Tjänsteskrivelse 1(1) -09-04 SBN AL 2018-00052 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Johanna Eklind Samhällsbyggnadsnämnden Delårsrapport januari - augusti Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden redovisar för perioden januari-augusti ett underskott om 2,2 mnkr. Nämndens resultat justerat för vinterväghållningen är ett underskott om 42 tkr. Delårsrapporten redovisar också uppföljning av nämndmål och indikatorer för samma period. För perioden januari-augusti har drygt 37 mnkr gällande investeringar gjorts. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 september, inklusive bilaga 1: Delårsrapport januari - augusti Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av Delårsrapport januari - augusti enligt bilaga 1 Eleonore Åkerlund Förvaltningschef samhällsbyggnad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen
Bilaga 1 Delårsrapport jan-aug Samhällsbyggnadsnämnden -09-06 www.karlskoga.se
Delårsrapport januari-augusti Samhällsbyggnadsnämnden i korthet Avvikelse delår Avvikelse efter augusti: -2,2 mnkr Prognos för helåret: -3 kronor Ansvarsområden Frågor inom plan- och bygglagstiftningen samt inom miljölagstiftningen som inte utgör myndighetsutövning. Fysisk planering Miljökvalitetsarbete och miljösamordning Mätningsverksamhet och kartframställning Nyanläggning och förvaltning av trafikleder och gatuanläggningar samt parker, planteringar, lekplatser och andra offentliga platser Trafik, trafikförsörjning, trafiksäkerhetsfrågor och kollektivtrafiksamordning Frågor om kommunens förråd, maskiner och fordon Frågor om lokalförsörjning, ny- och ombyggnad av fastigheter, inhyrning av lokaler och mark samt drift och underhåll av kommunens fastigheter Konstverk utomhus inklusive skötsel och underhåll Frågor om upplåtelse av salutorg och övriga offentliga platser Ansvara för kommunens adressregister Besluta i kommunala namnsättningsfrågor Beredning av taxa för renhållning som beslutas av fullmäktige Företräder kommunen som ägare till kommunens fastigheter Ansvarar för den kommunala lantmäterimyndigheten Lokala trafikföreskrifter Ansvarig ordförande Peter Wiklund (M) Ansvarig förvaltningschef Eleonore Åkerlund
Sammanfattning Det nya året kännetecknades av ny mandatperiod, ny nämnd och nytt styre. I och med detta inleddes året också med nämndutbildning där stora delar av verksamheten fick möjlighet att presentera sig vilket verkade vara mycket uppskattat av både politiker och medarbetare. Under försommaren påbörjades också arbetet med nya nämndmål och indikatorer baserade på de nya fullmäktigemålen. Ett stort intresse för detta finns hos både nämnd och förvaltning. De nya målen börjar gälla från och med 2020. I denna delårsrapport redovisas därför resultatet på de gamla fullmäktige- och nämndmålen med tillhörande styrmått. Värt att notera i detta är att kommunen reviderat sin styrmodell under året så att nivåerna för måluppfyllelse justerats och det krävs en högre måluppfyllelse för att det ska anses delvis uppfyllt. Den nya nämnden har under första halvåret hunnit fatta en rad beslut. Bland annat har beslut fattats om att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förstudier för utveckling av Näset respektive Ekmansdalen samt för ny bro vid Björkborn. Förvaltningen har också fått i uppdrag att påbörja ett antal större investeringsprojekt såsom ny förskola, kvinnohus, ny samlingslokal för Botorps ridskola och ny klubblokal vid Kilsta IP. Nämnden har också antagit 3 nya detaljplaner samt gett förslag till kommunfullmäktige om att bilda naturreservat av Fuxboudden (Djerfstugan). Likaså har nämnden godkänt återrapportering av följande uppdrag: uppföljning av jämställd snöröjning, lokalutredning Möckelngymnasiet samt metoder för dialog med medborgare. Under våren togs första spadtag för det nya produktionsköket och för den nya Karlbergshallen. Arbetet med att förnya och modernisera lärmiljöerna i skolan pågår för fullt i dialog med verksamheten. Inom ramen för