Central krisledningsplan för Örebro kommun

2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap

Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3 Syfte...3 Definitioner...4 Grundprinciper för kommunens krisledningsarbete...6 Mål...6 Ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna...6 Geografiskt områdesansvar...6 Grundprinciper för framgångsrikt ledningsarbete vid kris...7 Förberedelser för och verksamhet under kris och extraordinära händelser i fredstid...8 Samverkan...8 Nerikes Brandkår...8 Rakel...8 Tjänsteman i beredskap...8 Analys och planering...9 Grupp för psykosocialt omhändertagande POSOM...9 Inlarmning av POSOM...9 Kommunens krisledningsorganisation...11 Kommunens ordinarie organisation...11 Krisledningsorganisation...11 Struktur för central krisledning...13 Central krisledning...13 Krisledningsplats...17 Inlarmning av den centrala krisledningen...17 Struktur för lokal krisledning...18 Förvaltningarnas krisledning...18 Verksamheternas krisledning...18 Struktur för lokalt krisledningsarbete...19 Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap...20 Utbildning och övning...22 Rapportering och erfarenhetsåtervinning...23 Expediering och revidering...24 Bilagor...24 Relaterade dokument...24 Litteraturlista...25 Dokumentet har sammanställts av Helena Carlsson, Kommunledningskontoret.

Inledning Uppdrag Örebro kommun ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska utifrån risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hantering av extraordinära händelser. 1 Vidare ska Örebro kommun ha beredskap att hantera olika typer av kriser som kan drabba kommunens verksamhet. Detta dokument är kommunens handlingsplan för kriser och extraordinära händelser. Riktlinjerna för kriskommunikation är ett komplement till denna krisledningsplan. Syfte Syftet med kommunens handlingsplan för hantering av kriser och extraordinära händelser är att klargöra kommunens organisation och uppgifter vid en kris eller extraordinär händelse samt vid höjd beredskap. Planen ska också utgöra en grund för nämnder och förvaltningars egen planering för verksamhet vid kriser och extraordinära händelser. 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 3

Definitioner Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 2 Kris En kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är en oväntad händelse, utanför det vanliga och för att lösa krisen krävs samordnade åtgärder från flera aktörer. 3 Kris och extraordinär händelse Begreppen kris och extraordinär händelse ligger mycket nära varandra. En händelse som är en kris kan samtidigt eller i ett senare skede också bli eller övergå till att vara en extraordinär händelse. Men en kris kan också vara en kris som trots att den är omfattande aldrig får så stor påverkan på samhällsviktig verksamhet att den uppfyller rekvisiten för att i lagens mening vara en extraordinär händelse. Definitionen av kris är dock så brett formulerad att det är svårt att föreställa sig att händelse som är en extraordinär händelse inte samtidigt skulle vara en kris. Enligt Örebro kommuns tolkning ligger den stora skillnaden i begreppen hur stor påverkan på samhällsviktig verksamhet en händelse har. Att rekvisiten för en extraordinär händelse är uppfyllda är viktigt framförallt när det gäller eventuell aktivering av krisledningsnämnd. Örebro kommun väljer att planera och förbereda hanteringen av kriser och extraordinära händelser enligt exakt samma principer och det är därför av mindre vikt vilken term man väljer att använda i förebyggande perspektiv. I detta dokument kommer båda händelserna att rymmas i begreppet kris. Krisberedskap Krisberedskap är förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder, samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer, och säkra kryptografiska funktioner. 4 Höjd beredskap För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är 2 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 3 Prop (2007/08:92) Stärkt krisberedskap- för säkerhets skull 4 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 4

totalförsvaret detsamma som all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvar består av militär verksamhet och civil verksamhet. 5 Beslut om skärpt eller höjd beredskap fattas och meddelas av regeringen. Vid höjd beredskap ska kommunen och landstinget vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. 6 Samhällsviktig verksamhet Definitionen av en samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 7 5 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 6 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 7 MSBFS 2010:6 Föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser 5

