VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM Erbjudande om delägarskap i vindkraftanläggningar preliminär version 1 september 2014
SAMMANFATTNING Vätterbygdens Vindkonsortium Vindkraft-Gruppen och Scanergy West AB har projekterat och är delägare i två vindkraftprojekt i Vätterns östra närområde: Vindparken Medevi-Kettstaka: 4 vindkraftverk på gränsen mellan Motala och Askersunds kommuner. Vindparken Gränna-Adelöv: 4 vindkraftverk på gränsen mellan Jönköping och Tranås kommuner. Delägare är också ett antal berörda markägare bl a Romans Fastigheter AB av vilka flera aktivt deltagit i projektens utveckling. I samverkan med Tranås Energi AB som innehar miljötillstånd för Vindparken Ydre, ca 10 vindkraftverk i Ydre kommun planeras under aktuella förhållanden en gemensam, regionalt förankrad projektorganisation för vindparkernas byggnation. Med Tranås Energi planeras också ett samarbete på elhandelssidan. Erbjudande om delägarskap Vårt erbjudande om delägarskap avser Vindparkerna Medevi-Kettstaka och Gränna-Adelöv samt eventuellt en mindre del av Vindparken Ydre. Investerarens totala kostnad, som bestäms i relation till förväntad produktion, uppskattas i dagsläget till 5 000 kr / MWh och beräknas ge en direkt avkastning på 5.5% 7.5%. Investeringserbjudandet riktas i första hand till företag som i sin verksamhet vill dra nytta av: en förstärkt miljöprofil i marknadsföringen av sina varor eller tjänster, en långsiktigt stabil och minimerad kostnad för den egna elförbrukningen, skattefördelar i form av elskattebefrielse och flexibla avskrivningsmöjligheter. Investeringen kan anpassas till enskilda intressenters förutsättningar avseende både ägandeform (andels- eller aktieägande) och storleksordning. Anvisningar till intressenter Enligt aktuell planering kommer investerings- och upphandlingsbeslut att fattas under första kvartalet 2015. Vindparkerna förväntas tas i drift under vintern / våren 2016. (Tidpunkterna för investeringsbeslut och driftsättning kan variera mellan parkerna.) Föreliggande erbjudande är preliminärt och kommer att revideras i den pågående detaljplaneringen. Intressenter delges ett slutgiltigt erbjudande senast i januari-februari 2015. Framåtriktade uttalanden i erbjudandet bygger på antaganden och scenarier om vilka intresserade investerare uppmanas bilda sig en egen uppfattning. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 1 (23)
INNEHÅLL Konsortiets partners har ordet... sid 3 Beskrivning av vindparkerna sid 4 Varför investera i vindkraft? sid 7 Vårt investeringserbjudande sid 9 Vägen till delägarskap sid 11 Förutsättningar och risker sid 13 Vätterbygdens Vindkonsortium sid 16 BILAGOR A: Hur fungerar nettodebiteringen? sid 18 B: Antaganden för ROI-beräkningar sid 19 C: Resultatprognoser, 2016 2018 sid 21 NOTER sid 22 VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 2 (23)
Konsortiets partners har ordet... Eric Paulsson, Partner, Vindkraft-Gruppen Gunnar Paulsson, Partner, Vindkraft-Gruppen Vindkraft-Gruppen har sina rötter i ett vindkraftprojekt i anslutning till vår föräldragård i Mjölby kommun. Parken driftsattes 2012 med ett regionalt ägarengagemang och Mjölby- Svartådalen Energi och Tekniska Verken i Linköping som partners. Med ett fortsatt regionalt fokus i vår verksamhet har vi bidragit till Gränna-Adelöv- och Medevi-Kettstaka-projektens utveckling. Tor Arne Pedersen, VD, Scanergy West AB Vi projekterar och bygger vindkraft och har på Medevi Säteri utvecklat ett vindkraftprojekt som senare blivit en del av Medevi-Kettstaka-projektet. Till projektets realisering bidrar vi i övrigt med en flerårig vindmätning och ställer en omfattande kompetens i finansieringsfrågor och i upphandlingar av vindkraftverk till Vindkonsortiets förfogande. Niklas Johansson, VD, Tranås Energi AB Vi är ett lokalt energibolag helägt av Tranås kommun. Verksamheten omfattar områdena elhandel, elnät, fibernät, fjärrvärme och förnybar elproduktion. Med Vindparken Ydre vill vi väsentligt öka andelen egenproducerad förnybar el i vår elhandelsportfölj. För oss är den lokala förankringen viktig. Målet är att Tranås Energi ska äga merparten av parken jämte, i första hand, andra regionala intressenter. Anders Roman, styrelseordförande, Romans Fastigheter AB Romans Fastigheter är ett famljeföretag som äger och förvaltar ett 30-tal bostads- och affärsfastigheter i främst Gränna. Som ägare till marken på vilken ett av vindkraftverken i Gränna-Adelöv-parken kommer att stå har jag aktivt deltagit i vindparkens utveckling. Härigenom ser jag en möjlighet att långsiktigt stärka vårt fastighetsbestånds miljöprofil och avkastningspotential. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 3 (23)
