Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av protokolljusterare Fredrik Hansson (C) 2. Detaljplan för kvarter Valand Senare utskick

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2014-09-17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 2014-09-23 klockan 8.30 i Kungsbackarummet, stadshuset Ärende Beteckning Förslag 1. Val av protokolljusterare Fredrik Hansson (C) 2. Detaljplan för kvarter Valand Senare utskick 3. Synpunkter - vägledning för kommunal tillstyrkan av vindkraftverk 4. Avtal med Trafikverket om bytespunkt Särö centrum KS/2014:334 KS/2014:339 Beslut Förslag till KS Kommunstyrelsen har inga synpunkter och beslutar att sända yttrande, daterat 2014-09-15, som svar på remissen. Beslut Förslag till KS Kommunstyrelsen godkänner avtal med Trafikverket, undertecknat av Trafikverket 2014-08-14, om utförande av bytespunkt i Särö. Kommundirektören, eller kommundirektörens ersättare, utses att för kommunens räkning underteckna avtalet. Kommunstyrelsen hemställer hos nämnden för Teknik att ansvara för kommunens förpliktelser och utföra projektet enligt avtalet. Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:0300-83 42 25 maria.svenningsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Ärende Beteckning Förslag 5. Yttrande över samrådsunderlag gång- och cykelväg längs väg 953 Gamla Särövägen 6. Ramjustering budget för gång- och cykelbana, Åsa 7. Förändrad hantering av lån till Vatten och avloppsanslutning i samband med VA-sanering 8. Ändrad medlemsavgift till räddningsförbundet Storgöteborg KS/2014:348 KS/2007:143 KS/2014:340 KS/2014:276 Beslut Förslag till KS Kommunstyrelsen är positiv till utbyggnad av gång- och cykelväg längs väg 953 och förordar förslaget väster om Gamla Särövägen. Beslut Förslag till KS Kommunstyrelsen beslutar att från kommunstyrelsens investeringsbudget, projekt Åsa station, överföra 6,3 mkr till nämnden för Teknik för utbyggnad av gång- och cykelbanan längs Kläppavägen som ska förbinda Åsa centrum med Åsa station. Kapitalkostnader i form av avskrivningar och internränta för investeringen överförs från kommunstyrelsens driftbudget till Tekniks driftsbudget när investeringen tas i bruk. Beslut Förslag till KS/KF Kommunfullmäktiges beslut, 1992-01-16, 15 om regler för utlåning från kommunen för finansiering av anslutningsavgift för vatten och avlopp upphör att gälla. Beslut Förslag till KS Kommunstyrelsen tillstyrker den av Förbundsstyrelsen förordade beräkningsmodellen alternativ 1 för medlemsavgift till räddningstjänstförbundet i Storgöteborg som huvudalternativ.

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Ärende Beteckning Förslag 9. Policy för intern handel Beslut Förslag till KS/KF Policyn för intern handel, daterad 2014-09-17, fastställs att gälla från och med 2015. Riktlinjer för intern handel, daterade 2014-09-17, fastställs. Rätten att fatta beslut om ändringar av riktlinjerna delegeras till kommunstyrelsen, om inte ändringen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ändringarna ska skriftligen återrapporteras till kommunfullmäktige. Med detta beslut upphör det regelverk som tidigare gällt för beställar/utförarorganisationen. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Rätten att fatta beslut om ändringar av riktlinjerna delegeras till kommundirektören. Ändringarna ska skriftligen återrapporteras till kommunstyrelsen. 10. Delårsrapport 2014 för Kommunstyrelsen - Uppföljning per 31 augusti och prognos för helår 2014 kl. 9 Marcus Neck 11. Svar på motion om busskort till alla unga, från Johan Tolinsson (S), Maj-Britt Rane Andersson (S) och Renée Sylvan (S) KS/2014:363 KS/2013:189 Beslut Förslag till KS Kommunstyrelsen godkänner kommunstyrelsens delårsrapport per 31 augusti 2014. Kommundirektörens återrapportering om åtgärder för att få kommunstyrelsens årsprognos i enlighet med budget godkänns. Beslut Förslag till KS/KF Motionen anses besvarad i och med antagandet av budget 2015 i KF 71/2014.

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Ärende Beteckning Förslag 12. Svar på motion om fria resor med allmän kollektivtrafik för 65+, från Roger Larsson (KB) 13. Svar på motion om tillfälliga busskort för skolelever under viss del av året, från Roger Larsson (KB) 14. Svar på motion om skolkort till alla våra skolungdomar, från Roger Larsson (KB) 15. Rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 16. Avstämning Bostadsförmedlingen kl. 10 Lars Nyström m.fl. 17. Samråd med presidiet för Service om regelverket och konkurrensutsättning kl. 10.30 Lars Nyström 18. Information om flyktingmottagningen kl. 11 Camilla Lindberg och Tomas Berndtsson KS/2014:322 KS/2013:291 KS/2014:262 KS/2014:349 Beslut Förslag till KS/KF Motionen anses besvarad i och med antagandet av budget 2015 i KF 71/2014. Beslut Förslag till KS/KF Motionen avslås med hänvisning till att förslaget inte är ekonomiskt möjligt att genomföra. Beslut Förslag till KS/KF Motionen anses besvarad i och med antagandet av budget 2015 i kommunfullmäktige 71/2014. Beslut Förslag till KS/KF Rapport från nämnden för Funktionsstöd enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen och 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade noteras till protokollet.

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Ärende Beteckning Förslag 19. Information från möten mm 20. Information - Ekonomi 21. Övriga frågor Per Ödman (M) Ordförande Christina Åkesson Sekreterare

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-09-15 Diarienummer KS/2014:334 Synpunkter - vägledning för kommunal tillstyrkan av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen har inga synpunkter och beslutar att sända tjänsteutlåtandet som sitt eget. Sammanfattning Enligt miljöbalkens regler kan en vindkraftetablering bara få tillstånd om kommunen säger ja till etableringen. Bestämmelsen, som ofta kallas det kommunala vetot, har sedan den infördes 2009 orsakat problem för både vindkraftföretag och prövningsmyndigheter. Många kommuner är osäkra på hur bestämmelsen ska tillämpas, och tillämpningen varierar därför mellan olika kommuner. Dessutom kan det ta lång tid innan kommunen fattar sitt beslut, vilket gör att tillståndsprocessen drar ut på tiden. För att få till stånd en mer enhetlig och effektiv tillämpning av bestämmelsen har Energimyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram en vägledning för hur tillämpningen av bestämmelsen bör gå till. Målet är att få till stånd en effektivare och mer enhetlig beslutsprocess för vindkraftsetableringar. Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk har nu skickats ut på remiss och Kungsbacka kommun har fått möjlighet att lämna synpunkter. Samverkan i beredningen av synpunkterna har skett mellan kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd. Kungsbacka kommun har inga synpunkter på förslaget och vägledningen kommer att underlätta för kommunen i denna typ av ärenden. Även Kungsbacka har drabbats av oklarheterna kring de kommunala besluten avseende vindkraft. Vägledningen kommer i sin slutversion att ligga som underlag för handläggning av tidigare uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsens förvaltning, att ta fram tillämpningar och anvisningar för vindkraft som prövas av miljöbalken (KS/2012:162). Johanna Stenberg Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 98 johanna.stenberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2014-09-15 Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Energimyndigheten Beslutet skickas till Energimyndigheten, Maria Stenkvist Johanna Stenberg Strateg fysisk planering

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk Enligt miljöbalken 16 kap 4 ER [Klicka och skriv ER-nummer här - ER-nummer erhålls från publikationsservice]

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet ER [erhålls från publikationsservice] ISSN 1403-1892

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Förord Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk i 16 kap. 4 miljöbalken har sedan införandet skapat en rad oklarheter kring vad som egentligen ska tillstyrkas och hur tillämpningen ska gå till. Bestämmelsen har inneburit en osäkerhetsfaktor i tillståndsprocessen inte bara för vindkraftbranschen utan även för kommuner och prövningsmyndigheter i deras handläggning. I vägledningen ges rekommendationer av hur bestämmelsen bör tillämpas och olika aktörers roller och ansvar tydliggörs. På så sätt kan myndigheterna underlätta och effektivisera planerings- och tillståndsprocessen vid etablering av vindkraft. Vägledningen är framtagen av Energimyndigheten i samråd med Naturvårdsverket. SKL och Nätverket för vindbruk har också deltagit i arbetet med framtagande av vägledningen. I vägledningen redogörs för vad beslut enligt 16 kap. 4 miljöbalken omfattar, vilka skäl som bör läggas till grund för ett beslut samt vad ett beslut bör innehålla.

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Innehåll Sammanfattande slutsatser 5 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 1.2 Vägledningen framtagen genom samverkan... 6 1.3 Avgränsning... 6 2 Bakgrund till kommunal tillstyrkan 8 3 Vägledning för kommunal tillstyrkan 9 3.1 Beslutsprocessen... 9 3.2 Vad kommunens beslut omfattar... 11 3.3 Beslut om tillstyrkan bör motiveras... 12 3.4 Vem ska fatta beslut i kommunen?... 12 3.5 Inga villkor i beslut om tillstyrkan... 12 3.6 Hur bör förfrågan om tillstyrkan hanteras?... 13 3.7 Vad är en rimlig svarstid?... 13 3.8 Att ställa ekonomiska krav vid kommunal tillstyrkan är olämpligt... 14 4 Referenser 15 Bilaga 1 Mer information om kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 miljöbalken 16 Miljöprocessutredningens syn på kommunernas inflytande... 17 Tillämpning av regeln... 17 Bilaga 2 Tillämpningen av bestämmelsen idag enligt enkätundersökning 18 Bilaga 3 Enkätfrågor 19 Enkätfrågor till kommunerna... 19 Enkätfrågor till miljöprövningsdelegationerna... 19 Enkätfrågor till projektörer... 20

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Sammanfattande slutsatser Syftet med vägledningen är ge rekommendationer för tillämpning av bestämmelsen om kommunal tillstyrkan i 16 kap. 4 miljöbalken vid tillståndsprövning av vindkraftverk. Målet är att vägledningen ska underlätta och effektivisera planerings- och tillståndsprocessen vid etablering av vindkraftanläggningar. Nedan sammanfattas dels de frågor som har bedömts vara viktigast att klargöra när det gäller kommunal tillstyrkan och dels rekommendationer för hur dessa frågor bör hanteras. Roller och ansvar Sid 9 Det är prövningsmyndigheten som utreder om vindkraftsetablering ska tillåtas enligt miljöbalkens regler. För att kunna ge tillstånd krävs kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 miljöbalken. Vad fattar kommunen beslut om? Sid 11 Kommunen fattar beslut om vindkraftsetableringen utgör lämplig mark- och vattenanvändning. Beslutet grundas företrädesvis på aktuell översiktsplan. Ska beslut om kommunal tillstyrkan motiveras? Sid 12 Kommunens beslut ska vara tydligt och bör motiveras för att öka förståelsen av ställningstagandet. Villkor i beslut om tillstyrkan? Sid 12 Kommunen ska inte ställa villkor i beslut om tillstyrkan. Som part i tillståndsärenden kan kommunen lämna synpunkter på etableringen vid samråd och i processen för tillståndsansökan. Hur bör beslut om tillstyrkan hanteras? Sid 13 Kommunen kan själv avgöra vem som fattar beslut inom kommunen. Om det finns en aktuell översiktsplan rekommenderas att beslutsfattandet delegeras till kommunsstyrelsen eller nämnd för att få en snabbare process vid tillstyrkan. Rimlig svarstid? Sid 13. Beslut från kommunen gällande kommunal tillstyrkan bör normalt ges inom 2-3 månader efter att ansökan är komplett och förfrågan skickats från prövningsmyndigheten. Ekonomiska krav vid kommunal tillstyrkan? Sid 14. Att göra tillstyrkandet i sig beroende av att ersättning betalas strider mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. 5

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Bakgrunden till vägledningen är att bestämmelsen om kommunal tillstyrkan enligt 16 kap 4 miljöbalken tillämpas olika och därmed innebär en osäkerhetsfaktor i planeringsprocessen för vindkraft. Dagens tillämpning utgör många gånger ett hinder för en effektiv tillståndsprövning, eftersom beslut om tillstyrkan ibland tar lång tid och förlänger beslutsprocessen. Skäl som åberopas till stöd för beslut enligt bestämmelsen har skilda motiveringar och tillämpningen varierar mellan kommunerna. Det finns också en osäkerhet kring vad kommunen ska fatta beslut om. Den kommunala tillstyrkan kan dessutom utgöra en riskfaktor för vindkraftföretag på grund av att kommuner i vissa fall meddelar sin inställning i ett sent skede av processen eller ändrar sin uppfattning om kommunal tillstyrkan under projekttiden. Syftet med vägledningen är att underlätta och effektivisera tillståndsprocessen för framtida vindkraftsetableringar genom att ta fram en vägledning för hur kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 miljöbalken bör tillämpas. Vägledningen ska utgöra ett stöd för kommuner, prövningsmyndigheter och projektörer. Syftet är också att åstadkomma en mer enhetlig och förutsebar tillämpning av bestämmelsen. 1.2 Vägledningen framtagen genom samverkan Energimyndigheten har tagit fram denna vägledning. Samråd har skett med Naturvårdsverket så vitt avser berörda bestämmelser i miljöbalken. Även Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Nätverket för vindbruk har deltagit i arbetet med framtagande av vägledningen. Arbetet har dessutom stämts av mot en referensgrupp, som bestått av handläggare på ett urval av kommuner och länsstyrelser. 1 För att få en bred bild av hur bestämmelsen tillämpas sammanställdes också en enkät med frågor som har besvarats av kommuner, miljöprövningsdelegationer och vindkraftsföretag, se bilaga 2 och 3. 1.3 Avgränsning Vägledningen omfattar enbart ansökningar om tillstånd för att uppföra vindkraftverk enligt miljöbalken, där kommunal tillstyrkan krävs enligt 16 kap. 4 miljöbalken. Vägledningen gäller också anmälningspliktiga verksamheter som frivilligt sökt om tillstånd. 1 Representanter från Falkenbergs, Piteå, och Lycksele kommuner samt från länsstyrelserna i Västerbottens och Gotlands län. 6

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Anmälningspliktiga vindkraftverk omfattas däremot inte. Dessa kräver bygglov som kommunen fattar beslut om enligt plan- och bygglagen (2010:900). Gårdsverk och miniverk berörs inte heller av denna vägledning, eftersom dessa varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter. Kommunal tillstyrkan behövs inte för etablering inom svensk ekonomisk zon eftersom tillstånd meddelas av regeringen med stöd av 5 lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Inte heller behövs kommunal tillstyrkan om regeringen fattar beslut om att tillåta en verksamhet med stöd av 17 kap. 4a eller 6 miljöbalken. Frågan om möjligheten att överklaga ett beslut om kommunal tillstyrkan behandlas inte i denna vägledning. 7