verksamhetsutveckling och digitalisering har parkenheten investerat i nya digitala soptunnor vid Näset som går på solenergi med gott resultat. Arbetet med att utveckla de så kallade trygghetsvandringarna som arbetsmetod har också fortsatt och en vandring har genomförts under våren. Kompetensförsörjningen, som är en kritisk faktor för förvaltningen, har under delåret sett positiv ut med flera framgångsrika rekryteringar. I den årliga undersökningen av Hållbart medarbetarengagemang är det ett fortsatt lågt resultat på styrning, jämfört med kommunen som helhet, och det framgår särskilt att medarbetarna saknar koppling till tydliga mål. I syfte att stärka bereds de nya nämndmålen i bred delaktighet och de nya målen ska sedan implementeras så att alla medarbetare är väl medvetna om dem och kan verksamhetsplanera utifrån dessa. Parallellt med detta pågår ett arbete inom alla avdelningar med att formulera sin verksamhetsidé och sitt grunduppdrag allt med syfte att skapa en tydlig röd tråd i styrningen. Den totala sjukfrånvaron på förvaltningen är lägre under första delåret jämfört med 2018 och ligger på 4,1% vilket kan jämföras med 5,8 % för hela kommunen. Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än männen både vad gäller långtids- och korttidsfrånvaro. 2
Verksamhet Måluppfyllelse Observera att ändring har gjorts sedan 2018 i tecknen för måluppfyllelse i och med beslut om reviderad styrmodell i kommunfullmäktige i maj. Gränsen mellan inte uppfylld/inte möjligt att uppnå (röd figur) och delvis uppfylld/delvis möjligt att uppnå (gul figur) har ändrats från 65% till 80%. 3
Medborgar-/brukarperspektiv Nämndmål under fullmäktigemål 1-3 Sammanfattning medborgar-/brukarperspektivet En stor del av nämndens grunduppdrag handlar om medborgarnas tillgång till en väl fungerande infrastruktur och goda boendemiljöer. Vägar som hålls i gott skick, trygga och säkra gång- och cykelvägar, tillgång till rekreationsområden, tillgänglighetsanpassade lokaler men även mätning av nöjdhet är områden som samhällsbyggnadsnämnden tittar närmare på inom medborgar-/brukarperspektivet. Arbete pågår med att ta fram kvalitetskriterier för både gator och vägar samt gång- cykel- och mopedvägar. När dessa finns kan vi arbeta fram tillförlitliga mätmetoder för indikatorerna på området. Tillgängliga lokaler visar fortsatt positiv utveckling liksom tillgänglighetsanpassade lekplatser. När det gäller mätningen av brukarnöjdhet ser vi åter en positiv trend. Mätningen genomförs av Sveriges kommuner och landsting (SKL), via en enkät som skickas ut till ett representativt urval av människor i Karlskoga. Mätningen kommer vid årsredovisningen låta oss jämföra oss med andra deltagande kommuner. Vi fortsätter även att se över hur vi kan komplettera resultatet från SKL:s mätning med egna mätningar för att få en mer heltäckande bild. Kommunfullmäktigemål 1: Karlskoga är en attraktiv, trygg och säker kommun för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningen har successivt ökat sedan 2012, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. Indikatorer för kommunfullmäktigemål 1 Karlskoga kommuns egna publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla, andel (%) Utfall Mål Trend 69% 85% Arbetet med att tillgänglighetsanpassa kommunens publika lokaler fortgår. En trapphiss har till exempel installerats i Musikpalatset. Andra exempel på åtgärder som vidtagits är automatiska dörröppnare, ledstänger och räcken. Översyn av hörslingor sker dessutom fortlöpande. Då det krävs många parametrar för att uppnå god tillgänglighet när det gäller synnedsättning så håller vi på att ta fram ett verktyg för att mäta denna typ av tillgänglighet. Verktyget baseras på Boverkets kriterier och kommer att hjälpa oss att planera och prioritera åtgärderna rätt. Vi planerar att genomföra en särskild satsning på tillgänglighet för personer med synnedsättning under hösten och prognosen för helåret är att vi når målet vid årets slut. 4
