Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar



Relevanta dokument
Krocksäkerhet för nya drivlineteknologier. Stefan Thorn Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet

Bröstskadeprediktion vid krockprov med tunga fordon

Presshärdade lagerkomponenter (PRELAG) Hans Bodin Hållbar Produktionsteknik

Vidareutveckling av prov- och mätmetoder för tunga kommersiella fordons passiva säkerhet

Balansera aktiv och passiv säkerhet

Holistiskt angreppssätt för ökad trafiksäkerhet

iqdrive vägen mot autonoma fordon

Hållbar Utveckling av Punktsvetsad Struktur Del 2

DICOUNT- Distraction and Inattention COUNTermeasures

Pre-VITS (Förstudie - Virtuella verktyg för service, underhåll och återvinnings flöden)

Projekt Provtillverkning av Bakstam till City buss med 3D Litecomp teknologi

Fältprov av skyddssystem (sensordelen) för cyklister och fotgängare vid personbilskollision

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie

Strategiska innovationsområden

FFI - Fordonsstrategisk Forskning och Innovation

Development of Mechanical Joining Technology for Light Weight Car Body Concepts

Visual Quality Measures

Hur du kan dra nytta av statligt stöd till Forskning, Utveckling och Innovation?

Processimulering av presshärdning - Värmeöverföring och friktion i glidande kontakter - PROCSIM3

Styrsystem med aktiv säkerhet i tunga fordon. Jolle IJkema Delprogram : Fordons- och trafiksäkerhet

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

Stokastisk simulering inom hållfasthetslära. Tomas Dersjö Delprogram: Fordonsutveckling

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

SPCT-metoden - Provning av hundburar

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Slutrapport. epto (elektriskt driven Power Take Off) Fredrik Cederstav Delprogram: FFI (Fordonsstrategisk Forskning & Innovation)

NTF Väst är en fri och idéburen organisation som på ideell grund arbetar för en trygg och säker trafik. Vi arbetar för att öka

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Processindustriell IT och Automation

Strategisk färdplan för området Trafiksäkerhet & Automatiserade fordon inom satsningen Fordonsstrategisk Forskning & Innovation (FFI)

Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte.

Programavtal avseende samfinansierad fordonsstrategisk forskning och innovation

Regler att tillämpa för tjänsteresor inom NTF Västmanland

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten.

Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan

Bokslutskommuniké 2014

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö

Lean Exterior Brazing II (LEX-B)

Simulering av koldioxidutsläpp

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection

Svenskt Vatten Utveckling

Polisens trafiksäkerhetsarbete.

Stereokamera i aktiva säkerhetssystem

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Lean för bygg- och anläggningssektorn

Den statistik som finns idag visar att det förmodligen inte är något problem med last som skadar de åkande vid en kollision.

Innovationsupphandling

Innovativ och resurssnål Transmissionskomponenttillverkning

Högeffektiv magnetisk pulsteknik för stansning av plåt

Verksamhetsberättelse för Ferms Åkeri gällande:

Gjutsmidning för tillverkning av komponenter med skräddarsydd geometri och hållfasthet

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

Viktiga begränsningar

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

HÅLLBARHETS PRESENTATION 2015

Slutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet

fordon och transporter Strategiska milstolpar framtagna av myndigheter och fordonsindustrin inom samverkansprogrammet FFI

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver

Projektplan Industriell Dynamik

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE)

Vad som driver oss. Koncernpresentation för voestalpine Redovisningsår 2013/14. voestalpine AG

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Volvo säkerhet i almedalen, Volvo Personbilar Sverige AB, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: , Säkerhetsklass: extern Sida 1

Handlingsprogram

FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Fordonsbaserat skyddssystem för cyklister och fotgängare - provmetoder och utvärdering

Strukturella polymera förstärkningar,

Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Riskutbildning Stockholm del 1 - Riskettan Stockholm

Internationellt program för Karlshamns kommun

Robotbaserad in-line mätning InRob

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Gemensamhetsanläggningar för avlopp

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

Framtida Kopplingsaktivering och styrning för HEV drivlinor - Krav och System Definition (en förstudie)

Dialogmöte 5 Näringsdepartementet / FKG 24 juni 2013

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.

