Kallelse Datum Sid 2018-10-01 1 (1) Diarienummer KF2018-003 Projektnummer Sammanträde i förbundsfullmäktige Dag och tid Tisdagen den 16 oktober 2018, kl. 17:30 Plats Kallade För kännedom Fullmäktigesalen, Solna stadshus Förbundsfullmäktiges ledamöter och ersättare Revisionen samt Valberedningens ordförande Dagordning 1. Upprop 2. Godkännande av dagordningen 3. Sammanträdets kungörande 4. Val av två protokolljusterare samt tid och plats för justeringen 5. Delårsrapport per 2018-06-30 samt revisorernas yttrande (KF2018-218) 6. Budget 2019 med verksamhetsplan 2020-2021 (KF2018-219) 7. Val av tillfällig ordförande vid nya förbundsfullmäktiges sammanträde den 18 december 2018 (KF2018-222) 8. Sammanträdesdagar 2019 (KF2018-217) 9. Information från verksamheten Vid förhinder Vänligen anmäl förhinder så snart som möjligt till Marie Bogheim, 08-766 67 84, marie.bogheim@kappala.se eller till Tord Andersson, 08-766 67 29, tord.andersson@kappala.se Käppalaförbundet Lars-Erik Salminen Ordförande Käppalaförbundet Post Box 3095, 181 03 Lidingö Telefon 08-766 67 00 Telefax 08-766 67 01 E-post kappala@kappala.se Webbplats www.kappala.se Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö
Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid 2018-10-16 1 (1) Diarienummer KF2018-218 Till Förbundsfullmäktige Delårsrapport per 2018-06-30 Bakgrund Enligt Kommunallagen och den Kommunala redovisningslagen ska kommunalförbund lämna minst en delårsrapport under verksamhetsåret som ska behandlas av fullmäktige. Föreliggande delårsrapport avser det ekonomiska läget per den 30 juni 2018 samt inbegriper en prognos för helåret 2018. Förslag till beslut Förbundsfullmäktige beslutar att godkänna framlagt förslag till delårsrapport med prognos 2018-10-04 Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilaga Delårsrapport för räkenskapsperioden 2018-01-01 2018-06-30 (KF2018-218) Käppalaförbundet Post Box 3095, 181 03 Lidingö Telefon 08-766 67 00 Telefax 08-766 67 01 E-post kappala@kappala.se Webbplats www.kappala.se Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö
Diarienummer KF2018-218 Projektnummer Delårsrapport 2018-01-01 2018-06-30 Käppalaförbundet (222000-0117) Styrelsen Käppalaförbundet 2018-09-25
Käppalaförbundet 2 (19) Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse 2018-06-30 3 1.1. Väsentliga händelser under perioden... 3 1.1.1. Flöden och utsläppsvärden... 4 1.1.2. Fordonsgas... 4 1.1.3. Käppalaförbundets investeringsbehov, låneramsansökningar samt anslutning av Österåker och Vaxholm... 4 1.1.4. Strategiskt investeringsplanearbete och framtida projekt... 5 Investeringar för att klara framtida utsläppsvillkor... 5 Investeringar som drivs fram på grund av ändrad speciallagstiftning... 6 Investeringar i utökat värmeuttag från det renade avloppsvattnet... 6 2. Mål och uppföljning 7 2.1. Vision... 7 2.2. Övergripande mål... 7 2.3. Strategier... 7 2.4. Nyckeltal... 8 2.4.1. Nyckeltalsrapport 2018-06-30... 8 2.5. Finansiella målsättningar... 9 3. Ekonomiskt utfall 2018-06-30 9 3.1. Utfall 2018 jämfört med samma period 2017... 9 3.2. Prognos för 2018... 11 3.3. Investeringar under 2018... 11 3.4. Redovisningsprinciper... 12 Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar (ny tillämpning från 2017)12 3.4.1. Tabell 1 - Resultaträkning... 14 3.4.2. Tabell 2 - Balansräkning... 15 3.4.3. Tabell 3 Finansieringsanalys... 16 3.4.4. Tabell 4 - Driftredovisning... 17 3.4.5. Tabell 5 Kostnadsutveckling 2014-2018... 18 3.4.6. Tabell 6 Investeringsredovisning... 19
Käppalaförbundet 3 (19) 1. Förvaltningsberättelse 2018-06-30 Enligt kommunallagen och den kommunala redovisningslagen ska kommuner och kommunalförbund lämna minst en delårsrapport under verksamhetsåret som ska behandlas av fullmäktige. I lagstiftningen stadgas också att uppföljning av mål för verksamheten avseende bland annat god ekonomisk hushållning ska följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Miljoner kronor redovisas med förkortningen Mkr medan tusental kronor redovisas som tkr. Belopp inom parentes i löptext avser motsvarande värden föregående period om inget annat anges. I den prognos som redovisats avseende 2018 förväntas i huvudsak samtliga verksamhetsmässiga och finansiella mål avseende en god ekonomisk hushållning uppnås med några undantag. De finansiella målsättningarna avseende 30 % självfinansieringsgrad kommer inte att uppnås eftersom förbundet i dagsläget befinner sig i en intensiv investeringsperiod som orsakats av ökade reinvesteringar i anläggningen och utökade krav på kvalitets- och kapacitetsutbyggnader. Det innebär också att målet om en soliditet mellan 7-10 % inte uppnås fullt ut. Målet måste troligen korrigeras inför kommande år lite beroende på hur utredningarna kring förbundets hantering av vinster och förluster fortlöper. Inte heller kopparhalten i det utgående slammet når upp till de interna målvärdena. Orsakerna till detta har undersökts i många år utan att någon enskild orsak kunnat identifieras och åtgärdas. 1.1. Väsentliga händelser under perioden Käppalaförbundet visar ett positivt resultat för perioden med 4,7 Mkr (17,9 Mkr) mot budgeterat 2,3 Mkr. De främsta anledningarna till överskottet gentemot budget har att göra med att verksamheten bedrivits utan några större oväntade händelser. Flödena har totalt sett varit relativt låga jämfört med tidigare år på grund av den varma och torra våren och sommaren. Inga bräddningar har gjorts och samtliga utsläppsmål har uppnåtts. Verksamheten har för övrigt präglats av anpassningar till de stora investeringsprojekt som bedrivs parallellt med den löpande driften i anläggningarna. De tre stora projekten avseende byggnation av en tredje rötkammare, högflödesrening och renshantering är inne i byggnadsoch maskininstallationsfaser. Även de två stora pumpstationsrenoveringarna i Långängsstrand och Antuna närmar sig färdigställande. I december 2017 erhöll Käppalaförbundet ett nytt verksamhetstillstånd från Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen. Under början av 2018 har tillståndet analyserats och i vissa delar också överklagats. Reningskraven är något högre än beräknat och krav finns på utredning om läkemedelsrening samt att undersöka olika metoder för att reducera mikroplaster. Överklagandena gäller dels tiden för när nya gränsvärden ska börja gälla men även ett motstridigt krav på maximal utsläppt mängd av fosfor och kväve. Om mängdkravet ska efterlevas måste reningsgraden bli väsentligt mycket högre än vad som
Käppalaförbundet 4 (19) angetts i tillståndet i övriga haltvillkor, vilket inte är möjligt att genomföra med föreslagen teknik. Förbundet anser också att frågan om mikroplaster fortfarande är grundforskning och därmed inte kan åläggas enskilda verksamhetsutövare enligt lagen om allmänna vattentjänster. Naturvårdsverket har själva backat i frågan och bestrider därför inte förbundets överklagan. Gällande kravet på rening av läkemedelsrester så har förbundet ålagts att utreda lämpliga tekniker och föreslå en lösning för tillsynsmyndigheten. Parallellt med detta har branschorganisationen Svenskt Vatten vänt sig till Käppalaförbundet med en förfrågan om att leda ett nationellt arbete för att ta fram manualer för läkemedelsrening i Sverige. Utredningen finansieras av Naturvårdsverket och syftar till att finna kostnadseffektiva allmängiltiga tekniska lösningar vilket kan användas i det egna arbetet i frågan. Det nya verksamhetstillståndet har också inneburit att investeringsplaneringen omprioriterats för att kunna bygga om verket inom sju år då de skärpta kraven börjar gälla.. Den försöksverksamhet som bedrivs på en av verkets totalt elva linjer har därför högsta prioritet. Utfallet från den verksamheten är sedan vägledande för hela den kommande ombyggnationen av verket. 1.1.1. Flöden och utsläppsvärden Under det första halvåret 2018 omhändertogs 29,4 (25,4) miljoner m 3 avloppsvatten, vilket är över 4 miljoner m 3 mer än under samma period 2017 som dock var ovanligt torr. Under 2018 var första kvartalet nederbördsrikt medan den senare delen från maj istället varit torr. Samtliga utsläppsvärden under perioden har innehållits med god marginal. 1.1.2. Fordonsgas Slammet som bildas i samband med reningsprocessen rötas för att bli biogas. Efter att biogasen uppgraderats till fordonsgaskvalitet säljs den till SL som driver bussar med detta koldioxidneutrala bränsle. Under perioden har 2,1 (2,2) miljoner m 3 fordonsgas sålts till SL, vilket är i linje med budgeten. Produktionen av fordonsgas har således varit god. 1.1.3. Käppalaförbundets investeringsbehov, låneramsansökningar samt anslutning av Österåker och Vaxholm I oktober 2016 beslutade förbundsfullmäktige att genomföra en del ändringar i förbundsordningen samt att utöka låneramen för att klara planerade investeringar. När beslutet skickades ut till medlemskommunerna för godkännande beslutade dock några kommuner att inte bifalla beslutet utan ytterligare utredning och information. Käppalaförbundets styrelse stoppade då godkännandeprocessen i medlemskommunerna. Samtidigt gavs förbundets förvaltning ett uppdrag att i samverkan med medlemskommunerna ta fram ett nytt förslag på ny förbundsordning under 2018-2019.