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan 2 Bakgrund till kommunal tillstyrkan För att få tillstånd för att uppföra vindkraftverk krävs enligt 16 kap.4 miljöbalken att den kommun som verken ska uppföras i tillstyrker etableringen. Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan tillkom i samband med att regeringen avskaffade den så kallade dubbelprövningen av vindkraft den 1 augusti 2009. En tillståndspliktig vindkraftsetablering prövades tidigare enligt både plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken. De båda prövningarna var omfattande och hanterade till stor del samma frågor. Ändringen syftade till att få en snabbare och enklare process från projektering till genomförande inför en planerad kraftigt utökad vindkraftsanvändning. 2 För att kommunerna skulle behålla ett inflytande över användningen av mark- och vattenområden, föreslog regeringen att det för miljöprövningen införs en bestämmelse om att prövningsmyndigheten får ge tillstånd till en vindkraftsanläggning endast om kommunen har tillstyrkt det. Bestämmelsen kallas ofta för det kommunala vetot. I den här vägledningen benämns dock bestämmelsen kommunal tillstyrkan. Förändringarna som genomfördes påverkade dock inte regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken. Kravet på kommunal tillstyrkan gäller således inte om regeringen fattar beslut om att tillåta en verksamhet om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd (17 kap. 6 miljöbalken) eller på kommunfullmäktiges begäran (17 kap. 4 a miljöbalken). Mer om bakgrunden till bestämmelsen går att läsa om i bilaga 1. 2 Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft, sid. 56. 8

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan 3 Vägledning för kommunal tillstyrkan Denna vägledning är framtagen för att utgöra ett stöd för kommuner, prövningsmyndigheter och projektörer vid beslut om kommunal tillstyrkan. Vägledningen inleds med en beskrivning av roller och ansvarsfördelning i beslutsprocessen. Därefter redogörs för vad kommunens beslut om kommunal tillstyrkan omfattar, vem som bör fatta beslut, inom vilka tidsramar beslutet bör fattas och vad beslutet bör innehålla. Vägledningen baseras på gällande lagstiftning, förarbeten till bestämmelsen och underlag från den enkätundersökning som genomförts. Förarbetena beskrivs vidare i bilaga 1 och enkätundersökningen i bilaga 2. Mer information om tillståndsprocessen för vindkraftärenden finns på www.vindlov.se 3.1 Beslutsprocessen 3.1.1 Roller och ansvarsfördelning För att tydliggöra ansvarsfördelningen i beslutsprocessen beskrivs nedan rollerna för de viktigaste aktörerna i tillståndsärenden för vindkraftetableringar. Kommunen har olika roller i tillståndsprocessen, som är viktiga att hålla isär. Kommunen har möjlighet att föra talan i tillståndsärenden för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen och agerar då som part i tillståndsprocessen. 3 Det är i denna roll som kommunen kan lämna synpunkter på den tänkta tillståndspliktiga etableringen av vindkraft. Synpunkter kan lämnas vid olika tidpunkter: vid tidigt samråd mellan projektör, kommunrepresentanter och länsstyrelsen, vid det samråd med myndigheter som projektören ansvarar för och i yttrande över tillståndsansökan. 4 För att få till stånd ett väl förankrat ställningstagande avseende den aktuella etableringen är det av vikt med ett brett deltagande från kommunens sida både i samrådskedet och vid prövningen av tillståndsansökan. Därutöver har kommunen möjlighet att avgöra om en tillståndspliktig vindkraftsanläggning får komma till stånd i kommunen genom bestämmelsen om kommunal tillstyrkan. 5 Kommunen har också ett övergripande ansvar för planering av mark-och vattenområden (det så kallade planmonopolet). Kommunen kan därigenom påverka lokalisering av vindkraft genom att ha en aktuell översiktsplan som innefattar vindkraft och som redogör för hur mark- och vattenområden bör nyttjas. 3 22 kap 6 miljöbalken (1998:808) 4 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) 5 16 kap 4 miljöbalken (1998:808) 9

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Översiktsplanen tillmäts stor betydelse vid tillståndsprövning av vindkraftanläggningar. 6 Kommunen som part i tillståndsärenden. Lämnar synpunkter på etableringen och tillståndsansökan vid samråd och i tillståndsprövningen. Kommunens beslut om tillstyrkan enligt 16 kap. 4 miljöbalken. Prövar om etableringen utgör en lämplig användning av markoch vattenområden. Figur 1. Kommunens roller vid prövning av tillstånd för vindkraftetableringar enligt miljöbalken Miljöprövningsdelegationen beslutar om tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftetableringar på land. Tillståndsärenden som gäller vindkraftverk som planeras inom vattenområden prövas av mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har samma roll som miljöprövningsdelegationen har i ärenden som rör prövning av vindkraftverk på land. Regeringen fattar beslut om vindkraftanläggningar som byggs inom Sveriges ekonomiska zon. Projektören ansvarar för att samråda med kommunen, prövningsmyndigheter och övriga som är berörda av vindkraftetableringen. 7 Projektören bör i ett tidigt skede inleda dialog med de som är berörda och ha god kännedom om kommunens planering av mark- och vattenresurser. Projektören ansvarar även för att ta fram en genomarbetad och strukturerad tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning, som belyser de frågor som behöver analyseras för att beslut om tillstånd enligt miljöbalken ska kunna fattas. 6 MÖD 2005:66, 2007:47 och 2009:4 7 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) 10

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan 3.2 Vad kommunens beslut omfattar Kommunens beslut om tillstyrkan innebär en bedömning av om den aktuella vindkraftetableringen kan anses utgöra en lämplig mark- eller vattenanvändning. 8 Kommunens beslut omfattar endast den vindkraftsetablering som anges i tillståndsansökan. Om innehållet i ansökan påtagligt förändrats i förhållande till vad som legat till grund för en tidig tillstyrkan bör en ny förfrågan från prövningsmyndigheten om tillstyrkan ställas till kommunen. Detta för att kommunen ska ges möjlighet att bedöma de nya förutsättningarna. Kommunens ställningstagande bör vara grundat i och överensstämma med den markanvändning som beslutats i en översiktplan gällande vindkraft. I de fall kommunen inte har en aktuell översiktplan, måste kommunen ändå ta ställning till vad som är lämplig mark- och vattenanvändning i det aktuella området. Det är dock viktigt att beakta att översiktsplanen endast är vägledande och att gränserna för utpekade lämpliga områden för vindkraft inte ska ses som absoluta. Det bör vara möjligt att lokalisera vindkraftetableringar utanför utpekade områden, om den valda lokaliseringen för etableringen kan anses vara lämplig mark- eller vattenanvändning och även i andra avseenden uppfyller de krav som följer av miljöbalken och annan lagstiftning. 3.2.1 Vikten av att ha en aktuell översiktsplan Regeringen har framhållit vikten av att ha en aktuell översiktsplan som behandlar vindkraft och som väger vindkraftsintresset mot andra intressen. 9 Praxis från miljööverdomstolen visar också att en aktuell och väl genomarbetad översiktsplan i praktiken har avgörande betydelse vid lokaliseringsprövningar av vindkraftanläggningar enligt miljöbalken. 10 Ett skäl till det är att översiktsplanen innebär ett samlat och förankrat ställningstagande för den framtida markanvändningen i kommunen. En översiktsplan som behandlar vindkraft bör till exempel redovisa de områden som bedöms vara lämpliga för vindkraftetablering och beskriva områdenas vindförutsättningar, ange riktlinjer för vindkraftverkens storlek och utformning samt motstående intressen som till exempel höga naturvärden. En sådan översiktsplan kan dessutom vara ett instrument för samordning av vindkraftutbyggnad över kommungränserna. Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till särskilt angivna krav i plan- och bygglagen. 11 I en översiktsplan ska riksintressen särskilt anges. 8 Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft sid. 29 f och sid. 39 f, Jordbruksutskottets betänkande (bet 2008/09MJU27) samt i rättsfallet NJA 2012 sid. 559 9 Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft, sid. 28. 10 MÖD 2005:66, 2007:47 och 2009:4 11 3 kap. 27 plan och bygglagen (2010:900). 11

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan 3.2.2 Krav på detaljplan vid stor efterfrågan på mark Där det råder stor efterfrågan på områden för bebyggande ska kommunen med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för vindkraft. 12 3.3 Beslut om tillstyrkan bör motiveras Beslutet ska innehålla en tydlig formulering om kommunen tillstyrker den tillståndspliktiga etableringen, eller inte. Grunden för kommunens beslut bör vara vad som anses vara lämplig mark- och vattenanvändning i det aktuella området sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Beslutet bör också innehålla en motivering för att underlätta förståelsen. Det är också lämpligt att beslutet innehåller en hänvisning till översiktplanen eller andra underlag som ligger till grund för beslutet. 3.4 Vem ska fatta beslut i kommunen? Kommunen kan själv avgöra om det är kommunfullmäktiga eller annan som företräder kommunen som ska fatta beslut om tillstyrkan. Andra som kan företräda kommunen är exempelvis kommunstyrelsen eller nämnder. Tanken bakom denna flexibilitet är att underlätta en snabbare hantering av beslut om kommunal tillstyrkan. 13 När det gäller vindkraftsetableringar som har stöd i kommunens översiktsplan är det lämpligt att beslut om tillstyrkan har delegerats till kommunstyrelsen eller till någon nämnd. Detta eftersom det kan gå långa perioder mellan kommunfullmäktiges sammanträden. Det är också lämpligt att delegationsordningen bifogas när beslut fattats av annan instans än kommunfullmäktige. Är ärendet av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen ska beslutet dock alltid fattas av kommunfullmäktige. 14 Bestämmelser om beredning av ärenden som måste iakttas finns i 5 kap. 26-32 a kommunallagen. Det är viktigt att kommunen har goda rutiner för hur ärenden om tillstyrkan hanteras då det förenklar dialog med prövningsmyndighet och projektörer bland annat i frågan om när besked om beslut kan förväntas. 3.5 Inga villkor i beslut om tillstyrkan Kommunens beslut om tillstyrkan till en vindkraftsetablering ska inte innehålla några villkor. De synpunkter som kommunen har på vindkraftetableringen bör föras fram vid samråd och i remissförfarandet av tillståndsansökan. 12 4 kap. 3 plan och bygglagen. 13 Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft, sid. 55. 14 3 kap. 9 och 10 kommunallagen (1991:900). 12

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Villkor i beslut om tillstyrkan kan i många fall innebära att kommunens svar blir otydligt för prövningsmyndighet och projektör, vilket också framgår i den enkätstudie som genomförts och i dialog med referensgruppen. Villkor kan i vissa fall även vara motstridiga till tillstyrkan. Ett exempel på det är om kommunen tillstyrker en etablering under förutsättning att en viss teknik används som i praktiken inte är tillgänglig. Ett annat exempel är om kommunen ställer krav som är beroende av medgivande från en annan myndighet för att kunna genomföras, som exempelvis radarstyrd hindermarkering som kräver dispens från Transportstyrelsen. 3.6 Hur bör förfrågan om tillstyrkan hanteras? Prövningsmyndigheten bör skicka ut en förfrågan om tillstyrkan till den aktuella kommunen då tillståndsansökan är komplett. Förfrågan bör skickas till kommunstyrelsen i den berörda kommunen. Förfrågan från prövningsmyndigheten om tillstyrkan bör skickas ut separat från remissutskicket av tillståndansökan till kommunen, för att tydliggöra att förfrågan gäller tillstyrkan. 3.7 Vad är en rimlig svarstid? En rimlig svarstid för beslut om tillstyrkan bör normalt vara två till tre månader, räknat från det att ansökan är komplett och att kommunen fått förfrågan. 15 Svarstiden kan dock variera beroende av vilken instans i kommunen som ska fatta beslut och även på grund av kommunallagens bestämmelser om beredning av ärenden som nämns i avsnitt 3.4. För projektören, men även för prövningsmyndighet, är det viktigt att handläggningstiden hålls så kort som möjligt. En kommun kan välja att tillstyrka ett projekt i ett tidigt skede, det vill säga innan prövningsmyndigheten skickar fråga om tillstyrkan, om kommunen anser sig ha god grund för detta. Det kan exempelvis vara fallet då beslutet baseras på en aktuell översiktplan. Vid ett tidigt beslut från kommunen och om innehållet i ansökan påtagligt förändras bör dock en förfrågan ställas från prövningsmyndigheten då ansökan anses vara komplett. Detta för att säkerställa att kommunen vidhåller sitt tidiga ställningstagande. Att svara på en förfrågan om tillstyrkan inom rimlig tid får ses som en obligatorisk uppgift för kommunen, även i de fall då kommunen saknar aktuell översiktsplan. Det är viktigt att en kommun som är negativ till en etablering av vindkraft redan under samrådsprocessen tydligt redogör för sin uppfattning. Detta framförde även regeringen när lagändringen lades fram. 16 På så sätt ges projektören en chans att 15 Rimlig tid baseras på enkätundersökningen som genomfördes i februari 2014 som beskrivs i bilaga 2. 16 Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft, sid.40. 13

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan bedöma förutsättningarna för om kommunen kommer att tillstyrka etablering och avgöra om det är värt att driva projektet vidare, med tanke på de kostnader som prövningsprocessen medför för verksamhetsutövaren. Det är även angeläget för att inte prövningsmyndigheten ska lägga ned resurser på att handlägga ett projekt som kommunen inte har för avsikt att tillstyrka. 3.8 Att ställa ekonomiska krav vid kommunal tillstyrkan är olämpligt Att göra tillstyrkandet i sig beroende av att en ersättning betalats strider mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. 17 För tjänster eller nyttigheter som kommuner eller landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Vilka avgifter som kan tas ut för fullgörande av uppgifter inom miljöområdet regleras i 27 kap. miljöbalken och omfattar till exempel avgifter för den obligatoriska tillsynen och avfallshantering inom det obligatoriska ansvaret för hushållsavfall. Att lämna ett svar på prövningsmyndighetens förfrågan om tillstyrkan får ses som en obligatorisk uppgift för kommunen. Någon rätt att ta ut avgift i dessa fall finns inte vilket framgår av rättspraxis. 18 3.8.1 Bygdepeng Den ersättning som vindkraftsbolagen ibland betalar ut i trakter där vindkraft etableras brukar allmänt benämnas bygdepeng. Begreppet är hämtat från den reglering som gäller för vattenkraft. Det finns inget regelverk som styr bygdepeng för vindkraftprojekt, överenskommelser om bygdepeng bygger på frivilliga överenskommelser mellan vindkraftbolag och omkringboende, till exempel lokala föreningar. Frågan om bygdepeng bör hållas avskilt från beslut om tillstyrkan. Detta för att beslutet inte ska strida mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. 17 3 Kommunallagen (1991:900) 18 Miljööverdomstolens avgörande MÖD 2004:74. 14

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan 4 Referenser Lagrådsremiss Prövning av vindkraft 2009-02-12 Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft SFS 1991:900 Kommunallagen (1991:900) SFS 1998:896 Förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden SFS 2010:900 Plan och bygglagen (2010:900) SFS 1998:808 Miljöbalken (1998:808) SOU 2008:86 Prövning av vindkraft 15

