Glädjande nyheter angående ROT-avdraget.

2009-06-18 1 (2) Glädjande nyheter angående ROT-avdraget. Ni är många entreprenör som dagligen får samtal från konsumenter som undrar om ROT-avdraget. Vad gäller? Frågorna är berättigade, eftersom skatteverket inte har kommit fram till ett beslut än, hur maskinkostnad kontra arbetskostnad för våra entreprenader skall behandlas. Frågan har varit mer komplex än befarat vilket har lett till det läge som vi nu är i. De flesta av er tar betalt per meter vilket med det ursprungliga förslaget från regeringen att arbetskostnaden skall anges per timme, skapar stora administrativa problem samt öppnar upp för oseriositet. Geotec har därför tillskrivit Skatteverket ett förslag som går ut på att en schablon för maskinkostnaden görs per borrad meter istället. På så sätt kan konsumenten redan på offertstadiet få veta ungefär vilket avdrag han/hon kommer att få, borrentreprenören får en betydligt enklare hantering vid begäran om utbetalning, för konsumenten råder ingen tveksamhet hur stort avdraget blir och slutligen kommer Skatteverket få en betydligt lättare hantering. Hela brevet bifogas detta utskick. Vår kontaktperson, Pia Blank Thörnroos på Skatteverket, kom tillbaks idag med beskedet att de inte har något att erinra mot branschens synsätt. Och det är riktigt glädjande eftersom det kommer att betyda en betydlig administrativ lättnad för alla. Skatteverkets brev bifogas detta utskick. Vid tidigare kontakter har hon dock hon poängterar till en viss försiktighet. Det är viktigt att den modell som används har en förankring i verkligheten. De entreprenörer som gör små avdrag för maskinkostnad eller anser att hela entreprenadsumman skall vara arbetskostnad, kommer få det mycket besvärligt vid den granskning som följer. Pia berättar vidare att den så kallade fakturamodellen nu är klar och att information och blanketter finns på skatteverkets hemsida, se länk nedan. Den kommer att gälla från 1: a juli och fungerar genom att entreprenören fakturerar konsumenten som vanligt, men direkt i fakturan gör ett avdrag för halva arbetskostnaden inklusive moms. När konsumenten har betalat fakturan ansöker entreprenören om utbetalning av resterande del av beloppet hos Skatteverket. Det går inte att ansöka om återbetalning förrän arbetet är utfört och är betalt. Glöm inte att kvarlämnat material skall dras av från beloppet och att moms alltid skall ingå. Enligt Skatteverket skall det, om allt gått rätt till, ta ca 10 arbetsdagar från det ansökan kommer in tills dess att pengarna utbetalas. Skatteverket bekräftar också att det är den enskilde entreprenören som har ansvaret för att kontrollera om konsumenten har uppfyllt sin kvot eller inte. Geotec föreslår

2009-06-18 2 (2) därför att Du som entreprenör redan i avtalet kontrakterar att konsumenten är betalningsskyldig för hela beloppet om det skulle visa sig att kvoten är uppfylld. SVEP har tagit fram en bra formulering: Om Skatteverket inte beviljar hela eller delar av den preliminära skattereduktionen som bolaget dragit av, har bolaget rätt att efterfakturera det belopp som Skatteverket inte beviljat. Använd denna formulering i offerter och kontrakt. SVEP har också fått igenom medlemmarnas förslag på hur arbetskostnaden skall fördelas vid totalentreprenader. Martin Forséns brev till Skatteverket bifogas också. Efter ett halvårs velande och brist på information, kan vi nu pusta ut och konstatera att det har blivit en stor lättnad för branschen gentemot det förslag som regeringen lade. Nu hoppas vi på att marknaden tar fart!! Sommarhälsningar Johan Barth VD,Geotec Mer information på skatteverkets hemsida: http://www.skatteverket.se/skatter/husarbetenrot.4.2e56d4ba1202f95012080002966. html

*Skatteverket 1(2) Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 010 5741667 2009-06-18 131 429651-09/1152 Johan Barth GEOTEC Box 174 243 23 Höör Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag Den 8 december 2008 utvidgades reglerna om skattereduktion för hushållsarbete till att även omfatta skattereduktion för reparation/underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete). Det är endast arbetskostnaden som omfattas av skattereduktionen. I prop. 2008/09:178 s. 39 anges följande: Som underströks av regeringen när skattelättnaden för utgifter för hushållsarbete infördes bör endast arbetskostnaden omfattas av skattereduktion eftersom reduktionen syftar till att subventionera vit sysselsättning. Som exempel på utgifter som inte ingår nämndes i förarbetena kostnader för en gräsklippare eller snöplog (prop. 2006/07:94, s. 49). Regeringen anser att samma regler som i dag gäller för hushållsarbete också ska gälla för ROTarbete. Det finns således inte skäl att nu göra någon annan bedömning vad gäller arbetskostnaden. Kostnader för t.ex. gräv- och borrmaskiner bör därför inte utgöra en del av arbetskostnaden. Eftersom maskinkostnader inte berättigar till skattereduktion kan det vara en fördel, såväl för utföraren som för köparen, att maskinkostnader särskiljs från arbetskostnad i faktura eller liknande underlag. Uttalandet i propositionen innebär att i de fall en företagare använder dyrare maskiner ska kostnaden för dessa maskiner räknas av från arbetskostnaden eftersom maskinkostnaden inte ger rätt till skattereduktion. Av er skrivelse framgår att den prissättning som tillämpas i er bransch till 99 procent baserar sig på meterpris och oftast är kopplat till den geologi som råder i området. Av skrivelse framgår vidare att det är www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171 94 Solna 0771-778 778 huvudkontoret@skatteverket.se