Käppalaförbundet 5 (19) Styrelsen beslutade också att ta fram två separata beslutsunderlag för beslut i fullmäktige och godkännande i respektive medlemskommun dels avseende den utökade låneramen, dels avseende en eventuell anslutning av Vaxholm och Österåker under 2017-2018. I slutet på 2017 och början av 2018 godkände samtliga medlemskommuner en utökning av låneramen till 1 800 Mkr. Förbundet ansökte om ytterligare 400 Mkr till 2 200 Mkr för att kunna förbereda förbundet på investeringar som hör samman med utökade krav på rening då det nya verksamhetstillståndet meddelas. Några medlemskommuner valde dock att inte godkänna en höjning av låneramen till 2 200 Mkr förrän det nya verksamhetstillståndet meddelats och man med säkerhet kan avgöra om investeringarna är nödvändiga. Nytt verksamhetstillstånd meddelades av miljöprövningsdelegationen i december 2017 vilket medför att förbundet på nytt kommer gå ut med en begäran om den nödvändiga låneramshöjningen till 2 200 Mkr under 2019. När det gäller frågan om en anslutning av Vaxholm och Österåker fick förbundet i uppgift att höja investeringsbidraget från de anslutande kommunerna genom nya förhandlingar. Under våren 2018 har därför förbundet genomfört en rad förhandlingar men någon uppgörelse har inte kunnat slutas mellan parterna. 1.1.4. Strategiskt investeringsplanearbete och framtida projekt I samband med budget 2017 togs en första strategisk investeringsplan fram som blickar cirka 15 år framåt. Samtidigt utvecklades också en kalkylmodell som beräknar de ekonomiska konsekvenserna v olika investeringar över en tidshorisont på 50 år. Dessa arbeten resulterade i en investeringsplan där olika typer av investeringar klassificerats och prioriterats. Ingångsvärden till dessa investeringsbedömningar har bland annat varit volymprognoser kopplade till reinvesteringsbehov, medlemskommunernas befolkningsutveckling, framtida utsläppsvillkor och ny lagstiftning gällande till exempel slam och läkemedelsrester samt olika möjligheter att utvinna värme från det renade avloppsvattnet eller näring från slammet. Olika kalkylmodeller har prövats och ett utvecklingsarbete pågår med att utvärdera investeringarna ur både kostnads- och miljöperspektiv med hjälp av LCC- och LCAanalyser. Investeringar för att klara framtida utsläppsvillkor I investeringsplanerna finns nu ett antal åtgärder framtagna där befintliga anläggningar modifieras för att klara utsläppsvillkoren i det nya verksamhetstillståndet. Utgångspunkt har varit att med konventionell teknik utnyttja Käppalaförbundets relativt stora bassängvolymer och på så sätt undvika införande av omfattande och betydligt mer kostsamma reningstekniker som vanligtvis används i omvärlden. Samtidigt medför detta att den föreslagna lösningen måste testas i en av reningsverkets elva reningslinjer innan den kan tillämpas i resterande linjer.
Käppalaförbundet 6 (19) Investeringar som drivs fram på grund av ändrad speciallagstiftning Förutom de allmänna utsläppsvillkor som meddelas och övervakas av tillsynsmyndigheten finns också speciell lagstiftning avseende användningen av det slam som uppkommer i reningsprocessen. Det har sedan länge diskuterats om slammet ska hygieniseras innan det används som växtnäring eller om det ska förbrännas och urlakas för återvinning av näringsämnen som fosfor. En utredning pågår nu på initiativ av regeringen med målsättning att finna tekniker för att förbränna slammet och återvinna fosfor ur askan. Ett beslut om förbränning skulle innebära att Käppalaförbundets nuvarande kvalitessäkring genom certifieringssystemet Revaq blir överflödigt på sikt. I avvaktan på utredningen och efterföljande lagstiftning är Käppalaförbundets nuvarande strategi att använda det certifierade slammet som växtnäring och samtidigt skaffa sig kunskap om alternativa användningsområden. Investeringar i utökat värmeuttag från det renade avloppsvattnet När Käppalaförbundet renat avloppsvattnet och släpper ut det i Östersjön har det en relativt hög temperatur som teoretiskt kan värma upp 40 000 50 000 hushåll med hjälp av värmepumpsteknik. Förbundet har under många år försökt att hitta en samarbetspartner för att utnyttja denna värmekälla i ett miljömässigt hållbart, ekonomiskt fördelaktigt och samhällsnyttigt perspektiv. Diskussioner förs sedan några år med Fortum Värme AB om att tillvarata denna resurs och utnyttja denna energi till fjärrvärmenätet. Det har dock hitintills inte varit möjligt att hitta en lösning som varit ekonomiskt genomförbar trots utlovade bidrag från Klimatklivet och EU-fonder. Under första delen av 2018 utreds möjligheten att ansluta Käppalaförbundet i lite mindre omfattning till fjärrvärmenätet för uttag av värme från det renade avloppsvattnet. Om en lösning kan presenteras som är ekonomiskt fördelaktig för parterna och samhällsekonomiskt nyttig kan ytterligare investeringar komma att föreslås. Sammantaget innebär ovan beskrivna omvärldsförändringar tillsammans med Käppalaförbundets nuvarande utformning och reinvesteringsbehov att olika investeringsbehov uppstår. De mest kritiska investeringsbehoven är kopplade till de nya utsläppsvillkor som meddelats tillsammans med kapacitetsutbyggnader och reinvesteringsbehov. Låneramsbehovet stiger som en följd från nuvarande 1 800 Mkr till 2 200 Mkr inom den närmaste treårsperioden. Ytterligare låneramsökningar kommer också bli nödvändiga på sikt för att slutföra anpassningen till det nya verksamhetstillståndet. Dock krävs fortsatta utredningar och försök framförallt gällande läkemedelsrening för att finna kostnadseffektiva lösningar innan nödvändiga nivåer kan fastslås.
Käppalaförbundet 7 (19) 2. Mål och uppföljning 2.1. Vision Käppalaförbundets vision är Rent avloppsvatten och rena resurser. Visionen ger en ideal bild av kvaliteten på inkommande och utgående avloppsvatten samtidigt som den visar på att reningsprocessen både nyttjar och producerar rena resurser. 2.2. Övergripande mål De fem övergripande målen som Käppalaförbundet har definierat för att utföra uppdraget och ta förbundet närmare visionen är: Minskad negativ miljöpåverkan Stabil ekonomi Effektivt resursutnyttjande Driftsäker anläggning Säker och attraktiv arbetsplats Vidare för att uppnå de övergripande målen har förbundets ledningsgrupp tillsammans med styrelsen valt ett antal strategier samt ett urval av nyckeltal som följs upp och rapporteras kontinuerligt. 2.3. Strategier Två till tre strategier har definierats och kopplats till varje övergripande mål. Dessa är: Minskad negativ miljöpåverkan o Minska mängden tillskottsvatten o Sänka koldioxidfotavtrycket o Öka kunskap och påverka beteende hos målgrupperna i medlemskommunerna Stabil ekonomi o Effektivisera projektportföljstyrning o Utveckla en långsiktig finansieringsstrategi Effektivt resursutnyttjande o Utveckla en hållbar återföring av växtnäringsämnen o Öka energiutbytet från avloppsvatten o Utveckla regionala samarbeten Driftsäker anläggning o Hög anläggningstillgänglighet Säker och attraktiv arbetsplats o Säkerheten först
Käppalaförbundet 8 (19) o Behålla och attrahera kompetenta medarbetare 2.4. Nyckeltal För att följa upp strategier och övergripande mål (Verksamhetsmål) har ett antal nyckeltal tagits fram i samverkan med förbundsstyrelsen. Till dessa mål finns också ett antal finansiella mål med egna nyckeltal kopplade. De nyckeltal och målvärden som redovisas är dels hämtade från 2018 års budget och kompletteringar som gjorts av förbundsstyrelsen under verksamhetsåret. 