Beskrivning av vindparkerna Investeringserbjudandet omfattar Vindparkerna Gränna-Adelöv och Medevi-Kettstaka samt eventuellt en mindre del av Vindparken Ydre. Här följer kortfattade beskrivningar av de enskilda vindparkerna samt aktuell planering för deras byggnation, drift, tillsyn och förvaltning. Vindparken Gränna-Adelöv Vindparken omfattar fyra vindkraftverk i Adelöv, Tranås kommun, ca 5 km från Vätterns östra strand. Projektägaren, Gränna-Adelöv Vind AB, förfogar över bygglov och miljöbeslut för vindkraftverk med en maximal höjd på 150 m. Vindparkens normalårsproduktion uppskattas till ca 22 GWh. Slutgiltig beräkning baseras bl a på flerårig produktionsdata från de närliggande vindkraftverken i Tuggarp. Vindparken Medevi-Kettstaka Vindparken omfattar fyra vindkraftverk i gränsområdet mellan kommunerna Askersund och Motala, ca 3 km från Vätterns östra strand. Projektägaren, Kettstaka Vind AB, förfogar över bygglov och miljöbeslut för vindkraftverk med en maximal höjd på 150 m. Vindparkens normalårsproduktion uppskattas till ca 23 GWh. Slutgiltig produktionsberäkning baseras på vinddata från en treårig mastmätning på projektområdet. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 4 (23)
Vindparken Ydre Vindparken omfattar ca 10 vindkraftverk söder om samhället Hestra och öster om sjön Raklängen i Ydre kommun. Projektägaren, Tranås Energi AB, förfogar över miljötillstånd för vindkraftverk med en maximal höjd på 150 m. Normalårsproduktionen uppskattas till 65-70 GWh. Slutgiltig produktionsberäkning baseras på vinddata från en treårig mastmätning kompletterad med Sodar-mätningar på projektområdet. Byggnation och driftsättning En vindparks byggnation och driftsättning omfattar i huvudsak följande moment: parkens detaljplanering; upphandlingen av vindkraftverk och entreprenadtjänster för byggnationen av tillfartsvägar och fundament; vindparkens intrimning, besiktning och överlämnande till ägaren. Vindparkens nätanslutning tillhandahålls av den lokala nätägaren. Inom ramen för ett separat avtal tar nätägaren ansvar för kabeldragningar och inrättandet av övrig erforderlig infrastruktur. För vindparkernas byggnation planeras, i samverkan med Tranås Energi, en gemensam projektorganisation med en kompetent projektledning och en oberoende project controlling - funktion: För projektledningen kommer en teknisk konsult med erfarenheter från realiseringen av större projekt i energisektorn att anlitas. Controlling-funktionen, som omfattar granskningar av förutsättningar, åtaganden och avtal, ska besättas med kompetent och renommerad juridisk expertis. Drift, tillsyn och förvaltning Leverantören av vindkraftverken tar ett långtgående ansvar för en vindparks drift och service under de första verksamhetsåren. För den löpande tillsynen planeras ett samarbete med Mjölby-Svartådalen Energi AB:s (MSE) serviceenhet Tjänster Vind. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 5 (23)
För ett flertal vindparker i Östergötland och Småland och har MSE Tjänster Vind bevisat förmågan att i väsentliga avseende bidra till deras lönsamhet: En regionalt förankrad dygnet-runt-övervakning i nära samarbete med verkleverantörens serviceorganisation är avgörande för en hög tillgänglighet. I samordnade upphandlingar av serviceavtal från verkleverantörer, i vilka MSE tar ansvar för visst first-line -support, kan betydande kostnadsbesparingar realiseras. Vindparkernas ekonomiska förvaltning kommer att planeras i samverkan med intresserade investerare. Systemtjänster för nettodebitering För delägaresom önskar avräkna egenproducerad vindel mot sin egen elförbrukning (se Bilaga A) kommer Tranås Energi, i samverkan med Axpo Sverige AB, att inneha balansansvaret samt tillhandahålla erforderliga avräkningstjänster. Aktuell tidplan Beslut om att investera styr upphandlingen av vindkraftverk, entreprenadtjänster och nätanslutning. Tidpunkten för vindparkens driftsättning bestäms i regel av vindkraftverkens leveranstid (men kan även påverkas av nätanslutningens tillgänglighet). Tidpunkterna för investeringsbeslut och driftsättning kan variera mellan de enskilda vindparkerna. I dagsläget gäller följande tidplanering: investerings- och upphandlingsbeslut under första kvartalet 2015, byggnation och driftsättning under vintern / våren 2016. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 6 (23)
