Orosmolnen har skingrats för exportindustrin Den geopolitiska oro som präglade exportklimatet i höstas verkar ha skingrats. Nu blåser varmare vindar. Exportorderläget har återigen förbättrats samtidigt som både kronan och finansieringsläget är fortsatt gynnsamt för de svenska exportföretagen. Det sammanvägda exportkreditindex, EKI, stiger från 58 till 59, vilket avspeglar ett gott finansieringsklimat och företag med goda balansräkningar. Det är positivt eftersom tillgång till finansiering, enligt exportföretagen, är en viktig nyckelkomponent till att vinna exportaffärer. Hur upplever ni den sammantagna effekten på er affär av Riksbankens minusränta? Andel positiva svar, procent 12 19 Riksbankens minusränta ifrågasatt Endast två av tio stora företag i undersökningen upplever att Rikbankens minusränta har en positiv påverkan på deras affär. Och endast ett av tio små och medelstora företag upplever att minusräntan har en positiv effekt. De flesta anser att den sammantagna effekten av Riksbankens minusränta varken gör till eller från. Samtidigt uppger företagen att kronan är viktigare än själva räntenivån. Fler order och jobb väntas I höstas uppgav exportföretagen en viss försvagad orderingång och en mer försiktig syn på anställningsplaner. Nu har orosmolnen skingrats något och företagen andas ökad optimism. En högre andel företag än för ett halvår sedan har sett orderingången öka. Och fler väntas öka antalet anställda, både i Sverige och utomlands. Index över både exportorder och sysselsättningsplaner har ökat kraftigt, vilket är positivt. Exportkreditbarometern ges ut två gånger per år. Mer information om Exportkreditbarometern finns på sid 12. Företagens exportorderläge och sysselsättningsplaner 71 66 56 59 Dec 2014 Exportorder 59 SEK:S Exportkreditindex, EKI, är ett sammansatt index bestående av 5 delindex som mäter företagens finansiella ställning, finansieringsbehov och möjligheter samt finansieringsvillkor. Marie Giertz Chefekonom SEK, AB Svensk Exportkredit marie.giertz@sek.se +46 8 613 83 32 Sysselsättning Ett index på 50 utgör ett neutralt läge. Nivåer över 50 indikerar förbättring.
Det blåser varmare vindar. Förutsättningarna är goda Det kallare klimatet från i höstas har vänts till betydligt varmare vindar nu i vår. I höstas var fokus stort på de geopolitiska riskerna och konsekvenserna av desamma på det internationella konjunkturläget. Tillväxten blev också svagare, framför allt i vår nära omvärld, vilket resulterade i prognosnedskrivningar av BNP-tillväxten globalt. Det mer osäkra läget bekräftades också i vår barometer i början av december. Sedan dess har vindarna vänt. De geopolitiska riskerna kan naturligtvis inte avskrivas helt och hållet men förutsättningarna för svensk export har ändå blivit bättre i takt med att efterfrågeläget i framför allt Tyskland har vänt upp igen. Kanske är det också så att företagen fått ytterligare ett halvår på sig att ställa om till de geopolitiska riskerna i både mellanöstern och Ukraina/Ryssland. I vår nya barometer bekräftas bilden av ett varmare klimat för företagen. Orderläget har förbättrats, företagen väntas nyanställa, finansieringsläget är fortsatt gott och kronförsvagningen bidrar positivt. Det råder dock skillnader mellan stora och mindre exportföretag. De stora företagen är mer optimistiska än de mindre företagen. En förklaring kan vara att större företag generellt är före mindre bolag i konjunkturvändningar. EKI EKI, Nuläge 61 63 Totalt Nuläge 59 58 50 57 50 1
Den svenska kapitalmarknaden fungerar väl. Det bättre läget avspeglas också i vårt sammanvägda exportchefsindex, EKI 1, som steg till 59 2 från 58 i höstas. Det är framför allt de stora bolagen som bidragit till uppgången och det är främst tillgången till finansiering som har förbättrats. Det är också nuläget som har förbättrats mest, från 58 till 61. Det visar att den svenska kredit- och kapitalmarknaden fungerar väl. Men även här råder skillnader mellan stora och lite mindre företag. De stora företagen har länge upplevt att både finansieringsvillkor och tillgången till kapital- och kreditmarknaden har varit bra medan de mindre företagen inte har upplevt tillgången som lika