Grundprinciper för kommunens krisledningsarbete Mål Sveriges regering har definierat att målen för Sveriges säkerhet är att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga frioch rättigheter. 8 Målet med Örebro kommuns krisledningsarbete är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor trygga hälsan och den personliga säkerheten för människor hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. 9 Ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som har ett ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Ansvaret inkluderar att vidta de åtgärder som krävs för att båda skapa robusthet och krishanteringsförmåga. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra, ofta sektorsövergripande. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att målsättningen med verksamheten under en krissituation ska vara att verksamheten ska vara så lik den ordinarie verksamheten som möjligt. En strävan ska vara att så fort som möjligt komma tillbaka till ordinarie verksamhet. Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär att man utgår från närheten till det inträffade, både geografiskt och organisatoriskt. Händelsen ska hanteras där den inträffat av dem den berör. Geografiskt områdesansvar Vid extraordinära händelser i fredstid ska kommunen inom sitt geografiska område verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och samordnar planerings- och förberedelsearbetet de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas informationen till allmänheten samordnas. 10 8 Regeringens skrivelse 2009/10:124 9 Regeringens skrivelse 2009/10:124 10 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 6

Grundprinciper för framgångsrikt ledningsarbete vid kris Örebro kommun baserar krisledningsarbetet på en stor flexibilitet, en tydlig organisation och väl utarbetad rollfördelning. Målet är att verksamheterna i vardagen ska ha en så hög beredskap för kriser att så mycket som möjligt av inträffade oönskade händelser ryms inom ramarna för ordinarie verksamheter. Men det kommer alltid kunna uppstå situationer som går över vad ordinarie kapacitet klarar av. I de fallen är målsättningen att enheter och personal ska kunna vara flexibla och improvisera inom givna ramar både självständigt och i samverkan med förvaltningarnas och kommunens centrala krisledning. Kris och extraordinär händelse kännetecknas av beslut som involverar många aktörer beslut under svår tidspress en känsla av osäkerhet nya situationer hela tiden koordinerade insatser av många aktörer till en början begränsad tillgång till information om vad som hänt improvisation och flexibilitet medierna är i hög grad involverade i krisförloppet stort behov av information till allmänheten. Exempel på situationer kan vara olycka med gasutsläpp eller många skadade omfattande oväder översvämningar omfattande bränder omfattande el- och värmeavbrott omfattande dataintrång kontaminering av dricksvatten sabotage. Om en sådan händelse inträffar ska kommunen kunna påbörja en ledning snabbt, ha klara och tydliga ansvar och ha en hög kunskapsnivå för att hantera situationen. Kommunens primära ansvar är att fullfölja den ordinarie verksamheten så långt möjligt med hänsyn till den inträffade situationen, minska risken för och konsekvenserna av händelsen, trygga hälsa och personlig säkerhet för människor samt hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. 7

Förberedelser för och verksamhet under kris och extraordinära händelser i fredstid Samverkan Samverkan med andra parter brukar ses som en framgångsfaktor vid krisledning. Örebro kommun arbetar kontinuerligt med samverkansfrågor. Målsättningen är att arbeta samverkansinriktat i vardagen för att på så sätt bygga stadiga relationer och ett stort nätverk. Som en del i detta ingår att kommunen deltar aktivt i länets samverkansorgan (kallt T-sam) samt i viss mån prioriterar möjligheter till vardagssamverkan. Nerikes Brandkår Nerikes Brandkår har som kommunens räddningstjänst en stor betydelse vid kriser. Det finns upparbetade och beprövade rutiner för samverkan under kris, bland annat har Örebro kommun möjlighet att förlägga sin krisledning till Nerikes Brandkårs lokaler om man så önskar. Örebro kommun och Nerikes Brandkår har också en tät samverkan i det riskreducerande arbetet som bedrivs bland annat genom framtagandet av risk- och sårbarhetsanalyser och handlingsplan för skydd mot olyckor. Rakel Rakel är namnet på Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I Örebro finns ett antal Rakelenheter fördelade inom den centrala krisledningen, tjänsteman i beredskap (TIB) och Socialjouren, inom ramen för deras POSOM-uppdrag. Tjänsteman i beredskap Kommunen har en ständig övergripande beredskap, genom att ett antal personer turas om att veckovis ha dygnet runt-beredskap i form av TIB. En ingång till Örebro kommun TIB-funktionen är till för att andra aktörer i samhället, t.ex. räddningstjänst, polis och Länsstyrelsen, ska ha en ingång till Örebro kommun dygnet runt, alla årets dagar. De kontaktar TIB genom att ringa SOS Alarm. Verksamheternas ingång till den centrala krisledningen TIB kan också kontaktas av verksamheter inom Örebro kommun. Ansvarig chef som bedömer att den centrala krisledningen i kommunen behöver ha kännedom om vad som hänt, eller kopplas in för att ge stöd eller samordna krishanteringen, kan kontakta TIB genom SOS Alarm. 11 Det kan till exempel gälla en händelse som påverkar flera verksamheter eller många medborgare. Observera att ordinarie larmvägar, dvs. att en enhetschef vid en händelse kontaktar sin chef som i sin tur kontaktar nästa nivå osv., inte ersätts av TIB-funktionen. TIB är ingången till den centrala krisledningen i kommunen. Vad gör TIB? 11 Se Inlarmningsrutiner för central krisledning 8