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Bilaga 1 Mer information om kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 miljöbalken 16 kap. 4 miljöbalken Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses uppföras har tillstyrkt det. Första stycket gäller inte om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. lag (2009:652). Bestämmelsen om den kommunala tillstyrkan i 16 kap. 4 miljöbalken tillkom i samband med att regeringen avskaffade den så kallade dubbelprövningen av vindkraft den 1 augusti 2009. En tillståndspliktig vindkraftsetablering prövades tidigare enligt både plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken. De båda prövningarna hanterade till stor del samma frågor. Ändringen innebar att detaljplanekravet och bygglov avskaffades för tillståndspliktiga vindkraftsetableringar och ersattes av prövning enligt miljöbalken. Dock avskaffades inte kravet på detaljplan i områden där det råder stor efterfrågan på mark. Detta eftersom detaljplanen anses vara ett ändmålsenligt redskap för att bestämma hur marken lämpligast bör användas i sådana områden. Ändringen syftade till att få en snabbare och enklare process från projektering till genomförande inför en planerad kraftigt utökad vindkraftsanvändning 19. Det starka inflytande som kommunen hade genom det tidigare detaljplanekravet och bygglovsplikten skulle med ändringen försvinna när anläggningen endast omfattas av miljöbalksprövning. Avsikten var dock inte att minska kommunens inflytande över vad mark- och vattenområden är mest lämpade för. För att kommunerna, trots de föreslagna ändringarna, skulle ha ett inflytande över etablering av vindkraft föreslog regeringen att det för miljöprövningen infördes en bestämmelse om att prövningsmyndigheten får ge tillstånd till en vindkraftsanläggning endast om kommunen har tillstyrkt det. Fortfarande skulle dock regeringen kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Bestämmelsen formulerades så att kommunen ges möjlighet att själv avgöra om ett tillstyrkande ska göras av kommunfullmäktige eller av någon annan som företräder kommunen. Det var en ändring jämfört med lagrådsremissens förslag 19 Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft, sid. 56 16

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan till utformning av bestämmelsen, som angav att det var kommunfullmäktige som skulle fatta beslut enligt den nya bestämmelsen. Tanken bakom att låta kommunen själv avgöra vem som skulle fatta beslut om kommunal tillstyrkan var att en sådan flexibilitet skulle kunna underlätta en snabbare hantering av tillståndsärendena. 20 Inför införandet av den nya bestämmelsen lyfte regeringen fram vikten av att en kommun som är negativ till en etablering av vindkraft redan under samrådsprocessen enligt 6 kap. miljöbalken tydligt redogör för sin uppfattning. Annars skulle verksamhetsutövaren enligt regeringens bedömning riskera att dra på sig kostsamma prövningsprocesser i onödan. 21 Miljöprocessutredningens syn på kommunernas inflytande I det delbetänkande från miljöprocessutredningen som föregick tidigare nämnd proposition framfördes att kommunernas rätt att besluta i frågor om vindkraftsutbyggnad formellt sett inskränks som en följd av att krav på detaljplan och bygglov tas bort när tillstånd till en verksamhet har meddelats enligt miljöbalken. 22 Det var dock utredningens bestämda uppfattning att det kommunala inflytandet över lokaliseringen av vindkraften i praktiken skulle bli oförändrad. Genom översiktsplanerna och genom kommunernas starka ställning som part i vindkraftsärenden enligt miljöbalken torde det även i fortsättningen bli så att ett tillstånd till en vindkraftsutbyggnad inte kommer att ges mot den berörda kommunens vilja. I ekonomiskt avseende bedöms förslaget vara fördelaktigt, särskilt för mindre kommuner i glesbygd, eftersom ett detaljplaneförfarande ofta är relativt resurskrävande och kan undvikas vid ett genomförande av utredningens förslag. Tillämpning av regeln Regeln har tillämpats och aktualiserats av Högsta Domstolen i beslut i september 2012, då en ansökan om tillstånd avslogs då kommunal tillstyrkan saknades 23. Den har också tillämpats i ett flertal andra rättsfall 24. 20 Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft, sid. 55. 21 Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft, sid. 40. 22 Delbetänkande miljöprocessutredningen SOU 2008:86, sid. 282. 23 Ö3238-10 24 Rättsfallen M 10320-09, M 6883-09, M 8133-08, M 6909-09. 17

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Bilaga 2 Tillämpningen av bestämmelsen idag enligt enkätundersökning En enkät togs fram inför arbetet med vägledningen för att undersöka hur bestämmelsen om kommunal tillstyrkan tillämpas. Enkäten skickades ut till 50 kommuner, 50 projektörer och samtliga 12 miljöprövningsdelegationer (MPD). Svarsfrekvensen var hög, 92 % för MPD, 78 % för kommuner och 76 % för projektörerna. Nedan presenteras resultatet av enkätstudien i stora drag. Resultaten visar att beslut om kommunal tillstyrkan oftast fattas av kommunstyrelsen, i andra hand av en nämnd (exempelvis samhällsbyggnad eller miljö- och byggnämnden) näst följd av kommunfullmäktige. Kommuner, MPD och projektörer anger att det tar mellan 3-4 månader att få ett svar om kommunal tillstyrkan, vilket anses vara lång tid av både MPD och projektörer. När det gäller tillämpningen av bestämmelsen anger MPD och projektörer att mer än hälften av kommunerna har bra rutiner för hantering av kommunal tillstyrkan, men att många kommuner är osäkra på vad som ska prövas. Majoriteten prövar lokaliseringen i sina beslut enligt MPD och projektörer. Enligt svaren från kommunerna grundas besluten huvudsakligen på vad som skrivs i översiktsplanen eller i ett tematiskt tillägg gällande vindkraft, och i vissa fall används en kommunal vindkraftpolicy som underlag. Projektörerna anger att det är vanligt att kommunerna gör en egen tillståndsprövning vid beslut om kommunal tillstyrkan, medan MPD anser att det inte är särskilt vanligt. MPD och projektörer är eniga om att det är få kommuner som ger tydliga besked i ett tidigt skede. Projektörer angav att närmare 60 procent av kommunerna ändrade sina ställningstagande medan MPD angav att 24 procent gjorde detta, vilket är en relativt stor skillnad. De flesta beslut om kommunal tillstyrkan innefattar enbart tillstyrkan eller avstyrkan och närmare 50 procent av kommunerna motiverar redan idag sina beslut. När det gäller eventuella villkor i besluten anger MPD att det är en mindre del (15-35 procent) som anger villkor och att det till största del handlar om villkor om buller, ljus och avstånd, utredningar av naturvärden och ekonomiska villkor. Projektörer och kommunerna anger att det är vanligare med beslut med villkor än så, enligt projektörer gäller det mellan 30-53 procent av besluten och kommunen anger mellan 34-45 procent. Att kommuner och projektörer anger en högre andel kan indikera att många av dessa frågor avgörs innan miljöprövningsdelegationen tar del av den kommunala tillstyrkan. I kommentarer från projektörer framgår att avtal om bygdepeng sker vid sidan av beslut om tillstyrkan och därför inte framgår av besluten. 18

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Bilaga 3 Enkätfrågor Enkätfrågor till kommunerna 1. Vem svarar på enkäten? 2. Hur länge har du jobbat med vindkraftsärenden? 3. På vilken nivå tas beslut om kommunal tillstyrkan idag (kryssa för det mest förekommande alternativet)? 4. Föregår beslutet om kommunal tillstyrkan av någon intern eller extern remisshantering (om ja ange i så fall vilka nämnder, förvaltningar eller externa organisationer som regelmässigt hörs innan beslut)? 5. Hur lång tid behöva för att fatta beslut om kommunal tillstyrkan (kryssa för det mest förekommande alternativet)? 6. Vad brukar kommunens beslut om tillstyrkan enligt miljöbalken 16:4 innehålla? Kommentarer/synpunkter på frågan ovan: 7. Baseras era beslut på något underlag utöver tillståndsansökan? 8. Om du svarat ja på fråga 7, på vilka underlag baseras beslutet om kommunal tillstyrkan utöver tillståndsansökan? 9. Ange om ni har något av ovanstående underlag, men som ändå inte nyttjas vid beslut om kommunal tillstyrkan. Ange i så fall också skälet för detta! 10. I vilket skede lämnar kommunen besked om tillstyrkan enligt miljöbalken 16:4? 11. Vad tycker ni att en vägledning för den kommunala tillstyrkan ska innehålla? 12. Övriga kommentarer: Enkätfrågor till miljöprövningsdelegationerna 1. Vem svarar på enkäten: 2. Hur länge har du jobbat med vindkraftärenden? 3. I vilket skede skickas förfrågan om kommunal tillstyrkan ut till den berörda kommunen idag (flera alternativ är möjliga)? 4. Hur lång tid krävs i genomsnitt för att få in den kommunala tillstyrkan idag (kryssa för det mest förekommande alternativet)? 19

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan 5. Hur upplever ni dagens tillämpning av den kommunala tillstyrkan (Ange hur stor andel av ärendena som nedanstående påstående stämmer för, OBS summan kan bli mer än 100 % eftersom flera påståenden kan stämma samtidigt)? Kommunerna har bra rutiner för processen Kommunerna är osäkra på VAD som ska prövas vid tillstyrkande Kommunerna prövar LOKALISERING av etablering (mot ÖP eller likn.) Kommunerna gör egen "tillståndsprövning" utifrån miljöbalken Kommunerna ger tydliga besked om ställningstagande (tillstyrkan/avstyrkan) i tidigt skede Kommunerna ändrar sitt ställningstagande under projekteringstiden Det tar lång tid att få svar från kommunerna Kommunerna använder beslut om tillstyrkande för förhandlingar Processen fungerar bättre i kommuner som har "vindbruksplaner" Hanteringen av tillstyrkan enligt MB 16:4 påverkar handläggningstiderna Sista påståendet, kommentera på vilket sätt. 6. Vad brukar besluten innehålla (ange hur stor andel av ärendena som nedanstående alternativ stämmer för. OBS summan kan bli mer än 100 % eftersom flera alternativ kan stämma samtidigt)? Kommentar/synpunkt på frågan ovan: 7. Vad tycker ni att en vägledning för den kommunala tillstyrkan ska innehålla? 8. Övriga kommentarer: Enkätfrågor till projektörer 1. Ungefär hur många projekt där kommunal tillstyrkan enligt MB 16:4 varit aktuell, har ert företag drivit? 2. Hur upplever ni dagens tillämpning av den kommunala tillstyrkan (ange hur stor andel av ärendena som nedanstående påstående stämmer för. OBS summan kan bli mer än 100 % eftersom flera påstående kan stämma samtidigt)? Kommunerna har bra rutiner för processen Kommunerna är osäkra på VAD som ska prövas vid tillstyrkande Kommunerna prövar LOKALISERING av etablering (mot ÖP eller likn.) Kommunerna gör egen "tillståndsprövning" utifrån miljöbalken 20

Remissutgåva 2014-08-15, Vägledning för kommunal tillstyrkan Kommunerna ger tydliga besked om ställningstagande (tillstyrkan/avstyrkan) i tidigt skede Kommunerna ändrar sitt ställningstagande under projekteringstiden Det tar lång tid att få svar från kommunerna Kommunerna använder beslut om tillstyrkande för förhandlingar Processen fungerar bättre i kommuner som har "vindbruksplaner" Hanteringen av tillstyrkan enligt MB 16:4 påverkar handläggningstiderna Sista påståendet, kommentera på vilket sätt. 3. Hur lång tid krävs för att få in den kommunala tillstyrkan idag (i de mest förekommande fallen) från det att MPD skickar ut förfrågan till kommunerna? 4. Vad brukar besluten innehålla (ange hur stor andel av ärendena som nedanstående alternativ stämmer för. OBS summan kan bli mer än 100% eftersom flera alternativ kan stämma samtidigt)? Kommentar/synpunkt på frågan ovan: 5. Hur stor andel av era projekt, där kommunal tillstyrkan enligt MB 16:4 varit aktuell, har kommunerna tillstyrkt respektive avstyrkt? Hur stor andel har ni valt att avsluta själva innan ni fått besked från kommunen? Ange i procent. Summan ska bli 100. Ange skäl för att avsluta projekt: 6. Vad tycker ni att en vägledning för den kommunala tillstyrkan bör innehålla? 7. Övriga kommentarer: 21

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-09-17 Diarienummer KS/2014:348 Yttrande över samrådsunderlag gång- och cykelväg längs väg 953 Gamla Särövägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen är positiva till utbyggnad av gång- och cykelväg längs väg 953 och förordar förslaget väster om Gamla Särövägen. Sammanfattning Trafikverket har i samarbete med Kungsbacka kommun upprättat ett samrådsunderlag för utbyggnad av gång- och cykelväg längs väg 953 Gamla Särövägen. Den aktuella sträckan finns med i kommunens Gång- och cykelplan 2013-2016. Två alternativa åtgärdsförslag har tagits fram, Alternativ Öster och Alternativ Väster. Vid en västlig dragning ansluter gång- och cykelbanan till befintlig gc-väg i söder. Alternativ öster anläggs öster om vägen med passager i norr och söder för att ansluta till befintlig gång- och cykelväg. Kommunstyrelsen förordar Alternativ Väster för att undvika passager över väg 953. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2014-09-17 Beslutet skickas till Trafikverket Catarina Nyberg /Kollektivtrafikstrateg/ Catarina Nyberg Kommunstyrelsens förvaltning /RedigerareTelefon/ catarina.nyberg@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-09-15 Diarienummer KS/2007:143 Justering av budget för gc-banan Åsa-Åsa station Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att från Kommunstyrelsens investeringsbudget, projekt Åsa station, överföra 6,3 mkr till nämnden för Teknik för utbyggnad av gc-banan längs Kläppavägen som ska förbinda Åsa centrum med Åsa station. Kapitalkostnader i form av avskrivningar och internränta för investeringen överförs från Kommunstyrelsens driftbudget till Tekniks driftsbudget när investeringen tas i bruk Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2011-08-16 anslå 65 mkr för att bygga Åsa station. I budgeten för stationen ingår även byggnation av gång- och cykelbana från Åsa samhälle till Åsa station, en sträcka på cirka 1,6 kilometer. Eftersom Kläppavägen är en statlig väg är det Trafikverkets regelverk som gäller vid utbyggnad av gcbana. Arbetsplanen överklagades vilket gjorde att gc-banan inte gick att färdigställa till öppnandet av stationen i december 2013. I juni 2014 beslutade regeringen att överklagandet av arbetsplanen ej godkändes och arbetsplanen vann laga kraft. Kommunen kan därmed starta utbyggnaden av gc-banan. Nämnden för Teknik ansvarar för utbyggnaden. Investeringsbudget samt driftsbudget för avskrivningar och internränta för gc-banan justeras från Kommunstyrelsen till Nämnden för Teknik. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2014-09-15 Beslutet skickas till Teknik, Service ekonomi Beskrivning av ärendet Catarina Nyberg Kommunstyrelsens förvaltning /RedigerareTelefon/ catarina.nyberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Kommunfullmäktige beslutade 2011-08-16 anslå 65 mkr för att bygga Åsa station. I budgeten för stationen ingår även byggnation av gång- och cykelbana från Åsa samhälle till Åsa station, en sträcka på cirka 1,6 kilometer. På ett ganska tidigt stadium delades projektet upp i två delar, ett som hanterade gång- och cykelbanan och ett som handlade om byggnation av station med tillhörande parkering. Budget för de två delarna är gemensam enligt kf:s beslut och finns inom ramen för kommunstyrelsens investeringar. Arbetet med arbetsplan och framtagande av bygghandling för gc-banan har pågått parallellt med utbyggnaden av stationsområdet. Under projektets gång har diskussioner förts i Halland om att bygga ut en regional cykelturistled, Kattegattleden. Det beslutades att sträckan Åsa c- Åsa station skulle ingå i cykelleden Kattegattleden och därmed till viss del medfinansieras av Trafikverket. Ett avtal är skrivet med Trafikverket som reglerar ansvar och finansiering av utbyggnad och drift av gc-banan. Eftersom Kläppavägen är en statlig väg är det Trafikverkets regelverk som gäller vid utbyggnad av gcbana. Arbetsplanen överklagades vilket gjorde att gc-banan inte gick att färdigställa till öppnandet av stationen i december 2013. I juni 2014 beslutade regeringen att överklagandet av arbetsplanen ej godkändes. Kommunen kan därmed starta utbyggnaden av gc-banan. Prognostiserad utgift för projektering och utbyggnad av gc-banan är 9,8 mkr. Samfinansiering från Trafikverket uppskattas till 3,5 mkr. Då nämnden för Teknik ansvarar för utbyggnaden av gc-vägen föreslås att investeringsbudget på 6,3 mkr överförs från Kommunstyrelsens projekt Åsa station till nämnden för Teknik. Catarina Nyberg /Kollektivtrafikstrateg/