2.4.1. Nyckeltalsrapport 2018-06-30 NYCKELTAL ENHET Mål 2018 Kvartal 1 Kvartal 2 Årsmedel/Ack. KOMMENTAR MINSKAD NEGATIV MILJÖPÅVERKAN BOD 7 -halter i utgående vatten mg/l 2 2,60 2,00 2,3 Orsak utreds Fosforhalter i utgående vatten mg/l 0,2 0,15 0,18 0,17 Kvävehalter i utgående vatten mg/l 9,0 8,12 8,47 8,30 Kopparhalt i utgående slam mg/kgts 462 477 477 477 Svårt att uppnå målvärde Kadmiumhalt i utgående slam mg/kgts 0,72 0,70 0,68 0,69 Totalt CO2 fotavtryck utryckt som CO2e ton/år 19 361 Avser helår CO2e/pe kg 30,5 Avser helår CO2 fotavtryck N-rening kg/kg avskiljd N 10,2 Avser helår CO 2 fotavtryck P-rening kg/kg avskild P 62,9 Avser helår STABIL EKONOMI Avvikelse budget vs utfall % av omsättning < 5,0 % Avser helår Självfinansieringsgrad (avskrivningar/nettoinvesteringar) % >25% 27,8 25,1% 25,1% Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen % 1,0 Avser helår Utfall mot beslutad investering (slutkostnad/investeringsbeslut) % < 20 Avser helår Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % 7-10 8,5 7,2% 7,2% Skuldsättningsgrad % < 90,0 89,2 89,1% 89,1% EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Andel slam till åkermark % > 75 Avser helår Nettokostnad per omhändertagen volym Kr/m 3 < 4,5 2,55 4,1 4,1% Fordonsgasproduktion miljoner m 3 /år 4,1 1,03 1,07 Fordonsgasleverans % av total produktion 95 95 93 Nettokostnad/pe Kr/pe < 320 Avser helår Polymerförbrukning g/kg TS 12 11,9 13,1 Energibalans kwh-ut/kwh-in % 118,5 117 115 Elförbrukning kwh/m 3 renat vatten < 0,70 0,73 0,7 0,715 DRIFTSÄKER ANLÄGGNING Andel mekaniskt renat bräddvatten (%) % av inkommande mängd 0 0 0 0 Anläggningstillgänglighet (T-värde) % > 95,0 98,3 94,4 96,35 SÄKER OCH ATTRAKTIV ARBETSPLATS Frisknärvaro % av total tid > 95,00 96,64 96,42 96,42 Olyckor med sjukfrånvaro antal 0 0 0 0 Nöjd medarbetarindex % av referens index < 100 % 46% 46% Genomförs vart tredje år Andelen slam till åkermark och utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen rapporteras årsvis, liksom flera andra nyckeltal, och har därför inga värden i denna sammanställning. Prognosen tyder dock på att förbundet kommer att ha utvecklingskostnader runt 1,5 % av omsättningen samt över 75 % av slammet använt som näringskälla på åkermark. BOD halterna (organiska ämnen i avloppsvattnet) överskrider de interna målvärdena under första kvartalet. Dessa värden är satta till 2 mg/liter. Verksamhetstillståndets gränsvärde är 8 mg/liter. Någon risk för avvikelse gentemot verksamhetstillståndet föreligger alltså inte. Anledningen till avvikelsen mot de interna gränsvärdena undersöks. Det kan finnas flera olika orsaker till avvikelsen. Bland annat undersöks om orsaken har att göra med pumpstyrningen av avloppsvattnets sista filtrering (efterpolering), om förändrade analysmetoder av vattnet gett ändrade värden eller om filtermaterialets (sand) kvalitet försämrats. Den sistnämnda orsaken kommer i så fall att åtgärdas under hösten 2018
Käppalaförbundet 9 (19) eftersom allt filtermaterial i efterpoleringen byts ut enligt förbundets underhållsplan. Liksom tidigare år överskrider kopparhalten i slammet förbundets egna målvärden. De håller sig dock inom Revaq:s krav. Omfattande utredningar har genomförts för att försöka förklara de relativt höga halterna av koppar utan entydiga resultat. Arbetet fortsätter dock inom uppströmsavdelningen att finna förklaringar i enskilda föroreningskällor eller så kallade diffusa utsläpp. 2.5. Finansiella målsättningar Finansiella mål Soliditet mellan 7-10% inklusive ansvarsförbindelse Självfinansieringsgrad över 25 % under 5 år. Avvikelse mellan prognos och utfall ska ej överstiga 5 % i förhållande till omsättningen. 7,2 % uppfyllt Kommer troligen ej att uppfyllas under de kommande åren 25 % uppfyllt Kommer dock troligen ej att nås inom de närmaste fem åren. Kan endast mätas vid årsbokslut. Styrelsen bedömer att de verksamhetsmässiga målen för första halvåret 2018 i huvudsak uppfyllts och kommer att uppfyllas för helåret med de undantag som kommenterats här ovan. De ekonomiska målen avseende självfinansieringsgrad och soliditet kommer troligen inte att uppnås fullt ut vid årsskiftet. Skälen för detta är hänförliga till den stora investeringsverksamheten och diskussionerna kring resultatdisponering som redogörs för längre fram i rapporten. 3. Ekonomiskt utfall 2018-06-30 3.1. Utfall 2018 jämfört med samma period 2017 I nedanstående tabell jämförs några väsentliga intäkts- och kostnadsposter med utfallet vid samma period föregående år.
Käppalaförbundet 10 (19) Förändring mot 2017-06-30 tkr % Kommentar Årsavgifter 0 0 Energiförsäljning -2 456-14% Prisreservsupplösning 2 Mkr Övriga intäkter 1 066 64% Slamtömningsavgifter ökat Upplösning Ansl.avg. 0 0% Summa intäkter -1 390 11% Personalkostnader 2 637 11% Fler anställda Pensionskostnader *) 240 8% Följd av detta Kemikalier 878 37% Försökslinje Slamomhändertagande 1 158 12% Högre slamvolym Energi 1 834 14% Högre priser elskatt Övriga kostnader 5 058 25% Försäkringsavg. Licenser Avskrivningar -852-3% Fler avslutade avskr Räntor 857 18% Ökad lånevolym Summa kostnader 11 811 11% Förändringarna jämfört med 2017 är relativt små. När det gäller intäkterna så har energiintäkterna minskat från föregående år. Det beror på att förbundet 2017 upplöste 2 Mkr av en prisdifferensreserv som skapades tidigare då prissättningen av den levererade fordonsgasen bestämdes efter räkenskapsårets slut efter ett speciellt energiprisindex. Reserveringen genomfördes under ett år då man vid bokslutets upprättande hade anledning att tro att det fakturerade priset skulle sjunka efter indexberäkningen. Från 2017 har avtalet ändras och priserna bestäms i stället i förväg för varje räkenskapsår varför reserven upplöstes under 2017. Personalkostnadsökningarna är hänförliga till utökad personalstyrka jämfört med samma period förra året och löpande lönerevisioner. Vid halvårsskiftet var medelantalet anställda 66 stycken att jämföras med 63 vid det tidigare årsskiftet. Trenden fortsätter även under resterande tid 2018 då en rad vakanser tillsätts. Ökningen av egen personal är ett resultat av de kalkyler som löpande genomförs där kostnader för främmande tjänster jämförs med egen personals kostnader och långsiktiga effektivitet för organisationen. I dagsläget är det främst de pågående och kommande investeringsprojekten som driver på trenden med utökning av egen personal. För 2018 beräknas till exempel åtta heltidstjänster från driftorganisationen att behöva allokeras löpande i projektverksamheten förutom projektavdelningens egna anställda. Avskrivningarna har minskat på grund av att några äldre avskrivningsobjekt nu helt avskrivits samtidigt som få investeringar avslutats under pågående verksamhetsår. Räntekostnaderna har ökat något jämfört med tidigare år främst på grund av den högre lånevolymen. Noterbart är dock att den momentana räntenivån per 2017-06-30 var 0,69 %. 2018-06-30 var den 0,54 % och sjunkande.
Käppalaförbundet 11 (19) 3.2. Prognos för 2018 I prognosen för hela året 2018 förväntas resultatet uppgå till 12,1 Mkr jämfört med budgeterade 4,7 Mkr. I prognosen har dock förutsatts att en investeringsfondering är möjlig att genomföra på cirka 10 Mkr vilket medför ett resultat på ca 2,1 Mkr I nedanstående tabell redovisas det prognostiserade resultatet 2018 fördelat på väsentliga intäkts- och kostnadsposter i förhållande till helårsbudget för 2018. Förändring prognos mot Budget 2018 tkr Årsavgifter 0 0% Energiförsäljning 0 0% Övriga intäkter -300-8% Summa intäkter -300-4,2% Personalkostnader -1 927-4% Vakanser Pensionskostnader *) -170-2% Följdfel Kemikalier 530 8% Försöksverksamhet Slamomhändertagande -908-5% Lägre volymer helår Energi 2 551 9% Högre elskatt o spotpriser Övriga kostnader -5 343-10% Främmande tjänster Avskrivningar -2 167-4% Ej färdigställt enl tidplan Räntor -333-3% Lägre räntesats Summa kostnader -7 768-3% Sammantaget är det relativt stora skillnader mellan budget och prognos främst avseende kostnadsposterna. Personalkostnaderna förväntas bli 4 % lägre än budgeterat. Det beror på att antalet budgeterade tjänster inte fyllts upp trots stora rekryteringsinsatser under året. Elenergikostnaderna är högre än beräknat främst beroende på höga spotpriser och höjd energiskatt. Den nederbördsfattiga våren har medfört att vattenmagasinen är låga vilket avspeglas i höjda spotpriser. Elkostnaderna säkras upp till nästan 80 % innevarande 12- månadersperiod. Dessa priser är i dagsläget ungefär hälften så höga som aktuella spotpriser. Kostnaderna för främmande tjänster har också sjunkit väsentligt dels på grund av utökningen av personalstyrkan som minskar behovet av externa tjänster dels på grund av ändrade redovisningsprinciper avseende större underhållsprojekt som idag ofta redovisas som investeringsprojekt i enlighet med rådande redovisningssed. Avskrivningarna är väsentligt lägre än budgeterat beroende på att färre projekt än budgeterat har avslutats inom kalkylerade tidsramar. 3.3. Investeringar under 2018 Under perioden har 118,5 (127,8) Mkr investerats i pågående ny- och reinvesteringar. De större investeringarna som pågår är bland annat (beräknad total projektbudget anges inom parentes).