god. Finansieringsmöjligheterna är goda men ser olika ut Det finns alltså goda möjligheter för svenska företag till finansiering. Totalt sett har tillgången till finansiering dessutom förbättrats ytterligare det senaste halvåret. Och jämfört med förväntningarna har företagen blivit positivt överraskade. Det gäller både möjligheten till finansiering via kapital- och kreditmarknaden som via bankmarknaden. I takt med att det allmänna ränteläget har gått ner har företag kunnat finansiera sig billigt på kapitalmarknaden genom att emittera obligationer. Intresset bland investerare att låna ut pengar till företag har varit stort, vilket avspeglas i våra resultat. Däremot har inte bankmarknaden varit lika tillgänglig visar vår undersökning men även här har en förbättring skett över tid. Men likt tidigare så är det fortfarande stora skillnader i förutsättningar mellan stora företag å ena sidan och små och medelstora företag. Till och med för ett år sedan blev de mindre företagen enligt vår undersökning besvikna över finansieringsmöjligheterna. I tre undersökningar i rad uppgav de mindre företagen att de upplevt en sämre tillgång till finansiering samtidigt som de förväntat sig en förbättring. Trenden bröts i höstas när de mindre företagen för första gången upplevde en förbättring i sina finansieringsmöjligheter. Men indexsiffran är fortfarande låg och lägre än för de stora företagen. Det är dock glädjande att även de mindre företagen ser en försiktig förbättring. 1 Indexet består av 5 delindex: Företagens finansiella ställning, finansieringsbehov, exportfinansieringsbehov, finansieringsmöjligheter och finansieringsvillkor. 2 Ett index över 50 indikerar en förbättring. 2
Tillgång till finansiering, nuläge Tillgång till finansiering, nuläge Kapitaloch kreditmarknaden Totalt Bankmarknaden 61 60 58 45 63 52 40 Tillgång till finansiering, 55 52 Har företaget under de senaste 6 månaderna sagt nej till en exportaffär på grund av finansieringsskäl? - Andel Ja procent Totalt 26 19 Nuläge 6 40 0 En bra tillgång till finansiering gör att företagen har ett bra utgångsläge för potentiella exportaffärer och investeringar. Det stärker också bilden av en väl fungerande kapitalmarknad. Finansieringen är inte bara en fråga bland många för företagen. Enligt de tillfrågade företagen i denna barometer och även tidigare barometrar uppges finansiering faktiskt vara en av nyckelfaktorerna bakom att vinna en exportaffär, vilket gör att ett bra finansieringsklimat är viktigt. Finansiering bedöms av företagen som en av de tre viktigaste faktorerna för att en exportaffär ska kunna bli av förutom efterfrågeläget. Vi kan också se att andelen företag som har tvingats tacka nej till en exportaffär på grund av finansieringsskäl har minskat sedan den första barometern publicerades våren 2013, vilket sannolikt till stor del beror på det förbättrade finansieringsklimatet. Men samtidigt ser vi att det faktiskt är vart fjärde stort bolag som tvingats tacka nej till exportaffärer just pågrund av finansieringsskäl. Detta samtidigt som det är de stora bolagen som har bäst förutsättningar. Sannolikt kan det bero på att det snarare är deras kunder, köparna av deras varor och tjänster, som kan ha svårigheter med finansiering. Vi vet inte exakt vilka summor de missade affärerna skulle inbringat, men med tanke på storleken på enskilda affärer rör det sig sannolikt om stora belopp som svenska bolag går miste om på grund av utebliven finansiering. 3
Avtagande marginalnytta när räntan går mot noll (och under) Vi lever i en ny räntevärld med negativa räntor. Frågan är hur mycket ytterligare sänkningar från noll faktiskt spelar roll för företagens finansieringsvillkor. När vi blickar tillbaka kan vi se att när räntorna började stiga i mitten av 2013 såg vi också att företagen i vår undersökning under hösten 2013 uttryckte att prisbilden blivit sämre samtidigt såg man framför sig att räntorna skulle fortsätta stiga och att därför även räntevillkoren skulle bli sämre. Men i början på förra året sänkte Riksbanken reporäntan och även övriga marknadsräntor föll. De svenska exportföretagen blev positivt överraskade av den förbättrade prisbilden. Riksbanken