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-08-26 Diarienummer KS/2014:340 Kommunstyrelsen Förändrad hantering av lån till Vatten och avloppsanslutning i samband med VAsanering Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 15 från 1991 om regler för utlåning från kommunen för finansiering av anslutningsavgift för vatten och avlopp upphör att gälla. Sammanfattning 1992 beslutade kommunfullmäktige att bevilja lån till privatpersoner för VA-sanering. Villkoren som erbjöds var en lånetid på 20 år och till en räntesats motsvarande diskonto + 2 procentenheter. Diskonto motsvaras idag av referensräntan. 2014-08-26 är referensräntan 1%. Effekten av fullmäktigebeslutet att låna ut pengar till VA-avgiften innebär att vi idag har 44 utlämnade lån till ett belopp på tillsammans 5,3 miljoner. Detta sätt att hantera VA-lån är ovanlig (om inte obefintligt) i andra kommuner. Det innebär att vi i kommunen skall hantera lån och ränteavier mm som inte tillhör våra normala arbetsrutiner. Idag lånar Kommunstyrelsen ut pengar till en privatperson för att denne skall betala en skuld till Vatten- och avloppsenheten på Teknik. Ett bättre sätt är att följa lagen om allmänna vattentjänster. Lagen anger att kunden kan få avbetala skulden på 10 år. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster reglerar hur man skall hantera personer med betalningssvårigheter. I lagens 36 finns reglerat hur man skall hantera fastighetsägare med betalningsbekymmer En anläggningsavgift skall fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om 1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter, 2. fastighetsägaren begär att avgiften skall fördelas, och 3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet. Ränta enligt 5 räntelagen (1975:635) skall betalas på den del av avgiften som inte har betalats, från den dag det första delbeloppet förfaller till betalning till dess betalning sker. På delbelopp som har förfallit till betalning skall ränta i stället betalas enligt 6 räntelagen från delbeloppets förfallodag till dess betalning sker. Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) De som idag har VA-lån får ha kvar dem tills de är slutamorterade men vi kommer att uppmuntra kunderna att vända sig till sin bank istället. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2014-08-26 Fullmäktiges beslut 1992 15 Beslutet skickas till Nämnden för Teknik Service-Ekonomi Gunilla Josefsson Ekonomichef

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-09-15 Diarienummer KS/2014:276 Yttrande över - Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Bifalla den av Förbundsstyrelsen förordade beräkningsmodellen alternativ 1 för medlemsavgift till räddningstjänstförbundet i Storgöteborg som huvudalternativ. Sammanfattning Medlemskommunerna i Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg efterfrågar en ny, transparent och enkel modell för fördelning av medlemsavgifterna i förbundet. Genom att väga samman flera av parametrarna folkmängd, antalet utförda uppdrag enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, som ett mått på antalet olyckor samt skriftlig brandskyddsredogörelse som redovisar antalet risk- och tillsynsobjekt speglas räddningstjänstens resursförbrukning per medlemskommun. Två alternativa beräkningsmodeller redovisas: Alternativ 1: 50 % folkmängd, 25 % LSO-uppdrag och 25 % skriftlig redogörelse Alternativ 2: 50 % folkmängd och 50 % LSO-uppdrag Förbundsstyrelsen förordar alternativ 1 som huvudalternativ då det bygger på flera parametrar och kan antas redovisa användningen av räddningstjänst-resurser per kommun. Förändringen av medlemskommunernas andelar får effekt på respektive kommuns medlemsavgift. I utredningen redovisas den årliga effekten vid förändring som genomförs över tre respektive fem år. Vid anslutningen av ytterligare en kommun kan den nya modell som gäller för befintliga medlemskommuner tillämpas från början. Alternativt beräknas medlemsavgiften utifrån den Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) tillkommande kommunens kostnad för räddningstjänst efter avstämning med förbundet. Därefter behålls den andelen ett antal år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2014-09-15 1, Bilaga Ny beräkningsmodell för medlemsavgift till Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg 2014-06-16 2, Detaljerat beräkningsunderlag Ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänsten i Storgöteborg 2014-06-16. 3, Tjänsteskrivelse från Förbundsdirektören - Ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänsten i Storgöteborg 2014-06-16. 4, Beslut Remiss om Ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänsten i Storgöteborg 2014-06-16. 5, Följebrev - Remiss om Ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänsten i Storgöteborg 2014-06-16. Beslutet skickas till Räddningstjänsten Storgöteborg Gunilla Josefsson Ekonomichef Marcus Neck Controller

Bilaga 1 Förbundsstaben Datum Diarienummer Lena Simenius-Peters, 031-335 27 63 2014-06-05 A0563/13 Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg Sammanfattning Medlemskommunerna i Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg efterfrågar en ny, transparent och enkel modell för fördelning av medlemsavgifterna i förbundet. Genom att väga samman flera av parametrarna folkmängd, antalet utförda uppdrag enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, som ett mått på antalet olyckor samt skriftlig brandskyddsredogörelse som redovisar antalet risk- och tillsynsobjekt speglas räddningstjänstens resursförbrukning per medlemskommun. Två alternativa beräkningsmodeller redovisas: Alternativ 1: 50 % folkmängd, 25 % LSO-uppdrag och 25 % skriftlig redogörelse Alternativ 2: 50 % folkmängd och 50 % LSO-uppdrag Förbundsstyrelsen förordar alternativ 1 som huvudalternativ då det bygger på flera parametrar och kan antas redovisa användningen av räddningstjänstresurser per kommun. Förändringen av medlemskommunernas andelar får effekt på respektive kommuns medlemsavgift. I utredningen redovisas den årliga effekten vid förändring som genomförs över tre respektive fem år. Vid anslutningen av ytterligare en kommun kan den nya modell som gäller för befintliga medlemskommuner tillämpas från början. Alternativt beräknas medlemsavgiften utifrån den tillkommande kommunens kostnad för räddningstjänst efter avstämning med förbundet. Därefter behålls den andelen ett antal år. Uppdraget Principen för hur den nuvarande medlemsavgiften för respektive kommun har beräknats är inte helt enkel att förstå, utan bygger på beslut vid varje anslutning. Medlemsavgiften per invånare varierar mellan kommunerna och det går inte enkelt att förklara med den nuvarande modellen. Uppdraget är att skapa en ny transparent modell som också kan tillämpas vid eventuell utökning av förbundet. POSTADRESS: BESÖKADRESS: TELEFON, VX: E-POST: ORG. NR POSTGIRO NR: Box 5204 Åvägen 2 031-335 26 00 raddningstjansten@rsgbg.se 222000-0752 30688-6 402 24 GÖTEBORG Telefax: Hemsida: BANKGIRO NR: 031-335 27 71 www.rsgbg.se 5853-4009

2 Principer vid förbundets bildande och senare anslutningar Räddningstjänstförbundet bildades av Göteborg och Mölndal 1993. Respektive kommun fastställde nivån för lokal beredskap och antal stationer, samt minskade de administrativa resurserna. Kungsbacka anslöts 1997. Kungsbacka kommun fastställde nivån för lokal beredskap i samförstånd med förbundet. Räddningsvärnet i Särö behölls av kommunen utanför avtalet och lades senare ner. De administrativa resurserna minskades i viss mån och vissa andra tröskeleffekter av utökningen uppstod i förbundet. Härryda och Partille, som redan hade ett gemensamt räddningstjänstförbund anslöts 1999. Respektive kommun stämde av omfattningen i samråd med förbundet. Lerums kommun deltog också i förberedelserna inför anslutningen men fullföljde inte. Lerum anslöts 2007. Räddningstjänstförbundet gjorde då en bedömning av kommunens riskbild utifrån förbundets syn på beredskapsbehov och bemanning samt det längre geografiska avståndet till Lerum. Tröskelkostnaderna som förväntades uppstå vid utökningen beräknades till 1,2 mkr för 2,0 tjänster på Tekniska avdelningen och 1,0 tjänst på IT-avdelningen. Dessutom tillkom kostnader för utökning av styrelse, fullmäktige samt overheadkostnader för ledning, IT, personalavdelning, ekonomiavdelning och övrigt administrativt stöd. Värderingen av fordon och avskrivningstider gjordes enligt förbundets regler. Lönenivån uppgraderades till förbundets. Budget för t ex företagshälsovård, utbildning och brandmännens larmställ lades till. Jämförelse med andra räddningstjänstförbund Den vanligast förekommande fördelningen av medlemsavgiften mellan kommunerna motsvarar förbundets befintliga modell, dvs med den egna kommunens kostnad för räddningstjänst som ingångsvärde. Vanligast är också att fördelningsnyckeln står fast över tiden. Lika kostnad per invånare i förbundets samtliga kommuner är en ovanlig modell. Något enstaka förbund har en kombination av en större fast andel och en mindre befolkningsrelaterad andel som kan förändras över tid. Förbundets finansiering Förbundets finansiering via medlemsavgiften är idag uppdelad i två delar. Medlemsavgift för räddningstjänst och förebyggande arbete enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, och medlemsavgift som täcker förbundets pensionskostnader. Medlemsavgiften enligt LSO förfogar förbundet över och respektive års över- eller underskott bokförs mot förbundets egna kapital. För pensionskostnaderna tillämpas en preliminär medlemsavgift som i samband med årsbokslutet, genom avstämning mot KPA:s beräkningar, medför återbetalning till eller ytterligare inbetalning från medlemskommunerna. Det förutsätts i utredningen att den totala medlemsavgiften bibehålls, dvs att en förändrad fördelningsnyckel är neutral i förhållande till förbundets finansiering.

3 Medlemskommunernas andelar av förbundet - ny fördelningsnyckel Då en ny beräkningsmodell införs förändras de procentuella andelar som respektive medlemskommun utgör av förbundet. Senaste fördelningsnyckeln fastställdes i förbundsordningen i samband med anslutningen av Lerums kommun 2007. Befintlig fördelningsnyckel Göteborgs stad 69,69 % Mölndals kommun 7,45 % Kungsbacka kommun 9,05 % Härryda kommun 3,41 % Partille kommun 4,25 % Lerums kommun 6,15 % Förbundet totalt 100,00 % Sedan 2007 har det tillkommit tillägg utöver den procentuella fördelningen. Mölndals kommun betalar extra medlemsavgift för ökad hyra för Mölndals brandstation och Göteborgs stad betalar för flygplatsbrandkår på Göteborg City Airport Säve. När en ny fördelningsnyckel beräknas kommer tillägg att inkluderas i procentfördelningen. Så hanterades tilläggen som uppkom före 2007. De inkluderades i 2007 års fastställda fördelning enligt förbundsordningen. Anslutning av ytterligare medlemskommuner Vid anslutning av en ny kommun finns två alternativ. Det första är att den tillkommande kommunen ansluts till förbundet med en medlemsavgift som motsvarar den tillkommande kommunens kostnad för räddningstjänst efter avstämning mot exempelvis förbundets lönenivåer och värderingsprinciper för fordon eller andra kostnader som ska vara jämförbara. I beskrivningen ovan av anslutningen av Lerums kommun redovisas några exempel. Efter ett antal år, t ex fem år, börjar avgift att tas ut enligt modellen för befintliga medlemmar, under förutsättning att en sådan enhetlig modell finns. Det andra alternativet är att avgift tas ut enligt samma modell som för befintliga medlemmar redan från anslutningen. Då krävs att de parametrar fördelningsmodellen bygger på finns tillgängliga hos den tillkommande kommunen. De parametrar som föreslås ingå i den nya fördelningsmodellen redovisas allmänt inom räddningstjänst. Val av modell kan ske då en ny anslutning utreds. Oavsett modell kommer en ny fördelningsnyckel mellan förbundsmedlemmarna att beräknas. Förändrad förbundsordning En förändring av medlemskommunernas respektive andelar av förbundet föranleder en förändring av förbundsordningen. Ställning måste tas till vad som ska beskrivas i förbundsordningen avseende fördelningsmodellen, tidsintervall för översyn av modellen samt tillvägagångssätt vid anslutning av ny medlem. Genomförande av förändrad fördelningsmodell Förändringen av medlemskommunernas andelar får effekt på respektive kommuns medlemsavgift. I utredningen redovisas den årliga effekten vid förändring som genomförs över tre respektive fem år.

4 Parametrar Vid framtagandet av en ny fördelningsmodell är målet att spegla räddningstjänstens resursförbrukning på ett så verklighetsnära sätt som möjligt. Antagandet är att en sammanvägning av flera för verksamheten och medlemskommunerna relevanta parametrar bidrar till det. Förslaget till ny fördelningsmodell bygger på folkmängd, räddningsuppdrag enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO-uppdrag, samt skriftlig brandskyddsredogörelse. Folkmängd Folkmängdens storlek och förändring över tiden hämtas från Statistiska centralbyråns statistikdatabas. LSO-uppdrag Antalet utförda uppdrag enligt LSO utgör ett mått på antalet olyckor. Uppgifterna hämtas från insatsrapporterna och omfattar följande händelsetyper: Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Förmodad brand Falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Nödställd person Förmodad räddning Falsklarm räddning Annan olycka/tillbud Drunkning/tillbud Stormskada Översvämning vattendrag Annat ras Bergras/jordskred Annan vattenskada Nödställt djur Obefogade automatlarm räknas inte med bland LSO-uppdragen. Statistiken från de senaste fyra åren, 2010-2013, slås samman då tillfälliga lokala skillnader och förekomst av väderrelaterade händelser kan förekomma. Kvaliteten på statistiken kan påverkas av att det är ett flertal olika personer som skriver insatsrapporterna och att olyckor inte alltid benämns på ett enhetligt vis. Skriftlig redogörelse för brandskyddet Parametern redovisar antalet risk- och tillsynsobjekt och utgör ett mått på utnyttjandet av förebyggande resurser. Verksamheter som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse utgörs av: Vård, omsorg och kriminalvård mm Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg Hotell och andra tillfälliga boenden Samlingslokaler mm Industrier Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand, de så kallade 2.4-anläggningarna (LSO 2 kap 4) De verksamheter som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse ingår i urvalet av verksamheter för tillsyn. Avseende 2.4-anläggningarna måste Räddningstjänsten ha ingående kunskaper om och planer för eventuell insats i dessa verksamheter, vilket kan kräva övning och orientering på objektet.