*Skatteverket 2(2) Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 010 5741667 2009-06-18 131 429651-09/1152 svårt att beräkna en exakt kostnad för maskintid för en enskild entreprenad och att det därför finns behov av att ha en schablonberäknad maskinkostnad per borrad meter. Det är utföraren som är ansvarig för att det arbete som han kräver utbetalning för från Skatteverket uppfyller kraven för husarbete. Om det i efterhand visar sig att arbetet inte är ett husarbete blir utföraren återbetalningsskyldig för felaktigt utbetalt belopp. Eftersom det vilar ett stort ansvar på utföraren att redovisa korrekta uppgifter vad gäller fördelning mellan kostnad för arbete och övriga kostnader och då det är förenat med stora svårigheter för en brunnsborrare att beräkna kostnad för maskintid anser Skatteverket att kan finns det behov av en schablon för maskinkostnad i de fall utföraren inte kan beräkna den exakta kostnaden. I Er skrivelse har ni beräknat maskinkostnaden till 35 50 kr per meter beroende på geologi. Skatteverket har inget att invända mot att denna beräkning används vid beräkning av kostnad för maskintid i samband med arbeten som ger rätt till skattereduktion för ROT-arbete. Det är lämpligt att beräkningen revideras vid ändrad prisbild. Vänliga hälsningar Pia Blank Thörnroos

09-05-11 1 (3) Skatteverket Pia Blank-Thörnroos 171 94 Solna Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag Bakgrund Om några dagar kommer Riksdagen att fatta beslut beträffande ROT-avdraget. Vad som hittills har framgått är att den så kallade maskinkostnaden inte kommer att omfattas av avdraget. Endast den del av entreprenaden som benämns arbetskostnad. Skatteverket har fått den delikata uppgiften att tolka vad som ingår i respektive del. Efter att ha kontakt med Bengt Hansson, Skatteverket i Västerås, framgick med all tydlighet att Skatteverket har för avsikt att endast använda den avdragsgilla arbetskostnaden i form av en timkostnad. Borrningsbranschen är starkt kritisk till det synsättet och vill gärna belysa problemet och komma med ett förslag som vi tror underlättar för alla parter. Prissättning Den prissättning som tillämpas i branschen är till 99 % baserad på ett meterspris. Priset varierar mellan olika entreprenörer och är oftast kopplat till den geologi som råder i det område som brunnsborraren verkar i. Det betyder också att priset varierar från Skåne till Norrland. Många gånger har den enskilde entreprenören endast två uppgifter i sin prislista till installatörer och till konsumenter antal kronor per meter för borrningen och antal kronor per meter för de sk. foderrören. Och det räcker, eftersom branschen är inställd på att det är så. Konsumenter och installatörer jämför olika borrentreprenörer mot varandra med just priset per meter. Det är ytterst få entreprenörer som har en statistik på hur många timmar en entreprenad tar, än mindre ett rapporteringssystem som hjälper till att få fram just den informationen. Uppgiftsskyldig enligt Svensk lag Varje brunnsborrare som utför vatten eller energiborrning är enligt lag skyldig att till Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, skicka in uppgifter på hur brunnen är konstruerad. Exempel på ett sådant protokoll återfinns i bilaga 1. I protokollet återfinner man de för fastighetsägaren väsentligaste uppgifterna, så som vattenavgivning, brunnsdjup, antal meter foderrör etc. Varje fastighetsägare skall dessutom erhålla ett sådant dokument efter avslutad entreprenad. Detta innebär att den uppgiften hur många meter som är borrat finns att tillgå för alla som söker.