fortsatte att sänka räntan och marknadsräntorna närmade sig snabbt noll procent. Det gjorde att företagen upplevde en än bättre prisbild i vår undersökning i slutet av förra året. Nu har Riksbanken sänkt räntan till minus och dessutom börjat köpa statsobligationer för att hålla räntorna nere även i de längre löptiderna. Visserligen upplever fortfarande företagen att räntevillkoren är förmånliga men vi ser ingen ytterligare förbättring jämfört med svaren för ett halvår sedan. Det kan tolkas som att marginalnyttan för företagen avtar när räntan har nått en viss nivå. När räntan nådde noll procent är det svårt att se att företagen gynnas mer av att räntan går under noll procent. Det som kan stärka detta resonemang är en extra fråga som vi ställde till företagen i denna undersökning gällande just effekterna av Riksbankens minusränta. På frågan Hur upplever ni den sammantagna effekten på er affär av minusräntan utifrån olika faktorer, bl a finansierings/upplåningskostnad, växelkurs samt risk för negativ ränta på inlåningskonto?. På den frågan var det endast knappt två av tio företag som såg effekten som positiv och drygt ett av tio företag som såg det som negativt. Bland de små och medelstora företagen har den positiva effekten varit än mindre endast ett av tio företag uppger att minusräntan har en positiv effekt på deras affär. Inte heller bland de stora bolagen verkar effekten vara särskilt positiv. Endast två av tio företag upplever en positiv effekt av Riksbankens minusränta. Och det är mer än vart tionde företag som till och med upplever det som negativt. När det gäller vilken effekt som har störst betydelse för bolagen med tanke på den förda penningpolitiken (minusränta) så svarar en överväldigande majoritet att det är kroneffekten som har störst påverkan på deras affär. Det gör alltså att finansierings/upplåningskostnaden inte har samma betydelse, vilket ytterligare bekräftar tesen om att vid en viss nivå på räntan så avtar marginalnyttan. Vi har även ställt en mer generell fråga avseende Riksbankens penningpolitik. När vi tolkar svaren kan vi skönja en viss skepsis till den förda penningpolitiken. På frågan om Riksbankens räntepolitik är positiv Räntor Procent Prisbild för finansiering 3 71 2 Nuläge 51 1 0 40-1 2013 2014 2015 5 år 2 år Reporänta 4
Räntevillkoren förmånliga men minusränta ifrågasatt. för företag i allmänhet, utifrån företags behov och förutsättningar, svarade endast 44 procent av de små och medelstora företagen ja på den frågan. En försiktig tolkning av det svaret är att det är mycket svårt för Riksbanken att med sitt räntevapen ytterligare förbättra för företagen. Även de stora företagen uttrycker en viss skepsis. 30 procent av de tillfrågade företagen anser inte att Riksbankens räntepolitik är positivt för företagen i allmänhet. Sammantaget stödjer resultaten i vår undersökning att den svenska kapitalmarknaden fungerar väl och att företagen successivt har fått ett bättre finansieringsklimat. Samtidigt vittnar även resultaten om att det knappast är räntenivån eller villkoren som utgör en väsentlig skillnad för ett företags verksamhet. Snarare är det efterfrågan som är viktig. Men kronan visar sig också vara av betydelse. Det bekräftas både i den fråga där vi allmänt frågar vilka faktorer som har mest betydelse för att vinna en exportaffär förutom efterfrågan och i den fråga om Riksbankens senast förda räntepolitik. Hur upplever ni den sammantagna effekten på er affär av minusräntan utifrån olika faktorer, bl a finansiering/ upplåningskostnad, växelkurs samt risk för negativ ränta på inlåningskonto? Procent Mer generellt: Utifrån företagens behov och förutsättningar tycker du att Riksbankens räntepolitik är positivt för företagen? Procent 12 79 9 44 56 19 68 13 70 30 Totalt 17 71 12 Totalt 62 38 Positivt Varken eller Negativt Ja Nej 5