5 Kvaliteten på statistiken kan påverkas av att det är osäkert om förbundet får kännedom om all verksamhet som bedrivs. Fördelningsmodeller Två alternativa fördelningsmodeller har tagits fram och baseras på olika viktning av de beskrivna parametrarna: Alternativ 1 50 % av folkmängden, 25 % LSO-uppdrag och 25 % skriftlig brandskyddsredogörelse Alternativ 2 50 % av folkmängden och 50 % LSO-uppdrag Beräkningar För de redovisade beräkningarna, nedan och i bilagan, gäller följande: Folkmängden per kommun 2013 Summan av antalet LSO-uppdrag 2010-2013 Antalet skriftliga brandskyddsredogörelser 2014 Medlemskommunernas procentuella andelar enligt gällande förbundsordning Medlemskommunernas sammanlagda avgift, inklusive tillägg för Mölndals brandstation (0,5 mkr) och Säve flygplatsbrandkår (4 mkr) samt pensioner, totalt 524 mkr, anges i 2014 års fasta penningvärde I beräkningarna fördelas tilläggen för Mölndals kommun och Göteborgs stad, sammanlagt 4,5 mkr, ut på samtliga medlemmar enligt fördelningsnyckeln vilket medför en liten avvikelse från den fastställda medlemsavgiften för 2014 för respektive kommun. Det justeras när en ny fördelningsmodell tas i bruk

6 Alternativ 1 Alternativ 1: 50 % folkmängd, 25 % LSO-uppdrag, 25 % skriftlig redogörelse Fördelningsnyckel i procent Förbunds- Folkmängd LSO- Skriftlig 50 % Folkmängd ordningens 2013 uppdrag redogörelse 25 % LSO nuvarande Olyckor Förebyggande 25 % Skriftlig redogörelse andel per kommun Differens Göteborgs stad 69,69% 68,03% 74,98% 71,91% 70,74% 1,05% Mölndals kommun 7,45% 7,91% 6,42% 9,94% 8,04% 0,59% Kungsbacka kommun 9,05% 9,87% 7,46% 6,84% 8,51% -0,54% Härryda kommun 4,25% 4,56% 4,37% 4,50% 4,50% 0,25% Partille kommun 3,41% 4,61% 2,81% 3,38% 3,85% 0,44% Lerums kommun 6,15% 5,02% 3,97% 3,44% 4,36% -1,79% Summa 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 0,00% Alternativ 1: 50 % folkmängd, 25 % LSO-uppdrag, 25 % skriftlig redogörelse Fördelningsnyckel i kkr resp kr Avgift Avgift Avgift/invånare år 0 år 5 år 0 år 5 Differens (2015) (2020) Differens Procentuell (2015) (2020) kkr kkr kkr förändring kr kr Göteborgs stad 365 918 370 535 4 617 1,26% 686 695 9 Mölndals kommun 39 248 42 132 2 884 7,35% 633 680 47 Kungsbacka kommun 46 969 44 589-2 380-5,07% 607 576-31 Härryda kommun 22 069 23 550 1 481 6,71% 618 659 41 Partille kommun 17 688 20 174 2 486 14,05% 489 558 69 Lerums kommun 31 926 22 839-9 088-28,47% 812 581-231 Summa 523 818 523 818 0 668 668

7 Alternativ 2 Alternativ 2: 50 % folkmängd, 50 % LSO-uppdrag Fördelningsnyckel i procent Förbunds- Folkmängd LSO- 50 % Folkmängd ordningens 2013 uppdrag 50 % LSO nuvarande Olyckor andel per kommun Differens Göteborgs stad 69,69% 68,03% 74,98% 71,50% 1,81% Mölndals kommun 7,45% 7,91% 6,42% 7,16% -0,29% Kungsbacka kommun 9,05% 9,87% 7,46% 8,67% -0,38% Härryda kommun 4,25% 4,56% 4,37% 4,46% 0,21% Partille kommun 3,41% 4,61% 2,81% 3,71% 0,30% Lerums kommun 6,15% 5,02% 3,97% 4,49% -1,66% Summa 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 0,00% Alternativ 2: 50 % folkmängd, 50 % LSO-uppdrag Fördelningsnyckel i kkr resp kr Avgift Avgift Avgift/invånare år 0 år 5 år 0 år 5 Differens (2015) (2020) Differens Procentuell (2015) (2020) kkr kkr kkr förändring kr kr Göteborgs stad 365 918 374 555 8 637 2,36% 686 702 16 Mölndals kommun 39 248 37 527-1 720-4,38% 633 605-28 Kungsbacka kommun 46 969 45 395-1 574-3,35% 607 587-20 Härryda kommun 22 069 23 375 1 306 5,92% 618 654 37 Partille kommun 17 688 19 430 1 742 9,85% 489 538 48 Lerums kommun 31 926 23 536-8 390-26,28% 812 599-213 Summa 523 818 523 818 0 668 668 0 Detaljerade beräkningar redovisas i bilaga 1

Bilaga 1 Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg Detaljerat beräkningsunderlag Folkmängd enl SCB Nuvarande Folkmängd fördelning 2013 % Differens % Göteborgs stad 69,69% 533 271 68,03% -1,66% Mölndals kommun 7,45% 61 978 7,91% 0,46% Kungsbacka kommun 9,05% 77 390 9,87% 0,82% Härryda kommun 4,25% 35 732 4,56% 0,31% Partille kommun 3,41% 36 147 4,61% 1,20% Lerums kommun 6,15% 39 319 5,02% -1,13% Summa 100,00% 783 837 100,00% 0,00% LSO-uppdrag, inkl olycka/tillbud samt larm utan tillbud, exkl automatlarm (ej brand) Nuvarande Antal fördelning 2010-2013 % Differens % Göteborgs stad 69,69% 14 957 74,98% 5,31% Mölndals kommun 7,45% 1 281 6,42% -1,09% Kungsbacka kommun 9,05% 1 488 7,46% -1,60% Härryda kommun 4,25% 871 4,37% 0,08% Partille kommun 3,41% 560 2,81% -0,61% Lerums kommun 6,15% 792 3,97% -2,09% Summa 100,00% 19 949 100,00% 0,00% Skriftlig redogörelse, avgör antalet risk- och tillsynsobjekt Nuvarande Antal fördelning 2014 % Differens % Göteborgs stad 69,69% 2 301 71,91% 2,22% Mölndals kommun 7,45% 318 9,94% 2,49% Kungsbacka kommun 9,05% 219 6,84% -2,21% Härryda kommun 4,25% 144 4,50% 0,25% Partille kommun 3,41% 108 3,38% -0,03% Lerums kommun 6,15% 110 3,44% -2,71% Summa 100,00% 3 200 100,00% 0,00%

Alternativ 1 Folkmängd 50 % Avgift Avgift Avgift/invånare LSO-uppdrag 25 % år 0 år 5 år 0 år 5 Differens Skriftlig redogörelse 25 % Nuvarande Folkmängd Antal LSO-uppdrag Antal skriftlig redogörelse Ny fördelning Differens (2015) (2020) Differens Procentuell (2015) (2020) fördelning 2013 % 2010-2013 % 2014 % % % kkr kkr kkr förändring kr kr Göteborgs stad 69,69% 533 271 68,03% 14 957 74,98% 2 301 71,91% 70,74% 1,05% 365 918 370 535 4 617 1,26% 686 695 9 Mölndals kommun 7,45% 61 978 7,91% 1 281 6,42% 318 9,94% 8,04% 0,59% 39 248 42 132 2 884 7,35% 633 680 47 Kungsbacka kommun 9,05% 77 390 9,87% 1 488 7,46% 219 6,84% 8,51% -0,54% 46 969 44 589-2 380-5,07% 607 576-31 Härryda kommun 4,25% 35 732 4,56% 871 4,37% 144 4,50% 4,50% 0,25% 22 069 23 550 1 481 6,71% 618 659 41 Partille kommun 3,41% 36 147 4,61% 560 2,81% 108 3,38% 3,85% 0,44% 17 688 20 174 2 486 14,05% 489 558 69 Lerums kommun 6,15% 39 319 5,02% 792 3,97% 110 3,44% 4,36% -1,79% 31 926 22 839-9 088-28,47% 812 581-231 Summa 100,00% 783 837 100,00% 19 949 100,00% 3 200 100,00% 100,00% 0,00% 523 818 523 818 0 668 668 0 Alternativ 1 Medlemsavgift per kommun i 2014 års fasta penningvärde Medlemsavgiftens förändring över 5 år Avgift Avgift Förändring Förändring Förändring Förändring Förändring Ny avgift Ny avgift Ny avgift Ny avgift Ny avgift år 0 år 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 Nuvarande Ny fördelning Differens (2015) (2020) Differens Procentuell 20% 40% 60% 80% 100% 20% 40% 60% 80% 100% fördelning % % kkr kkr kkr förändring (2016) (2017) (2018) (2019) (2020) (2016) (2017) (2018) (2019) (2020) Göteborgs stad 69,69% 70,74% 1,05% 365 918 370 535 4 617 1,26% 923 1 847 2 770 3 693 4 617 366 841 367 765 368 688 369 611 370 535 Mölndals kommun 7,45% 8,04% 0,59% 39 248 42 132 2 884 7,35% 577 1 154 1 731 2 307 2 884 39 824 40 401 40 978 41 555 42 132 Kungsbacka kommun 9,05% 8,51% -0,54% 46 969 44 589-2 380-5,07% -476-952 -1 428-1 904-2 380 46 493 46 017 45 541 45 065 44 589 Härryda kommun 4,25% 4,50% 0,25% 22 069 23 550 1 481 6,71% 296 592 888 1 185 1 481 22 365 22 661 22 958 23 254 23 550 Partille kommun 3,41% 3,85% 0,44% 17 688 20 174 2 486 14,05% 497 994 1 492 1 989 2 486 18 185 18 682 19 180 19 677 20 174 Lerums kommun 6,15% 4,36% -1,79% 31 926 22 839-9 088-28,47% -1 818-3 635-5 453-7 270-9 088 30 109 28 291 26 474 24 656 22 839 Summa 100,00% 100,00% 0,00% 523 818 523 818 0 0 0 0 0 0 523 818 523 818 523 818 523 818 523 818 Alternativ 1 Medlemsavgift per kommun i 2014 års fasta penningvärde Medlemsavgiftens förändring över 3 år Avgift Avgift Förändring Förändring Förändring Ny avgift Ny avgift Ny avgift år 0 år 5 år 1 år 2 år 3 år 1 år 2 år 3 Nuvarande Ny fördelning Differens (2015) (2020) Differens Procentuell 1/3 2/3 3/3 1/3 2/3 3/3 fördelning % % kkr kkr kkr förändring (2016) (2017) (2018) (2016) (2017) (2018) Göteborgs stad 69,69% 70,74% 1,05% 365 918 370 535 4 617 1,26% 1 539 3 078 4 617 367 457 368 996 370 535 Mölndals kommun 7,45% 8,04% 0,59% 39 248 42 132 2 884 7,35% 961 1 923 2 884 40 209 41 170 42 132 Kungsbacka kommun 9,05% 8,51% -0,54% 46 969 44 589-2 380-5,07% -793-1 586-2 380 46 175 45 382 44 589 Härryda kommun 4,25% 4,50% 0,25% 22 069 23 550 1 481 6,71% 494 987 1 481 22 563 23 056 23 550 Partille kommun 3,41% 3,85% 0,44% 17 688 20 174 2 486 14,05% 829 1 657 2 486 18 517 19 345 20 174 Lerums kommun 6,15% 4,36% -1,79% 31 926 22 839-9 088-28,47% -3 029-6 059-9 088 28 897 25 868 22 839 Summa 100,00% 100,00% 0,00% 523 818 523 818 0 0 0 0 523 818 523 818 523 818

Alternativ 2 Avgift Avgift Avgift/invånare Folkmängd 50 % år 0 år 5 år 0 år 5 Differens LSO-uppdrag 50 % Nuvarande Folkmängd Antal LSO-uppdrag Ny fördelning Differens (2015) (2020) Differens Procentuell (2015) (2020) fördelning 2013 % 2010-2013 % % % kkr kkr kkr förändring kr kr Göteborgs stad 69,69% 533 271 68,03% 14 957 74,98% 71,50% 1,81% 365 918 374 555 8 637 2,36% 686 702 16 Mölndals kommun 7,45% 61 978 7,91% 1 281 6,42% 7,16% -0,29% 39 248 37 527-1 720-4,38% 633 605-28 Kungsbacka kommun 9,05% 77 390 9,87% 1 488 7,46% 8,67% -0,38% 46 969 45 395-1 574-3,35% 607 587-20 Härryda kommun 4,25% 35 732 4,56% 871 4,37% 4,46% 0,21% 22 069 23 375 1 306 5,92% 618 654 37 Partille kommun 3,41% 36 147 4,61% 560 2,81% 3,71% 0,30% 17 688 19 430 1 742 9,85% 489 538 48 Lerums kommun 6,15% 39 319 5,02% 792 3,97% 4,49% -1,66% 31 926 23 536-8 390-26,28% 812 599-213 Summa 100,00% 783 837 100,00% 19 949 100,00% 100,00% 0,00% 523 818 523 818 0 668 668 0 Alternativ 2 Medlemsavgift per kommun i 2014 års fasta penningvärde Medlemsavgiftens förändring över 5 år Avgift Avgift Förändring Förändring Förändring Förändring Förändring Ny avgift Ny avgift Ny avgift Ny avgift Ny avgift år 0 år 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 Nuvarande Ny fördelning Differens (2015) (2020) Differens Procentuell 20% 40% 60% 80% 100% 20% 40% 60% 80% 100% fördelning % % kkr kkr kkr förändring (2016) (2017) (2018) (2019) (2020) (2016) (2017) (2018) (2019) (2020) Göteborgs stad 69,69% 71,50% 1,81% 365 918 374 555 8 637 2,36% 1 727 3 455 5 182 6 909 8 637 367 645 369 373 371 100 372 827 374 555 Mölndals kommun 7,45% 7,16% -0,29% 39 248 37 527-1 720-4,38% -344-688 -1 032-1 376-1 720 38 903 38 559 38 215 37 871 37 527 Kungsbacka kommun 9,05% 8,67% -0,38% 46 969 45 395-1 574-3,35% -315-630 -944-1 259-1 574 46 654 46 339 46 024 45 709 45 395 Härryda kommun 4,25% 4,46% 0,21% 22 069 23 375 1 306 5,92% 261 522 783 1 044 1 306 22 330 22 591 22 852 23 114 23 375 Partille kommun 3,41% 3,71% 0,30% 17 688 19 430 1 742 9,85% 348 697 1 045 1 394 1 742 18 036 18 385 18 733 19 082 19 430 Lerums kommun 6,15% 4,49% -1,66% 31 926 23 536-8 390-26,28% -1 678-3 356-5 034-6 712-8 390 30 248 28 570 26 892 25 214 23 536 Summa 100,00% 100,00% 0,00% 523 818 523 818 0 0 0 0 0 0 523 818 523 818 523 818 523 818 523 818 Alternativ 2 Medlemsavgift per kommun i 2014 års fasta penningvärde Medlemsavgiftens förändring över 3 år Avgift Avgift Förändring Förändring Förändring Ny avgift Ny avgift Ny avgift år 0 år 5 år 1 år 2 år 3 år 1 år 2 år 3 Nuvarande Ny fördelning Differens (2015) (2020) Differens Procentuell 1/3 2/3 3/3 1/3 2/3 3/3 fördelning % % kkr kkr kkr förändring (2016) (2017) (2018) (2016) (2017) (2018) Göteborgs stad 69,69% 71,50% 1,81% 365 918 374 555 8 637 2,36% 2 879 5 758 8 637 368 797 371 676 374 555 Mölndals kommun 7,45% 7,16% -0,29% 39 248 37 527-1 720-4,38% -573-1 147-1 720 38 674 38 101 37 527 Kungsbacka kommun 9,05% 8,67% -0,38% 46 969 45 395-1 574-3,35% -525-1 049-1 574 46 444 45 919 45 395 Härryda kommun 4,25% 4,46% 0,21% 22 069 23 375 1 306 5,92% 435 870 1 306 22 504 22 939 23 375 Partille kommun 3,41% 3,71% 0,30% 17 688 19 430 1 742 9,85% 581 1 161 1 742 18 269 18 849 19 430 Lerums kommun 6,15% 4,49% -1,66% 31 926 23 536-8 390-26,28% -2 797-5 594-8 390 29 130 26 333 23 536 Summa 100,00% 100,00% 0,00% 523 818 523 818 0 0 0 0 523 818 523 818 523 818