Varför investera i vindkraft? Argumenten för en investering i vindkraft ska ses i ett affärsstrategiskt perspektiv. Allt flera investerare upptäcker vindkraftens långsiktiga avkastnings- och värdepotential. För många företag bidrar investeringen samtidigt till väsentliga mervärden på både intäkts- och kostnadssidan i resultaträkningen. Mervärden i marknadsföringen I konsumentnära branscher påverkas kundens köpbeslut oft av att en vara (tjänst) producerats och distribuerats under miljövänliga omständigheter. En klart definierad och konsekvent realiserad miljöpolicy blir därmed en central aspekt i marknadsföringen. Som delägare i en specifik vindpark i sitt närområde har ett företag möjligheten att i marknadsföringen till slutkunden på ett påtagligt och trovärdigt sätt hänvisa till att egenproducerad vindel använts i tillverkningen av dess produkter (tjänster). Bättre kalkylerbar elkostnad För företag med en betydande elförbrukning bidrar en vindkraftinvestering till en fördelaktigare kostnadsprofil. Om den egenproducerade vindelen volymmässigt motsvarar den egna elförbrukningen blir kostnaden för elförbrukningen identisk med självkostnaden för den producerade vindelen. Investeringen bidrar därmed till: en stabilare och bättre kalkylerbar elkostnad, eftersom en vindparks drift- och kapitalkostnader är förutsägbara under en lång tidshorisont en minimerad elkostnad, då en vindparks driftkostnad är förhållandevis låg och prishöjningar i bristsituationer kan neutraliseras. Befrielse från energiskatt Ytterligare en möjlighet till kostnadsbesparingar ligger i befrielsen från energiskatt för egenproducerad vindel som kan avräknas mot företagets egen förbrukning (se Bilaga A). För detta krävs att: produktion och förbrukning sker hos samma juridiska person; dvs egenproducerad vindel får inte bli föremål för leveranser till tredje part, avräkningen ska ske på timbasis; eventuella överskott måste matas ut på elnätet utan ersättning. [1] Eftersom energiskatten vid köp av el från oberoende leverantörer idag är 29.3 öre per kwh, [2] kan en vindkraftinvestering innebära en betydande kostnadsbesparing för företag VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 7 (23)
med stor elförbrukning. En begränsning är emellertid att investeringens omfattning måste dimensioneras efter timman under året med den lägsta förbrukningen. Möjligheten till energiskattebefrielse för egenproducerad vindel är i dagsläget politiskt omstridd. En av regeringen tillsatt utredning har i juni 2013 föreslaget att den i sin nuvarande nuvarande utformning bör tas bort. En budgetproposition enligt utredningens förslag har emellertid ännu inte presenterats. Flexibelt avskrivningsunderlag Företag som investerat i direktägda andelar bokför dessa som anläggningstillgångar i den egna balansräkning. Enligt aktuella skatteregler ska andelarna skrivas av som maskin- och byggnadsinventarier för vilka årliga avskrivningar med 20% av anskaffningsvärdet kan tilllämpas. Då avskrivningarnas storlek kan varieras betydligt från ett år till ett annat, lämpar sig andelarna som ett flexibelt avskrivningsunderlag för att optimera ett företags beskattningsbara vinst. Analogt kan företaget skjuta upp beskattningen och dra nytta av en kostnadsfri skattekredit. Fördelar som kapitalplacering Vindkrafttillgångar skiljer sig från övriga tillgångsslag i flera väsentliga avseenden. Ett ökande antal investerare börjar därför tillmäta vindkraft en given plats i en väl diversifierad portfölj av tillgångar. Jämfört med andra tillgångar genererar en vindkraftinvestering ett kassaflöde som är relativt säkert och förutsägbart under en lång tid (dvs en vindparks livsländ). Härtill kommer en låg samvariation med avkastningen på traditionella börsnoterade tillgångar (t ex aktier och fondandelar). En investering i vindkraft är dessutom att betrakta som en långsiktig värdesäkring. Detta följer av att: produktionen av (förnybar) energi svarar mot ett basbehov på samma sätt som livsmedel och bostäder. kassaflödet från investeringen har en låg exponering mot framtida inflationsrisker (då en vindpark har förhållandevis låga rörliga kostnader, t ex för insatsvaror). VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 8 (23)