Käppalaförbundet 12 (19) Ny rötkammare (250 Mkr) Högflödesrening (185 Mkr) Renshantering ombyggnad (40 Mkr) Renovering av pumpstationer (101 Mkr) Utbyte av styrsystem (55 Mkr) Under hela 2018 förväntas investeringsutgiften för bland annat dessa projekt uppgå till 226 Mkr vilket är en av de högsta investeringsnivåerna sedan den stora ut- och ombyggnaden under 1990-talets senare hälft när reningsverket ställdes om för dåtidens nya reningskrav. I tabellbilagan till denna rapport redovisas de större investeringsprojektens ekonomiska utfall i detalj. I budgeten för 2019 har investeringsverksamheten omprövats och stora omfördelningar genomförts i de äldre och kommande investeringsprojekten. 3.4. Redovisningsprinciper Käppalaförbundet tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper vid upprättandet av delårsbokslut som vid årsbokslut. Tilläggsupplysningarna är dock begränsade för att ge bättre överblick. Uppställningsformerna för resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning med tillhörande noter avviker från reglerna i den Kommunala redovisningslagen. Vald uppställningsform är i vissa avseenden mindre specificerad än vid årsredovisning men bedöms ge en mer direkt och rättvisande bild av verksamheten än den lagstadgade som främst anpassats för skattefinansierad verksamhet. Semesterlöneskulden avser aktuell ställning per 2018-06-30. Pensionsskuldens förändring har prognostiserats i enlighet med KPA:s prognos för verksamhetsåret 2018 som upprättades 2018-06-11. Alla större kostnads- och intäktsposter har periodiserats. Jämförelseåret har justerats utifrån de använda redovisningsprinciperna för att nå så hög jämförelsegrad som möjligt. Anslutningsavgifter redovisas i enlighet med den branschpraxis som utarbetats. I huvudsak innebär det att avgifter som kan matchas med framtida särkostnader för anslutningen får periodiseras över tiden. Käppalaförbundet redovisar sådana periodiseringar avseende Värmdö kommuns anslutningsavgift med cirka 512 tkr per år. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar (ny tillämpning från 2017) Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas från den månad då den tas i bruk under verksamhetsåret. Avskrivningstiden bedöms utifrån branschrekommendationer och delas upp på ingående komponenter. Anläggningsutrustning och inventarier skrivs av under 3, 5, 10, 15 respektive 20 år. Tunnlar, huvudledningar och byggnader skrivs av under 30-100 år. Immateriella anläggningar skrivs av på 5 år. Projektet Käppala 2001 har tidigare skrivits av under 10, 20, 35 respektive 50 år med tillämpning av real annuitetsmetod vilket medfört stigande planenliga avskrivningar under tillgångens livslängd. Principen avviker från god redovisningssed som förespråkar en linjär avskrivning men är fram till och med 2016
Käppalaförbundet 13 (19) motiverad utifrån ett successivt brukande av investeringen. Från 2017 bedöms dock tillgången vara fullt utnyttjad kapacitetsmässigt och har därför från januari 2017 skrivits av linjärt utifrån då bokförda restvärden reducerade med investeringsbidrag. Avskrivningarna baseras på bedömd kvarvarande avskrivningstid. En investering uppkommer om utgiften för anskaffandet överstiger 100 000 kr och nyttjandeperioden bedöms överstiga tre år. Inga avsättningar för återställande av investeringar har bedömts nödvändiga att genomföra.
Käppalaförbundet 14 (19) 3.4.1. Tabell 1 - Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2018-06-30 2017-06-30 Helår 2017 Helår 2018 Helår 2018 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Årsavgifter 105 000 105 000 210 000 210 000 210 000 Övriga Intäkter 18 695 20 085 38 143 34 958 35 258 Investeringsfondering 0 0-25 000-10 000 0 Investeringsupplösning 1 200 1 200 Summa Intäkter (1) 123 695 125 085 223 143 236 158 246 458 Driftskostnader -48 755-40 718-88 953-94 071-96 158 Övriga externa kostnader -5 528-4 637-10 434-11 314-12 396 Personalkostnader -29 288-26 411-52 411-59 537-61 634 Av- och nedskrivningar -29 731-30 582-60 661-58 441-60 609 Summa kostnader (2) -113 302-102 349-212 459-223 362-230 796 Rörelseresultat 10 393 22 736 10 683 12 796 15 662 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 Finansiella kostnader -5 692-4 834-9 769-10 667-11 000 Resultat (3) 4 701 17 902 914 2 129 4 662 Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2018-06-30 2017-06-30 Helår 2017 Helår 2018 Helår 2018 Årsavgifter 105 000 105 000 210 000 210 000 210 000 Energiförsäljning 15 704 18 160 33 291 30 759 30 759 Övriga intäkter 2 735 1 669 4 340 3 687 3 987 Upplösning Ansl.avg. 256 256 512 512 512 Investeringsfondering -25 000-10 000 0 Upplösning Fondering 0 0 1 200 1 200 Summa 123 695 125 085 223 143 236 158 246 458 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 25 971 23 334 46 109 51 449 53 375 Pensionskostnader *) 3 317 3 077 6 302 8 088 8 259 Kemikalier 3 261 2 383 4 855 6 876 6 346 Slamomhändertagande 10 817 9 660 17 965 19 000 19 908 Energi 15 197 13 363 26 084 30 151 27 600 Övriga kostnader 25 008 19 950 50 483 49 357 54 700 Avskrivningar 29 731 30 582 60 661 58 441 60 609 Summa 113 302 102 349 212 459 223 362 230 796 Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning 4 701 17 902 914 2 129 4 662 Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet 4 701 17 902 914 2 129 4 662
Käppalaförbundet 15 (19) 3.4.2. Tabell 2 - Balansräkning Ställning Ställning Ställning Prognos Budget TILLGÅNGAR (tkr) 2018-06-30 2017-06-30 2017-12-31 2018-12-31 2018-12-31 Anläggningstillgångar (5) Immatriella anläggningar 375 787 541 210 8 500 Anläggningsutrustning och inventarier 883 356 667 339 779 448 977 609 901 396 Tunnlar, ledningar och byggnader 35 162 37 886 36 524 33 800 125 000 Projekt Käppala 2001 690 516 717 814 704 165 676 867 675 616 Summa anläggningstillgångar 1 609 409 1 423 827 1 520 678 1 688 486 1 710 512 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 70 789 30 918 22 960 40 000 21 642 Likvida medel 356 6 138 43 10 Summa omsättningstillgångar 71 144 30 924 23 098 40 043 21 652 SUMMA TILLGÅNGAR 1 680 554 1 454 751 1 543 776 1 728 529 1 732 164 SKULDER OCH EGET KAPITAL (tkr) Eget kapital (4) 132 110 144 397 127 409 129 538 154 085 - därav årets resultat 4 701 17 902 914 2 129 4 662 Avsättningar Avsättning för pensioner 569 604 587 540 526 Summa avsättningar 569 604 587 540 526 Långfristiga skulder Anläggningslån 1 254 571 1 154 571 1 074 971 1 396 512 1 374 481 Checkräkningskredit 178 737 73 120 226 661 62 000 120 000 Investeringsfondering 45 000 20 000 45 000 53 800 18 800 Summa långfristiga skulder 1 478 309 1 247 692 1 346 632 1 512 312 1 513 281 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 69 566 62 058 69 149 86 138 64 272 Summa kortfristiga skulder 69 566 62 058 69 149 86 138 64 272 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 680 554 1 454 751 1 543 776 1 728 529 1 732 164 Ansvarsförbindelser Pensionsförbindelser inkl löneskatt 10 463 10 328 10 197 9 925 9 090 Not 4 EGET KAPITAL IB 127 408 126 494 126 494 127 408 149 423 Utdelning 0 0 0 0 0 Periodens resultat 4 701 17 902 914 2 129 4 662 UB 132 109 144 396 127 408 129 537 154 085 Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m Ingående anläggningsvärde 1 520 677 1 326 617 1 326 617 1 520 677 1 508 923 Periodens investeringar 118 463 127 792 254 721 226 250 262 198 Försäljningar/utrangeringar 0 0 0 0 0 Avskrivningar -29 731-30 582-60 661-58 441-60 609 Utgående anläggningsvärde 1 609 410 1 423 826 1 520 677 1 688 486 1 710 512 Räntebärande anläggningslån 1 433 309 1 231 542 1 301 632 1 458 512 1 494 481 Lån i förhållande till anläggningar 89,1% 86,5% 85,6% 86,4% 87,4% Soliditet 7,9% 9,9% 8,3% 7,5% 8,9% Soliditet inkl. Ansvarsförbindelse 7,2% 9,2% 7,6% 6,9% 8,4%
Käppalaförbundet 16 (19) 3.4.3. Tabell 3 Finansieringsanalys Utfall Utfall Utfall Prognos Budget 2018-06-30 2017-06-30 Helår 2017 Helår 2018 Helår 2018 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Periodens resultat 4 701 17 902 914 2 129 4 662 Justering för av- och nedskrivningar 29 731 30 582 60 661 58 441 60 609 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) -18-12 -30 8 662-1248 Medel från verksamheten före förändring 0 av rörelsekapital 34 414 48 472 61 545 69 232 64 023 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -47 829 4 679 12 637-16 945 3 358 Ökning/minskning kortfristiga skulder 417-16 314 1 770 16 989-6 773 Medel från den löpande verksamheten -12 998 36 838 75 952 69 276 60 608 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -118 463-127 792-254 721-226 250-262 198 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 0 Medel från investeringsverksamheten -118 463-127 792-254 721-226 250-262 198 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 131 677 90 946 178 893 156 880 201 590 Amortering av skuld 0 0 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 131 676 90 945 178 893 156 880 201 590 PERIODENS KASSAFLÖDE 218-8 124-94 0 Likvida medel vid periodens början 137 14 14 137 10 Likvida medel vid periodens slut 356 6 137 43 10
Käppalaförbundet 17 (19) 3.4.4. Tabell 4 - Driftredovisning Utfall Utfall Utfall Prognos 2018-06-30 2017-06-30 Helår 2017 Helår 2018 (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Driftredovisning Verksamhetsstöd -12 878-11 105-23 204-25 617 Kommunikation -2 499-1 457-3 110-5 456 Miljö och kvalitet -4 687-3 654-8 026-9 541 Uppströmsarbete -1 492-1 381-2 987-3 637 Resursutvinning -12 315-10 739-20 903-23 370 Projekt och utveckling -4 705-3 169-6 010-8 858 Produktion -44 995-40 261-87 558-88 442-83 572-71 766-151 798-164 921 Kapitalkostnader Avskrivningar -29 731-30 582-60 661-58 441 Räntekostnader -5 692-4 834-9 769-10 667-35 422-35 416-70 430-69 108 Intäkter Årsavgifter 105 000 105 000 210 000 210 000 Övriga intäkter 18 695 20 085 38 143 34 958 Ränteintäkter 0 0 0 0 Upplösning investeringsfondering 0 0 0 1 200 Investeringsfondering 0 0-25 000-10 000 123 695 125 085 223 143 236 158 RESULTAT 4 701 17 902 914 2 129 INVESTERINGAR 118 463 127 792 254 721 226 250 NYCKELTAL Delår 2016-06-30 Utfall Utfall Utfall Prognos 2018-06-30 2017-06-30 Helår 2017 Helår 2018 Resultat/omsättning 3,8% 14,3% 0,4% 0,9% Soliditet exkl ansvarsförbindelse 7,9% 9,9% 8,3% 7,5% Soliditet inkl ansvarsförbindelse 7,2% 9,2% 7,6% 6,9% Självfinansieringsgrad (Avskr/Invest) 25% 24% 24% 26% Avskrivningar i % av totala kostnader 25% 29% 27% 25% Finansnetto i % av totala kostnader 5% 5% 4% 5% Nettokostnad per ansluten pe, SEK 143 128 265 284 Antal pe 700 000 680 000 695 000 700 000