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Förbundsstaben Utfärdat datum: 2014-06-05 Lena Simenius-Peters, 031-335 27 63 Presidiet: Styrelsen: 2014-06-10 Dnr: A0563/13 Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg FÖRSLAG TILL BESLUT Förbundsstyrelsen förordar alternativ 1 som huvudalternativ och översänder förslaget i tjänsteutlåtandets bilaga till medlemskommunerna för yttrande. Förbundsdirektörens uppdrag att utreda eventuell framtida förändring av förbundets medlemsavgiftskonstruktion samt lämna förslag till hanteringsordning och finansieringsmodell vid eventuell anslutning av ytterligare medlemskommuner förklaras fullgjort. SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Medlemskommunerna i Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg efterfrågar en ny, transparent och enkel modell för fördelning av medlemsavgifterna i förbundet. Genom att väga samman flera av parametrarna folkmängd, antalet utförda uppdrag enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, som ett mått på antalet olyckor samt skriftlig brandskyddsredogörelse som redovisar antalet risk- och tillsynsobjekt speglas räddningstjänstens resursförbrukning per medlemskommun. Två alternativa beräkningsmodeller redovisas: Alternativ 1: 50 % folkmängd, 25 % LSO-uppdrag och 25 % skriftlig redogörelse Alternativ 2: 50 % folkmängd och 50 % LSO-uppdrag Förbundsstyrelsen förordar alternativ 1 som huvudalternativ då det bygger på flera parametrar och kan antas redovisa användningen av räddningstjänstresurser per kommun. Förändringen av medlemskommunernas andelar får effekt på respektive kommuns medlemsavgift. I utredningen redovisas den årliga effekten vid förändring som genomförs över tre respektive fem år. POSTADRESS: BESÖKADRESS: TELEFON, VX: E-POST: ORG. NR POSTGIRO NR: Box 5204 Åvägen 2 031-335 26 00 raddningstjansten@rsgbg.se 222000-0752 30688-6 402 24 GÖTEBORG Telefax: Hemsida: BANKGIRO NR: 031-335 27 71 www.rsgbg.se 5853-4009

2 Vid anslutningen av ytterligare en kommun kan den nya modell som gäller för befintliga medlemskommuner tillämpas från början. Alternativt beräknas medlemsavgiften utifrån den tillkommande kommunens kostnad för räddningstjänst efter avstämning med förbundet. Därefter behålls den andelen ett antal år. Lars Klevensparr Direktör Lena Simenius-Peters Ekonomichef Bilaga: Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg

RÄDD N INGST JÄNSTEN STORGÖTEBORG Förbundsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-06-10 6 (9) Fs 45 Dnr A0563/14 Expedieras till: Göteborgs Stads Mölndals Stad Kungsbacka kommun Härryda kommun Partilie kommun Lerums kommun Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet Storgöteborg HANDLING Direktörens tjänsteutlåtande 2014-06-05. ÄRENDET Medlemskommunerna i Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg efterfrågar en ny, transparent och enkel modell för fördelning av medlemsavgifterna i förbundet. Genom att väga samman flera av parametrarna folkmängd, antalet utförda uppdrag enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, som ett mått på antalet olyckor samt skriftlig brandskyddsredogörelse som redovisar antalet risk- och tillsynsobjekt speglas räddningstjänstens resursförbrukning per medlemskommun. Två alternativa beräkningsmodeller redovisas: Alternativ 1: 50% folkmängd, 25 % LSO-uppdrag och 25 %skriftlig redogörelse Alternativ 2: 50% folkmängd och 50% LSO-uppdrag Förbundsstyrelsen förordar alternativ 1 som huvudalternativ då det bygger på flera parametrar och kan antas redovisa användningen av räddningstjänstresurser per kommun. Förändringen av medlemskommunernas andelar får effekt på respektive kommuns medlemsavgift. l utredningen redovisas den årliga effekten vid förändring som genomförs över tre respektive fem år. Vid anslutningen av ytterligare en kommun kan den nya modell som gäller för befintliga medlemskommuner tillämpas från början. Alternativt beräknas medlemsavgiften utifrån den tillkommande kommunens kostnad för räddningstjänst efter avstämning med förbundet. Därefter behålls den andelen ett antal år. FÖRBUNDSSTYRELSENS BESLUT Förbundsstyrelsen förordar alternativ 1 som huvudalternativ och översänder förslaget i tjänsteutlåtandets bilaga till medlemskommunerna för yttrande. Yttrandet ska vara Räddningstjänstförbundet tillhanda senast 31 oktober 2014. Förbundsdirektörens uppdrag att utreda eventuell framtida förändring av förbundets medlemsavgiftskonstruktion samt att lämna förslag till hanteringsordning och finansieringsmodell vid eventuell anslutning av ytterligare medlemskommuner förklaras fullgjort.

1 Datum Diarienummer 2014-06-13 0563/13 Begäran om yttrande: Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg Ärende: Förslag till ny beräkningsmodell för medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg Remisstid: Svar senast 2014-10-31 Bifogat ärende översänds efter beslut i Förbundsstyrelsen den 10 juni på remiss för yttrande. Förbundsstyrelsen förordar Alternativ 1 i förslaget som huvudalternativ, då det bygger på flera parametrar och kan antas redovisa användningen av räddningstjänstresurser per kommun på ett rättvisande sätt. Alternativ 2 är en inte lika heltäckande beskrivning av resursanvändningen och finns med i förslaget för att möjliggöra jämförelser. Yttrandet ska vara styrelsebehandlat och tydligt uttrycka om styrelsen tillstyrker, avstyrker eller inte tar ställning till förslaget. Yrkanden, skiljaktiga meningar, reservationer, särskilda yttranden mm från styrelsebehandlingen ska bifogas protokollsutdrag. Yttrandet skickas till: Räddningstjänsten Storgöteborg Box 5204 402 24 Göteborg E-post: raddningstjansten@rsgbg.se På förbundsstyrelsens vägnar Sigrun Hreidarsdottir Förbundssekreterare POSTADRESS: BESÖKADRESS: TELEFON, VX: E-POST: ORG. NR POSTGIRO NR: Box 5204 Åvägen 2 031-335 26 00 raddningstjansten@rsgbg.se 222000-0752 30688-6 402 24 GÖTEBORG Telefax: Hemsida: BANKGIRO NR: 031-335 27 71 www.rsgbg.se 5853-4009

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-04-16 Diarienummer KS/2014:163 Policy och riktlinjer för intern handel Förslag till beslut i kommunstyrelse/kommunfullmäktige Policyn för intern handel, daterad 2014-09-17, fastställs att gälla från och med 2015. Riktlinjer för intern handel daterat 2014-09-17 fastställs. Rätten att fatta beslut om ändringar av riktlinjerna delegeras till kommunstyrelsen, om inte ändringen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ändringarna ska skriftligen återrapporteras till kommunfullmäktige. Med detta beslut upphör det regelverk som tidigare gällt för beställar/utförarorganisationen. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Rätten att fatta beslut om ändringar av riktlinjerna delegeras till kommundirektören. Ändringarna ska skriftligen återrapporteras till kommunstyrelsen. Sammanfattning En policy för intern handel som anger syftet med att ha intern handel är framtagen för beslut. Syftet är att det som är effektivast att skötas gemensamt skall skötas av Nämnden för Service och inte på respektive nämnd. Policyn kompletteras med riktlinjer som anger vilka verksamheter som skall skötas via internhandel (köp och sälj) och vilka som skall skötas centralt men vara budgetfinansierade. Riktlinjerna beslutas av Kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet I Kungsbacka kommun finns en omfattande intern handel. Nämnden för Service tillhandahåller tjänster som köps av övriga nämnder. Vissa tjänster är tvingande och några är frivilliga. Systemet infördes i början av 2000-talet och det finns nu behov av en revidering. Nuvarande regelverk är i vissa delar omfattande och detaljerat. Förslaget innebär bland annat att vissa delar övergår till att vara ramfinansierade. Anledningen är att det inte finns någon marknad för att ha köp och sälj. Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Förslaget innebär att nuvarande regelverk delas upp i två delar. En Policy som är ett förtydligande av vad man politiskt vill och riktlinjer som lite mer detaljerat visar hur man når dit. Gunilla Josefsson Ekonomichef

Policy för intern handel 2014-09-17 Policy för intern handel inom Kungsbacka kommun Syfte För att uppnå största möjliga effektivitet skall Nämnden för Service erbjuda kommunens nämnder övergripande service inom lämpliga områden. Områdena skall vara sådana där det är effektivast att driva det gemensamt istället för på varje nämnd. Finansieringsformer Inom Service område finns tre olika typer av finansiering. Ramfinansierad verksamhet Fullmäktige tilldelar ram och verksamheten kan ha resultatfonder i enlighet med regler för dessa. Områden som är ramfinansierade är de som inte kan väljas av kunderna och som innebär en viss form av styrning. Beställar/Utförarorganisation Dessa verksamheter säljs internt till övriga nämnder och är valbara när det gäller omfattning och innehåll. Fastighetsförvaltning Särskilt regelverk för detta beslutas om. Typ av dokument Beslutad av Beslutsdatum och paragraf Diarienummer Policy Kommunfullmäktige???? Dokumentägare Giltighetstid Reviderad Sidan 1 KSF/Ekonomi Tills vidare

Riktlinjer för intern handel 2014-09-17 Riktlinjer för intern handel inom Nämnden för Service verksamhetsområde Typ av dokument Beslutad av Beslutsdatum Regler Kommunstyrelsen?? Dokumentägare Giltighetstid Reviderad Sidan 1 KSF Tills vidare

Riktlinjer för intern handel 2014-09-17 Syfte I policy för Intern Handel i Kungsbacka kommun anges syftet med att ha en intern handel med tjänster. Syftet är att uppnå effektivitet både vad avser kostnad och kompetens. Dessa riktlinjer syftar till att klargöra det praktiska arbetet inom ett flertal områden. Övergripande klargöranden Delar av Service verksamheter finansieras via traditionell budgetram exempelvis HR, Ekonomi och Kungsbacka Direkt. Andra delar av Service verksamheter finansieras genom intern handel från de beställande nämnderna. Exempel på verksamheter med intern handel är, Fastigheter, Måltid och Lokalvård. Service förvaltningsgemensamma kostnader ska finansieras av samtliga serviceområden. Det innebär att för den ramfinansierade verksamheten ingår förvaltningsgemensamma kostnader i ramen för intern handel med en beställar/utförarfinansierad verksamhet ingår även fortsättningsvis OH-kostnaden i respektive prismodell. För de delar av Service verksamheter som finansieras av en budgetram beräknas och tilldelas nämnden för Service prisindex och volymberäkningar i Kommunbudgeten. För de verksamheter inom Service som finansieras genom intern handel från beställande förvaltningar regleras prisindex och volymtilldelning direkt till beställarnämnderna i samband med Kommunbudget. Ramfinansierad verksamhet För ramfinansierad verksamhet kan tjänstebeskrivning upprättas, exempelvis avseende innehåll i tjänsterna möjlighet till tilläggsköp möjliga mätetal för uppföljning av tjänsterna Typ av dokument Beslutad av Beslutsdatum Regler Kommunstyrelsen?? Dokumentägare Giltighetstid Reviderad Sidan 2 KSF Tills vidare

Riktlinjer för intern handel 2014-09-17 Intern handel Överenskommelser mellan beställare och utförare ska upprättas för alla tjänsteköp. För beställar-/utförarfinansierade verksamheter ska tjänstebeskrivning upprättas över alla köp där det tydligt framgår tjänsteinnehåll prismodell debiteringsrutiner och modell för volymavräkning kvalitetskrav regler rörande prisuppräkning regler för uppsägning av tjänsten regler för behörighet att beställa tjänster (vem/var/vilka gör upp affären ) Organisation Verksamheten drivs organisatoriskt i tre enheter med tydliga regelverk för finansiella principer, hantering av över/underskott, rampåverkande volymförändringar mm. Fastighetsförvaltning Beställar/utförarenhet Ramfinansierad verksamhet Resultatreglering Över/underskott inom Fastighetsförvaltningen regleras mot Fastigheters resultatfond. Fonden möjliggör en mer långsiktig planering och sårbarheten vid extraordinära händelser minskar. För verksamhet som finansieras enligt beställar-/utförarmodell tillförs hälften av ett positivt resultat Service resultatfond och hälften tillförs en kommungemensam fond som hanteras av kommundirektören. Den kommungemensamma fonden kan finansiera utvecklingsprojekt som kräver särskilda resurser. Ett negativt resultat hanteras liksom idag inom Service egen resultatfond. För ramfinansierad verksamhet gäller samma regler som för övriga förvaltningar. Allt regleras i förvaltningens fond under förutsättning att gällande regler för resultatfondering är uppfyllda. Regler för resultatfonder beslutas i Ekonomiska styrprinciper i Kommunbudgeten. Typ av dokument Beslutad av Beslutsdatum Regler Kommunstyrelsen?? Dokumentägare Giltighetstid Reviderad Sidan 3 KSF Tills vidare

Riktlinjer för intern handel 2014-09-17 Tjänsteförteckning Tjänst Finansiering Valbart Tillägg möjligt Resultatreglering Ekonomi Ram på Service Nej Ja Allt i fond HR Ram på Service Nej Ja Allt i fond Upphandling och e- Ram på Service Nej Ja Allt i fond handel Kungsbacka Direkt Ram på Service Nej* Ja Allt i fond Konsumentrådgivning Ram på Service Nej Allt i fond Bostadsanpassning Ram på Service Nej Nej Allt i fond Fastigheter Internhyresmodell Nej Ja Allt i fond IT Pris enl BU-modell Nej Ja 50/50 Repro Pris enl BU-modell Ja Ja 50/50 Löneadministration Pris enl BU-modell Nej Nej 50/50 Lokalvård Pris enl BU-modell Nej Ja 50/50 Måltidsverksamhet Pris enl BU-modell Nej Ja 50/50 Projektledare Pris enl BU-modell Ja Ja 50/50 Kommunikation Pris enl BU-modell Ja Ja 50/50 *Införs successivt Tjänstebeskrivningar Tjänstebeskrivningar kan tas fram för respektive tjänst med detaljerade regler. Dessa beslutas av Kommundirektör och Förvaltningschef Service. För tjänster inom området för beställar/utförare är det ett krav med tjänstebeskrivningar men det är frivilligt inom ramfinansierad verksamhet. Typ av dokument Beslutad av Beslutsdatum Regler Kommunstyrelsen?? Dokumentägare Giltighetstid Reviderad Sidan 4 KSF Tills vidare

