Fiber på landsbygden. Handbok för byalag

Transkript

1 Fiber på landsbygden Handbok för byalag 1

2 Innehåll Inledning 3 Byalag 4 Byalagsprocessen steg 1 Information & intresse 5 Byalagsprocessen steg 2 Affärsform & föreningsbildande 5 Att bilda ekonomisk förening 7 Affärsmodell 8 Ekonomi 9 Avtalsöversikt 10 Finansieringsplan 11 Att söka stöd 12 Byalagsprocessen steg 3 Byggnation av nätet 13 Byalagsprocessen steg 4 Färdigställande av nätet 14 2

3 Landsbygdsutveckling Fibernät är framtidens mest säkra och effektiva bredbandslösning. En bra uppkoppling för de som bor på landsbygden ses idag som en nödvändighet för en levande landsbygd. Samhället digitaliseras i allt större utsträckning. Konsumentens användande av tjänster via internet ökar år för år, dels på grund av egen efterfrågan men också för att allt fler tjänster finns tillgängliga via internet. En tillförlitlig och snabb uppkoppling är idag en självklar förutsättning för att individer och företag ska kunna vara en del i det moderna samhället. Allt mer av det vi tidigare gjorde på plats i affärer, via tidningar eller telefon har flyttats till nätet. Att handla hemelektronik, resor, böcker, biobiljetter, boka tid hos kiropraktorn, följa upp om tåg eller flyg går i tid, leta nytt jobb och tusen andra saker gör vi idag självklart på nätet. Nya tjänster utvecklas ständigt och kan framöver möjliggöra att man kan bo kvar hemma med hjälp av e-hälsa och larmtjänster via sitt bredband. Detta ställer höga krav på nätets säkerhet och funktion. Stödet i Korthet En ny programperiod för landsbygdsstöd öppnar där regeringen satsar 3,25 miljarder till bredbandsinvesteringar på landsbygden. Stödet söks via länsstyrelsen. Ansökningarna kommer att bedömas och poängsättas när Länsstyrelsen prioriterar mellan ärenden, en ansökan måste uppnå minst 200 poäng. Ansökningarna poängsätts hos Länsstyrelsen efter: Projektet har många möjliga anslutningar, över 20 anslutningar ger poäng Anslutningsgrad över 50 % ger poäng Genomförandekapacitet, projektledare, ekonomiansvarig, upphandlingskunnig, tekniskt kunnig ger poäng. Tidigast i september 2015 kommer Länsstyrelsen kunna fatta beslut om en förenings ansökan. Eftersom programmet och de formella regelverken inte är klara kan det betyda att förutsättningar och villkor för att få stöd ändras. Stödandelen varierar beroende på län i och med att förutsättningarna är olika, i Södermanlands län finns 110 miljoner att besluta om och 60 % av kostnaderna finansieras av stödmedel. Stödet kommer att beslutas om i omgångar, vi har fått indikationer på att första ansökningsomgången ska vara Länsstyrelsen tillhanda i maj Läs mer om landsbygdsstödet här: Kontakt Länsstyrelsen: jan.petersson@lansstyrelsen.se 3

4 Byalag Grundtanken med bredbansstödet är att Kommunen kommer dra ut ett stamnät med anlutningsnoder som en förening kan ansluta sitt områdesnät till. Anslutningsnoden är byalagets överlämningspunkt till operatören, om Byalaget täcker ett stort område kan det finnas flera anslutningspunkter i projektet. För att kommunen ska kunna erbjuda föreningen en anslutningspunkt i området krävs att minst 50 % av hushållen intresseanmäler sig för att ansluta och att kommunen kan dra ut anslutningspunkten till byalaget på ett för kommunen resurseffektivt sätt. När ett byalag upphandlar Kommunikationsoperatör ska denne uppge var deras närmaste anslutningspunkt finns för att kommunen ska kunna bedöma kostnader för stamnätet ut till byalaget. Det är viktigt att kommunen gör denna bedömning och godkänner stamnätsutbyggnationen innan avtal tecknas. Det ni behöver göra på er ort är att bilda en ekonomisk förening som driver ett bredbandsprojekt. Kommunen kommer att stötta er genom alla steg i projektet. Vi hjälper till med upphandling av entreprenörer och bredbandsleverantörer, tillhandahåller information och deltar på möten. Kommunen kommer även genomföra projekteringen av era områden så ni får uppgifter på vad det kommer att kosta att investera i fiber till er ort. Förslag och rekommendationer på stadgar för föreningsbildande, anslutningsavtal och affärsmodell kommer att finnas tillgängligt för föreningarna. Att bilda byalag Steg 1: Information och intresse Intresseanmälningar Stormöte Steg 2: Affärsform och föreningsbildande Bilda ekonomisk förening Projektera Söka stöd Steg 3: Byggnation av nät Upphandla Tillståndshantering byggnation Steg 4: Färdigställande av nät Besiktning Slutrapportering Principskiss över byalag 4