Käppalaförbundet 18 (19) 3.4.5. Tabell 5 Kostnadsutveckling 2014-2018 KOSTNADSUTVECKLING 2014-2018 Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Kostnadsslag 2014 2015 2016 2017 2018 Lönekostnader, traktamenten 34 195 40 062 40 610 42 417 48 612 Övriga personalkostnader 1 798 2 305 2 637 3 692 2 837 Pensionskostnader 5 344 4 666 5 868 6 302 8 088 Kemikalier 4 773 4 785 4 719 4 855 6 876 Slamomhändertagande 18 508 20 109 18 057 17 965 19 000 Elenergi 26 163 25 960 25 372 26 084 30 151 Eldningsolja, vatten 1 312 623 911 726 700 Material och förnödenheter 5 941 7 040 7 107 7 237 7 689 Entreprenader Produktion/Underhåll 15 929 15 332 13 130 19 984 13 000 Främmande arbete övrigt 11 567 9 095 8 550 6 977 11 761 Övriga kostnader 12 486 13 367 16 306 15 559 16 207 Avskrivningar 54 962 60 104 68 914 60 661 58 441 Räntenetto 34 145 20 687 9 152 9 131 9 967 Övriga finansiella kostnader 532 571 1 384 638 700 Summa bruttokostnader 227 656 224 707 222 718 222 228 234 029 Intäkter 38 345 38 636 37 858 38 143 34 958 Summa nettokostnader 189 310 186 070 184 859 184 085 199 072 Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor 138 016 143 344 143 267 151 798 164 921 Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor 99 671 104 708 105 409 113 655 129 964 Resultat 690 18 930 5 141 914 2 129 Nettoinvesteringar 101 618 82 315 186 620 254 721 226 250 Antal pe 635 000 645 000 675 000 695 000 700 000 Behandlad avloppsvattenmängd milj m3 54,5 60,1 51,0 53,0 52,0 Netto behandlingskostnad kr/m3 avloppsvatten 3,47 3,05 3,62 3,47 3,83 Netto behandlingskostnad Kr/pe 298 288 274 265 284
Käppalaförbundet 19 (19) 3.4.6. Tabell 6 Investeringsredovisning Investeringsprojekt Acumulerad Upparb. 2018-06 2018-06 Prognos Prognos UB Kommentar Yttre anläggningar Rambudget 2018 under året Upparbetat UB Upparbetning 2018 Pågående investeringsprojekt Långängsstrand Etapp 1 prioriterade åtgärder 47 000 000 8 624 721 46 162 449 10 000 000 47 537 728 Avslutas 2018 Antuna pumpstation renovering 74 000 000 16 802 137 76 472 729 20 000 000 79 670 592 Avslutas 2018 Hagängen (Löwenströmska) 3 000 000 1 963 132 4 246 050 2 000 000 4 282 918 Avslutas 2018 Brutet vatten mätrännor 2 000 000 8 522 8 522 50 000 50 000 Pågår efter årsslut Österåker/Vaxholm anslutning, Systemhandling 33 000 000 1 120 635 30 276 520 3 000 000 32 155 885 Osäker hantering Tunnelinventering och inmätning 5 000 000 25 010 28 910 200 000 203 900 Pågår efter årsslut Förbiledning Långängstrand 2 500 000 92 998 805 943 1 000 000 1 712 945 Pågår efter årsslut Kapacitetsökning NO (Vallentunaanslutning) 2 000 000 0 Förstudie Slamlager 50 000 000 0 Ej aktuellt Tredje rötkammare R 300 230 000 000 24 578 265 216 351 854 45 000 000 236 773 589 Avslutas 2018 Högflödesrening 170 000 000 35 545 705 149 769 707 45 000 000 159 224 002 Pågår efter årsslut Ombyggnad renshantering 35 000 000 10 201 764 26 512 362 21 000 000 37 310 598 Pågår efter årsslut Uppgradering styrsystem etapp 2 55 000 000 5 686 406 6 283 531 15 000 000 15 597 126 Pågår efter årsslut Dispositionsplan lab-kontor-verkstad-kontrollrum 500 000 25 100 219 059 300 000 493 959 Pågår efter årsslut Utökad översskottsslamförtjockning 11 000 000 1 460 441 2 746 919 10 000 000 11 286 478 Pågår efter årsslut Vågstation för slamtransporter 3 000 000 1 991 2 966 1 000 000 1 000 975 Pågår efter årsslut Förluftningskanal CH00 renovering 20 000 000 2 938 436 5 503 002 7 000 000 9 564 566 Pågår efter årsslut Brutet vatten på Käppalaverket 5 000 000 1 888 897 5 836 488 2 000 000 5 947 591 Avslutas 2018 Sandfilter utbyte (Från reinvest) 25 000 000 175 667 175 667 10 000 000 10 000 000 Pågår efter årsslut Pilot Förfällning och efterdenitrifikation (Kolkälla) 16 000 000 1 834 947 13 575 150 4 700 000 16 440 203 Avslutas 2018 Kolkälla 70 000 000 2 500 000 2 500 000 Pågår efter årsslut Utökad kapacitet luktbehandling 1 000 000 0 Pågår efter årsslut Skorstensrenovering 20 000 000 0 Pågår efter årsslut Slamskrapor ES 1-6 10 000 000 3 000 000 3 000 000 Pågår efter årsslut Övriga investeringar Käppalaverket 15 000 000 500 000 500 000 Pågår efter årsslut Ombyggnad lab-kontor-verkstad-kontrollrum-omklädn. Entr 6 000 000 0 0 0 Pågår efter årsslut Värmepumpsanläggning RAV 70 000 000 500 000 500 000 Pågår efter årsslut Summa planerade investeringar 981 000 000 112 974 773 584 977 828 203 750 000 675 753 055 Oförutsedda investeringar 10 000 000 34 663 34 663 5 000 000 5 000 000 Avslutas 2018 Reinvesteringar enligt åtgärdsplan 21 965 000 5 318 125 5 318 125 13 400 000 13 400 000 Avslutas 2018 Övriga investeringar Möbler o kontorsutrustning 300 000 135 097 135 097 300 000 300 000 Avslutas 2018 IT-system 2 500 000 2 500 000 2 500 000 Avslutas 2018 Fasta provtagare 400 000 200 000 200 000 Avslutas 2018 Övriga Investeringar Lab m m 300 000 0 300 000 300 000 Avslutas 2018 Summa Övriga investeringar 3 500 000 135 097 135 097 3 000 000 3 000 000 Summa investeringar 1 016 465 000 118 462 658 590 465 713 225 150 000 697 153 055
Förslag till beslut Sammanträdesdatum Sid 2018-10-16 1 (1) Diarienummer KF2018-219 Till Förbundsfullmäktige Budget 2019 med verksamhetsplan 2020 2021 Bakgrund Bifogad handling redovisar förslag till budget för 2019 och den rullande verksamhetsplanen för de närmaste tre åren. I det samlade dokumentet beskrivs förbundets uppgifter och mål, den framtida utvecklingen samt budgeten. Förslag till beslut Förbundsfullmäktige beslutar att fastställa framlagt förslag till budget för 2019 med verksamhetsplan för 2020 2021 att fastställa 2019 års kommunavgifter till 217.000 tkr 2018-10-04 Käppalaförbundet Andreas Thunberg VD Tord Andersson Chef för Verksamhetsstöd Bilaga Budget 2019 med verksamhetsplan 2020 2021 (KF2018-219) Käppalaförbundet Post Box 3095, 181 03 Lidingö Telefon 08-766 67 00 Telefax 08-766 67 01 E-post kappala@kappala.se Webbplats www.kappala.se Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö
Rapport Diarienummer KF2018-219 Projektnummer Budget 2019 med verksamhetsplan 2020-2021 Käppalaförbundet
Käppalaförbundet 2 (30) Innehållsförteckning 1. Uppdrag förbundets ändamål 3 1.1. Framtagning och uppdatering av verksamhetsplan... 3 2. Strategisk plattform med vision, övergripande mål och uppföljning 4 2.1.1. Uppdrag... 5 2.1.2. Vision... 5 2.1.3. Övergripande mål och strategier... 5 2.1.4. Aktiviteter och handlingsplaner... 6 2.1.5. Övergripande Budget och verksamhetsplan... 6 2.1.6. Nyckeltal... 6 3. Strategisk investeringsplan 7 4. Omvärldsanalys 8 4.1. Förutsättningar externt och internt... 8 4.1.1. Ränta och elkostnader... 8 4.1.2. Entreprenad- och konsultkostnader... 9 4.1.3. Personalkostnader... 9 4.1.4. Volymer och belastning... 10 4.1.5. Nya medlemskommuner... 10 4.1.6. Nytt verksamhetstillstånd och nya reningskrav... 11 4.1.7. Utredning om fosforutvinning samt förbud mot slamspridning på åkermark11 4.1.8. Finansiering av investeringsplanerna... 12 4.1.9. Reningstekniker... 15 4.1.10. Organisatoriska förutsättningar och ny lagstiftning... 16 4.1.11. Investeringsplaner i budget och i strategisk investeringsplan... 16 4.1.12. Ekonomiska förutsättningar... 20 5. Kommentarer till budget 2019 med verksamhetsplan 2020-2021 21 5.1. Kapitalkostnader... 21 Resultat, årsavgifter kostnad per pe... 22 6. Tabellbilagor till budget 24 6.1. Resultaträkning Budget 2019 och prognos 2020-2021... 24 6.2. Balansräkning Budget 2019 och prognos 2020-2021... 25 6.3. Kassaflödesanalys Budget 2019 och prognos 2020-2021... 26 6.4. Driftbudget med nyckeltal per avdelning 2019 och prognos 2020-2021... 27 6.5. Kostnadsutveckling 5 år med Budget 2019 och prognos 2020-2021... 28
Käppalaförbundet 3 (30) 6.6. Detaljerad investeringsredovisning med budget 2019 och prognos 2020-2021 29 6.7. Arvoden för förtroendevalda... 30 1. Uppdrag förbundets ändamål Käppalaförbundets verksamhetsstyrning baseras på den traditionella modellen där det strategiska arbetet utgör planeringsdelen och genomförandet ligger i den operativa delen. Det strategiska arbetet ägs och drivs av förbundets fullmäktige, styrelse och ledning i samverkan medan genomförandet sker i organisationen enligt befintliga processer och handlingsplaner som tas fram för att stödja de strategiska planerna. Den strategiska delen består av uppdrag, vision, övergripande mål samt strategier och påverkas ständigt av omvärldens utveckling, krav och förväntningar. Detta kan vara demografi, kunder och andra intressenter och speglas i bland annat konjunktur och legala krav. Förbundets uppdrag finns formulerat i förbundsordningens ändamålsparagraf som fastställdes vid bildandet av förbundet. Förbundsordningen godkänns av Käppalaförbundets fullmäktige och samtliga medlemskommuners fullmäktigen och är styrande för förbundets verksamhetsplan. 1.1. Framtagning och uppdatering av verksamhetsplan Käppalaförbundets styrelse genomför i samverkan med förbundets ledningsgrupp vart fjärde år en omvärldsanalys som ska ligga till grund för revidering och eventuell uppdatering av vision och övergripande mål. Strategier och handlingsplaner för att uppnå de övergripande målen och vidare leda förbundet närmare visionen, bereds och beslutas av förbundsledningen samt revideras årligen. Ett antal nyckeltal definieras för uppföljning av övergripande mål. Dessa revideras årligen av styrelsen och följs upp och rapporteras till styrelsen kvartals- och årsvis. Årligen tar varje avdelningschef fram en verksamhetsplan för den egna avdelningen. Verksamhetsplanerna fastställs av VD och följs löpande upp under verksamhetsåret. Budgeten, som beslutas av förbundsfullmäktige, är styrande för avdelningarnas verksamhetsplaner.