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-09-17 Diarienummer KS/2014:363 Delårsrapport 2014 för Kommunstyrelsen - Uppföljning per 31 augusti och prognos för helår 2014. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunstyrelsens delårsrapport 2014 godkänna kommundirektörens återrapportering om åtgärder för att få kommunstyrelsens årsprognos i enlighet med budget enligt ärende KS/2014:210 Sammanfattning Delårsrapporten 2014 är en uppföljning och avstämning mot Nämndbudget 2014. Prognosen är att målen i huvudsak uppnås och att det blir en positiv budgetavvikelse för året med 800 tkr. Vid apriluppföljningen var prognosen negativ med -3 700 tkr, främst beroende på ökade kostnader för Bostadsanpassningsbidragen. Då gavs i uppdrag till Kommundirektören att vidta åtgärder för att få en prognos i balans med årsbudgeten 2014 för Kommunstyrelsen. Detta rapporteras enligt uppdrag i delårsrapporten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2014-09-17, Kommunstyrelsens Delårsrapport 2014 Beslutet skickas till ACJ och MN Marcus Neck /Controller/ Marcus Neck Kommunstyrelsens förvaltning /RedigerareTelefon/ marcus.neck@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Delårsrapport 2014 Kungsbacka kommun Delårsrapport 2014 Kommunstyrelsen Val i Kungsmässan 2014 Foto: Erik Sjöberg www.kungsbacka.se

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Uppföljning Mål... 3 1.1 Ökat inflytande... 4 1.2 Bemötande och tillgänglighet... 4 1.3 Hälsosamt liv... 5 1.4 Trygg kommun... 5 1.5 Företagsvänlig kommun... 6 1.6 Minskat försörjningsstöd... 8 1.7 Fler ska åka kollektivt... 8 1.8 Minskad energianvändning... 10 1.9 Minskade koldioxidutsläpp... 10 1.10 Attraktiv arbetsplats... 10 1.11 Andelen projekt med delfinansiering från EU ska öka på kommunstyrelsens förvaltning... 11 2 Uppföljning direktiv... 12 2.1 Direktiv invånardialog... 12 2.2 Direktiv e-förvaltning... 12 3 Synpunktshantering delår... 14 4 Personalmått... 15 4.1 Analys personalmått... 15 4.2 Resursmått... 15 4.3 Effektmått... 15 5 Ekonomi med kommentarer... 16 5.1 Uppföljning drift delår... 16 5.2 Uppföljning investeringsbudget... 19 Delårsrapport 2014 2

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 1 Uppföljning Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden Delårsrapport 2014 3

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 1.1 Ökat inflytande Analys En invånardialog gällande utveckling av Åsa centrum är påbörjad. Vi vill genom dialogen ge invånarna möjlighet till inflytande och insyn i processen i ett så tidigt skede som möjligt. Kommunstyrelsen har genomfört utbildningar och stöttat förvaltningar i deras arbete med dialog samt tagit fram en policy för det fortsatta arbetet. Utvecklingsarbete för att samla kommunikation till unga på ett gemensamt ställe genomförs. Arbetet ska leda till bättre samordning kring aktiviteter riktat till unga men också skapa en kanal för att möjligöra inflytande, dialog och delaktighet för målgruppen. Vi är mitt inne i "supervalåret 2014". Årets två valdagar är grunden för demokrati och inflytande i samhället. Genom information och tillgänglighet försöker vi förbättra valdeltagandet. I valet till Europaparlamentet ökade deltagtandet från 48,88% år 2010 till 53,59% år 2014. Inflytande handlar även om tillgänglighet av offentliga handlingar. Genom implementeringen av nytt ärendehanteringssystemet (Lex) har vi startat utvecklingen mot en ökad tillgänglighet på kungsbacka.se med förbättrad sökbarhet i både diariet och arkivet. Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning Utfall 2012 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 48 45 Utfall 2013 Prognos 2014 Prognos ej möjligt Målvärde 2014 50 1.2 Bemötande och tillgänglighet Analys Kommunövergripande: Startat upp en ny kundtjänst, Kungsbacka direkt. Inför lanseringen genomfördes en kampanj med syfte att visa på nyttan för kommuninvånare och samtidigt ge information till alla våra egna medarbetare. Uppdaterat regler för tillgänglighet och bemötande i kommunens olika informationskanaler samt för hantering av allmän handling. Det planeras för en informationskampanj om detta Infört fri tillgång till internet, dock med begränsad bandbredd, för invånare som befinner sig i eller nära våra verksamheter Upphandlat ny plattform för E-tjänster Sammanfört olika kommunala webbplatser för att skapa en mer enhetlig information och digitalt varumärke. Den nya webb-plattformen är responsiv vilket gör den anpassad för smartphones Påbörjat arbete för att samla all kommunikation till unga på ett ställe Delårsrapport 2014 4

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun KS förvaltning: Beslutats av Infört fler röstningslokaler, möjliggjort röstning på bokbussar och utökat öppettiderna. Sannolikt bidrog detta till att fler röstande i EU-valet Överförmyndarenheten lotsar ställföreträdare (exempelvis förvaltare), till hemsidan där de har tillgång till information och blanketter. Utökat antalet tillgängliga anknytningar på telefontider för bättre tillgänglighet KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 60 60 Prognos ej möjligt 62 SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Bemötande 69 71 Prognos ej möjligt SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Tillgänglighet 70 69 Prognos ej möjligt 1.3 Hälsosamt liv Analys Tillsammans med Fritid & Folkhälsa (Miljö & hälsoskydd samt Skolan) pågår arbete med en friluftsplan. Friluftsplanen fokuserar på tätortsnära fritid och kommer kopplas samman med översiktsplanen och annan fysisk planering. Ortsanalyser är påbörjade och efter färdigställande av friluftsplanen kommer varje ort beskrivas utifrån möjligheten att bedriva ett aktivt liv utomhus i närheten av bostäderna (tätorterna). Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,6 7,2 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 8,1 Prognos 2014 Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt Målvärde 2014 6,9 6,8 1.4 Trygg kommun Analys Under året har samtliga planprogram för nya bostadsområden analyserats och haft starkt fokus på trygghetsfrågor. Delårsrapport 2014 5

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Arbete med att utveckla Tjänsteman i beredskap (TIB) fortskrider. Övning och utbildning för kommunens krisledning genomförs. Trygghetsskapande åtgärder, bland annat genom att förnya och vidareutveckla samarbetsformer mellan kommunen och samverkande organisationer som till exempel polis, räddningstjänstförbund och Länsstyrelsen. Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning Utfall 2012 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 65 66 Utfall 2013 Prognos 2014 Prognos ej möjligt Målvärde 2014 67 1.5 Företagsvänlig kommun Analys Nöjd kund-undersökningen Insikt har tidigare genomförts vart annat år. Senast var 2013. Undersökningen görs för att få svar på hur näringslivet upplever kommunens service. För att kontinuerligt kunna arbeta med utvecklings- och förbättringsarbetet kring kommunens service ingår nu Kungsbacka kommun i Insikts pilotprojekt 2014. Det innebär att mätningen görs löpande. Mätningarna kommer att startas upp under hösten 2014. För att bidra till måluppfyllelsen genomförs flera förvaltningsöverskridande insatser som: Företagslots Made by Kungsbacka Sommarlovsentreprenör Kungsbacka Gemensamma utbildningsinsatser för enklare och effektivare service till företagen Dialogen och kommunikationen är väsentligt för ett bra företagsklimat. Under våren har följande insatser genomförts: Frukostklubben Företagsbesök tillsammans med KSAU Dialogmöte tillsammans med företag, politiker och tjänstemän Framtagning av ett digitalt Näringsrikt För en positiv utveckling och långsiktighet i arbetet krävs ytterligare insatser för att stärka dialogen mellan företag och kommun. Det kräver informationsinsatser och att de interna processerna samordnas och effektiviseras så att koncernperspektivet blir genomgripande. Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Delårsrapport 2014 6

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning 63 70 Nästa mätning år 2015. 1.5.1 Unga människors intresse och kunskap om entreprenörskap, arbets- och näringsliv ska öka Analys Det görs flera goda insatser inom området och för att nå framgång krävs kontinuitet med ständig utveckling i samverkan med Förvaltningen för Gymnasie- och Vuxenutbildningen. Utvecklingsarbetet är långsiktigt och följer i vissa delar läsåret vilket gör att ett par av insatserna som sätts in för att nå målet kommer få genomslag först nästa år. Bedömningen är därför att målet troligtvis inte kommer uppnås under året. Insatser som stödjer målet Beslutats av 255 elever i Kungsbacka fick 2013/2014 möjlighet att driva UF-företag genom Ung företagsamet, UF. Insatser inom Made by Kungsbacka med fokus på utveckling och erfarenhetsutbyte tillsammans med representanter från utbildning, elever och företag. 20 ungdomar i åldern 14-20 fick möjlighet att driva sommarlovsföretag genom Sommarlovsentreprenör Kungsbacka Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Svenskt näringslivs attitydsundersökning 4 3,9 3,9 4,3 1.5.2 Kungsbacka kommun ska erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner Analys Nöjd kund-undersökningen Insikt har tidigare genomförts vart annat år. Senast var 2013. Undersökningen görs för att få svar på hur näringslivet upplever kommunens service. För att kontinuerligt kunna arbeta med utvecklings- och förbättringsarbetet kring kommunens service ingår nu Kungsbacka kommun i Insikts pilotprojekt 2014. Det innebär att mätningen görs löpande. Mätningarna kommer att startas upp under hösten 2014. Under våren har en Nyföretagarkväll och Kungsbacka Entreprenörskola genomförts. Dialogmöte kring företagsklimatet arrangerades där företag, politiker och tjänstemän deltog. Under våren startades också Företagsfredag på Kompetenscentrum. Sista fredagen i månaden har företagare och blivande företagare möjlighet att träffa ett antal aktörer som kan stödja företagandet. Ett samarbete mellan Freeport, Kungsmässan, Innerstaden Kungsbacka och Kungsbacka kommun har också startats upp för att stärka Kungsbacka som besöksmål. Delårsrapport 2014 7

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Beslutats av Mätning Utfall 2012 Insikt, SKLs nöjd kund undersökning 63 Nästa mätning år 2015 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 1.6 Minskat försörjningsstöd Analys Summan av de insatser som sker på bred front inom Kungsbacka kommuns näringslivsarbete ska bidra till att tillväxttakten ska vara bland de högsta i landet när det gäller ökningen av antalet nya företag och förvärvsarbetande inom kommunens gränser. Nyföretagandet är fortfarande högt och antalet företag har ökat. För att stödja tillväxten av företag erbjuder vi företagsstöd genom de aktörer vi samarbetar med, Kungsbacka entreprenörskola och Företagslotsen. Samverkan mellan skola/utbildning och näringsliv/arbetsliv ökar chanserna för unga att få jobb. Insatser för att underlätta och bredda samarbete mellan skola/utbildning och näringsliv/arbetsliv har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. Att unga får möjlighet att träna sina entreprenöriella förmågor stärker deras attraktionskraft oavsett om de i framtiden väljer en anställning eller att starta företag. Insatser för att stärka ungas entreprenörskap sker genom stödet till Ung Företagsamhet, genomförandet av Sommarlovsentreprenör Kungsbacka och Made by Kungsbacka. Beslutats av KF:s formulering Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Andel personer som har försörjningsstöd ska minska 2,8% 2,5% 2,8% 1.7 Fler ska åka kollektivt Analys För att kunna öka resandet i kollektivtrafiksystemet krävs att det finns tillräcklig kapacitet. Kommunen arbetar tillsammans med Västtrafik och Hallandstrafiken för att öka antalet sittplatser i fordonen, pendelparkeringar för bil och cykel och uppställningsplatser för att tillgodose ökade behov. Kommunen har under året byggt ut fler platser vid Kungsbacka station för att fler bussar ska kunna angöra samtidigt. Eftersom alla busslinjer har samtrafik med tåget måste det finnas plats för alla bussar samtidigt vid tågets ankomst och avgång. Hede station har under sommaren byggts om och fått förlängda plattformar för att längre tåg ska kunna köras. Antalet pendelparkeringar för bil och cykel har utökats och när hela ombyggnaden är klar kommer det finnas 720 parkeringar för bil och 250 cykelplatser. Delårsrapport 2014 8

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Öppnandet av Åsa station har gett möjlighet för den södra kommundelen att börja tågpendla och under våren reste cirka 400 personer från Åsa station dagligen. Resandestatistiken från Västtrafik visar inte på någon ökning av resandet. Resandet på Öresundståget ingår inte i Västtrafiks resandestatistik. Västtrafiks analys av statistiken framför allt för pendeltåget är att en omflyttning skett från pendeltåget till Öresundståget, både från Kungsbacka och Åsa. Beslutats av KF:s formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Antalet resor med kollektivtrafiken 6 900 7 100 Prognos 2014 Kommer ej uppnås Målvärde 2014 8 800 1.7.1 Andelen invånare i Kungsbacka som åker kollektivt, går eller cyklar till sitt arbete ska öka Analys Kommunen arbetar systematiskt tillsammans med Västtrafik och Hallandstrafiken för att utöka kapaciteten i kollektivtrafiksystemet för att kunna erbjuda fler platser i högtrafik då de flesta reser till sitt arbete. Under sommaren har Hede station byggts ut med förlängda plattformar och fler pendelparkeringar för bil och cykel. Detta gör det möjligt för fler att välja pendeltåget. Tack vare de förlängda plattformarna kan Västtrafik köra trippelkopplade pendeltåg av den nya modellen X61, vilket ger sittplatskapacitet för 720 personer. I dagsläget körs en sådan avgång i det mest belastade tidsläget 7.19 från Kungsbacka. Öppnandet av Åsa station gör också att invånare i de södra kommundelarna får bra pendlingsmöjligheter i arbetslägena morgon och eftermiddag. Under våren har cirka 400 resenärer rest dagligen från Åsa station. Beslutats av Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Andel av arbetspendlingen som görs kollektivt 15% 13% Prognos är ej möjligt eftersom mätning görs genom resvaneundersökning som genomförs vart 3-4 år. Prognos 2014 Målvärde 2014 Delårsrapport 2014 9

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 1.8 Minskad energianvändning Analys Under 2014 har "pullprint" implementeras och torde på detta sätt leda till en minskning av utskrifterna generellt, med avseende på både papper och energi. Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 176 171 160 1.9 Minskade koldioxidutsläpp Analys För korta tjänsteresor väljer vi kollektivtrafik eller kommunens poolbilar i första hand. För längre tjänsteresor väljer vi i första hand tåg där flyget inte motiveras av stor tidsbesparing. Virtuella möten genom systemet Lync bidrar till minskat resande och därmed lägre koldioxidutsläpp. Cykelkampanj har genomförts som också bidrar till minskad användning av bil i tjänsten för hela kommunen. Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014-0,47% -6,5% -2,5% 1.10 Attraktiv arbetsplats Analys Under året har Kommunstyrelsens förvaltning (KSF) arbetat för att tydliggöra roller, ansvar och befogenheter, som skapar bättre förutsättningar att vara en attraktiv arbetsplats. Ett nära ledarskap, med fler chefer och därigenom färre medarbetare per chef är också ett viktigt verktyg. Resultatet av medarbetarenkäten 2014 visar på förbättrade siffror av MMI (motiverad medarbetarindex). Siffran har stigit från 63 till 64 på KSF. Andelen medarbetare som har en individuell överenskommelse i enlighet med Kungsbackas styrmodell, har ökat från 12 % till 67 %. Detta bidrar till större tydlighet om vad som förväntas och innebär också att vi bättre kan fånga upp vilken utveckling våra medarbetare behöver och vill ha. Delårsrapport 2014 10

