBA (World Bioenergy Association).

Total contribution of bioenergy in 2010 in EU27: 85,3 Mtoe Bioenergy targets according to national renewable energy action plans (nreaps) Total contribution of bioenergy in 2020 in EU27: 138,3 Mtoe Transport 16% Bioelectricity 12% Heat 72% Transport 21% Bioelectricity 14% Heat 65% 2010 Source: AEBIOM, based on NREAPs 2020 Note: Bioenergy is considered as the gross final energy consumption, made up of the sum of bioelectricity, biomass for heat, bioheat (CHP, DH) and transport biofuels.

Andelen förnybar energi i Sverige, 2005-2012 Sverige kommer redan i år att nå över 49 procent förnybar energi, som är EU-målet för 2020. Den gröna kurvan visar de uppmätta andelarna år för år, enligt olika rapporter från Energimyndigheten, och Svebios beräkning för 2011 och 2012, grundat på Energimyndighetens statistik och prognoser.

Global carbon budget 1750-2010 (Billion tonnes C per year) Fossil fuel & cement Deforestation Forest growth Atmospheric growth Ocean sink Global Carbon Project 2011; Updated from Le Quéré et al. 2009, Nature G; Canadell et al. 2007, PNAS

Globala utsläpp och sänkor, CO 2, 2010 10 9,14 8 6 5,01 4 2 0,87 0-2 -4 Fossila bränslen & cement "Avskogning" Skogstillväxt -2,69 Sänka i oceanerna -2,31 Ökning i atmosfären www.tyndall.ac.uk/ global-carbon-bud get-2010 Mänsklighetens utsläpp av koldioxid var 2010 nästan exakt 10 miljarder ton. Av detta hamnade hälften i atmosfären, medan hälften togs upp av haven och av ekosystemen på land, främst genom skogstillväxt. Utsläppen från förbränning av fossila bränslen var mer än tio gånger så stora som utsläppen från avskogning och annan förändrad mark-användning (global LULUCF). Källa: Global Carbon Project.

Sveriges energianvändning 2011 Naturgas 11,3 TWh, 3,0% Kol, 19,1 TWh, 5,0% Kärnkraft 49,8 TWh, 13,1% Vindkraft 5,3 TWh, 1,4% Värmepumpar 3,8 TWh, 1,0% BIOBRÄNSLE 120,3 TWh, 31,6% Bioenergi är Sveriges största energikälla, större än kärnkraft och vattenkraft tillsammans Slutlig energianvändning fördelad på energikällor. Svebios beräkning är grundad på Energimyndighetens kortsiktsprognos mars 2012. Vattenkraft 56,6 TWh, 14,9% Olja 113,9 TWh, 30,0% Andelen förnybart blir faktiskt lite lägre än de 48,9 % som man kan utläsa av denna tabell eftersom förnybarandelen ska räknas enligt "EU-metod" vilket inkluderar frivärme från små värmepumpar, men exkluderar frivärme till värmepumpar i fjärrvärme, samt hälften av avfallet och all torven. Dessutom ska man inkludera distributionsförlusterna både i fjärrvärmen och i elnäten. Det gör att förnybarhetsandelen troligen ligger på 47,8 procent (eller om så vill "omkring 48 procent").

Bra styrmedel är: Generella, PPP Polluter Pays Principle Den som orsakar ett utsläpp ska betala för det. Då styr man mot lägre utsläpp och ett miljövänligare beteende, exempelvis koldioxidskatt, svavel- och NOX-avgifter. Långsiktiga Tidsbegränsade stöd ger osäkra investeringsvillkor och gynnar ofta fel produkt eller bidragsoptimering. Teknikneutrala Innebär att de mest lönsamma lösningarna väljs för att lösa problemet, kostnadseffektivt och konkurrensskapande. Direkta stöd bara för att utveckla ny teknik, Enkla Lätta att förstå och att administrera

PELLETSFABRIKER I SVERIGE 2012 Det producerades ca 1,7 M ton pellets i Sverige 2011. Tre marknader Småskalig, villapannor och kaminer. Mellanskala/Närvärme Storskalig användning

Pelletsanvändning 1997 2011 2 500 2 000 Totalt till svenska marknaden Uppskattad utleverans till villamarknaden 1 500 1 000 500 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Total consumption of pellets in EU27, 2005-2010 (kt) 12 000 10 000 9 817 8 000 7 021 kt 6 000 4 000 3 835 4 603 6 028 2 000 0 2005 2006 2007 2008 2010 Source: Pro Pellets Austria; Pelletsatlas, 2009

Current price relations Wood Chips, delivered at plant 20 / MWh Pellets price CIF Rotterdam 30 / MWh Crude oil, Brent 2012 50 / MWh