Vårt investeringserbjudande Med anledning av de aktuella vindparkernas lokalisering och planerna på en regionalt förankrad drift och förvaltning riktas vårt erbjudande om delägarskap i första hand till intressenter i Jönköpings-, Linköpings- och Norrköpingsregionerna. En central målgrupp är mindre och medelstora företag. Behovsanpassad utformning Med fokus på de speciella förutsättningarna hos investerare i vår målgrupp erbjuder vi långtgående möjligheter att skräddarsy investeringens utformning till enskilda företags behov avseende både ägandeform och storleksordning. Ägandeform Erbjudandet omfattar investeringsmöjligheter i både andels- och aktieägande. Andelsägande är en förutsättning för avskrivningsmöjligheter och energiskattebefrielse. Aktieägande innebär fördelar i investeringens förvaltning och vid överlåtelser. För andelsägande dvs en investering i direktägda andelar i ett enkelt bolag med en vindpark som anläggningstillgång gäller följande: [3] tillgångarna, intäkterna och kostnaderna förknippade med vindparken blir en del av delägarnas näringsverksamhet, delägarna reglerar i ett samarbetsavtal sina innebördes rättigheter och skyldigheter avseende vindparkens drift och förvaltning. Erbjudandet om aktieägande avser möjligheten att förvärva aktier i ett aktiebolag tills vidare i Vättern Vind AB vars tillgångar består i direktägda andelar i en eller flera av de aktuella vindparkerna. Med andelar i flera vindparker följer en lägre riskexponering för aktieägarna. Storleksordning En investerings omfattning definieras i 20-delar (eller eventuellt 50-delar ) av en enskild vindpark. Med möjligheten att förvärva förhållandevis små andelar går vi behovet hos mindre företag tillmötes och eventuellt ett behov hos något större företag att fördela en given investering på flera koncernbolag. Investerarens kostnad Investerarens totala kostnad läggs fast i relation till den aktuella vindparkens slutgiltigt fastställda normalårsproduktion. I dagsläget utgår vi ifrån en uppskattad kostnad på 5 000 kr / MWh (5.0 mkr / GWh). VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 9 (23)
Investeringen omfattar dels förvärv av aktier i det aktuella projektbolaget och dels kapitaltillskott till projektbolaget (i form av ägarlån) för finansieringen av vindparkens byggnation. Beloppet att investeras erläggs i stort enligt följande schema: Tidpunkt Belopp / GWh Avser främst... Investeringsbeslut 500 tkr (10%) Aktieförvärv; avtal med nätägare 10 mån före byggnation 1 000 tkr (20%) Handpenningar till leverantörer Byggnation, driftstart 3 500 tkr (70%) Slutbetalningar till leverantörer Totalt 5 000 tkr (100%) Beräknad avkastning Investeringens avkastning påverkas främst av elprisets långsiktiga utveckling samt möjligheterna att nyttja energiskattebefrielsen för egenproducerad vindel i dess nuvarande form. Nedan redovisas beräkningar av avkastningen på totalt investerat kapital (ROI) under olika scenarier avseende elprisets utveckling och möjligheterna till energiskattebefrielse. Pessimistisk elprisutveckling (+1.8% / år) Optimistisk elprisutveckling (+2.8% / år) Ingen energiskattebefrielse 5.3% 6.3% Energiskattebefrielse, 3 år 6.9% 7.9% Energiskattebefrielse, 10 år 9.8% 10.6% Avkastningen har beräknats enligt internräntemetoden (Internal Rate of Return). För en redovisning av scenarier och antaganden som legat till grund för beräkningarna hänvisas till Bilaga B. Om aktuellt erbjudande Det presenterade investeringserbjudandet, som är preliminärt och kommer att revideras i vindparkernas pågående detaljplanering, innebär inga förpliktelser för Vindkonsortiet eller de berörda projektbolagen. Enligt aktuell planering kommer ett slutgiltigt erbjudande att delges alla intresserade investerare senast i januari-februari 2015. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 10 (23)
Vägen till delägarskap Efter det att investeringbeslut fattats realiseras varje vindpark som en oberoende enhet med dess befintliga projektbolag som huvudman. Projektbolaget är sålunda avtalspart för samtliga upphandlingar i samband med vindparkens byggnation of driftsättning. Projektbolaget som utgångspunkt Projektbolaget förfogar över arrendeavtal med berörda markägare och lagakraftvunna bygglov (eller miljötillstånd) samt när slutgiltigt investeringserbjudande föreligger över bindande avtal med leverantörer. Nedanstående skiss beskriver schematiskt de olika stegen genom vilka investerare blir delägare i projektbolagt, bidrar till finansieringen av vindparkens byggnation och slutligen blir delägare i vindparken. Befintligt projektbolag förfogar över: (a) arrendeavtal, (b) tillstånd, och (c) leverantörsavtal 1) Investerare förvärvar aktier i projektbolaget i förhållande till önskad andel i vindparken 2) Investerare bidrar med ägarlån till bolaget för finansieringen av vindparkens byggnatio 3) Investeringen (aktier och ägarlån) omvandlas till slutligt andels- respektive aktieägande Investeringsprocess för andelsägare Etapp 1: Aktieförvärv i projektbolaget Med det slutgiltiga investeringserbjudandet som underlag förvärvar investerare aktier i projektbolaget i förhållande till aviserad andel i vindparken. Aktieöverlåtelseavtalet reglerar samtliga åtaganden. Med de förvärvade aktiernas tillträde blir investerarna medlemmar i projektbolagets styrelse och får insyn i och kontroll över alla återstående beslut avseende vindparkens byggnation, drift och förvaltning. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 11 (23)