SMARTSET BIDRAR TILL RENARE, SÄKRARE OCH MER EFFEKTIVA FRAMTIDA GODSTRANSPORTER, SAMT TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING AV STÄDER.

Anvisningar för ansökan

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Vår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning. Skellefteå Räddningstjänst

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

PROJEKTINFO Projektets mål och förväntade resultat i reviderad form framgår nedan:

Transkript:

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Fredrik Törnvall 2014-04-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet

Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande... 4 5. Resultat... 4 5.1 Bidrag till FFI-mål... 5 6. Spridning och publicering... 6 6.1 Kunskaps- och resultatspridning... 6 6.2 Publikationer... 6 7. Slutsatser och fortsatt forskning... 6 8. Deltagande parter och kontaktpersoner... 7 Kort om FFI FFI är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin om att gemensamt finansiera forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter med fokus på områdena Klimat & Miljö samt Säkerhet. Satsningen innebär verksamhet för ca 1 miljard kr per år varav de offentliga medlen utgör hälften. För närvarande finns fem delprogram Energi & miljö, Fordons- och trafiksäkerhet, Fordonsutveckling, Hållbar produktionsteknik och Transporteffektivitet. Läs mer på www.vinnova.se/ffi

1. Sammanfattning Det övergripande syftet med detta projekt har varit att utveckla metoder och kunskap för att på ett effektivt sätt ytterligare utveckla skyddet för personbilar i frontala olyckor med lastbilar. Projektet har genomfört följande leveranser för att tillgodose det övergripande syftet med projektet. En analys av framtida aktiva skyddssystems påverkan på de passiva säkerhetssystemen vid krock mellan personbil och lastbil har genomförts. Analysen visar att det inte är motiverat att minska den passiva säkerheten p.g.a. utvecklingen av aktiva säkerhetssystem inom den närmsta framtiden. Önskvärt strukturellt beteende hos personbilen och lastbilen har studerats. Simuleringsstudien har gjorts för ett antal olika lastfall där A-stolpsdeformation har varit huvudfokus vid utvärderingsarbetet. Studien visar att det är viktigt för lastbilen att ge en "god kontaktyta" för personbilen så att en önskvärd deformation av personbilen kan ske och därmed minska A-stolpsdeformationen på personbilen. Vidareutveckling av interna visioner och utvärderingsmetoder för utveckling av framtida underkörningsskydd har gjorts. Geometriskt konceptuella underkörningsskydd med avsikt på globala egenskaper på lastbilen har studerats. Här har geometriska förutsättningar tagits fram beroende på vilket lastfall man vill premiera. Det återstår dock att definiera hur denna geometri ska förankras till bakomliggande struktur på ett vikteffektivt sätt. Resultaten har spridits internt AB Volvo och externt hos Volvo Cars samt på SAFER. 2. Bakgrund Tunga fordon är inblandade i mer än 5000 olyckor med dödlig utgång årligen inom EU. I Sverige, är tunga fordon inblandade i 20 % av alla trafikolyckor med dödlig utgång trots att dessa utgör 10 % av trafiken. Av dessa olyckor är lastbilsfronten inblandad i 65 % och en tredjedel involverar även en personbilsfront. För att minska skaderisken finns det lagkrav på att lastbilar ska vara utrustade med underkörningsskydd. Kunskapen om hur underkörningsskyddet borde bete sig vid krock är dock inte tillräckligt hög. Kompatibilitet mellan personbil och tunga fordon är komplext och har studerats tidigare i bland annat projekten; VC-Compat, FFI SafeCoach samt ett examensarbete Truck-to- Car Frontal Crash Compatibility på AB Volvo. Dock så är det vissa aspekter som inte