Oil for heating are now quickly replaced globally by much cheaper wood pellets Installations of powder burners Burner size 5 50 MWth There are several suppliers of Multifuel burners that can use wood powder, coal powder, oil or natural gas. WTS, Petrokraft, Clean Combustion, Andritz etc. In September World market price of brent crude oil is 114 USD/Barrel. One barrel contains 1,7 MWh energy. One tonne of wood pellets contains 4,8 MWh, Price (World market) of 4,8 MWh Crude Oil = 240 Price of 4,8 MWh pellets delivered in port = 136

BIOKRAFT I SVERIGE 2012 El med biobränslen, torv och avfall biokraft är den tredje största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft och kärnkraft. Det finns idag 183 produktionsanläggningar för biokraft och ytterligare ett 40-tal under byggnad eller planerade. Den totala produktionen av biokraft var 10,3 TWh 2011, vilket var drygt 7 procent av Sveriges elproduktion. Produktionen sjönk 2011 jämfört med 2010, trots större installerad effekt. Det berodde på att 2011 var ett varmt år, medan 2010 var onormalt kallt. Fördelar med biokraft: Förnybart bränsle Produktion nära förbrukarna ger låga överföringsförluster Produktion under vinterhalvåret då elförbrukningen är som störst Stabil produktion, hög tillgänglighet

Elproduktion 2011 Fossilkraft 5,2 TWh, 3,6% Biokraft 10,3 TWh, 7,1% Kärnkraft 57,7 TWh, 39,8% Vattenkraft 65,7 TWh, 45,3% Biokraft, dvs el från biobränslen, avfall och torv, från kraftvärme och industriellt mottryck, gav 10,3 TWh el 2011, vilket motsvarar 7,1 procent av eltillförseln. Källa: Svensk Energi, bearbetning av Svebio. Förnybara andelen i elproduktionen var 56,6 %. Elexporten var 7,0 TWh. Vindkraft 6,1 TWh, 4,2%

Total elanvändning i Sverige netto, 1970 2012 (TWh) 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Energimyndigheten och SCB

Elproduktion GWh el i värmesektorn uppdelat på bränslen Elproduktion GWh/år 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 Fossilt, nytt Fossilt, bef Avfall/annat, nytt Avfall/annat, bef Torv, nytt Torv, bef Biobränsle, nytt Biobränsle, bef 4 000 2 000 0 2000 2004 2008 2012 2016 2020

Vindkraft i Sverige Enligt elcertifikatsystemet fanns det i Sverige år 2011: 2 036 vindkraftverk (380 nya 2011) Installerad effekt på 2 769 MW. (varav 765 år 2011) Elproduktionen från dessa uppgick till 6,1 TWh Om samtliga verk fanns vid årets början producerade de på maxeffekt 25 % av tiden.

Kall vecka i februari jämfört med varm vecka i augusti. Effektbehovet skiljer med ca 10 GW mellan de båda veckorna. Bilden ger inblick i hur elvärme gör att vi har elbrist på vintern och överskott på sommaren. Biokraften produceras bara på vintern och matchar elbehovet väl. Vattenkraftens reglerande funktion beskrivs också väl i diagrammet.

58 % förnybart i transportsektorn 2030 är möjligt & ekonomiskt rimligt - men med en stärkt elbilsutveckling når vi ännu längre!

Nuvarande och framtida användning av bioenergi i Sverige, TWh Svebios siffror till Förnybarhetsrådet 2010 2015 2020 2030 2050 Biokraft, elektricitet 12 15 20 30 40 Biodrivmedel 5 15 25 40 50 Värme, mm 123 125 130 135 140 Biototal tillförd 140 155 175 205 230

Framtida användning av bioenergi Värmemarknaden planar ut, viss konvertering från fossilt kvar inom industrin. El andelen och alfavärden förbättras vid produktion av biokraft, energikombinat byggs. Biodrivmedel Import av 94 TWh bensin och diesel ersätts av svensk produktion och import av biodrivmedel, samt teknikutveckling och el.

Bioenergipotential i Sverige? Vi kan öka väsentligt, förmodligen kan vi dubbla

Potentials for biomass (TWh) 125 129 Use 2009 Potential 100 75 69 50 39 37 45 25 0 23 12 12 4 3 Peat Waste Agriculture Black liquor Wood fuels Svebio has estimated potentials for supply of bioenergy available in 2020, here compared to the utilisation in 2009. The largest remaining potentials are in agriculture and forestry.

Världens spannmålsproduktion Miljoner ton Miljoner hektar Världens spannmålsproduktion ökar ständigt men bara i takt med efterfrågan. Man odlar bara den spannmål som någon är intresserad av att köpa. Eftersom avkastningen per hektar ökar fortare än efterfrågan minskar den areal som man odlar spannmål på.

Hektarskörd vete kg/ha, Sverige 1901-2005 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1901/1905 1921/1925 1941/1945 1961/1965 1981/1985 2001/2005 Under åren 1941-2005 var den årliga produktionsökningen 1,7 %. Mellan 1990 och 2005 bedrev Sverige politik för att minska överproduktionen av spannmål.