När något inträffar är TIB:s uppgift i första hand att göra bedömningar av vilka inom kommunen som behöver informeras och/eller kallas in. Under en större kris har TIB också i uppdrag att vara krisledningsgruppens jour. Ersätter inte ordinarie krisorganisation och andra jourverksamheter TIB ersätter inte den ordinarie organisationen i kommunen vid små eller större kriser. Varje förvaltning och enhet ska ha beredskap för att sätta in nödvändiga resurser inom sin egen organisation om något händer. I det ansvaret ingår också att ha uppdaterade larmlistor, en väl känd krisorganisation, rutiner för information till andra inom kommunen m.m. TIB ersätter heller inte kommunens jourverksamheter, t.ex. socialjour, VA-jour och fastighetsjour. Analys och planering Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting ska med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. 12 Grupp för psykosocialt omhändertagande POSOM På kommunstyrelsens uppdrag svarar Socialjouren kommunövergripande och dygnet runt för de akuta POSOM-insatserna. Med POSOM menas psykologiskt och socialt omhändertagande av oskadade och deras anhöriga. Jourens ordinarie verksamhet sköts parallellt. Alla förvaltningar ska planera sin krisberedskap och förbereda psykosociala stödinsatser, både för större olyckor och för mindre omfattande händelser i verksamheten. Möjlighet till krisstöd för personal ska finnas förberett på varje enhet. Sådant krisstöd kan ofta ges av exempelvis företagshälsovården. Inlarmning av POSOM Inlarming av POSOM sker via SOS Alarm eller kommunens TIB. 12 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2:1 9

Mycket hög sannolikhet (1gång/år) Risk- och sårbarhetsanalys I Örebro kommuns risk- och sårbarhetsanalys för perioden 2011 2015 har följande risker identifierats och värderats. Hög sannolikhet (1gång/10 år) Medelhög sannolikhet (1 gång/50 år) Låg sannolikhet (1 gång/100 år) 1 12 2 14 3 19 5 7 6 26 16 17 20 11 21 22 15 9 8 13 24 4 18 23 25 Mycket låg sannolikhet (1gång/ 1 000 år) 10 Mycket begränsade konsekvenser Begränsade konsekvenser Allvarliga konsekvenser Mycket allvarliga konsekvenser Katastrofala konsekvenser 1. Värmebölja 2. Storm 3. Åska 4. Översvämning 5. Ras och skred 6. Skogsbrand 7. Stora nederbördsmängder 8. Utsläpp från farliga anläggningar 9. Olycka i samband med transport av farligt gods 10. Kärnteknisk olycka 11. Dammbrott 12. Stor trafikolycka (tåg/buss) 13. Ras, brand eller annan katastrof i publikt område 14. Händelse på annan plats med stor konsekvens för Örebro 15. Störning i dricksvattenförsörjning 16. Störning i livsmedelsförsörjning 17. Störning i de finansiella systemen 18. Störning i elförsörjningen 19. Störning i de elektroniska kommunikationerna 20. Störningar i värmeförsörjningen 21. Drivmedelsbrist 22. Störningar i transportsystemet 23. Våldsbejakande extremism 24. Vansinnesdåd och pågående dödligt våld 25. Social oro 26. Pandemi 27. Epizooti 13 och zoonos 14 13 Epizooti är en utbredd spridning av en allvarlig, smittsam djursjukdom t.ex. mul- och klövsjuka. 14 Sjukdom som sprids mellan människor och djur. 10