studerats fullt ut; så som små överlapp samt utvärdering med state of the art beräkningsmodell. 3. Syfte Det övergripande målet med föreliggande projekt var att utveckla metoder och kunskap för att på ett effektivt sätt ytterligare utveckla skyddet för personbilar i frontala olyckor med lastbilar. 4. Genomförande Följande aktiviteter har genomförts i projektet. En analys av framtida aktiva skyddssystems påverkan på de passiva säkerhetssystemen vid krock mellan personbil och lastbil. Studie av önskvärt strukturellt beteende hos personbilen och lastbilen. Vidareutveckling av interna visioner och utvärderingsmetoder för utveckling av framtida underkörningsskydd. Utveckling av geometriskt konceptuella underkörningsskydd med avsikt på globala egenskaper på lastbilen. Resultaten har spridits internt och externt hos Volvo Cars samt på SAFER. 5. Resultat 1. En liten litteraturstudie har genomförts samt ett resonemang för att undersöka hur framtida aktiva skyddssystem skulle kunna påverka visionsnivån för de passiva systemen vid frontalkollisioner mellan personbil och lastbil i framtiden. Enligt olycksstatistik sker dödliga till alvarliga olyckor mellan personbilar och lastbilar i betydligt högre hastigheter än vad dagens underkörningsskydd är utvecklade för. För att minska skaderisken för en större del av olyckorna kan både aktiva och passiva system användas. Studien visar att den uppskattade reduceringen i mötandehastighet av framtida aktiva system inte räcker för att täcka de mötandehastigheterna som kommer från använd olycksstatistik inom en överskådlig framtid. 2. En simuleringsstudie har gjorts för att undersöka önskvärt strukturellt beteende hos personbil och lastbil. Volvo Cars state-of-the-art beräkningsmodell har använts i studien. Simuleringsstudien har gjorts för ett antal olika lastfall där A- stolpsdeformation har varit huvudfokus vid utvärderingsarbetet. Studien visar att det är viktigt för lastbilen att ge en "god kontaktyta" för personbilen så att en önskvärd deformation av personbilen kan ske och därmed minska A- stolpsdeformationen på personbilen. Vidare har projektet tittat på krafter som

backupstrukturen bör klara på lastbilen samt geometriska förutsättningar hos personbil och lastbil. 3. Vidareutveckling av interna visioner och utvärderingsmetoder har gjorts baserat på simuleringar Volvo Cars state-of-the-art beräkningsmodell. Genom kunskap från Volvo Cars så har en bättre kunskap erhållits om hur man kan utvärdera personbilen. - Inträngning i kupé - Skada på de åkande beräknad med hjälp av fordonets acceleration (OLC: occupant loading criterion) eller ΔVy 4. Utveckling av konceptuella underkörningsskydd har gjorts baserat på globala egenskaper samt hur man borde engagera personbilen vid en front-mot-front kollision med en lastbil. Projektet har inte hunnit studera nya vikteffektiva konceptuella underkörningsskydd i den utsträckning som först var tänkt eftersom det tagit mer tid att undersöka önskvärt strukturellt beteende samt studera konceptuella lösningar baserat på globala egenskaper. Projektet har dock valt att utföra fler simuleringar än vad som var tänkt vid projektstart samt en djupare analys av befintlig krockdata från t.ex. EuroNCAP. Detta har gjorts för att få en ökad förståelse av hur olika personbilar beter sig vid olika överlapp, 100%, 40% samt små överlapp. Introduceringen av dessa analyser har ökat robustheten på studien vilket projektet har ansett vara värdefullt. 5. Spridning och rapportering har skett genom framförallt interna möten och presentationer på AB Volvo men även till viss utsträckning externt genom redovisning av projektet hos Volvo Cars samt på SAFER. Volvo Cars inte är en aktiv part i projektet men har bidragit med en state-of-art personbils-modell samt kunskap om hur man kan utvärdera personbilar vid frontalkollisioner. 5.1 Bidrag till FFI-mål Arbetet har bidragit till FFI-programmets övergripande mål genom en kompetenshöjning och ökad förståelse för hur lastbil och personbil samverkar vid front-mot-front kollisioner. Detta blir ett viktigt verktyg till målen att genomföra industriellt relevanta utvecklingsåtgärder och att verka för att ny kunskap tas fram och implementeras, samt att befintlig kunskap implementeras i industriella tillämpningar. Arbetet har också höjt kunskapsnivån om hur man kan utvärdera personbilar i frontala kollisioner. Detta har skapat strategiska verktyg som är en förutsättning för att Svensktillverkade tunga fordon ska kunna kvarhålla sin position som en av de säkraste på marknaden, vilket är ett mycket viktigt bidrag till målet att medverka till en fortsatt konkurrenskraftig fordonsindustri i Sverige.