Ca 2 % av den globala åkermarken används för odling av energigrödor Skog 26% Gräsmark och bete 28% Åkermark 10% Energigrödor 2% Öken, berg, övrigt 34% Bebyggelse, infrastruktur 2% Globalt finns ca 1500 miljoner hektar åkermark. Biodrivmedel odlas på ca 30 miljoner hektar av dessa.

Fördelning av de två procenten energigrödor Argentina (soja) 4% USA (majs/soja) 46% Brasilien (sockerrör/ soja) 18% EU (raps/ sockerbetor/ vete) 26% Kanada (majs och vete) 1% Kina (majs och vete) 5%

Genomsnittlig årlig produktion 2008-2010 av etanol och biodiesel (miljoner liter) Etanol Biodiesel USA 42857 EU 9184 Brasilien 26091 USA 1658 Kina 7189 Argentina 1576 EU 5651 Brasilien 1550 Indien 1892 Malaysia 765 Thailand 672 Australien 627 Sydafrika 384 Thailand 584 Indonesien 210 Indonesien 369 Mexiko 64 Sydafrika 57 Tanzania 29 Mozambique 51 Mozambique 25 Tanzania 50 Övriga 6593 Övriga 1137 Totalt 91657 Totalt 17608 Som jämförelse tillverkar Agroetanol 210 miljoner liter etanol i Sverige

Vad kan användas när man skördat ett träd?

Trend för total volym rundved i svensk skog Million cubic metre standing volume, stem volume over bark from stump to tip. The total standing volume, and thus the amount of stored carbon, has doubled in Sweden s forests in the previous hundred years, thanks to reforestation and good forest management. Source: Swedish National Forest Inventory

Bioenergy potential 2050 In a report from Swedish University of Agricultural Sciences the global potentials for bioenergy were estimated to 1,135 1,548 ExaJoule, enough to supply all global energy needs. The report is available from World Bioenergy Association, www.worldbioenergy.org.

HEAT ROADMAP EUROPE 2050 Report written by: Aalborg University and Halmstad University for Euroheat & Power, Brussels Visar att Europa kan spara 14 Mrd per år om man tar tillvara dagens spillvärme från elproduktion till fjärrvärme. Pay off tid är 2 3 år och investeringarna skulle skapa tusentals lönsamma jobb i Europa.

Att satsa på kraftvärme i Europa skulla spara både pengar och utsläpp! BioPower produktion konkurrerar bättre om spillvärmen kan säljas på marknaden. Bioenergi konkurrerar väl med fossila bränslen I kraftvärme. Brist på kunskap, planning permission och föreställningar ooch fördomar är hinder. Infrastruktur fonder kan användas för att driva på besluten.

Policy decisions needed to develop the market. ETS Emission Trading Scheme, EUA currently traded at 8/CO 2 tonne. The conclusion must be that it is not difficult to fulfil the 2020-goals, regardless of German nuclear phase out and increased use of fossils. CCS Could be decided to be financed within the ETS-system CO 2 tax proposed in Energy Taxation Directive 20/ CO 2 -tonne

ILUC Indirect Land Use Change, Since the Land Use Change is not caused by production of bioenergy. Bioenergy producer have no influence to the problem and cannot change behavior to solve the problem. Thus the ILUC factor is of no use. Instead it is important to protect valuable nature and take legal actions against those who cause Direct Land Use Change. SUSTAINABILITY CRITERIA CARBON NEUTRALITY

Skogens koldioxid-neutralitet Vi menar att flera av rapporterna inom området och modelleringen som teorin bygger på kan ifrågasättas. Vi menar att det finns två vetenskapliga utgångspunkter man kan ha när man betraktar koldioxidneutralitet. Individen trädet Populationen skogen

Individen trädet Trädet måste uppenbarligen samla koldioxid innan det kan brännas och skulle inte existera om det inte var koldioxid-positivt.

Populationen skogen Skog kan vanskötas, huggas ner utan återplantering, skadas. Detta är som regel dålig ekonomi och i görs i huvudsak i det fattiga länder där äganderätten oklar eller styret korrumperat. Globala skogar ökar I volym och väl skötta skogar är koldioxidneutrala eller till och med positiva över tid. Naturliga skogar ökar inte kollagret I långa loppet.

Globala trender Som vi ser världen Fossila bränslen blir dyrare och/eller orsakar större skada per energienhet. Biodrivmedel blir allt billigare och livcykelanalysen, LCA, blir allt bättre. Det finns tillräckligt med åkermark och biomassa för kraftig expansion av både mat och energiproduktion. Efterfrågan måste komma först för att göra produktionen möjlig. Ökad bioenergianvändning och handel sprider välfärd till landsbygd och fattiga länder.

Slutkommentarer Energi kan användas väsentligt effektivare i alla länder. Många länder ska öka sin energianvändning andra kan minska. I Sverige kan bioenergin stå för mer än halva energiförsörjningen. Globala generella styrmedel måste kombineras med hållbarhetskriterier eller miljöoch skogslagstiftning, som skyddar nyckelbiotoper och hotade djurarter.