Kommunens krisledningsorganisation Kommunens ordinarie organisation Kommunens organisation vid en extraordinär händelse ska så långt som möjligt följa den ordinarie organisationen. Strukturen för krisledning är därför upplagd enligt samma mönster som strukturen för ledning i vardagen. Varje kris som inträffar i en verksamhet tillhör en förvaltning och ska i första hand hanteras av verksamheten, med stöd av sin förvaltning. Om krisen är av sådan art att den påverkar mer än en förvaltning, eller i övrigt är av sådan omfattning att stöd och samordning behövs finns en central krisledning som kan aktiveras. Förvaltningar ska alltid meddela kommunledningen samt kommunens säkerhetsavdelning (på icke kontorstid TIB) när förvaltningen aktiverar sin krisledningsplan. Krisledningsorganisation Varje verksamhet har ett ansvar för att begränsa skador som kan uppstå i den egna verksamheten, att försöka bibehålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion och att samverka med andra både i och utanför kommunal verksamhet. Verksamheterna har också ansvar i att rapportera om inträffade kriser linjärt i den kommunala organisationen. Varje förvaltning har ett ansvar för att hantera krisen inom ramen för förvaltningens verksamhet. Även här handlar det om att begränsa skador och att bibehålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion. Förvaltningarna har också ett ansvar när det gäller att samverka med andra i och utanför den kommunala verksamheten och att rapportera om inträffade händelser till den centrala krisledningen.

Kommunens centrala krisledning har ett ansvar att samordna de olika förvaltningarnas krisledningsarbete, att ha en aktuell lägesbild och att samverka med andra aktörer, myndigheter och kommuner. I den centrala krisledningen finns också kommunens krisledningsnämnd som med stöd av lag (2006:544) om kommuners och landstings föreberedelser inför och vid extraordinära händelser, kan få ett politiskt mandat för vissa beslut som annars kunnat dröja onödigt länge. Den centrala krisledningen är också ansvarig för att andra myndigheter med särskilt ansvar vid kris (exempelvis länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)) får aktuella lägesbilder från kommunen. Varje förvaltningsledning samt den centrala kommunledningen ska ha i förväg utarbetade arbetssätt för att bedriva den krisledningsfunktion som beskrivs ovan. Dessa krisledningsplaner ska i sin utformning följa samma struktur som den centrala krisledningsplanen. Arbetsmetodiken i krisledningsgrupperna ska även vara baserad på samma metodik som finns i den centrala krisledningen. Riktlinjer för detta finns delvis beskrivet i detta dokument. Mer detaljerade riktlinjer finns i dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete. På varje enhet/verksamhet ska det finnas beredskap och rutiner för första hjälpen och det krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. 15 Det är upp till varje förvaltningschef att bedöma om det i ovan onämnda beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd ingår att ta fram krisledningsplaner på enskilda enheter inom förvaltningen. Om en sådan plan tas fram ska den följa kommunens struktur för krisledningsarbete (se dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete ). 15 Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:7 12

Struktur för central krisledning Central krisledning Den centrala krisledningen består av en krisledningsgrupp (tjänstemän) och en krisledningsnämnd (politiker). Krisledningen bedrivs om möjligt från en i förväg utsedd och utrustad krisledningsplats. Under den centrala krisledningen finns också en funktion för psykosocialt omhändertagande (POSOM). Den centrala kommunledningen (tjänstemän) organiserar sig primärt i en central krisledningsgrupp enligt nedanstående modell som är baserad på de nationella principer för stabsarbete som myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB rekommenderar. Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av en beslutsfattare och två personer med uppgift att bistå beslutsfattaren med taktiskt ledningsstöd, underlätta vid verkställande och leda stabsarbetet: kommundirektören (ordförande och beslutsfattare), säkerhetschefen (ansvarig för analys och lägesbild) och kommunikationsdirektören (ansvarig för kommunikation). Krisledningen är även fri att vid behov adjungera in personer till från den egna verksamheten till vilken som helst roll den centrala krisledningen. Krisstab Krisstaben är en stab med uppgift att stötta och avlasta ledningsfunktionen genom att göra analyser, ta fram beslutsunderlag, följa händelseutvecklingen omsätta beslut i arbetsuppgifter, sköta praktiska göromål med mera. Stabsfunktionen fattar inga egna beslut men kan ha en verkställande funktion. Stabsfunktionen är organiserad i en analysgrupp, en servicegrupp, en kommunikationsgrupp och eventuella samverkanspersoner. Analys Analysgruppen leds av säkerhetschefen och har till uppgift att samla in information om händelsen och skapa en lägesbild, samt analysera den bilden och försöka se olika scenarier samt tänkbara lösningsalternativ. I analysgruppen ingår alltid minst en representant från kommunens säkerhetsavdelning samt olika specialister beroende på händelse. Specialisterna kan vara förvaltningschefer eller andra med stor inblick i de verksamheter som primärt drabbas. Tekniskt ledningsstöd och service Servicegruppen leds av en utsedd chef. Den del av gruppen som arbetar med tekniskt ledningsstöd och service har till uppgift att se till att övriga delar av gruppen kan arbeta obehindrat och långsiktigt. I gruppens uppgift ingår att säkerställa data och telekommunikationer, lokaltillgång, mat, samt uthållighet framförallt i form av planering av skiftgång för hela krisledningen. Denna funktions primära uppgift är att understödja resten av krisledningsgruppen så att 13