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 6,9-8,5 Jämix, ökning av antal punkter per år 91 83 91 1.11 Andelen projekt med delfinansiering från EU ska öka på kommunstyrelsens förvaltning Analys 2013 initierades processen för ett transnationellt utvecklingsarbete inom Kungsbacka2020. Detta innebar ett intensivt arbete med att hitta potentiella europeiska partners, förberedande besök hos var och en och ett gemensamt partnermöte i Kungsbacka. Under 2014 definieras projektets olika delar, ansvarsfördelning mellan partners, uppbyggnad av kommunens organisation, som lead partner och att ta beslut om lämplig delfinansiering från EU. Ansökan lämnas in under utlysningen, som väntas vara under våren 2015. Projektet beräknas starta i början av 2016. Beslutats av Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Antal projekt som delfinansieras av EU 0 0 1 1 Delårsrapport 2014 11

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 2 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 2.1 Direktiv invånardialog Beslutats av KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Mätning Status direktiv Prognos Prognos ej möjligt En policy med tillämpningsanvisningar, som ska fungera som vägledning för nämnderna i sitt arbete med dialog, har tagits fram. Representanter från alla partier från Kommunstyrelsen samt ett antal tjänstemän har deltagit i detta arbete. Vi har även anordnat utbildningar samt stöttat förvaltningar i sitt arbete. KS har även beslutat om en utökad Invånardialog i arbetet med planprogram för Åsa. Projektet är lärande för andra typer av tidiga dialoger i samband med planering av större samhällsbyggnadsprojekt med stort allmänintresse. Det är inom detta område vi tror att KSF har chans till flest dialoger även om det givetvis finns behov av dialog i andra kommunövergripande projekt som drivs av oss. Att genomföra dialoger kräver planering och framförhållning. För att möjliggöra denna framförhållning finns förslag i den nya policyn om att nämnderna och förvaltningarna redan i samband med budgetarbetet identifierar inom vilka områden de önskar dialog det kommande året och åren. Denna princip gäller ju även för kommunstyrelsen. Framöver bör KSAU klargöra sina önskemål om hur de anser arbetet bör bedrivas på KSF så att förvaltningsledning kan organisera, formalisera och ansvarsfördela arbetet. 2.2 Direktiv e-förvaltning Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Delårsrapport 2014 12

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Mätning Status direktiv Prognos Kommer att uppnås Kungsbacka 2020 är vårt sätt att möta direktivet. Under året har det pågått ett intensivt arbete inom de olika delprojekten. Delmålet är att lägga grunden för att bli en e-förvaltning fram till 2015. Därefter ska vi arbeta vidare för att nå målbilden 2020 som processats fram under 2013. Utvecklingen mäts med e-blomlådan, ett verktyg som tagits fram av SKL och det mäter hur långt man har kommit inom e-förvaltning. Viktiga händelser: Efter upphandlingen förra året har vi nu implementerat ett nytt ärendehanteringssystem på i stort sett alla förvaltningar. Vi har slutfört arbetet med Kungsbacka.se. En ny webplats som gör det enklare att hitta och möjliggör dialog Vi har genomfört projektet Kungsbacka direkt och startat genomförandet av ny kundtjänst Vi har jobbat igenom processer för att möjliggöra integrerade e-tjänster och arbetat igenom underlag till att upphandla plattform för e-tjänster Inom e-hälsa har vi blivit konsument av Nationell patient översikt och startat arbetet med att bli producent På förvaltningen har vi genom en workshop identifierat ett antal områden i vardagen som kan bidra till att uppnå e-målbilden: o Virtuella möten genom webbverktyget Lync. o Utbildning i effektiv användning av digitala verktyg. Delårsrapport 2014 13

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 3 Synpunktshantering delår Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna synpunkter 2014-01-01-2014-08-31 Fördelning av inkomna synpunkter Klagomål 4 Beröm 0 Förslag till förbättring 37 Felanmälan 0 Totalt antal inkomna synpunkter 41 Varav anonyma 14 Varav politiska 1 Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande 3 Analys Majoriteten av de inkomna synpunkterna handlar om kollektivtrafik. Vi har även fått ett antal synpunkter vad det gäller samhällsplanering. Vi har även fått in värdefulla förslag genom en kampanj som vi kallar Barbrobetalarkampanjen. I den kampanjen stöttas ungdomar i att föra fram sina förslag till kommunens beslutfattare. Delårsrapport 2014 14

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 4 Personalmått 4.1 Analys personalmått Sjukfrånvaron ökade markant under 2013. Att den procentuella ökningen blir så stor beror på att det räknas på ett litet underlag. Ökningen ligger helt på långtidsjukfrånvaro och förvaltningen har jobbat med handlingsplaner för att hantera situationen. Prognosen för 2014 är att den långa sjukfrånvaron minskar, vilket torde innebära en total nedgång för helåret.. 4.2 Resursmått Nyckeltal Utfall 2011 Utfall 2012 Total antal anställda 32 35 42 Utfall 2013 Andel anställda kvinnor 72% 71% 71% Andel anställda män 28% 29% 29% Totalt antal årsarbetare 31 35 42 Andel heltid 88% 97% 97% Andel kvinnor som har heltid 83% 96% 96% Andel män som har heltid 100% 100% 100% Andel deltid 12% 3% 3% Andel kvinnor som har deltid 17% 4% 4% Andel män som har deltid 0% 0% 0% Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare 0,93% 0,94% 1,05% Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 1,18% 1,14% 0,86% Antal medarbetare per chef 11 11 11 4.3 Effektmått Nyckeltal Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 4,5% 2,8% 5,9% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 5,2% 3,5% 8% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 2,8% 1,1% 1,1% Delårsrapport 2014 15

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 5 Ekonomi med kommentarer 5.1 Uppföljning drift delår Resultaträkning nämnd Konto (52) Jan-Aug 2014 Jan-Aug 2013 Avvikelse 2014/2013 Helårsprognos 2014 Årsbudg et 2014 Budgetavvikelse 2014 Bokslut 2013 Intäkter 6 063 5 381 682 15 525 15 525 0 102 199 Interna intäkter 109 163-54 0 0 0 257 Verksamhetens intäkter 6 172 5 544 628 15 525 15 525 0 102 456 Underh. mtr. entrepr. kons. mm -77 092-80 908 3 817-117 561-117 561 0-132 268 Kostnader för arbetskraft -19 804-17 307-2 497-25 657-26 694 1 037-27 596 Personalomkostnader (intern) -6 978-5 849-1 129-8 969-9 632 663-8 996 Övriga Verksamhetskostnader -27 715-19 197-8 518-47 677-52 677 5 000-29 676 Avskrivningar -4 053-4 263 209-7 778-7 778 0-6 464 Internränta -2 193-2 277 84-4 546-4 546 0-3 515 Interna kostnader (exkl. internränta) -30 917-28 679-2 239-41 308-35 408-5 900-45 525 Verksamhetens Kostnader -168 752-158 479-10 273-253 496-254 296 800-254 040 Verksamhetens nettokostnader -162 580-152 935-9 645-237 971-238 771 800-151 583 Finansiella kostnader -150-150 1-180 -180 0-234 Resultat efter skatter och finansnetto -162 730-153 086-9 644-238 151-238 951 800-151 817 Årets resultat -162 730-153 086-9 644-238 151-238 951 800-151 817 Analys och kommentar Utfallet till och med augusti 2014 är 162 730 tkr. I förhållande till samma period föregående år har utfallet ökat med 9 644 tkr. Ökningen beror framför allt på Kommunstyrelsens tjänsteköp från Service. Av tjänsteköpen ökar bostadsanpassningsbidragen mest mellan åren med 1 500 tkr. men även utökade köp för Medborgarservice, personal och ekonomi har högre kostnader. Medlemsavgifter ökar också 1 300 tkr mellan åren som delvis beror på högre medlemsavgifter men även på beslutade högre bidrag till Stiftelsen Tjolöholm. Kollektivtrafiken har 4 400 tkr högre kostnader 2014 som till största delen beror på bättre periodisering 2014. Delårsrapport 2014 16

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Analys och kommentar budgetavvikelse Kommunstyrelsen prognostiserar en positiv budgetavvikelse för helåret med 800 tkr. Avvikelsen beror på att utvecklingsprojekt och förändringsarbete har planerats om för att parera de ökade kostnader som i apriluppföljningen prognostiserades ge en negativ avvikelse om -3 700 tkr. De prognostiserade ökade kostnaderna finns kvar, framför allt för Bostadsanpassningsbidragen som nu beräknas avvika ytterligare och uppgå till -4 500 tkr. Anledningen till de ökade kostnaderna för Bostadsanpassningsbidragen är att fler blir äldre, bor hemma och att fler har funktionshinder. Given budget för detta ansvar har inte ökat i samma omfattning som verksamheten under senare år. Kommunstyrelsen har dessutom mycket små möjligheter att styra verksamheten och dess utveckling. Därför flyttas denna verksamhet närmare de som ansvarsar för genomförandet av bostadsanapassningar på Service till år 2015. Den i apriluppföljningen prognostiserade kostnadsökningen för administration åt Överförmyndarverksamheten om -1 200 tkr har beroende på vakanser och sjukskrivning planerats om och beräknas nu för helåret uppgå till -800 tkr. Kollektivtrafiken prognostiserar ökade kostnader för skolskjuts och infrastruktur med -1 000 tkr. Kostnader för IT-strategi prognostiseras avvika med ca -700 tkr då en rad utvecklingsprojekt inte ombudgeterats från tidigare år. Medlemsavgifter prognostiseras högre kostnader än budget med -250 tkr för avgifter till Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Region Halland. Räddningstjänsten har lägre kostnader för justerad medlemsavgift avseende 2013 som ger en positiv avvikelse om 600 tkr. I denna prognos per augusti beräknas även den politiska verksamheten bidra med 3 000 tkr. i positiv avvikelse för helåret. Den avvikelsen tillsammans med inbromsning av vissa utvecklingsprojekt täcker upp de ovan beskrivna ökade kostnaderna så att prognosen sammantaget blir +800 tkr. Uppföljning och prognos enligt KS budgetuppställning Utfall Budget Avvikelse Budget Helår Prognos Prognosavvikelse Tusen kronor, tkr. 2014 08 2014 08 2014 08 2014 2014 2014 Kommunstyrelsen politik -8 473-10 465 1 992-15 697-12 697 3 000 Medlemsavgifter -7 221-7 041-180 -10 562-10 812-250 Tjolöholm -4 769-4 769 0-7 154-7 154 0 Räddningstjänst -30 693-31 313 620-46 969-46 369 600 Kollektivtrafik, färdtjänst & skolskjuts -34 226-33 662-564 -50 493-51 493-1 000 Kommunstyrelsens Förvaltning -71 397-70 616-781 -106 146-107 696-1 550 Kungsbacka 2020-5 952-1 287-4 665-1 930-1 930 0 Summa -162 731-159 153-3 578-238 951-238 151 800 Delårsrapport 2014 17

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Utfall och budgetavvikelse till och med augusti 2014 Utfallet till och med augusti är -162 731 tkr som ger en budgetavvikelse med -3 578 tkr. Avvikelsen hänförs främst till Kungsbacka 2020 som ligger i framkant med utveckling och införande av e-förvaltning. Periodens avvikelse beror på tidiga insatser under året medan budgeten är jämnt periodiserad samt att medfinanseringen från övriga nämnder inte redovisas förrän i slutet av året. Det prognostiseras ingen avvikelse för helåret. Kommunstyrelsens förvaltning avviker -781 tkr från periodbudgeten som främst beror på: Upparbetade kostnader inom Kansli för Valadministration som inte reglerats med Valnämnden med ca -2 000 tkr. IT-strategi som genomför flera projekt utöver budget då de inte ombudgeterats. IT-strategi har upparbetade kostnader för Dator som tjänst (DST) som ska regleras med övriga nämnder vid årsbokslutet men som ger en avvikelse på perioden med ca -2 300 tkr. Budgeterad realisationsvinst för försäljning av en fastighet om -3 000 tkr är inte genomförd än. En rad positiva avvikelser med mindre belopp som väger upp de större negativa posterna ovan. Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskuts avviker -564 tkr som förklaras med ökade kostnader för skolskjuts och infrastruktur. Räddningstjänsten har lägre kostnader för justerad medlemsavgift avseende 2013 som ger en avvikelse om 600 tkr. Medlemsavgifter till SKL och Region Halland är högre än budgeterat för året vilket förklarar periodens avvikelse med -180 tkr. Kommunstyrelsens politik har lägre kostnader för sammanträden och studiebesök samt övriga bidrag som förklarar periodens avvikelse. Delårsrapport 2014 18

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 5.2 Uppföljning investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Löpande årliga investeringar Bokslut 2013 Utfall janaug 2014 Årsprognos 2014 Årsbudget 2014 Avvikelse 2014 Utgifter -491,7-402 -620-620 0 Övriga investeringar Inkomster 907 178-400 -400 0 Utgifter -14 110-2 085-40 674-40 674 0 Exploateringsinvesteringar Inkomster Bostäder 75 520 17 296 30 210 119 200-88 990 Utgifter Bostäder -21 105-15 581-35 000-35 100 100 Inkomster Verksamhetsfastigheter 0 1 070 1 070 3 000-1 930 Utgifter Verksamhetsfastigheter -4 897-1 168-18 352-19 500 1 148 Netto 35 823-692 -63 766 25 906-89 672 Kommentarer Löpande- och Övriga investeringar Löpande- och Övriga investeringar har en eftersläpning i utfall och sker inte jämnt över året. Ungefär hälften av de övriga investeringarna är beroende av mark- och exploateringsverksamheten. Utifrån nuvarande förutsättningar bedöms ingen budgetavvikelse för helårsprognosen för Löpande och Övriga investeringar. Exploateringsinvesteringar Bostäder Totalt sett är det för bostadsexploateringar budgeterat med nettoinvesteringar på 84,1 Mkr - dvs mer inkomster än utgifter. Prognosen per augusti visar på nettoutgifter på 4,8 Mkr. Den stora avvikelen beror på försenade inkomster i projekten Väster om ån (Valand), Björkris bostäder, Aranäs stadsdel etapp 3 samt Särö centrum. I projektet "Väster om ån" har under året pågått rivning av byggnader samt undersökningar av mark. Exploatör för projektet är utsedd och troligtvis kan byggstart ske under 2015. Under året kommer en tillfällig parkering att anläggas. I Björkris är nu avtal om försäljning tecknade för samtliga bostadskvarter och den mesta utbyggnaden av infrastruktur i området är klart. I Kolla pågår utbyggnaden av området i etapp A. I Särö Centrum är exploatör utsedd, byggstart prognostiseras till 2016.I Aranäs etapp 3 är avtal med exploatör inte klar. Delårsrapport 2014 19

Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun Verksamhetsområden För verksamhetsområden är det för 2014 budgeterat med nettoutgifter på -16,5 Mkr. Prognosen per augusti visar på investeringar på - 17,3 Mkr, dvs ingen större avvikelse mot budget. I Duvehed har kommunen under året köpt in mark - förrättning blir förhoppningsvis klar under året. Även i Äskatorp och Borgås har avtal tecknats om markförsäljning och delar av försäljningsintäkter prognostiseras under året. I Äskatorp kommer utbyggnad av gator påbörjas under hösten. Kommentarer exploateringsbudget (drift) Under 2014 kommer projektet Sågen 15 (Tölö Terrass) färdigställas och slutlig försäljningslikvid kommer fastställas. Prognostiserad reavinst för projektet är + 3 Mkr. Delårsrapport 2014 20