Etapp 2: Kapitaltillskott till projektbolaget När vindparken upphandlas och byggs bidrar investerarna till finansieringen i förhållande till deras aktieinnehav i projektbolaget. Kapitaltillskotten tillförs projektbolaget i form av ägarlån i takt med att dess betalningsförpliktelser ska uppfyllas (enligt principskissen ovan). Etapp 3: Omvandling till direktägda andelar När vindparken driftsatts omvandlas projektbolaget till ett enkelt bolag t ex Vindparken Gränna-Adelöv. [4] Härigenom övergår vindparken på delägarna med samma andelar som deras aktieinnehav i projektbolaget. Bolagsmännen i det enkla bolagen ingår samtidigt ett samarbetsavtal avseende vindparkens ägande, drift och förvaltning. (Villkoren i avtalet läggs fast i samband med investerarnas förvärv av aktier i projektbolaget.) Investeringsprocess för aktieägare Delägarskap i form av aktieägande innebär att ett aktiebolag Vättern Vind AB bildas och tar på sig rollen som andelsägare (dvs förvärvar två av sex andelar i skissen nedan). Analogt investeringsprocessen för andelsägare förvärvar Vättern Vind AB aktier i projektbolaget och bidrar till finansieringen av vindparkens byggnation. Delägarskap i form av aktieägande Delägarskap i form av andelsägande Aktieägarna i Vättern Vind AB ansvarar för finansieringen av den av bolaget direktägda andelen i vindparken. Finansieringen kan, förutom aktiekapital, omfatta ägarlån och banklån och kommer att planeras i samverkan med intresserade investerare. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 12 (23)
Förutsättningar och risker Investeringar i vindkraft påverkas av omständigheter som är svåra att förutsäga. Framåtriktade uttalanden i investeringserbjudandet bygger på bedömningar och antaganden som i sin tur lagts till grund för tänkbara scenarier, bl a för elprisets utveckling. Investerare uppmanas göra sina egna bedömningar av de aktuella förutsättningarna och riskerna. Elmarknaden Elmarknaden är känslig för kortfristiga förändringar i efterfrågan och utbud. Dessa kan i huvudsak härledas till: växlande temperatur- och nederbördsförhållanden, konjunkturbetingade förändringar i industrins kapacitetsutnyttjande, tillgängligheten i de svenska kärnkraftverken samt omfattningen av vindkraftens utbyggnad. I takt med att överföringskapaciteterna till grannländerna byggs ut, påverkas den nordiska elmarknaden i allt större utsträckning av förutsättningarna på den kontinentaleuropeiska marknaden. Hit hör: ett större beroende av priserna på kol, olja och utsläppsrätter, vilka spelar en förhållandevis större roll som insatsvaror i den kontinentaleuropeiska elproduktionen; prissänkande impulser från den pågående och planerade utbyggnaden av förnybar elproduktion i flera länder. Prishöjande impulser kan härledas till potentiella flaskhalsar i den framtida elförsörjningen. Dessa kan orsakas av: ett ökat behov av reglerbar elkraft som följd av en ökad andel vind- och solenergi i elförsörjningen; [5] svårigheterna att kompensera ett framtida bortfall av kärnkraftproduktion, betingat dels av politiska beslut (t ex i Tyskland) och dels av de befintliga kärkraftverkens ålder. Med hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan energislagen el, kol och olja måste även aktuella långsiktiga trender på den globala energimarknaden beaktas. Hit hör främst: en tillväxtbetingad ökning av efterfrågan på energi, framför allt i länder med en snabbt växande industriproduktion såsom China och Indien; utvecklingen och utbredningen av nya, konkurrenskraftiga metoder (t ex fracking ) i utvinningen av olja och gas. Energipolitiken Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet är myndigheternas främsta styrmedel för att uppnå en ökad produktion av el från förnybara energikällor. Det fungerar på så sätt att producenter av förnybar el VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 13 (23)