kronan mot euron kronan mot dollarn KIX (handelsvägt index) 10,0 9 115 9,5 8 110 9,0 7 105 8,5 2013 2014 2015 6 2013 2014 2015 100 2013 2014 2015 Kronan en viktig framgångsfaktor Kronkursen är viktig för många företag. Blickar vi några år tillbaka har kronan blivit betydligt svagare. För två år sedan, när barometern lanserades för första gången var det endast tre procent av de tillfrågade företagen som ansåg att kronan var fördelaktig att jämföra med dagens knappa 60 procent. Under motsvarande period har kronan försvagats med cirka 12 procent mot euron, drygt 30 procent mot dollarn och cirka 12 procent mot ett handelsvägt index (KIX). Den svaga kronan är positiv för de svenska exportbolagen. På frågan vilka faktorer som påverkar en exportaffär mest är kronan en av de tre viktigaste faktorerna. Dessutom är det just kronkursen som företagen hänvisar till när de svarar hur de påverkas av Riksbankens räntepolitik. Lägre ränta betyder ju ofta en svagare krona. Att Riksbanken har större kronfokus än tidigare är således, allt annat lika, en fördel för de svenska exportbolagen. Ser vi till svenska fundamenta är det dock svårt att motivera att kronan skulle vara svagare mot framför allt euron. Tillväxten är högre, statens finanser är i bättre skick och fortfarande har vi stora bytesbalansöverskott. Sverige är också ett av få länder med det högsta kreditbetyget. Sammantaget tyder det på att den svenska kronan Den svaga kronan är positiv. 6
Kronans betydelse på exportaffären Hur upplevs dagens kronkurs? Procent Förväntningar på utvecklingen av kronan under kommande tolv månader Procent 3 25 72 Dec 2014 19 42 39 Dec 2013 6 32 62 29 42 29 37 31 32 Stärkas Oförändrad Försvagas Dec 2014 54 34 12 59 28 13 Fördelaktig Varken eller Ofördelaktig är undervärderad. Men så länge inflationen är låg och den svenska exporten går på sparlåga kommer Riksbanken fortsätta att verka för att behålla kronan på dagens svaga nivå. Riksbankschef Stefan Ingves sa vid det senaste penningpolitiska mötet att kronan är undervärderad och bör stärkas på sikt, men däremot inte på kort sikt. Det är ett svårt budskap att förmedla och troligen ännu svårare att implementera. Det står dock klart att Riksbanken har kronkursen som en mer uttalad policyvariabel än tidigare. Det är också intressant att de svenska exportbolagen insåg detta i samband med förra barometern då man trots kraftig försvagning svängde till att tro mer på fortsatt försvagning än tvärtom. Nu är dock bilden mer symmetrisk, vilket sannolikt är en konsekvens av att kronan blivit svagare samt det dubbla budskap som bland annat Riksbanken ger. Av de tillfrågade företagen är det jämt fördelat mellan de som förväntar sig en svagare krona och de som tror på en starkare krona. Sammantaget finns det mycket som talar till fördel för exportbolagen; En svag krona, goda finansieringsmöjligheter och en låg ränta. Ökat orderläge och därmed ett ökat exportfinansieringsbehov Sedan mätningen startade våren 2013 har företagen hela tiden uttryckt att deras kassasituation har förbättrats och att deras skuldsättningsgrad har minskat. Det har samtidigt inneburit att behovet för finansiering av den löpande verksamheten har varit relativt modest. Företagen har gjort kostnadsbesparingar framför att investera och detta mönster fortsätter. Bland de små och medelstora företagen har finansieringsbehovet avtagit och väntas fortsätta att avta. Det är tydligt att företagen fortsätter att slimma balansräkningen istället för att göra nysatsningar. Det kan vid en första anblick uppfattas negativt, men efter krisen 2008 är det troligen sunt och även positivt eftersom företagen står väl rustade den dag investeringsbehovet uppstår. finansieringsbehov, nuläge finansieringsbehov, 53 55 48 48 45 45 7
Det ser ljusare ut i vår omvärld. Det räcker dock inte med att företagen har en god finansiell situation, att kronan är svag, räntan låg och finansieringsmöjligheterna goda för exporten att ta fart. Det viktigaste är att företagen får in exportorder, att efterfrågan på deras produkter och tjänster ökar. Det avspeglas dels i exportorderutvecklingen och dels i behovet av exportfinansiering. Och här finns det vissa ljusglimtar. I höstas var bolagen något mer oroade över orderingången, men den har nu ökat, framför allt för de stora bolagen. Och förväntningarna är att orderläget kommer att fortsätta att förbättras det närmaste året. Vi ser också att behovet för exportfinansiering har ökat, vilket rimmar väl med den ökade orderingången. Att företagen upplevt att