Käppalaförbundet 4 (30) 2. Strategisk plattform med vision, övergripande mål och uppföljning Käppalaförbundets strategiska plattform kan illustreras i form av ett Käppalahus där taket består av förbundets uppdrag och vision, väggarna av de övergripande målen och fundamentet av förbundets värderingar: respekt, engagemang och samarbete.
Käppalaförbundet 5 (30) 2.1.1. Uppdrag Käppalaförbundets uppdrag är att omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Detta uppdrag finns formulerat i förbundsordningen. 2.1.2. Vision Förbundets vision är Rent avloppsvatten och rena resurser. Visionen ger en ideal bild av kvaliteten på inkommande och utgående avloppsvatten samtidigt som den förmedlar att reningsprocessen både nyttjar och producerar rena resurser. 2.1.3. Övergripande mål och strategier Hösten 2016 fattade styrelsen beslut om nya övergripande mål för verksamheten. Ledningsgruppen har därefter arbetat fram strategier för att uppnå målen och nyckeltal för verksamheten i stort som används i uppföljningssyfte. De övergripande målen, med tillhörande strategier, är: Minskad negativ miljöpåverkan o Minska mängden tillskottsvatten o Sänka koldioxidfotavtrycket o Öka kunskap och påverka beteende hos målgrupperna i medlemskommunerna o Identifiera och verka för att minska utsläpp av oönskade ämnen vid källan Stabil ekonomi o Effektivisera projektportföljstyrning o Utveckla en långsiktig finansieringsstrategi Effektivt resursutnyttjande o Utveckla en hållbar återföring av växtnäringsämnen o Öka energiutbytet från avloppsvatten o Utveckla regionala samarbeten o Effektiva processer, verktyg och system Driftsäker anläggning o Hög anläggningstillgänglighet o Tillräcklig redundans o Anpassa verksamheten för nytt tillstånd Säker och attraktiv arbetsplats o Säkerheten först o Behålla och attrahera kompetenta medarbetare
Käppalaförbundet 6 (30) 2.1.4. Aktiviteter och handlingsplaner Varje avdelning arbetar fram en avdelningsspecifik verksamhetsplan en gång per år. I den beskrivs vilka aktiviteter och handlingsplaner avdelningen arbetar med under året för att bidra till att de övergripande målen uppnås och vilka nyckeltal avdelningen arbetar mot. Dessa dokument följs upp av VD. 2.1.5. Övergripande Budget och verksamhetsplan Övergripande mål, strategier och nyckeltal beskrivs i föreliggande Budget och verksamhetsplan som tas fram en gång per år. I detta dokument finns också bland annat budget för det kommande året och två år framåt i tiden. Kopplingen mellan mål, strategier, aktiviteter och handlingsplaner samt nyckeltal: 2.1.6. Nyckeltal Nyckeltal för verksamheten i stort fastställs varje år och följs upp varje kvartal och varje helår i årsredovisningen. Varje avdelning kan även ha avdelningsspecifika nyckeltal. Till dessa nyckeltal finns också ett antal finansiella mål kopplade. De nyckeltal med målvärden som styrelsen fastställt under 2018 och som ska följas upp under 2019 är följande: NYCKELTAL ENHET Mål 2019 KOMMENTAR MINSKAD NEGATIV MILJÖPÅVERKAN Kopparhalt i utgående slam mg/kgts 459 Kadmiumhalt i utgående slam mg/kgts 0,69 Totalt CO2 fotavtryck utryckt som CO2e ton/år 19 361 Avser helår CO2e/pe kg 30,5 Avser helår CO2 fotavtryck N-rening kg/kg avskiljd N 10,2 Avser helår CO2 fotavtryck P-rening kg/kg avskild P 62,9 Avser helår STABIL EKONOMI Avvikelse budget vs utfall % av omsättning < 5,0 % Avser helår Självfinansieringsgrad (avskrivningar/nettoinvesteringar) % >25% Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen % 1,0 Avser helår Utfall mot beslutad investering (slutkostnad/investeringsbeslut) % < 20 Avser helår Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % 5-10 % Skuldsättningsgrad % < 95,0 % EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Andel slam till åkermark % > 75 % Avser helår Nettokostnad per omhändertagen volym Kr/m 3 < 4,5 Fordonsgasproduktion miljoner m 3 /år 4,1 Fordonsgasleverans % av total produktion 95 Nettokostnad/pe Kr/pe < 320 Avser helår Polymerförbrukning g/kg TS 12 Energibalans kwh-ut/kwh-in % 118,5 Elförbrukning kwh/m 3 renat vatten < 0,70 DRIFTSÄKER ANLÄGGNING Andel mekaniskt renat bräddvatten (%) % av inkommande mängd 0 BOD 7 -halter i utgående vatten mg/l 8 Fosforhalter i utgående vatten mg/l 0,3 Kvävehalter i utgående vatten mg/l 10 Anläggningstillgänglighet (T-värde) % 96 SÄKER OCH ATTRAKTIV ARBETSPLATS Frisknärvaro % av total tid > 95,00 Olyckor med sjukfrånvaro antal 0 Nöjd medarbetarindex % av referens index < 100 % Genomförs vart tredje år
Käppalaförbundet 7 (30) 3. Strategisk investeringsplan Sen 2017 finns en modell utvecklad för en strategisk investeringsplan som löper minst 15 år framåt i tid från aktuellt budgetår. Den innebär en något annorlunda investeringsbudgetering jämfört med den mer kortsiktiga årliga budgeten med verksamhetsplan. Syftet med planen är att proaktivt kunna överblicka konsekvenser av olika omvärldsfaktorer, eller strategiska val som påverkar förbundens verksamhet. Planen innefattar olika scenarier beroende på de omvärldsfaktorer som berör förbundet, till exempel: A. Kapacitetsrelaterade frågor (ökad belastning på anläggningarna) B. Kvalitets- och miljökrav (till exempel ny lagstiftning, utsläppsvillkor, krav på ökad driftsäkerhet) C. Effektivitetshöjande investeringar (för att öka effektivitet ochminska resursförbrukning) D. Löpande reinvesteringar (investeringar som utförs för att bibehålla funktion) Utifrån valda scenarier kan olika investeringar komma att behövas för att klara framtida utmaningar. De ekonomiska konsekvenserna avseende både drift- och kapitalkostnader kan analyseras och olika alternativs övriga konsekvenser övervägas. De olika scenarier som prövas utgår från olika belastningsprognoser, utsläppsvillkor, lagstiftning, alternativa användningar av resurser med mera och sammanställs i tre olika scenarier, nedan redovisas övergripande skillnader i dessa: a) Lågt scenario Ett passivt alternativ som utgår från att nuvarande verksamhetstillstånd är gällande och med nuvarande belastningsökning. Nödvändiga reinvesteringar genomförs tillsammans med kapacitetshöjande investeringar vid behov enligt belastningsprognosen. Detta scenario medför de lägsta investeringarna men bedöms vara mindre sannolikt att inträffa. b) Mellanscenario Som lågt scenario men med tillägg för nytt verksamhetstillstånd och utveckling av tillkommande kommuner samt en något högre belastningsprognos. Utveckling av ny slambehandling på grund av nya lagdirektiv och värmeåtervinning av utgånde vatten. Läkemedelsrening införs. Detta scenario har bedömts som mest troligt. c) Högt scenario Som för mellanscenatiot men med en högre belastningsutveckling, mer skärpta utsläppsvillkor, ny hantering av slam, utökad värmeåtervinning och gasproduktion med tillförsel av externt material för rötning, membranteknik installerad för vattenreningen. Detta scenario medför de högsta investeringarna men bedöms vara mindre sannolikt.