5 Byalagsprocessen Steg 1, Information och intresse Som ett första steg måste ett intresse på orten finnas, för att kommunen ska projektera ert område ska minst 50 % av hushållen vara intresserade. Prata med grannar och bjud in till stormöte, på webben hittar ni förslag på inbjudningstext. En representant från kommunen kommer gärna och informerar på mötet. Det är också viktigt att ni listar alla intresseanmälningar ni får och har uppgifter om vilka som är fast boende och vilka som är fritidsboende. På webben finns ett verktyg som hjälper er att ha koll på intressegraden i ert område, intresseanmälningen ger er möjlighet att prioriteras när ni söker stöd hos Länsstyrelsen. Ni ska också definiera ert område och vilka hushåll som ska vara med. Kommunen har genomfört förslag på områdesindelning enligt de riktlinjer som finns. Hör av er till oss på kommunen så kan vi se vilka möjligheter ni har att öka era chanser till prioritering av ansökan hos Länsstyrelsen utifrån era förutsättningar. På PTS hemsida ska ni också söka upp ert område för att se om ni är stödberättigade se länk till höger i informationsfält. När ni i ett område har en intressegrad på minst 50 % så genomför kommunen en projektering som ger er en ungefärlig kostnad för ert projekt. Ni får då uppgifter på anslutningskostnad per hushåll och kan ta ställning till om ni vill driva vidare projektet. Nätet byggs med kapacitet för att alla hushåll i området ska kunna ansluta sig, vår projektering är med kostnaden ända in till huset d.v.s. installerat och klart. Vi föreslår att efteranslutning kan ske till ett självkostnadspris där man köper in sig i byalagets nät och betalar självkostnadspris för dragning från närmaste skåp. Se dokument efteranslutningar på webben. Vissa ekonomiska föreningar väljer att gräva till tomtgräns för att fastighetsägaren sedan ska gräva fram till huset och få ROT-avdrag på den kostnaden. Vi bedömer att det man tjänar in på att göra ROT-avdrag inte motiverar detta. Föreningen får 60 % finansierat av stödet om kostnaden hålls inom projektet, dessutom förenklas administrationen Att göra Kontakta kommunen Uppstart, stormöte Ta in intresseanmälningar Kontakta grannbyn Besluta om geografiskt område Kontakta kommunen för projektering vid 50% intresse Uppdatera och för listor över intresseanmälningar Skriv ut PTS karta Tillgängliga mallar Intresseanmälan Inbjudan möte Länk till PTS (Post och Telestyrelsen) bredbandskarta: Välj att se karta: Bygga med stöd ansökningskarta 5

6 Byalagsprocessen Steg 2, Affärsform och Föreningsbildande I detta steg har ni i ert område och bestämt att ni vill driva projektet vidare. Vi rekommenderar att ni bildar en ekonomisk förening för ert fiberprojekt. En ekonomisk förening främjar medlemmarnas intressen och medlemsantalet kan ändras utan att man behöver ändra stadgarna. I den rekommenderade affärsmodellen ska ni som ekonomisk förening registrera er för moms då ni kommer bedriva en verksamhet. För att få dra momsen ska man ha en utåtriktad verksamhet vilket en samfällighet inte har varför vi avråder föreningar från att driva bredbandsprojekt som samfällighet. Kommunen har tagit fram förslag på stadgar och affärsmodell till den ekonomiska föreningen. Anslutningskostnaden ska fastställas enligt solidaritetsprincipen dvs alla i samma projektområde betalar samma insats, i vissa fall är dock differentierad prissättning tillämpbart Att göra Besluta om ni ska driva projekt Bilda ekonomisk förening Avgift till Bolagsverket Momsdeklaration till Skatteverket Skaffa Bank-id Finansieringsplan Söka bidrag Annonsera och ta in anbud Upphandla kommunikationsoperatör via kommunen Ta in anslutningsavgifter Markavtal 6