Arbete har också bidragit till att stärka samverkan mellan Svensk fordonsindustrin. AB Volvo och Volvo Cars har utbytt kunskap i projektet även om Volvo Cars inte varit en partner i projektet. Vidare ligger arbetet väl inom delprogrammets övergripande mål att: Teknik utvecklas med potential att svara för en tredjedel av den minskning av antalet trafikdödade som är riksdagens etappmål för år 2020 De svenska fordonsföretagen förblir världsledande när det gäller utvecklingen av säkra fordon och system för fordonssäkerhet Resultaten från projektet är relevant för tillverkande industri inom tunga kommersiella fordonstransporter. 6. Spridning och publicering 6.1 Kunskaps- och resultatspridning Resultaten har presenterats internt på AB Volvo och externt hos Volvo Cars samt på SAFER. Resultaten kommer även att användas för fortsatt kommunikation av passiv säkerhet inom AB Volvoorganisationen. 6.2 Publikationer Inga vetenskapliga publikationer har gjorts inom detta projekt. 7. Slutsatser och fortsatt forskning Projektresultaten har gett en kompetenshöjning och ökad förståelse för hur lastbil och personbil samverkar vid front-mot-front kollisioner, vilket blir ett viktigt verktyg till målen att genomföra industriellt relevanta utvecklingsåtgärder och att verka för att ny kunskap tas fram och implementeras, samt att befintlig kunskap implementeras i industriella tillämpningar. En naturlig fortsättning skulle kunna vara att undersöka hur detta projektets resultat, i form av geometriska riktlinjer samt önskvärt strukturellt beteende hos personbilen och lastbilen, skulle kunna realiseras i en framtida teknisk lösning; Med fokus på vikteffektivitet. Tanken var att detta till viss del skulle ingått även i detta projekt men projektet kom inte så långt som visionen var vid projektstart. Projektet ansåg att det var viktigt att arbeta igenom önskvärt strukturellt beteende hos personbilen och lastbilen samt utveckling av geometriskt konceptuella underkörningsskydd med avsikt på globala egenskaper på lastbilen innan man gick vidare att titta på tekniska lösningar på en mer detaljerad nivå.

8. Deltagande parter och kontaktpersoner Fredrik Törnvall Fredrik Jenefeldt Volvo Group Trucks Technology (GTT) Volvo Group Trucks Technology (GTT) Advanced Technology & Research Advanced Technology & Research Dept. BF40640, M1.6 Dept. BF40640, M1.6 Götaverksgatan 10 Götaverksgatan 10 SE-405 08 Göteborg, Sweden SE-405 08 Göteborg, Sweden Phone: +46 31 323 16 93 Phone: +46 31 323 33 30 Mobile: +46 76 553 16 93 Mobile: +46 76 553 33 30 fredrik.tornvall@volvo.com fredrik.jenefeldt@volvo.com