Nämndmål 1.1 Karlskoga kommuns egna gator, vägar, gång- och cykelvägar samt skolgårdar, parker, lekplatser är trygga och säkra med god framkomlighet för alla Indikatorer för nämndmål 1.1 Utfall Mål Trend Gång-, cykel- och mopedväg med - 45% trygghetsåtgärder, andel (%) I trygghetsåtgärder ingår aspekterna: tillfredsställande belysning, trygghetsröjning och beläggning. För att bli godkänd krävs att alla tre punkterna uppfylls. Då vi inte har en fungerande mätmetod som tar hänsyn till samtliga tre aspekter har vi inte kunnat mäta andelen trygghetsåtgärder. Det pågår dock ett arbete med att ta fram en cykelplan för Karlskoga. Ett av målen i cykelplanen är att alla cykelvägar ska vara trygga och säkra att cykla på. När kvalitetskriterier har tagits fram kan samtliga gång-, cykel- och mopedvägar inventeras för att utifrån det planera åtgärder. Indikatorer för nämndmål 1.1 Utfall Mål Trend Nylagd asfalt, på gator och vägar, per år - 6% gentemot total asfaltsyta, andel (%) Indikatorn har inte mätts på grund av att vi inte har en tillförlitlig mätmetod. En större asfaltsinventering ska genomföras med syfte att få bättre kännedom om beläggningens kvalitet, utifrån inventeringens resultat tas en plan för beläggningsunderhåll fram. Med inventeringen och planeringen som grund kan vi redovisa både kvalitet och kvantitet av utförda beläggningsarbeten. Just nu pågår utredning kring mjukvara för att säkerställa att vårt system kommer att kunna behandla den data vi får från mätningen. Indikatorer för nämndmål 1.1 Utfall Mål Trend Tillgänglighetsanpassade kommunala 7 8 lekplatser, antal Vi har inte tillgänglighetsanpassat någon lekplats under delåret. Planering pågår kring tillgänglighetsanpassning av ytterligare en lekplats. Vi planerar att fortsätta tillgängliggöra våra lekplatser genom hårdgjorda ytor där det är möjligt att ta sig fram med rullstol. Vi börjar nu även att använda träflis som fallskydd istället för sand. Utbudet av sand har minskat vilket gör det svårt att få tag i. Vi ser dock många fördelar med träflis, till exempel är det mer stötdämpande än sand, lättare att hålla rent och bidrar till en bättre arbetsmiljö för personalen då de inte behöver använda jordfräs för att luckra upp sanden. 5
Nämndmål 1.2 Karlskoga kommuns publika lokaler är tillgängliga för alla Indikatorer för nämndmål 1.2 Utfall Mål Trend Publika lokaler som är tillgängliga för 84% 85% rörelsehindrad, andel (%) Publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt syn 48% 55% Publika lokaler som är tillgängliga för 75% 75% personer med nedsatt hörsel, andel (%) Arbetet med att tillgänglighetsanpassa kommunens publika lokaler fortgår. En trapphiss har till exempel installerats i Musikpalatset. Andra exempel på åtgärder som vidtagits är automatiska dörröppnare, ledstänger och räcken. Översyn av hörslingor sker dessutom fortlöpande. Då det krävs många parametrar för att uppnå god tillgänglighet när det gäller synnedsättning så håller vi på att ta fram ett verktyg för att mäta denna typ av tillgänglighet. Verktyget baseras på Boverkets kriterier och kommer att hjälpa oss att planera och prioritera åtgärderna rätt. Vi planerar att genomföra en särskild satsning på tillgänglighet för personer med synnedsättning under hösten och prognosen för helåret är att vi når målet vid årets slut. Nämndmål 1.3 Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark för bostadsbyggande Indikatorer för nämndmål 1.3 Utfall Mål Trend Tomter byggklar mark för 25 30 bostadsbyggande, antal Antalet attraktiva och byggklara kommunala villatomter når nu under hösten inte riktigt upp till uppsatt mål, vilket förutsågs redan i verksamhetsberättelsen för 2018. Skälet är att medan ett antal tomter sålts, främst i Äspenäsområdet, så har det inte varit möjligt att fylla på med nya byggklara tomter under året. Nästa sammanhållna område där försäljning av ett 25-tal villatomter ska inledas är Dammängen. Detaljplanen är klar sedan förra året, däremot har inte vatten- och avlopp samt fiber kunnat