Käppalaförbundet 8 (30) Genom de olika simuleringsmodellerna kan konsekvenser för taxeuttagen i framtiden analyseras och ge förbundet möjlighet att agera proaktivt tillsammans med medlemskommunerna. 4. Omvärldsanalys 4.1. Förutsättningar externt och internt De ekonomiska förutsättningarna för planperioden grundas bland annat på prognoser från Riksbanken och SKL. Käppalaförbundets huvudsakliga driftkostnader utgörs av personalkostnader, elenergi, slamomhändertagande och kemikalier. Dessa kostnader beräknas individuellt utifrån avdelningarnas verksamhetsplaner och antaganden om produktionsförutsättningarna utanför de generella antaganden om inflation som olika prognosinstitut genomför. I huvudsak utnyttjas SKL:s olika prognoser som utgångspunkt för antagandena, förutom vid kapitalkostnadsantagandena där en sammanvägning av olika finansinstitut använts. Intäkterna utgörs främst av gasförsäljning där ett avtal med SL reglerar det kommande årets prisnivåer efter ett speciellt energiprisindex. Under 2019 och resten av planperioden beräknas inflationen stiga till riksbankens mål på 2 % förutsatt att den allmänna tillväxten i ekonomin först fortsätter att stiga för att sedan avmattas under den återstående planperioden. Riksbanken har fokuserat på att få upp inflationen och främst arbetat aktivt med styrräntan. Lönerna förväntas under denna period i genomsnitt att öka med 2,0-2,2 % årligen. Samtidigt kan man inte utesluta att det låga ränteläget kan medföra justeringar av pensionernas diskonteringsränta med ökade pensionsavsättningar som följd. Arbetskostnadsindex förväntas öka med 3,7-3,9 % årligen under planperioden. 4.1.1. Ränta och elkostnader Räntorna ligger stabilt på en låg nivå och förväntas stiga långsamt under hela planperioden. I budgeten för 2019 förväntas en snittränta på 0,75 % i låneportföljen (förbundets snittränta var 0,50 % i juli 2018) och i verksamhetsplanen för 2020-2021 beräknas en snittränta på 0,85-0,95 % inklusive förbundets genomsnittliga marginal på cirka 0,51 %. Räntekostnaderna beräknas med hänsyn tagen till de säkringsnivåer som föreligger och som överensstämmer med vald finanssäkringsstrategi i enlighet med finanspolicyn. De totala räntekostnaderna utgår också från beräknad lånevolym som i sin tur är avhängig kalkylerade investeringsutgifter under perioden. Här finns dock osäkerhetsmoment avseende upparbetandetakt som i hög grad påverkar budgeten.
Käppalaförbundet 9 (30) Elkostnaderna beräknas utifrån att skattebefrielsen som gäller elförbrukningen för gasproduktionen bibehålls under hela planperioden (cirka 13 % av elförbrukningen). Elpriserna har stigit brant under 2018 och har säkrats maximalt i enlighet med förbundets säkringsstrategi avseende elpriser. För planperioden beräknas elpriserna fortsatt stiga till ungefär de nivåer som gäller under juli 2018. Säkringsinsatserna medför dock att de stigande priserna inte påverkar totalkostnaden fullt ut under planperioden. Elskatten har under 2018 höjts till 33,1 öre/kwh och förväntas höjas till 34,7 öre/kwh 2019 och har kalkylerats stanna där. 4.1.2. Entreprenad- och konsultkostnader För entreprenad- och konsultmarknaden är det osäkert om inflationsförväntningarna kommer att påverka prisnivåerna. Den lokala marknaden i Stockholmsområdet är redan överhettad avseende efterfrågan på infrastrukturuppdrag. Under planperioden pågår en rad stora infrastrukturprojekt som kommer att öka efterfrågan på dessa tjänster ytterligare. Detta påverkar sannolikt prisbilden negativt med höjda priser på konsult- och entreprenadtjänster. Detta påverkar Käppalaförbundets kostnader negativt både inom det normala drift- och underhållsarbetet men framförallt inom investeringsverksamheten. 4.1.3. Personalkostnader Personalkostnaderna påverkas också indirekt av kostnaderna för inhyrd personal samt tjänste- och konsultentreprenader. Idag hyrs personal in för begränsade projekt eller arbetsuppgifter av engångskaraktär eller där det finns osäkerhet om hur permanent ett bemanningsbehov kommer att vara. Personalkostnaderna är med andra ord inte längre så statiska och kopplade till fasta befattningar som historiskt. Jämfört med budget 2018 är personalkostnaderna stigande. Personalkostnaderna för 2017 och 2018 beräknades för högt i budgetsammanhang. Detta föranleddes dels av ett beräkningsfel och dels av att den ökning av antalet tjänster (7,5 stycken) som budgeterades för 2017 inte fullt ut kunde besättas. Under 2018 har dessa tjänster kunnat tillsättas och medelantalet anställda uppgick vid halvårsskiftet 2018 till 66 stycken. För helåret 2017 var motsvarande siffra 63 trots budgeterade 67. Under resterande år 2018 tillsätts en rad tjänster som tidigare budgeterats och prognosen är att medelantalet anställda vid 2018 års slut uppgår till 68 stycken. Budget 2019 utgår från knappt 71 heltidstjänster men beräknas sedan vara stabilt under resterande planperiod. Ökningen av tjänster under de senaste åren beror främst på högre interna krav avseende investeringsverksamheten som behöver medverkan från den ordinarie driftpersonalen under projektens genomförande. En försiktig beräkning visar att investeringsprojekten använder interna resurser motsvarande cirka tolv heltidstjänster exklusive själva projektavdelningen som består av åtta heltidstjänster. Detta ställer givetvis helt nya krav på organisationen som tidigare var bemannad för en renodlad driftorganisations krav.
Käppalaförbundet 10 (30) De nya tjänsterna som initierades i budget 2017 och som slutförs under 2019 inrättas för att möta de krav som ställs på förbundet som en följd av nytt verksamhetstillstånd och medföljande projektverksamhet. Samtidigt minskas kostnaderna för främmande tjänster med dessa nyanställningar. 4.1.4. Volymer och belastning Befolkningstillväxten i anslutningsområdet ökar med cirka 1,5-2 % per år och samtidigt ökar anslutningsområdet i yta i takt med utbyggnad av kommunal VA-försörjning samt eventuellt tillkommande medlemskommuner. Under perioden förväntas antal personekvivalenter, p e, det vill säga boende och övrig anslutning (verksamheter, industrier m m), stiga från drygt 700 000 p e vid utgången av 2018 till över 750 000 p e vid utgången av planperioden 2021 (exklusive en eventuell anslutning av Vaxholm och Österåker). De ökade avloppsmängderna som medlemskommunernas starka expansion och befolkningsökning innebär påverkar belastningen på verket, där också myndigheternas framtida hårdare krav på utsläpp ska mötas. Vid sidan om den ökade belastningen sker också en ökad hydraulisk påverkan på ledningssystem och dimensionering av verket. Stora momentana flödesmängder uppstår ibland genom inläckage i avloppsnäten i samband med varaktig nederbörd i upptagningsområdet. Tillskottsvattnet bidrar i genomsnitt med cirka 40 % av volymen vatten in till verket. Förbundet arbetar långsiktigt med strategier och åtgärder i samverkan med medlemskommunerna för att minska det ovidkommande vattnet både i de lokala kommunägda näten och i Käppalaförbundets system. 4.1.5. Nya medlemskommuner År 2014 fick Käppalaförbundet tillstånd av Mark- och miljödomstolen att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåkers och Vaxholms kommuner i Käppalaverket. Därefter har en förstudie genomförts och en systemhandling upprättats där man tittat på konsekvenser kring den tekniska lösning som föreslagits för att överföra avloppsvattnet från dessa kommuner och övriga tillväxtområden i anslutning till den tunnel som föreslås byggas. Projektet har under 2018 stoppats i avvaktan på att Käppalaförbundet och dess medlemskommuner kan enas om en anslutningsavgift för de tillkommande kommunerna som också accepteras av dem. Under 2017 och 2018 har förhandlingar genomförts i dialog med samtliga parter. I dagsläget saknas en överenskommelse vilket gör att projektet ej beaktas i föreliggande budget. Skulle ett avtal om anslutning upprättas, som godkänns av samtliga inblandade parter, innebär det nya förutsättningar för budget och verksamhetsplan som då får revideras. Knivsta kommun har lämnat in en förfrågan om anslutning av kommunen till Käppalaförbundet. En översiktlig studie har genomförts avseende ekonomiska, juridiska, miljömässiga och tekniska förutsättningar för en sådan anslutning. Studien visar att ingen av faktorerna skulle innebära något hinder för anslutning.. I budgeten för 2019 och verksamhetsplanen för 2020-2021 har ingen hänsyn tagits till en sådan anslutning i avvaktan på faktiska beslut.