09-05-11 2 (3) Risker Så som branschen ser på det förslag som nu föreslås tror vi att det öppnar upp för en stor risk för oseriösa entreprenörer som kommer att uppge tider som inte stämmer. Två parter tjänar på att uppge felaktigheter - Entreprenören och konsumenten. Och möjligheten till kontroll är ytterst svår för Skatteverket. Branschen vill stävja alla former av oseriöst beteende och har därför följande förslag: Förslag Geotecs förslag är att ett avdrag för maskinkostnader görs i samband med den normala prissättningen dvs ett avdrag per meter som representerar den del utöver kvarlämnat material som inte är avdragsgill. Alla vinner på förslaget: Det råder ingen tvekan för konsumenten redan i offertskedet - hur stor del som är avdragsgill Det samma gäller för installatörer som sitter som mellanhand. Även för dem är det av stor vikt att undvika eventuella tveksamheter. Borrentreprenören har alltid uppgiften eftersom han är ålagd enligt lag att uppge den, och behöver därmed inte ändra ett befintligt och väl fungerande affärssystem. Han behöver därtill inte gå tillbaks efter varje utförd entreprenad och utreda hur många timmar som lades ner. Skatteverket får en betydligt lättare hantering. På varje faktura framgår hur många meter som borrats, och kan då med detta förslag lätt avgöra om avdraget tas upp korrekt eller ej. Avdragsnivå Branschen är medveten om att det finns en variation i det pris som tillämpas, men uppskattar att den del av priset som idag bör betraktas som maskinkostnad är i storleksordningen 35 50:-/m, företrädelsevis beroende på geologi. För att belysa innebörden anges här under ett exempel: Entreprenad åt konsument energiborrning. Offerten anger borrning till 200 m Planerad foderrörsdrivning är 6 m Priset för borrningen är 200:-/m, inkl slang Foderrören kostar 550:-/m Exkl moms. Uppskattad entreprenadsumma är då 43 300:- ex moms Maskinkostnaden (50:-/m) för ovanstående skulle enligt förslaget vara 10 000:- Därutöver avgår materialet, 3 300:- för foderrören och ca 6 000 för slang och köldbärare med tillhörande kopplingar. Resterande del är enligt förslaget arbetskostnad, som i detta fall uppgår till 24 000:-.

09-05-11 3 (3) Branschen I ingången av 2008 fanns 256 aktiva företag i Sverige som utförde vatten- och/eller energiborrning. Antalet anställda var då 1270 personer, inräknat även administrativ och logistisk personal. Branschens bedömning är att det finns ca 900 aktiva brunnsborrare i landet. De 256 företagen hade en samlad årsomsättning om ca 2,25 miljarder kronor. Geotecs medlemmar stod för mer än hälften av den omsättningen. Jag hoppas att Skatteverket med denna skrivelse förstår den problematik som borrnings och installatörsbranschen står för. Den otydlighet som har funnits kring maskinkostnaden har orsakat ett bedövande stillestånd på marknaden. Min förhoppning är att Skatteverket hörsammar förslaget och att ni gärna tar en dialog med branschen. Med vänlig hälsning Johan Barth VD för Geotec, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation

Skatteverket Stockholm 2009-06-17 Pia Blank-Thörnroos Rekommendationer för beräkning av arbetskostnad vid värmepumpentreprenader Det nya regelverket för ROT-avdrag har förutsättningar för att skapa en god stimulans för värmepumpbranschen, men regelverket ställer även till en del bekymmer då det förenklade ansökningsförfarandet lockar till att tänja på gränserna för vad som utgör underlag för ROT-avdrag. Vi har redan i dag en marknadssituation där kunderna tenderar att välja den installatör som lovar det högsta avdraget. För branschens, SVEPs och alla SVEPs medlemsföretags trovärdighet och konkurrenskraft är det oerhört viktigt att de arbetskostnader företagen anger i ansökningar av ROTavdrag ger en rättvisande beskrivning av den faktiska kostnadsbilden. SVEP har i dialog med Skatteverket tagit fram schabloner för hur stor andel arbetskostnaden utgör för olika typer av värmepumpinstallationer. Syftet med schablonvärdena är att förenkla Skatteverkets bedömningar vid kontroller av ROT-avdragets tillämpning. Schablonvärdena är baserade på uppgifter från SVEPs medlemsföretag och avser arbetskostnadens andel vid totalentreprenader som är att betrakta som normalinstallationer. I de fall ansökt belopp faller inom dessa schabloner krävs ingen ingående granskning av företagens fakturaunderlag. I enskilda fall där arbetskostnaden överstiger angivna schabloner kan Skatteverket, vid kontroll, efterfråga ett specificerat fakturaunderlag som styrker att den verkliga arbetskostnaden överstiger nedan angivna schablonvärden. Schablonvärden De framtagna schablonvärdena återges för två olika grupper av värmepumptyper: Vätskavattevärmepumpar (dvs berg-, ytjord-, sjö- och grundvattenvärmepumpar), Luftvärmepumpar (luftvatten-, luft-luft- och frånluftsvärmepumpar). Av den totala entreprenadkostnaden kan det anses att följande procentsatser utgör arbetskostnaden: Vätska-vattenvärmepump 30 % Luftvärmepump 25 % Avvikelser från schablonvärden Vid installationer där den verkliga arbetskostnaden överstiger ovanstående schablonvärden krävs en specificerad faktura där arbetskostnaden beräknas enligt nedanstående riktlinjer. För totalentreprenader för luft-luft, luft-vatten och frånluftvärmepumpar kan arbetskostnaden beräknas utifrån priset för totalentreprenaden minus pris för kvarlämnat material (värmepump, tillbehör, rördelar etc.) och resekostnader, alternativt antal arbetstimmar multiplicerat med fakturerat timpris. Vid installationer av vätska-vattenvärmepumpar där entreprenadmaskiner används ska maskinkostnaden avräknas från underlaget för ROT-avdrag. För energiborrning rekommenderas att arbetskostnaden beräknas utifrån GEOTECs riktlinjer (se bifogat dokument). Martin Forsén VD Svenska Värmepumpföreningen