dras fram än, inte heller är gatan helt färdigställd. Detta planeras vara klart under 2020. Planläggning för ytterligare kommunala villatomter pågår varför planberedskapen även fortsatt bedöms vara god. Det är de praktiska arbetsinsatserna ute i de planlagda områdena, för att uppnå byggklarheten, som behöver stärkas och det är därför viktigt att medel för dessa anläggningsarbeten äskas med rätt framförhållning i det årliga budgetarbetet både i kommunens budget och hos Karlskoga Energi och Miljö. Full bemanning sedan sommaren inom planverksamheten bidrar till att upprätthålla en god planberedskap. Prognosen är att några tomter till säljs under året. 6
Nämndmål 1.4 Karlskoga kommun ska erbjuda goda möjligheter till rekreation i skog, mark och vattenmiljö Indikatorer för nämndmål 1.4 Utfall Mål Trend Naturreservat förvaltade av kommunen 35% 50% som har god standard, andel (%) Andelen naturreservat med god standard har ökat sedan 2018 men det finns fortfarande en del löpande underhållsarbete kvar innan reservaten når god standard. Fokus har under delåret varit att färdigställa pågående utvecklingsprojekt i Fisksjöns naturreservat. Till exempel har fågeltorn renoverats och tillgänglighetsanpassats, reservatet har fått ny entré och parkering och informationsinsatser har genomförts. Arbetet fortsätter under och 2020 då fokus även kommer att ligga på att utveckla de biologiska värdena i naturreservatet. Arbeten har även genomförts vid två av våra andra stadsnära reservat. Vid Bullerdalen har spänger, broar och halkskydd renoverats och vid Råväsen har punktinsatser gjorts för att utveckla områdets naturvärden. Vi kommer fortsatt att arbeta med skötsel av områdenas naturvärden och besöksanordningar under resterande del av året men prognosen är att vi inte kommer lyckas höja resultatet nämnvärt då det inte finns utrymme i budgeten. Kommunfullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, kön eller bakgrund att vara med och påverka kommunens verksamheter. Indikatorer för Utfall Mål Trend kommunfullmäktigemål 2 Hur nöjda kommunens brukare är med 47% 84% verksamheterna/tjänsterna, andel (% mycket/ganska nöjd) et visar samhällsbyggnadsnämndens resultat för fullmäktigeindikatorn och är en sammanvägning av nämndens resultat för nämndindikatorn för brukarnöjdhet gällande bemötande samt verksamheten som helhet (under nämndmål 2.1). Mätningen genomförs från och med via Sveriges kommuner och landstings undersökning Kritik på teknik. Enkäten skickas ut till ett representativt urval människor i Karlskoga. 7
Vi ser att trenden igen har vänt till det positiva efter ett lägre resultat 2018. 47% svarar att de är nöjda medan endast 3 % anger att de är missnöjda. 50 % av de svarande anger att de är varken nöjda eller missnöjda. Den nationella rapporten publiceras av Sveriges kommuner och landsting under oktober, vilket innebär att vi kan jämföra oss med andra kommuner och rapportera detta i årsredovisningen. Nämndmål 2.1 Det ska vara enkelt att komma i kontakt med samhällsbyggnadsnämndens verksamheter och man ska mötas av god service och trevligt bemötande Indikatorer för nämndmål 2.1 Utfall Mål Trend Brukare som är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet som helhet, andel (%) 48% 70% Brukare som upplever ett gott bemötande 46% 70% vid kontakt med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet, andel (%) et visar samhällsbyggnadsnämndens resultat för fullmäktigeindikatorn och är en sammanvägning av nämndens resultat för nämndindikatorn för brukarnöjdhet gällande bemötande samt verksamheten som helhet (under nämndmål 2.1). Mätningen genomförs från och med via Sveriges kommuner och landstings undersökning Kritik på teknik. Enkäten skickas ut till ett representativt urval människor i Karlskoga. Vi ser att trenden igen har vänt till det positiva efter ett lägre resultat 2018. 47% svarar att de är nöjda medan endast 3 % anger att de är missnöjda. 50 % av de svarande anger att de är varken nöjda eller missnöjda. Den nationella rapporten publiceras av Sveriges kommuner och landsting under oktober, vilket innebär att vi kan jämföra oss med andra kommuner och rapportera detta i årsredovisningen. 8
Kommunfullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. För att skapa en socialt hållbar utveckling och förhindra en utveckling mot bland annat social oro, konflikter och utanförskap är det av största vikt att minska skillnader i hälsa och dess orsaker. Karlskoga kommuns arbete ska därför präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och ha ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämställd och jämlik hälsa samt möjlighet till en aktiv fritid. Inget nämndmål eller indikator för samhällsbyggnadsnämnden finns under fullmäktigemål 3. 9
för indikatorer under medborgar-/brukarperspektivet Indikator för fullmäktigemål under medborgar- /brukarperspektivet Karlskoga kommuns egna publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla, andel (%) Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna, andel (% mycket/ganska nöjd) 2017 2018 delår Delmål Måluppfyllelse 61 64 69 85 81 58 35 47 84 56 Indikatorer för nämndmål under medborgar- /brukarperspektivet Gång-, cykel- och mopedväg med trygghetsåtgärder, andel (%) Nylagd asfalt, på gator och vägar, per åt gentemot total asfaltsyta, andel (%) Tillgänglighetsanpassade kommunala lekplatser, antal Publika lokaler som är tillgängliga för rörelsehindrad, andel (%) Publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt syn Publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt hörsel, andel (%) Tomter byggklar mark för bostadsbyggande, antal Naturreservat förvaltade av kommunen som har god standard, andel (%) Brukare som är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet som helhet, andel (%) Brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet, andel (%) 2017 2018 delår Delmål Måluppfyllelse 42 - - 45-4.3 - - 6-6 7 7 8 88% 76 80 84 85 99% 41 42 48 55 87% 65 70 75 75 100% 20 32 25 30 83% - 30 35 50 70% 53 37 48 70 69% 65 32 46 70 66% 10
Medarbetarperspektiv Nämndmål under fullmäktigemål 4 Sammanfattning medarbetarperspektivet Medarbetaren är den viktigaste pusselbiten i att bedriva en effektiv och välfungerande verksamhet. Medarbetaren är också, i en välfungerande organisation, en starkt bidragande faktor till utveckling av verksamheten. Därför är det viktigt att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats ur olika perspektiv. När det gäller den årliga mätningen av hållbart medarbetarengagemang så är vi glada över den goda svarsfrekvensen på 87,4% men ser att vi har en bit kvar innan vi når målen. Kommunfullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har likvärdiga möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Nämndmål 4.1 Samhällsbyggnadsnämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter Indikatorer för nämndmål 4.1 Medarbetarindex, index (0-100) Kön Utfall Mål Trend Alla - - Ledarskapsindex, index Alla - - (0-100) Dessa indikatorer mäts inte längre. Istället mäter vi HME (Hållbart medarbetarengagemang) via medarbetarundersökningen varje år. 11
Indikatorer för nämndmål 4.1 Medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen, andel (%) HME motivation: medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index) HME ledarskap: medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index) Kön Utfall Mål Trend Alla 68% - Kvinnor 65% - Män 70% - Alla 80% 88% Kvinnor 78% 88% Män 81% 88% Alla 80% 89% Kvinnor 77% 89% Män 82% 89% HME styrning: medarbetarnas Alla 72% 86% uppfattning om tydligheten i Kvinnor 67% 86% styrningen på arbetsplatsen (index) Män 77% 86% Vi är glada över den goda svarsfrekvensen på medarbetarenkäten som ligger på 87,4% men ser att resultatet för HME (hållbart medarbetarengagemang) inte är fullt lika högt som för 2018. HME motivation ligger fortsatt på en hög nivå, dock uppgår det inte till målnivån. HME ledarskap har ett något lägre resultat än 2018 liksom HME