Käppalaförbundet 11 (30) 4.1.6. Nytt verksamhetstillstånd och nya reningskrav Käppalaverkets reningsprocess regleras idag bland annat av Länsstyrelsens krav på rening av kväve-, fosfor och organiskt material. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Halvkakssundet, som är en del av Stockholms innerskärgård. Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön eftersom dessa ämnen bidrar till övergödningen. Åtagandena regleras i Baltic Sea Action Plan och i EU:s havs- och vattendirektiv. Utsläppsgränserna för kväve och fosfor kommer att skärpas och för att Käppalaförbundet ska klara kraven behövs en omställning av reningstekniken. För att klara av den snabba befolkningsökningen i Stockholms län, möta skärpta utsläppskrav samt öka resursutvinningen ansökte Käppalaförbundet om tillstånd för 1. Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse motsvarande en ekvivalent folkmängd av maximalt 900 000 personer (en ökning med 200 000 personer jämfört med dagens tillstånd). 2. Produktion av maximalt 10 miljoner m 3 gasformigt bränsle (fordonsgas) per år, det vill säga en ökning med 4 miljoner m 3 jämfört med dagens tillstånd. Ökningen avses delvis ske genom biologisk behandling (rötning) av maximalt 30 000 ton externt organiskt material per år. 3. Drift av värmepumpar för uttag av värmeenergi från renat avloppsvatten, för en maximal levererad effekt av upp till 40 megawatt. I arbetet med tillståndsansökan samarbetade förbundet med övriga VA-organisationer i Storstockholmsområdet, SYVAB och Stockholm Vatten, för en gemensam syn på vilka utsläppsvillkor som är rimliga att ställa och uppnå. Ansökan om nytt verksamhetstillstånd lämnades in till Länsstyrelsen i början av 2015. Kompletteringar som förbundet fick ett föreläggande om lämnades in i februari 2016. I december 2017 erhöll förbundet ett beslut från Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation i linje med ansökan. I beslutet angavs också krav på att på sikt införa läkemedelsrening samt att utreda frågan om mikroplaster i det renade avloppsvattnet. Käppalaförbundet valde att under våren 2018 överklaga delar av tillståndsbeslutet till Mark- och miljödomstolen i Nacka. De delar som överklagades gällde främst förhållandet mellan utsläppta mängder och halter avseende fosfor och kväve som i det givna tillståndet är oförenliga. Även utredningsansvaret för mikroplaster överklagades av förbundet som inte anser att frågan ska åläggas en enskild VA-aktör utan borde betraktas som grundforskning och finansieras av andra än VA-abonnenter inom Käppalaförbundet. När det gäller läkemedelsrening ska Käppalaförbundet själv föreslå olika metoder och teknikkoncept i det krav på att hitta metoder för rening som ålagts verket i tillståndet. 4.1.7. Utredning om fosforutvinning samt förbud mot slamspridning på åkermark Under sommaren 2018 meddelade regeringen att en utredning tillsätts vars direktiv är att ta fram en lagstiftning som förbjuder spridning av avloppsslam på åkermark men som samtidigt tvingar avloppsreningsverken att utvinna den fosfor som finns i slammet.
Käppalaförbundet 12 (30) Idag finns inte några enkla och kostnadseffektiva tekniker för fosforutvinning. En rad olika experiment och försöksverksamheter inom området bedrivs idag där även Käppalaförbundet deltar aktivt. Under 2018 genomförs en slamupphandling av Käppalaförbundet som utgår från nuvarande slamstrategi där minst 75 % av slammet ska återföras till åkermark. Under 2017 och 2018 är närmare 100 % av slammet använt på sådant sätt. Samtidigt har förbundet hyrt en yta av SÖRAB för lagring av slam som kan tas i bruk under 2019 och ett antal avtal har upprättats med lantbruk om lagring och spridning av slam utanför upphandlingens volymer. Trots regeringens utredning förväntas inga större förändringar genomföras under planperioden. Dock kommer inte några nya avtal att tecknas med lantbrukare. Under de kommande åren kommer istället arbetet med att hitta nya processer och utveckla produkter av slammet för utökade avsättningsmöjligheter att intensifieras. Framtagandet av en ny slamstrategi ligger i budgeten för 2019 och kommer troligen också att pågå under hela planperioden eftersom det i dagsläget inte finns några tekniker för fosforutvinning ur slam som är ekonomiskt realiserbara. 4.1.8. Finansiering av investeringsplanerna För att klara de skärpta reningskraven i det nya verksamhetstillståndet samt för att klara den ökade belastningen från verksamhetsområdets befolkningsmässiga tillväxt måste Käppalaförbundet investera i nya tekniker/processer samt utöka kapaciteten i vissa trånga sektioner genom nyinvesteringar. Den ökade anslutningen innebär att fler abonnenter delar på kostnaderna för avloppsvattenreningen vilket gör den både kvalitativt och kostnadsmässigt mer effektiv. Samtidigt krävs relativt stora reinvesteringar i pumpstationer och distributionssystem som efter 50 års funktion är i stort behov av upprustning. För att klara dessa utmaningar har ett investeringsprogram påbörjats i enlighet med tidigare års budgetar. 2018 erhöll förbundet en utökad låneram från 1 400 Mkr till 1 800 Mkr genom beslut hos medlemskommunerna. Redan vid dåvarande ansökan om utökad låneram angav förbundet att ytterligare 400 Mkr skulle behövas under 2020 upp till 2 200 Mkr för att genomföra investeringsplanen som sträcker sig över nuvarande planperiod. Vid periodens slut (2021) förväntas förbundets låneskuld uppgå till 1 900 Mkr. Man kan förenklat säga att med nuvarande investeringsplaner ökar förbundets skuld med cirka 200 Mkr per år. I syfte att säkerställa investeringsprogrammet också efter planperioden kommer samtliga medlemskommuner att erhålla detaljerade beslutsunderlag avseende investeringarna i budget och framgent. Budgeten för Käppalaförbundet har upprättats utifrån förutsättningen att låneramen höjs så att nödvändig finansiering kan erhållas under planperioden för att säkerställa drift- och lagkrav samt nödvändiga kapacitetsutbyggnader. I budgeten har dock ingen hänsyn tagits till en eventuell anslutning av Österåker och Vaxholm. Ett sådant beslut behandlas i så fall i särskild ordning av fullmäktige och medlemskommuner.
Käppalaförbundet 13 (30) I nedanstående diagram redovisas Käppalaförbundets olika investeringsfaser under dess 60- åriga verksamhet. Det finns fyra tydliga toppar i investeringsnivåerna: a. Vid byggandet av verket under 1960-talet b. Under utbyggnaden av verket och införandet av kväverening under sent 1990-tal c. De närmaste 7 åren då verket måste anpassas till det nya verksamhetstillståndet och kapaciteten byggas ut tillsammans med nödvändiga reinvesteringar d. De därpå kommande 10 åren med läkemedelsrening och ny slamhantering Käppalaförbundet får, enligt kommunallag och Lag om allmänna vattentjänster, inte ta ut högre avgifter än vad som går åt för att täcka nödvändiga kostnader för att bedriva verksamheten. Möjligheterna är därför begränsade att fondera vinstmedel för framtida finansiering. I princip finns bara egenfinansiering i form av avskrivningar. Varje år som förbundets nettoinvesteringar överskrider avskrivningarna medför det således att ett lånebehov uppstår. Under år när det råder motsatta förhållanden så kan låneskulden amorteras. I nedanstående figur redovisas förbundets låneskuldsutveckling som kan sättas i direkt relation till investeringsverksamheten i föregående diagram.
Käppalaförbundet 14 (30) När investeringarna ökar mer än avskrivningarna och låneskulden ökar medför det tillkommande kapitalkostnader i form av räntor och avskrivningar. Eftersom verksamheten är mycket anläggningsberoende med långa livslängder på investeringarna blir kapitalkostnaderna ryckiga och kraftigt stigande några år efter det att nyinvesteringarna genomförts. Detta påverkar i slutändan de avgifter som tas ut från medlemskommunerna. I nedanstående diagram redovisas den förväntade utvecklingen av årsavgifter från medlemskommunerna, som idag (2018) uppgår till 210 Mkr. Årsavgifterna förväntas successivt öka till 285 Mkr år 2023. Därefter förväntas avgiftsökningarna plana ut. Samtidigt ökar antalet invånare och verksamheter inom verksamhetsområdet vilket i sin tur medför att årsavgifterna fördelas på fler abonnenter vilket gör kostnaden mindre kännbar för den enskilde abonnenten. Nettokostnadsökningarna per personekvivalent kommer ändå att öka under perioden och har beräknats förändras från 284 kr per personekvivalent till 357 kr 2023. För en genomsnittlig husägare (abonnent i typhus A enligt branschens beräkningssätt) innebär det årliga höjningar på cirka 44 kr per år under 5-årsperioden på en total genomsnittlig årsavgift i medlemskommunerna som idag är drygt 6 000 kr. Den faktiska ökningen i taxa för medelabonnenten uppgår således till cirka 0,7 % per år.
Käppalaförbundet 15 (30) 4.1.9. Reningstekniker Under planperioden genomförs försök med ändringar av reningsteknikerna för att kunna möta de reningskrav avseende kväve, fosfor och BOD7 som det nya verksamhetstillståndet stipulerar. Innan teknikerna införs i full skala testas de i en försökslinje i Käppalaverket. Införandet medför högre energi- och kemikaliekostnader men är nödvändiga för att nå ned till halterna i det nya verksamhetstillståndet. Käppalaförbundets strategi har varit att hitta nya reningstekniker anpassade till verkets specifika förutsättningar med stora bassängvolymer insprängda i berget och fortfarande dra nytta av de stora investeringar som gjordes på 90-talet. Förbundet kan därför i motsats till andra i branschen satsa på successiva förbättringar av reningsprocesserna med väl beprövad teknik. Alternativet är att satsa på en helt ny reningsteknik, till exempel membran, och därmed tvingas bygga om hela verket på en gång med betydligt högre investeringsnivåer. En av elva reningslinjer har byggts om till försökslinje där olika reningstekniker provas ut för att sedan appliceras på de övriga linjerna. Under 2019 slutförs dessa försök och om resultatet är som förväntat byggs sedan resterande linjer om. Detta är den stora kvalitetshöjande investering som måste genomföras för att anpassa verket till verksamhetstillståndets krav och kan delas upp i delinvesteringar. Här innefattas till exempel investeringar i en anläggning för att kunna dosera kolkälla, luftarsystem, ombyggnad av bassängvolymer, hydrocykloner, rejektvattenrening, förfällning- och efterpolering. Utöver nya reningstekniker pågår också renoveringar i befintliga anläggningar som, i vissa fall, också moderniseras och byggs ut för att klara en ökad framtida belastning. Exempel är en tredje rötkammare, högflödesrening, reinvesteringar i tunnelsystem och pumpstationer samt uppgradering av styrsystem (se avsnittet Investeringsplaner nedan). Försök pågår parallellt, i samarbete med olika universitet och forskningsinstitut, för att kunna möta övriga reningskrav gällande miljöskadliga ämnen, så som läkemedelsrester, mikroplaster och organiska miljögifter.