orderingången har ökat och väntas fortsätta öka stämmer väl överens med att det ser ljusare ut på många håll i vår omvärld under det senaste halvåret, inte minst i Tyskland som är en av våra viktigaste exportmarknader. Även om tillväxten blev svag under 2014 finns det flera skäl att vara mer optimistisk om 2015. I USA inleddes visserligen året med en svag BNP-tillväxt det första kvartalet, men sannolikt har det mer att göra med en säsongseffekt. Samtidigt har arbetsmarknaden i USA fortsatt att förbättras och den amerikanska centralbanken har indikerat att en första räntehöjning rycker närmare. På många andra håll i världen fortsätter dock stödåtgärder från centralbankshåll för att hålla igång de ekonomiska hjulen. Det senaste halvåret har flera länder infört ännu mer av penningpolitiska stimulanser så som den europeiska centralbanken, ECB, och den kinesiska centralbanken. 8
Företagens kassasituation och skuldsättning, nuläge Företagens exportfinansieringsbehov 69 Nuläge 59 57 Skuldsättningen 1 Kassasituationen 56 50 50 1 Ett värde över 50 betyder minskad skuldsättning Företagens exportorderläge Företagens exportorderläge 79 71 Dec 2014 64 68 71 73 Nuläge 55 Exportfinansieringsbehovet har ökat men när vi tittar i backspegeln och jämför förväntningar med utfall har företagen överskattat behovet under alla mätperioder. Sannolikt beror det på att företagen konsekvent har överskattat exportorderutvecklingen. Men sammantaget är det positivt att företagen har sett en förbättring av orderläget under det gångna halvåret samtidigt som förväntningarna framöver också är goda. Intressant att notera är att de mindre företagen inte är riktigt lika optimistiska som tidigare. Vi noterade också senast att det fanns en risk att de mindre företagen kan komma att bli besvikna på utfallet eftersom vi redan vid förra mätningen såg att de stora företagen hade upplevt en något sämre utveckling än förväntat. 9
Fler jobb De varmare vindarna märks även av när de tillfrågade företagen svarar på frågan om det närmaste årets sysselsättningsplaner. I höstas såg vi en mer försiktig inställning till möjligheten att anställa. Nu ser det ljusare ut. Både stora och små och medelstora företag planerar att öka sin sysselsättning och det gäller såväl på hemmaplan som i utlandet. Det är positivt. Vi har också sett att sysselsättningen i Sverige har ökat de senaste åren. Bara under 2014 tillkom knappt 75 000 jobb, vilket var en ökning under året med knappt två procent. Nu ser det ut som att trenden med en stigande sysselsättning i Sverige håller i sig till skillnad från i höstas då det såg något mer ovisst ut enligt vår barometer. Det som dämpade sysselsättningsindex i höstas var att de små och medelstora företagen hade blivit mindre optimistiska om möjligheten till att anställa både i Sverige och utomlands. Även de stora företagen drog ner förväntningarna framför allt för utlandsanställningar. Men nu visar alla index en ökning jämfört med hösten. Det stämmer även bra med den ökade orderingången och förväntningar om fortsatt ökad orderingång. Det är fortfarande fler av de små och medelstora företagen som planerar att nyanställa i Sverige men samtidigt är det viktigt att belysa att de stora företagen nu är betydligt mer optimistiska om att anställa i Sverige än tidigare. För ett år sedan planerade snarare de stora företagen för att reducera personalstyrkan i Sverige men ett trendbrott skedde i förra mätningen och den har stärkts ytterligare i denna mätning. Svaren i våra undersökningar ger sammantaget stöd till att vara försiktigt optimistisk om förutsättningarna för fortsatt jobbtillväxt. Företagens sysselsättningsplaner Företagens sysselsättningsplaner i Sverige Utomlands 60 59 58 64 Total 55 Sverige 45 45 Hållbarhet viktigt vid exportaffärer Vi har ställt frågan om företagen har som rutin att ställa hållbarhetskrav 1 vid exportaffärer sedan första utgåvan av barometern i juni 2013. Vi har i alla undersökningar noterat att det är de stora bolagen som gått i bräschen för en process kring hur man ska hantera hållbarhetsfrågor. Det som är värt att notera i denna undersökning är att vi har sett att fler av de små och medelstora företagen nu uppger att de har som rutin att ställa hållbarhetskrav vid en exportaffär. Uppgången är tydlig: från ca 21 23 procent i tidigare mätningar till 30 i denna mätning. Bland de stora företagen har också andelen ökat något. Sammantaget är det ungefär hälften av alla bolag som ställer hållbarhetskrav som rutin vid exportaffärer. Det är en klar förbättring jämfört med när undersökningen startade, våren 2013. 1 Hållbarhet: antikorruption, miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. 10