tilldelas elcertifikat i förhållande till deras produktion. Användare (leverantörer) måste, å andra sidan, köpa elcertifikat motsvarande en given kvot av deras förbrukning. Enligt aktuella bestämmelser har nya anläggningar rätt till elcertifikat under de 15 första driftsåren, dock längst till utgången av år 2035. Kvotnivån, som bestämmer efterfrågan på elcertifikat, är fastlagd till och med år 2035. Med 19.5% kommer kvoten att nå sin höjdpunkt år 2020, varefter den successivt sjunker till 0.8% år 2035. [6] Energibeskattningen Enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, är elektrisk kraft inte skattepliktig om den framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft (11 kap, 2 ). Vindkraftsel som produceras för egen förbrukning, dvs ej för yrkesmässig leverans, är således befriad från energiskatt. I diverse avgöranden har Högsta förvaltningsdomstolen i maj 2012 preciserat kriterierna för yrkesmässiga leveranser och möjligheten till avräkning mot egen förbrukning. [7] I april 2012 tillsatte regeringen en utredning för att ta fram ett lagförslag för nettodebitering. Förslaget, som redovisas i juni 2013, innehöll långtgående förändringar i det nuvarande regelverket för energibeskattningen. De föreslagna förändringarna har dock ännu inte resulterat i en budgetproposition. Övriga faktorer Vindresurser En vindparks intäkter påverkas i stor utsträckning av förändringar över tiden i vindens energiinnehåll. Historiskt sett har skillnader mellan bra och dåliga vindår påverkat produktionen för ett genomsnittligt vindkraftverk med ungefär +/- 20% jämfört med ett normalt vindår. Kapitalkostnader Vindkraftindustrin är en relativt ung bransch, varför stabila erfarenhetsvärden saknas för ett vindkraftverks livslängd och årligt avskrivningsbehov. Kapitalkostnaden påverkas av förändringar i marknadsräntorna, särskilt i början av verkets livslängd. Tekniska risker Vindkraften bygger på beprövade principer. Utvecklingen mot större vindkraftverk och högre effekt har åtföljs av större påfrestningar på komponenter och material. Samtidigt har VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 14 (23)
tekniken i olika avseende förbättrats och optimerats så att en tillgänglighet på 99% i regel kan uppnås. Leverantörsgarantier (på upp till 15 år) och avbrottsförsäkringar minskar risken för intäktsbortfall, vilka emellertid inte helt kan uteslutas. Driftkostnader Service och underhållskostnader ökar i regel med ett vindkraftverks ålder, men är svåra att förutsäga för enskilda modeller och tillverkare. Försäkringskostnaderna kan påverkas av att vindkraftverk av vissa fabrikat oftare drabbas av tekniska problem än andra. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 15 (23)
Vätterbygdens Vindkonsortium Vindkraft-Gruppen Vindkraft-Gruppen är ett partnerskap för vindkraftutveckling, omfattande Talenten AB (Eric Paulsson, Finspång) och Vind Invest GmbH (Gunnar Paulsson, Schweiz). I vår verksamhet eftersträvar vi en helhetssyn på utvecklingen, realiseringen och ägandet av vindkraftetableringar i syfte att skapa ett mervärde för markägare, lokalbefolkning, partners och investerare. Eric Paulsson (byggingenjör) och Gunnar Paulsson (civilekonom) förfogar tillsammans över mera än 50 års erfarenheter som konsulter och egna företagare inom projektutveckling och -ledning, tillståndsärenden, affärsutveckling, ekonomi och finansiering. Scanergy AS Scanergy West AB är ett dotterbolag till norska Scanergy AS vars verksamhet är fokuserad på vindkraft i Sverige och småskalig vattenkraft i Norge. Projektutvecklingen omfattar tillståndsprocessen och upphandlingar. Projekten finansieras och byggs inom ramen för bolagets partnerskap och nätverk. Scanergys medarbetare har lång och bred erfarenhet av projektutveckling. Ledningen består av personer med omfattande erfarenhet inom energibranschen: Frank J. Berg, styrelseordförande, har mera än 25 års erfarenhet inom energi och internationella affärer. Utbildning: MSc i ekonomi. Tor Arne Pedersen, VD, har mera än 20 års erfarenheter från befattningar i industri och i energibranschen, bl a som VD i Finnmark Energiverk AS (Statkraft) och Varanger Kraft AS. Utbildning: Ingenjör (BSc) i maskinteknik och MSc i ekonomi, management och strategi. Tormond Nyberg, investeringsansvarig, har mera än 15 års industriell och ekonomisk erfarenhet i energibranschen, bl a som chef för Tillgångar och Affärsutveckling, EGL Nordic (idag Axpo). Utbildning: MSc i ekonomi och CFA i finansiell analys. Tranås Energi AB Tranås Energi AB är ett komplett lokalt energibolag helägt av Tranås kommun. Inom bolaget finns en bred kompetens inom områdena elnät, elhandel och elproduktion samt erfarenheter av större investeringsprojekt. Tranås Energi har en tydlig miljöprofil i vid bemärkelse och en bred kompetens inom miljöområdet. Förutom förnyelsebar elproduktion, och därmed minskade klimatutsläpp, arbetar bolaget aktivt med bl a naturvård och biologisk mångfald. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 16 (23)
Romans Fastigheter AB Romans Fastigheter AB, ett familjeföretag ägt av Lova och Anders Roman, förvaltar ett 30- tal bostads- och affärsfastigheter (med 15 000 17 000 kvm uthyrbar yta) i främst Gränna. Fastighetsbeståndet, som omfattar allt i från sekelskiftesvillor, kulturmärkta hus, ombyggda äldre fastigheter till funkis- och 50-talshus, erbjuder ett stort urval av boendemöjligheter. Företagets verksamhet är inriktat på att erbjuda sina hyresgäster en hög grad av trivsel, trygghet, miljö och service. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 17 (23)