den kan fungera optimalt. Beroende på vilken nivå och typ av verksamhet inom kommunen som krisledningen tillhör, kan det också ingå i gruppens uppgifter att se över personalplanering, matförsörjning och liknande stöd, även till andra delar av den egna verksamheten. I gruppen finns även funktioner för intern kommunikationsåterföring och dokumentation. Gruppen arbetar utifrån tre grundmål: 1. Dokumentation att införsel av information samt beslut och andra viktiga delar i krisledningsarbetet dokumenteras. Kravet på dokumentation av krisledningsarbetet är lagstadgat och denna funktion ska alltid vara aktiverad. 2. Uppdatering av intern lägesbild att alla i gruppen har tillgång till all inkommen information. Eftersom alla mottagare för data- och telefontrafik kan vara potentiella bärare av information som är relevant för gruppen, är det viktigt att gruppens gemensamma information ständigt hålls aktuell och uppdaterad. Informationen kan finnas tillgänglig på whiteboardtavlor, smartboards, i telefonlistor, loggar och liknande. Informationen måste uppdateras hela tiden, tidsbestämmas och vara lätt tillgänglig för alla i gruppen. Denna funktion ska alltid vara aktiverad. 3. Basservice till krisledningsgruppen att det finns tekniska förutsättningar för arbetet, lokaler, mat och personalplanering (uthållighet). Denna funktions utformning och uppgifter kan variera stort beroende på händelsens art. Kommunikation Kommunikationsgruppen leds av kommunikationsdirektören. I kommunikationsfunktionens uppgifter ingår att hantera kommunikation internt inom kommunen, till övriga organisationer samt till media och tredje man. I gruppens uppgifter ingår också mediebevakning. Mediebevakningens inriktning och prioritering tas fram i samråd med analysgruppen. Samverkanspersoner Vid behov utser krisledningsgruppen samverkanspersoner som har till uppgift att befinna sig på andra organisationers krisledningsplatser (exempelvis länsstyrelsens eller landstingets) och föra information mellan grupperna. Samverkanspersonen kan också ha till uppgift att följa en särskild person (exempelvis VA-chef eller räddningsledare) och rapportera tillbaka till ledningsgruppen vad som händer runt den. Samverkanspersoner utses primärt i gruppen av personal med behörighet för TIB-tjänstgöring, dock inte den som tjänstgör som TIB vid händelsen. Krisledningsgruppen kan också släppa in motsvarande samverkanspersoner från andra organisationer. 14

Tjänsteman i beredskap (TIB) Kommunens tjänsteman i beredskap ingår i krisledningsgruppens analysdel men har också som bredduppgift att ta emot ny information från och samverka med andra myndigheter inom de ordinarie ramarna för TIB-uppdraget. 15

Krisledningsnämnd Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap ska det i kommuner och landsting finnas en krisledningsnämnd som fullgör uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). 16 I Örebro kommun är denna nämnd densamma som kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har valt att primärt bedriva krisledningsnämndens arbete i en mindre grupp, Krisledningsnämndens utskott. Krisledningsnämndens uppgift är att, utifrån analys och information från krisledningsgruppens verksamhet, fatta beslut om åtgärder i syfte att hantera krisen för att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor trygga hälsan och den personliga säkerheten för människor hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. 17 Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer och beslutar när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att man inte kan vänta på nämndens beslut. Sådana beslut ska snarast anmälas till nämnden. Om ordföranden har förhinder så träder vice ordföranden in. 18 Möjligheten att aktivera krisledningsnämnden är utformad som en undantagslagstiftning att använda när alla andra vägar är oframkomliga. Historiskt i Sverige är det vanligt att kommuner löpande informerat sina krisledningsnämnder vid kriser men det är förhållandevis sällan förutsättningarna faktiskt krävt att nämnden aktiveras och tar över mandat. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder, ska återgå till ordinarie nämnd. 19 Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. 20 16 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) 2:2 17 Regeringens skrivelse 2009/10:124 18 LEH 2:3 19 LEH 2:4 20 LEH 2:5 16

När krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, får kommunstyrelsen besluta att den skall upphöra. Då återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till den ordinarie nämnden. Även kommunfullmäktige kan fatta ett sådant beslut. 21 Krisledningsplats Kommunens centrala krisledning har primärt två ledningsplatser, sammanträdesrummet Dialogen på Rådhuset och plan 4 i Stadsbyggnadshus 1. Ledningsplatserna är utrustade för stabsarbete. Vilken av lokalerna som blir krisledningsplats är beroende av krisens art och beslutas därför av den som fattar beslut om att inkalla krisledningen. En detaljerad revidering och översyn av krisledningsplatserna påbörjades under 2013 och sammanställs när den är klar i ett kompletterande dokument kopplat till denna handlingsplan. Ansvaret för revidering av ledningsplatsernas funktionalitet och att underhåll ligger på kommunledningskontorets säkerhetsavdelning. Revidering av lokalernas funktionalitet och utrustningsbehov görs en gång varje mandatperiod. Inlarmning av den centrala krisledningen Inlarmning av den centrala krisledningen sker via SOS Alarm och Örebro kommuns tjänsteman i beredskap (TIB). Särskilda rutiner för inlarmning finns i dokumentet Inlarmningsrutiner för Örebro kommuns centrala krisledning. Dokumentet uppdateras och hålls aktuellt av kommunledningskontorets säkerhetsavdelning. 21 LEH 2:6 17

Struktur för lokal krisledning Förvaltningarnas krisledning Alla förvaltningar ska planera sin krisberedskap, både för mindre omfattande händelser i verksamheten och för större olyckor. Varje förvaltning har ett ansvar för att hantera krisen inom ramen för förvaltningens verksamhet. Syftet med planen är att så effektivt som möjligt arbeta för att begränsa skador och att behålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion. Förvaltningarna har också ett ansvar när det gäller att samverka med andra i och utanför den kommunala verksamheten och att rapportera om inträffade händelser till kommunens säkerhetsavdelning samt kommunledningen. Förvaltningarnas krisledningsplaner ska i sin utformning följa samma struktur som den centrala krisledningsplanen. Arbetsmetodiken i krisledningsgrupperna ska även vara baserad på samma metodik som finns i den centrala krisledningen. Riktlinjer för detta finns delvis beskrivet i detta dokument men framförallt i dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete. Varje förvaltning ska ha en i förväg bestämd ledningsplats samt en reservledningsplats. Till förvaltningarnas krisledningsplaner ska också finnas en beskrivning av ledningsplatsens utformning och utrustning. Varje förvaltning ska dokumentera och rapportera erfarenheter från händelser som lett till att krisledningsfunktionerna aktiveras till kommunledningskontorets säkerhetsavdelning. Verksamheternas krisledning Varje verksamhet har ett ansvar för att begränsa skador som kan uppstå i den egna verksamheten, att försöka behålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion och att samverka med andra både i och utanför kommunal verksamhet. Verksamheterna har också ett ansvar i att rapportera kriser linjärt i den kommunala organisationen. På varje enskild enhet/verksamhet ska det finnas beredskap och rutiner för första hjälpen och det krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. 22 Det är upp till varje förvaltningschef att, bedöma om det i ovan onämnda beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd ingår att ta fram krisledningsplaner på enskilda enheter inom förvaltningen. Om en sådan plan tas 22 AFS 1999:7 18

fram ska den följa kommunens struktur för krisledningsarbete (se dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete ). Struktur för lokalt krisledningsarbete Enligt principen om att ansvaret vid en kris stannar där det ligger i vardagen måste alla verksamheter ha beredskap för krishantering. I Örebro kommun ska alla krisledningsplaner och allt krisledningsarbete följa en gemensam struktur. Syftet med detta är att underlätta samverkan mellan nivåerna samt att undvika onödigt dubbelarbete. Strukturen finns beskriven i dokumentet Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete. Kommunledningskontorets säkerhetsavdelning och kommunikationsavdelning kan ge stöd när krisledningsplaner ska tas fram. Alla lokala krisledningsplaner ska i struktur och utformning följa (förvaltningar) eller så långt som möjligt följa Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete alltid remitteras till kommunledningskontorets säkerhetsavdelning och kommunens kommunikationsenhet, samt om så önskas till övriga lämpliga verksamheter samverkas med remitterande verksamheter, antas av respektive förvaltnings nämnd samt revideras och antas av nämnden varje ny mandatperiod. 19

Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Under högsta beredskap är totalförsvaret all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Vid höjd beredskap ska kommuner och landsting vidta de särskilda åtgärder i planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser, som är nödvändiga för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. 23 Förberedelser Kommuner och landsting skall göra de förberedelser som behövs för verksamheten vid höjd beredskap (beredskapsförberedelser). 24 Ledningsansvar Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Landstingsstyrelsen ansvarar för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget ska bedriva. 25 Lokal kristidsverksamhet Kommunen ska under höjd beredskap eller när ransoneringslagen (1978:268) tillämpas, i den omfattning som regeringen beslutar 1. vidta de åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor 2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering 3. medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning. 26 Geografiskt områdesansvar Kommunstyrelsen ska verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att de som bedriver verksamheten samverkar. 27 23 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 24 LEH 25 LEH 26 LEH 27 LEH 20

Rapportering Kommuner och landsting ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och annat som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive landstinget. 28 28 LEH 21

Utbildning och övning Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. 29 I Örebro kommun övas eller utbildas hela eller delar av den centrala krisledningen varje år och när behov uppstår. Ingen del får utbildas mindre ofta än vartannat år. Kommunledningskontorets säkerhetsenhet ansvarar för utbildning och övning av den centrala krisledningsfunktionen. Förvaltningarna har själva ansvar för utbildning och övning, men ska öva eller utbildas tillsammans med kommunledningskontorets säkerhetsenhet och med fokus på samverkan med kommunens centrala krisledning minst en gång per mandatperiod. Vi övriga tillfällen finns Kommunledningskontorets säkerhetsenhet som en stödfunktion att tillgå vid utbildning och övning. Säkerhetsenheten kan även stödja och hjälpa verksamheter om så önskas. Säkerhetsenhet samt de personer som tjänstgör som TIB deltar också i utbildningar, övningar och samverkansövningar som externa aktörer har. Ett brett deltagande är viktigt, eftersom det lägger grunden för samverkan vid en kris. 29 LEH 22

Rapportering och erfarenhetsåtervinning Rapportering Kommuner och landsting ska hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. 30 Kommunen och landstinget ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 31 Erfarenhetsåtervinning Alla inträffade händelser dokumenteras. Inträffade händelser som föranlett åtgärder från kommunens sida återkopplas vid möten med TIB-tjänstemänen. Större inträffade händelser förs också in i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Alla inträffade händelser kan ligga till grund för övningar och utbildningar. Kommunledningskontorets säkerhetsavdelning och kommunikationsavdelning deltar brett i länsvisa samverkansnätverk och nationella träffar för att ta del av och delge krishanteringserfarenheter tillsammans med andra kommuner eller aktörer i länet eller landet. 30 LEH 31 LEH 23

Expediering och revidering Planen för kommunens åtgärder vid extraordinära händelser och höjd beredskap ska expedieras till kommundirektören, krisledningsnämndens utskott, personer som tjänstgör som TIB samt personer med tilltänkt funktion i den centrala krisledningen. Planen ska revideras vid behov och/eller under varje mandatperiod. Bilagor Riktlinjer för lokalt krisledningsarbete Relaterade dokument Ledningsplan vid kriser/arbetsmetodik Riktlinjer för kriskommunikation Inlarmning av Örebro kommuns centrala krisledning Krisledningsplats 24

Litteraturlista Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (1999:7) om första hjälpen och krisstöd samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap MSBFS 2010:6 Föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Proposition (2007/08:92) Stärkt krisberedskap för säkerhets skull Regeringens skrivelse 2009/10:124 Örebro kommuns Inlarmningsrutiner för kommunens centrala krisledning Riktlinjer för lokala krisledningsplaner i Örebro kommun 25