Trenden med ökade hållbarhetskrav fortsätter. Sannolikt kommer den här trenden att fortsätta. Hållbarhetsaspekter blir en alltmer vedertagen parameter i ett företags verksamhet. Och hållbarhetsfrågor är i stort fokus i den allmänna debatten. Det är fler stora företag än små och medelstora företag som tvingats säga nej till en exportaffär av hållbarhetsskäl. Det har varit en tydlig skillnad allt sedan mätningarna startade och här har vi inte sett en förändring. En förklaring är sannolikt att de stora bolagen alltså har en tydligare process för hållbarhetskrav vid exportaffärer. Men en annan förklaring är att stora företag sannolikt oftare än små och medelstora företag verkar på svåra exportmarknader där hållbarhetsfrågor så som korruption och brott mot mänskliga rättigheter är vanligt förekommande, vilket oftare leder till ett nej. Har företaget som rutin att ställa hållbarhetskrav i samband med exportaffärer? - Andel Ja procent Har företaget under de senaste sex månaderna sagt nej till en exportaffär av hållbarhetsskäl? Andel Ja procent Total 62 51 30 Total 17 13 8 20 0 11
Om Exportkreditbarometern Bakgrund och syfte Det främsta syftet med Exportkreditbarometern är att öka kännedomen om svenska exportföretags finansieringsbehov och -möjligheter, samt dessa faktorers betydelse för exporten. Utöver detta lyfter Exportkreditbarometern fram andra faktorer som kan påverka ett företags exportaffärer, som exempelvis hållbart företagande. SEK:s ambition att öka analysen avseende exporten grundar sig på exportens betydelse för svensk ekonomi och välfärd. Barometern tar tempen på både finansieringsbehovet och kapitalmarknadens funktionssätt. På så sätt fungerar barometern också som en viktig konjunkturindikator med betoning på svensk export och finansiering. Vi vänder oss till såväl stora som mindre exportföretag och önskar med barometerns hjälp fånga likheter och olikheter mellan företagens storlek och möjligheter till finansiering. SEK:s exportkreditbarometer är konstruerad för att komplettera andra undersökningar. Vi eftersträvar enkelhet och ställer lättförståeliga frågor med så få svarsalternativ som möjligt. Trovärdighet och kvalitet eftersträvas och för detta är sekretessen viktig. Företagen är anonyma i undersökningen. Metod och underlag Målgruppen är alla exportföretag med en exportvolym på minst 25 miljoner kronor samt en exportandel på minst 50 procent. På så sätt fångar barometern upp företag som är av vikt för svensk export. Populationen som motsvarar SEK:s kriterier utgör 2008 bolag. Urvalet har gjorts av SCB utifrån momsregistret. Företag med minst 250 miljoner kronor i exportvolym och en exportandel på minst 50 procent, eller en exportvolym på minst 2 miljarder kronor, klassificera som stora företag. Företag med minst 25 miljoner kronor i exportvolym upp till 250 miljoner kronor och en exportandel på minst 50 procent klassificeras som små- och medelstora företag (). För att öka sannolikheten att de största företagen kommer med i undersökningen har vi valt att ta med samtliga företag med en exportvolym över 2 miljarder kronor i urvalet. För företag med en exportvolym på 25 miljoner till 2 miljarder kronor och en exportandel på minst 50 procent har ett slumpmässigt urval tagits fram. För att konstruera Exportkreditbarometerns huvudindex används svaren från fem frågor som rör företagens finansiella situation, behov av och tillgång till finansiering samt prisbilden för finansiering. Ett så kallat diffusionsindex beräknas för varje delfråga där både dagsaktuella och framåtblickande svar tas med. Därefter sammanställs delfrågornas index till ett huvudindex. För att beräkna ett så kallat diffusionsindex