Bilaga A: Hur fungerar nettodebiteringen? Fastighetsbolaget Bo Bättre Med utgångspunkt från det fiktiva fastighetsbolaget Bo Bättre AB beskriver vi nedan vad energiskattebefrielsen i praktiken innebär. Egen elproduktion: B MWh Egen elförbrukning: A MWh A-B MWh Som framgår av skissen ovan har Bo Bättre en årliga elförbrukning på A MWh. Sedan förvärvet av (direktägda) andelar i en närliggande vindpark förfogar Bo Bättre över en egen produktion av vindel på B MWh. Under de angivna förutsättningarna är Bo Bättre befriad från energiskatt för den del av förbrukningen som kan avräknas mot den egenproducerade vindelen (i regel en tredjedel av den totala förbrukningen). Energiskatt erläggs sålunda för A-B MWh av Bo Bättres elförbrukning. Som producent av vindel tilldelas Bo Bättre elcertifikat för sin egenproduktion, dvs B MWh. Som användare av egenproducerad el är Bo Bättre kvotpliktig för (och deklarationsansvarig för innehav av) elcertifikat för hela sin elförbrukning, dvs A MWh. Systemtjänster för nettodebitering Energibolaget Miljövänlig Energi har balansansvaret för Bo Bättres produktion och förbrukning samt tillhandahåller erforderliga avräkningstjänster. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 18 (23)
Bilaga B: Antaganden för ROI-beräkningar Vilka är osäkerheterna? Beräkningar av en investerings avkastning bygger på antaganden om framtida intäkter och kostnader. För vindkraft måste särskilt följande omständigheter beaktas: En vindpark har en lång livstid och kan under denna inte anpassas till förändrade förutsättningar. Beräknad avkastning påverkas därför av möjligheten att uppskatta vindparkens långsiktiga intäkter och kostnader. Den största osäkerheten ligger i elprisets långsiktiga utveckling. Produktion och konsumtion av energi har betydande miljökonsekvenser. Härav följer att energimarknader är föremål för offentlig reglering vilket är en källa till politiskt betingade osäkerheter. Elprisets utveckling I en bedömning av elprisets utveckling måste ett stort antal faktorer beaktas. Sammanfattningsvis ser vi ingen idag allmänt accepterad grund för långsiktiga och markanta förändringar i elpriset i fast penningvärde, dvs i förhållande till priset för övriga varor och tjänster. Enskilda prognoser pekar dock något oftare på framtida prishöjningar än prissänkningar. Med Riksbankens långsiktiga inflationsmål på 2.0% som utgångspunkt utgår vi ifrån följande scenarier avseende elprisets långsiktiga utveckling i nominellt penningvärde: [8] I ett försiktigt optimistiskt scenario utgår vi ifrån en nominell prisökning med 2.8% per år (motsvarande en svag ökning av elpriset i fast penningvärde). I ett pessimistiskt scenario utgår vi ifrån en nominell prisökning med 1.8% per år (motsvarande ett svagt fallande elpris i fast penningvärde). Nedanstående diagram visar spotprisets utveckling 2000 2013 (i öre / kwh) samt våra optimistiska och pessimistiska scenarier för elprisets utveckling under vindparkernas drift, dvs 2016 2040, från ett antaget elpris på 30 öre / kwh under 2016. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 19 (23)
Energipolitiken Elcertifikatssystemet är det huvudsakliga stödsystemet för utbyggnaden av förnybar el. Vi utgår ifrån att det finns en bred politisk konsens för systemets bibehållande i dess nuvarande utformning. Däremot bör beaktas att den aktuella energiskattebefrielsen för egenproducerad vindel är politiskt omstridd. Våra beräkningar av avkastningen baseras på följande antaganden avseende de långfristiga energipolitiska förutsättningarna för vindkraftinvesteringar: Vindparkerna tilldelas elcertifikat under de första 15 driftsåren enligt nuvarande regler; kontrollstationen 2015 innebär inga markanta förändringar i priset på elcertifikat. I ett pessimistisk scenario kan energiskattebefrielsen för egenproducerad vindel nyttjas under 3 år; i ett mera positivt scenario kan den nyttjas i 10 år. Övriga antaganden Avkastningsberäkningarna bygger dessutom på följande antaganden om vindparkernas intäkter, kostnader och livslängd: Priset på elcertifikat uppgår under vindparkernas 15 första driftsår till i genomsnitt 20 öre / kwh. Kostnaden för service, nätanslutning, försäkringar m m uppskattas för första driftsåret till 10 öre / kwh och ökar därefter i takt med konsumentprisindex, dvs med 2.0% per år. Markägarnas årliga arrendeersättning uppgår till 4.0% av vindparkernas intäkter från försäljningen av el och elcertifikat. Vindkraftverken har en (teknisk) livslängd på 25 år. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 20 (23)