7 Att bilda ekonomisk förening 1. Besluta om stadgar När ni i byalaget beslutar att starta en ekonomisk förening ska ni anta stadgarna samt välja styrelse och revisor. Stadgarna är de grundläggande reglerna för föreningen. 2. Insats och avgifter Insats: Du som blir medlem i en ekonomisk förening ska betala en insats. I stadgarna står det hur stor insatsen är och hur den ska betalas. I mallen för stadgarna är dessa mellan 100 kr och kr. Vi föreslår att föreningen tar ut en grund insats på mellan kr som betalas in i samband med att medlems avtal tecknas. Beloppet för anslutning går inte att fastställa då det är beroende av antal anslutningar och investeringskostnader. En förening kan dock ha ett max. tak för att kunna gå vidare med projektet t.ex kr. Vid utträde ur föreningen återbetalas den lägre grundinsatsen på kr. Resterande insatsbelopp förväntas ägaren få ut av den han överlåter avtalet till. Den nya ägaren förväntas ansöka om medlemskap i föreningen och medlemskapet övergår då till denne. Avgifter: Varje medlem ska årligen betala medlemsavgift till föreningen, denna brukar ligga mellan kr. Anslutningsavgift ska betalas för installationen i hemmet dvs håltagning i vägg och installation i huset. Denna kostnad är momsbelagd till skillnad från insatsen. 3. Anmäl och betala avgiften till Bolagsverket Anmäl att du vill starta föreningen till Bolagsverket, i e-tjänsterna på verksamt.se. Du kan också använda blanketten Nyregistrering, nr 904. Tillsammans med anmälan skickar du in föreningens stadgar och ett protokoll som visar att föreningens medlemmar har antagit stadgarna och vilka som har valts till styrelse och revisor. 4. Bolagsverket registrerar föreningen Bolagsverket beslutar om registrering och ger föreningen ett organisationsnummer. Bland annat kontrolleras att ingen annan har det föreslagna namnet på föreningen. Handläggningstiden varierar, vanligast är en till två veckor. När föreningen är registrerad får ni ett registreringsbevis och en kopia av registrerade stadgar. När en förening har upprättats ska ansöka om registrering för F-skatt och momsregistrering hosskatteverket. Detta görs tillsammans med en preliminärdeklaration, i vilken ni ska uppskatta intäkter och kostnader första räkenskapsåret. Styrelsen ska löpande redovisa moms. Föreningen ska lyfta momsen på investeringskostnaden och de kostnader föreningen har för att driva verksamheten samt debitera moms på medlemmarnas anslutningsavgifter. Föreningen får inte momsredovisa årsavgifterna och insatserna. Föreningen ska årligen lämna en inkomstdeklaration till Skatteverket, oavsett om föreningen drivit verksamhet eller inte. Tillgängliga mallar Ansökan om medlenskap i ekonomisk förening Stadgar för er ekonomiska förening Protokoll konstituerande stämma Anslutningsavtal Markupplåtelseavtal 7

8 Affärsmodell En utgångspunkt för bedömningen om ett byalag som bygger bredbandsnät får göra avdrag för moms är att verksamheten måste ha en omsättning. Det ska finnas en direkt koppling mellan den tjänst som föreningen tillhandahåller och den ersättning som mottagaren av tjänsten betalar för att det ska vara fråga om en omsättning. I vår modell upplåter föreningen nät till kommunikationsoperatören mot ersättning. Kommunikations operatören är den som sätter in den aktiva utrustningen och möjliggör för tjänsteleverantören att leverera tjänster till hushållen. Varje Kommunikations operatör har ett antal tjänsteleverantörer bundna till sig. I modellen som visas beskrivs att varje medlem/ hushåll betalar för de tjänster som de beställer av Tjänsteleverantörerna, d.v.s. kostnaden för telefoni, internet och tv. Tjänsteleverantörerna betalar i sin tur ett belopp till Kommunikationsoperatören för nyttjandet av nätet. Kommunikationsoperatören betalar en nyttjanderättsavgift eller en så kallad Kick-back per anslutning till byalaget. Detta gör att den ekonomiska föreningen får löpande intäkter för sitt nät. Byalaget ska också upphandla drift och underhåll av en driftspartner, vilket ger föreningen löpande utgifter. Nyfiken på tjänster? Är du nyfiken på vilka tjänster som de olika operatörerna kan leverera? Du kan hitta deras utbud på respektive hemsida. Några av operatörerna är:

9 Ekonomi Den ekonomiska föreningen ska bedriva affärsverksamhet och upprätta en årsredovisning. Här finns en beskrivning av hur era kostnader och intäkter kan ställas upp. Föreningens upplåter nyttjanderätten av fibernätet till Kommunikationsoperatören, vilket föreningen löpande fakturerar, så kallad kick back för. Resultaträkning Kostnader Avskrivning Drift/underhåll Administration Försäkring etc. Förvaltningskostnader Intäkter Kick back KO Medlemsavgifter Kick Back ska finansiera löpande kostnader för drift, underhåll och administration. Insatskapitalet finansierar avskrivningarna i den mån det behövs beroende på hur höga intäkterna är. Förenings kostnader som att exempelvis hålla möten är ingen tjänst till medlemmarna utan bör finansieras av stämmans beslutade lemsavgifter/årsavgifter. Balansräkning Tillgångar Anläggning Kassa/bank Skulder/Eget kapital Insatser Eventuelle lån 9

10 Avtalsöversikt Att driva ett projekt kräver att föreningen ingår avtal med flera parter som vi ser i affärsmodellen. Här finns en översikt över vilka avtal som ska tecknas mellan föreningen och dess medlemmar och andra parter. Tillgängliga mallar Ansökan om medlenskap i ekonomisk förening Anslutningsavtal Markupplåtelseavtal Upphandling kommunikationsoperatör Upphandlingsmall Entreprenad, där ingår drift & underhåll samt material Medlemsavtal Avtal Kommunikations operatör Avtal Drift & Underhåll Ekonomisk Fiberförening Anslutningsavtal Fastighetsägare/ medlem Markavtal Entreprenad Material 10

11 Finansieringsplan En förening som driver ett projekt behöver upprätta en finansieringsplan för projektet. Kostnaderna av en investering kommer att fördelas enligt exemplet till höger. I detta exempel ska kr tas in som anslutningsavgifter av de hushåll som går med i projektet. Om det är 16 hushåll så blir anslutningskostnaden kr per hushåll. Länsstyrelsens stöd finansierar 60 % av investeringskostnaderna och föreningarna finansierar 40 % av kostnaderna. Länsstyrelsens medel betalas ut efter att en förening visat upp bokföringen och betalda fakturor, projektet ska särredovisas om den ekonomiska föreningen driver andra verksamheter. Vi rekommenderar att föreningen redan när projektet påbörjas tar in anslutningsavgifter från medlemmarna för att få en buffert. Under projektets gång kan ni söka delutbetalning hos Länsstyrelsen. Eftersom ni får ut stödet efter att föreningen betalat kostnaderna kommer ni inte kunna täcka era kostnader endast med anslutningskostnader och stödmedel. Ni ser till höger en kalkyl som visar hur er likviditet minskar om ni endast nyttjar anslutningsavgifter till att finansiera projektet. Ni kommer då enligt ovanstående kalkyl ha kr i föreningen från anslutningskostnader som ni kan betala fakturor mot, då ni ansöker om utbetalning för dessa från Länsstyrelsen utbetalas kr till föreningen. Ni kommer på detta sätt inte ha täckning för era kostnader under projektets gång. Länsstyrelsen kan betala ut ett förskott innan projektet har påbörjats, beloppet är fortfarande osäkert men i tidigare programperiod var det kr. Att få utbetalt för sin ansökan kan ta ca 3-4 månader pga. handläggningstiden hos Länsstyrelsen. Viktigt är att följa de krav Länsstyrelsen har på en ansökan om delutbetalning för att på så sätt slippa tidsödande kompletteringar. Föreningen kommer behöva finansiera projektet med andra medel än bara anslutningsavgifter under projektets gång. Kommunen har varit i kontakt med de banker som finns på orten och de är insatta i hur en bredbandsförening driver sina projekt. Vår rekommendation är att kontakta banken för att se om de kan godkänna ert beviljade stöd som säkerhet, då ni kommer behöva ett korttidslån. Ränta och bankavgifter är inte stödberättigade kostnader. När ni söker stöd kommer ni behöva bifoga lånelöfte eller intyg som visar att ni klarar av likviditeten med egna medel under hela projektet (om ni inte behöver ta lån). Fördelning av investering Investeringskostnad Finansiering Länsstyrelsen Anslutningsavgifter Tillgängliga mallar Mall likviditetsbudget kr kr kr Likviditetsminskning, exempel Ansökan delutbet 1. Investeringskost Utbetalt till byalaget 60 % Ansökan delutbet 2. Investerings kost Utbetalt till byalaget 60 % Ansökan delutbet 3. Investeringskost Utbetalt till byalaget 60 % TIPS! Kontakta er bank angående vad er förening kan behöva för upplägg. 11