används den procentuella andelen positiva svar. Till detta tal adderas den procentuella andelen neutrala svar ( oförändrad ) multiplicerat med 0,5. Enligt gängse praxis utgör ett neutralt läge indexet 50. Nivåer över 50 indikerar därmed en förbättring medan motsvarande nivåer under 50 indikerar en försämring. Undersökningen är statistiskt säkerställd. I undersökningen har totalt 239 företag svarat, 139 i gruppen för stora företag och 100 i gruppen små- och medelstora företag. En svarsfrekvens på totalt 58 procent. Intervjuerna har genomförts av Markör Marknad och Kommunikation under perioden 13 april till och med 12 maj 2015. Respondenterna är exportföretagens finanschefer eller motsvarande. Exportkreditbarometern sammanställs halvårsvis med nästa publicering i början av december 2015. 12
Sammanställning av resultat Nuläge Total Total Nuläge Total Nuläge Total EKI 57 (58) 56 (58) 57 (58) 63 (58) 58 (57) 61 (58) 61 (58) 58 (57) 59 (58) Index för företagens finansiella situation 66 (66) 74 (71) 70 (68) 69 (62) 73 (68) 71 (65) 68 (63) 73 (69) 71 (66) Index över finansieringsbehov 48 (54) 49 (55) 48 (55) 53 (52) 55 (51) 54 (52) 51 (53) 53 (53) 52 (53) Index över behov för finansiering vid 56 (55) 53 (60) 54 (57) 57 (55) 62 (58) 60 (56) 57 (55) 59 (59) 58 (57) exportaffärer Index över tillgången till finansiering 52 (51) 55 (51) 54 (51) 63 (55) 55 (55) 59 (55) 60 (54) 55 (53) 57 (53) via kapital/kreditmarknaden och bankmarknaden Index över prisbilden för finansiering 68 (67) 51 (59) 60 (63) 72 (71) 50 (53) 61 (62) 71 (70) 51 (55) 61 (62) Index över exportorderingången 68 (71) 79 (82) 74 (76) 73 (64) 78 (77) 76 (70) 71 (66) 79 (79) 75 (72) Index över kassasituationen 65 (62) 73 (69) 69 (66) 71 (65) 67 (70) 69 (68) 69 (64) 69 (70) 69 (67) Index över skuldsättningen 56 (55) 60 (57) 58 (56) 56 (56) 55 (62) 56 (59) 56 (55) 57 (60) 57 (58) Sverige Utomlands Total Sverige Utomlands Total Sverige Utomlands Total Index över sysselsättningsplaner 64 (61) 63 (64) 63 (63) 55 (51) 60 (54) 57 (53) 58 (54) 60 (58) 59 (56) Nuläge: Idag jämfört med för sex månader sedan : Förväntningar de närmaste 12 månaderna Siffror i parantes är från föregående undersökning i december. Om svensk export Sverige är en liten öppen ekonomi och därmed mycket beroende av utländsk efterfrågan. Exporten utgör en väsentlig del av svensk ekonomi. När efterfrågan är svag i vår omvärld påverkas svensk ekonomi negativt. De senaste åren har den svenska exportindustrin kämpat i motvind. Exporten har sakta men säkert vänt upp från låga nivåer men ökningstakten har varit långsam. I vår barometer kan vi se att möjligheterna för svensk export är företagens goda finansiella ställning, bra finansieringsmöjligheter och en svag krona. Orosmolnen som framträdde i höstas ser dessutom ut att ha skingrats. Företagen har blivit mer optimistiska även över efterfrågeläget. Det bådar gott för svensk export och sysselsättning. Om SEK Vårt uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. Vi är en marknadskompletterande aktör, vilket innebär att vårt erbjudande är ett komplement till bank- och kapitalmarknadsfinansiering för exportörer som vill ha olika finansieringskällor. Genom ett starkt internationellt nätverk, lång erfarenhet och kompetens inom exportfinansiering kan vi skapa kundnytta till marknadsmässiga villkor. Vår Vision är att stärka svenska exportföretags konkurrenskraft och därmed bidra till att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i Sverige. I huvudsak fullgör SEK sitt uppdrag genom att bistå med slutkundfinansiering, då SEK ger krediter till svenska exportföretags kunder, och genom direktfinansiering, det vill säga utlåning direkt till exportföretagen. Den totala nyutlåningen under 2014 uppgick till 57,1 miljarder kronor. SEK:s uppdrag är att på kommersiella grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. Vi skapar nytta och trygghet för våra kunder genom vårt oberoende, vår specialisering och vår kompetens inom internationell finansiering. AB Svensk Exportkredit Box 194, SE-101 23 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 61-63 Tel: +46 8 613 83 00 Fax: +46 8 20 38 94 E-mail: info@sek.se www.sek.se 13