Bilaga C: Resultatprognoser, 2016 2018 Nedan redovisas hur intäkterna och kostnaderna för en direktägd andel motsvarande en normalårsproduktion på 1.0 GWh och en investering på 5.0 mkr påverkar andelsägarens rörelseresultatet före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar (EBITDA). Resultatprognos utan energiskattebefrielse (i tkr) Den egenproducerade vindelen samt elcertifikaten för samma elmängd säljs till oberoende elhandelsföretag. 2016 2017 2018 Försäljning, el 300.0 306.0 312.1 Försäljning, elcertifikat 200.0 200.0 200.0 Summa intäkter 500.0 506.0 512.1 Service, försäkringar m m 100.0 102.0 104.0 Markarrende 20.0 20.2 20.5 Summa driftkostnader 120.0 122.2 124.5 Rörelseresultat EBITDA 380.0 383.8 387.6 D:o kumulerat 380.0 763.8 1 151.4 Anm.: Elpriset antas öka med nominellt 2.0% per år (från 30 öre / kwh under 2016). Resultatprognos med energiskattebefrielse (i tkr) Den egenproducerade vindelen avräknas mot delägarens egen förbrukning. Intäkten utgörs i detta fall av värdet av att inte behöva inhandla samma mängd el från en oberoende leverantör inklusive tillhörande energiskatt (29.3 öre / kwh) samt värdet av elcertifikaten för den egenproducerade elen efter avdrag för kvotplikten för samma elmängd. Värde, ej externt inköpt el (inkl kostnad för kvotplikt) 2016 2017 2018 328.8 336.4 345.7 Värde, energiskattebefrielse 250.0 250.0 250.0 Försäljning, elcertifikat (efter avdrag för kvotplikt) 171.2 169.6 166.4 Summa intäkter 750.0 756.0 762.1 Service, försäkringar m m 100.0 102.0 104.0 Markarrende 20.0 20.2 20.5 Summa driftkostnader 120.0 122.2 124.5 Rörelseresultat EBITDA 630.0 633.8 637.6 D:o kumulerat 630.0 1 263.8 1 901.4 Anm.: Elpriset antas öka med nominellt 2.0% per år (från 30 öre / kwh under 2016). Värdet av energiskattebefrielsen (efter avdrag för nettodebiteringskostnader) antas uppgå till 25.0 öre / kwh. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 21 (23)
NOTER [1] I lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, saknas bestämmelser för avräkningsförfaranden för el. Skatteverket har i ett ställningstagande 2012-01-30 redogjort för att vindkraftproducenters egenförbrukade el kan komma att bedömas som energiskattepliktig om annat avräkningsförfarande än timbaserad avräkning tillämpas. Detta innebär att den egna vindkraftproduktionen högst får motsvara den egna förbrukningen per timma för att vara undantagen från energiskatteplikt och att eventuell överskottsproduktion måste matas ut på nätet utan avtal om leverans och betalning. [2] Den lagstadgade elenergiskatten anpassas årligen och beslutas av riksdagen. I södra Sverige uppgår elenergiskatten för 2014 till 29,3 öre / kwh, i Norrland till 19,4 öre / kwh. Moms med 25% tillkommer. [3] Ett enkelt bolag föreligger i princip när två eller flera parter, dvs bolagsmän, avtalat om att samarbeta i bolag. [4] För omvandlingen av projektbolaget XYZ till det enkla bolaget XYZ finns i princip följande tillvägagångssätt: (a) projektbolaget överlåter till investerarna de aviserade andelarna i vindparken (genom kvittning mot tidigare erlagda kapitaltillskott); (b) projektbolaget upplöses genom att samtliga tillgångar och skulder delas upp på delägarna (som i detta fall måste vara aktiebolag). Tillämpas det förstnämnda tillvägagångssättet finns möjligheten att fortsättningsvis nyttja projektbolaget som gemensamt driftbolag. [5] I Tyskland finns tecken på att det aktuella, förhållandevis låga elpriset bromsar upp utbyggnaden av reglerbara gas- och koldrivna kraftverk. Med hänvisning till vikande vinstmarginaler har E.ON övervägt att lägga ner ett av sina modernste gaskraftverk (Financial Times, 2013-01-30). [6] Kvotplikten för elcertifikat i förbrukningen av el har lagts fast enligt följande: 2015, 14.3%; 2016, 14.4%; 2017, 15.2%; 2018, 16.8%; 2019, 18.1%; 2020, 19.5%; 2021, 19.0%. [7] Enligt Högsta Förvaltningsdomstolen får leveranser av egenproducerad el inte ta formen av avtalade överlåtelser till tredje parter inklusive andra bolag i samma koncern. Däremot tillåts: fastighetsbolag att tillhandahålla hushållsel som en ospecifierad del av hyresupplåtelsen; utmatning på elnätet utan ersättning. [8] I de presenterade scenarierna antas konsumentprisindex (KPI) på sikt öka med i genomsnitt 2.0% per år. Antagandet bygger på Riksbankens inflationsmål för penningpolitiken, som sedan 1995 är definierat som att den årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent. VÄTTERBYGDENS VINDKONSORTIUM 2014-09-01 / sid 22 (23)