12 Att söka stöd För att söka stöd hos Länsstyrelsen måste ni ha ett organisationsnummer till er bildade ekonomiska förening. Ni ska också ha en banksäkerhets id kopplat till byalagets organisationsnummer. Ansökan görs via Jordbruksverkets hemsida med hjälp av bank id. I ansökan ska ni uppge: Projektledare och kontaktperson Beskrivning av projektet Slutdatum av projektet Om ni är momsredovisningsskyldiga Projektets slutdatum Kostnader för projekt enligt mall från Jordbruksverket. Detta får ni av kommunen i samband med projektering. Utskrift av karta från PTS Ni ska också skriva en projektplan som: Beskriver föreningen och de ansvariga personernas kompetens av projektledning, ekonomi, upphandling och tekniskt kunnande, Här kommer kommunen gå in som garant för upphandling och tekniskt kunnande. Mall finns. Mer information om vad som ska finnas med i en ansökan hittar ni på: Om ni vill ha hjälp med att kontrollera att alla uppgifter är med eller har frågor kan ni kontakta kommunen. Innan ni får ett beslut om stöd kan ni skicka ut en anbudsförfrågan på Kommunikations operatör. De anbud som föreningen får kommer att visa vilken sträcka som kommunen ska gräva stamnät på. Det är därför viktigt att föreningen skickar vidare förfrågan så att kommunen kan godkänna kostnaden. Ni kan först efter kommunens godkännande och beviljande av stöd teckna avtal med en kommunikations operatör. Att göra Skicka ansökan om stöd till Länsstyrelsen Anbudsförfrågan kommunikationsoperatör Skicka förfrågan till kommunen om utbyggnad av stamnät enligt kommunikationsoperatörsanbud Tillgängliga mallar Förslag projektbeskrivning Budget Beskrivning av kommunens delaktighet som beskriver tekniskt kunnande och upphandlingskunnande Upphandlingsmall kommunikationsoperatör Antal anslutningar i området, antal möjliga anslutningar, antal km, eventuella servicepunkter i området och om ni avser behålla eller sälja nätet när det är färdigställt. 12

13 Byalagsprocessen Steg 3, Byggnation av nätet När Länsstyrelsen har beviljat er ansökan om stöd så kommer ni in i byggfasen. Kommunen kommer genomföra en detaljprojektering av ert område. Nu är det viktigt att ni har avtal med de medlemmar som ska ansluta till byanätet. Ni kommer då få en karta som visar hur nätet är utformat och var grävningen ska ske. Föreningen ska teckna markavtal för grävningarna med de markägare som berörs. Detta kan påbörjas redan i steg 2 eftersom ni redan då kommer få en uppfattning om hur fibernätet ska förläggas. Kommunen hjälper föreningen med upphandling av entreprenör och bredbandsleverantör. Föreningen tecknar avtal med entreprenör samt markavtal. Anslutningsnätet byggs enligt avtal. Föreningen har den kontinuerliga kontakten med entreprenören under förläggning av rör. Om föreningen har frågor och behöver stöttning under byggfasen kommer kommunen att kunna hjälpa er. Att göra Teckna avtal med kommunikationsoperatörom kommun godkänner stamnätsutbyggnad Teckna markavtal Upphandla entreprenör & material Kontakt med entreprenör under förläggning av nätet Ansöka om delutbetalningar Tillgängliga mallar Markupplåtelseavtal Upphandling material och entreprenad Drift & underhåll 13

14 Byalagsprocessen Steg 4, Färdigställande av nätet Föreningen slutrapporterar projektet till Länsstyrelsen, kommunen säkrar att detta genomförs enligt riktlinjer. Besiktning och registrering av nätet genomförs. Katrineholms kommun tillhandahåller opartisk besiktningsman. Föreningen upprättar med kommunens stöd förvaltningsplan för drift och underhåll Att göra Besiktning & registrering av nätet Slutrapportera projektet till Länsstyrelsen Tillgängliga mallar Förvaltningsplan 14

15 15