styrning. Män har ett något högre resultat än kvinnor när det gäller samtliga HME-indikatorer: motivation, ledning och styrning. Den största skillnaden mellan könen ser vi för HME styrning, där det skiljer 10 % mellan kvinnor och män. Den största förändringen sedan 2018 ser vi under HME ledarskap där kvinnornas resultat sjunkit med 6 %. Samhällsbyggnadsförvaltningens har ett högre resultat än övriga Karlskoga kommun när det gäller motivation och ledarskap men lägre resultat när det gäller styrning. För att stärka medarbetarengagemanget ytterligare fortsätter vi att jobba med bland annat med ökad transparens och delaktighet men också genom förbättrad kommunikation. Vi ser över processer och omvärderar våra arbetssätt. Verksamheterna kan hantera chefs- och personalomsättning bättre om det finns fungerande strukturkapital. Dock är det ett kontinuerligt arbete och det kan dröja innan de positiva förändringarna syns i HME-resultaten. Exempelvis pågår arbete på samtliga avdelningar kring grunduppdrag, verksamhetsidé och värdeord. Samtliga avdelningar deltar dessutom i arbetet med att föreslå nämnden nya indikatorer till kommande nämndmål för nya nämnden vilket leder till bra, genomarbetade indikatorer samtidigt som medarbetarna får ökad kunskap om kommunens styrmodell. Vi planerar också att genomföra en större insats i syfte att implementera nämndens nya mål när dessa är beslutade. Då vi tidigare endast fått ett resultat för indikatorn medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen vartannat åt (2018, 2016 osv) var vi inte beredda på att få ett utfall. Därmed har vi inte satt någon målnivå. 12
för indikatorer under medarbetarperspektivet Kön 2017 2018 delår Delmål Indikatorer för nämndmål under medarbetarperspektivet Måluppfyllelse Medarbetarindex, index (0-100) Alla - - - - - Ledarskapsindex, index (0-100) Alla - - - - - Medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen, andel (%) HME motivation: medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index) HME ledarskap: medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index) HME styrning: medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index) Alla - 76 68 - - Kvinnor - 76 65 - - Män - 74 70 - - Alla 78 80 80 88 91% Kvinnor - 78 78 88 89% Män - 82 81 88 92% Alla 75 84 80 89 90% Kvinnor - 83 77 89 87% Män - 85 82 89 92% Alla 70 75 72 86 84% Kvinnor - 70 67 86 78% Män - 80 77 86 90% 13
Utvecklingsperspektiv Nämndmål under fullmäktigemål 5-7 Sammanfattning utvecklingsperspektivet Utvecklingsperspektivet innehåller många olika beståndsdelar som vi mäter, bland annat mark för handel och industri, energiförbrukning, andel miljöfordon, utbildning i jämställdhet och framtagandet av så kallade utvecklingsplaner. Den negativa trenden fortsätter för andelen fordonsbränsle som är biogas, vilket antyder att bilar med fossila bränslen används i större utsträckning alternativt tankas med bensin istället för biogas. Positiv utveckling ser vi framförallt gällande andelen miljöbilar och utvecklingsplaner. Beträffande tillgång på mark för handel och industri finns mark, men vi når inte upp till målnivån, vilket bland annat beror på att vi har sålt av stor del av den mark vi haft för ändamålet samt att efterfrågan på bostadsmark har varit stor och därför prioriterats. Efterfrågan på industrimark fortsätter att öka och vi fortsätter planläggningen av handels- och industrimark för att vara redo för etableringar. När det gäller jämställdhetsutbildning är måluppfyllelsen fortsatt hög trots många nya nämndledamöter som tidigare inte genomfört jämställdhetsutbildning. Kommunfullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Det finns många välmående företag i Karlskoga och många innovativa idéer som ger gott hopp om framtiden. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Företagarnas nöjdhet med servicen har utvecklats mycket positivt de senaste åren. Nämndmål 5.1 Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark att tillgå för näringslivsetableringar. Indikatorer för nämndmål 5.1 Utfall Mål Trend Exploateringsbar planlagd mark för 26,5 40 handel och industri, hektar Exploateringsbar byggklar mark för handel och industri, hektar 11,4 20 Den totala ytan planlagd mark för handel och industri är 26,5 hektar. 11,4 av dem är även byggklar (har vägar och ledningar). Resterande 15,1 hektar, som är planlagd men inte byggklar, utgörs av mark vid flygfältet (etapp 2). Att vi inte når målnivån beror bland annat på att vi har sålt av stor del av den mark vi haft för ändamålet på grund av en ökad efterfrågan senaste året. En annan anledning är att efterfrågan på mark för bostadsbyggande har varit stor de senaste åren och vi har därför prioriterat sådan mark. 14
Efterfrågan på industrimark är fortsatt hög och vi fortsätter planläggningen av handels- och industrimark för att vara redo för etableringar. Just nu planläggs mark i Storängen och Kilsta för ändamålet. Observera att indikatorn inte säger något om omsättning, endast hur många hektar mark för handel och industri kommunen har vid mätningstillfället. Nämndmål 5.2 Näringslivet är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Indikatorer för nämndmål 5.1 Utfall Mål Trend Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse, index 77 80 et och målnivån gäller för 2018 då det är ett nyinkommet resultat. För höjs målnivån till 81. Den positiva trenden fortsätter och vi ser att nöjdheten fortsätter att öka. Framöver kommer vi att kunna ta del av resultatet löpande under året och därmed kunna rapportera resultat för den innevarande perioden. Kommunfullmäktigemål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle ur alla tre perspektiv. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt som möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. För att nå god ekonomisk hushållning behövs ett positivt ekonomiskt resultat, vilket ger möjligheter att finansiera investeringar, beakta samtliga pensionsåtaganden, parera konsumtionssvängningar samt ha resurser för utveckling. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara en demokratisk, jämlik och jämställd kommun. Indikatorer för Utfall Mål Trend kommunfullmäktigemål 6 Förbrukning av energi, el och - -19% uppvärmning, i den kommunala organisationen, andel (%) (minskning per kvadratmeter) et för indikatorn redovisas vid årsredovisningen för. En detaljerad prognos för helåret skulle vara missvisande eftersom framförallt vintermånadernas temperatur är avgörande för helårsresultatet. Vi misstänker dock att vi inte kommer att kunna följa den tidigare positiva utvecklingen på grund av verksamheternas ökade krav på komfort, både temperatur- och ventilationsmässigt. Åtgärder för att minska förbrukningen genomförs kontinuerligt under året, såsom exempelvis solceller och byte till energieffektivare utrustning, men dessa är marginella för resultatet i förhållande till temperaturen vintertid. 15
Vi ser nu att det preliminära resultat på 19 % som vi rapporterade 2018 var allt för positivt och att det faktiska utfallet blev 17 %. Indikatorer för Utfall Mål Trend kommunfullmäktigemål 6 Miljöbilar i kommunorganisationen, andel 39,5% 60% (%) (i kommunorganisationen, inkl kommunägda bolag) och målnivå gäller för 2018 och är det senaste resultat vi har. et inkom i april och rapporteras först nu vid delåret. Det resultat som redovisades 2018 var då endast preliminärt. För höjs målnivån till 70 %. De miljöbilar kommunen har idag utgörs till stor del av biogasbilar och ett fåtal elbilar och etanolbilar. Andelen miljöbilar fortsätter att öka och de fossildrivna personbilarna ersätts av biogasbilar i takt med att behöver bytas ut, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Vi ligger dock långt ifrån målvärdet. En fortsatt ökning i denna takt är dock inte tillräcklig för att Karlskoga kommun ska uppnå det nationella miljömålet om att vara fossilfria år 2030. Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att se över bilanvändandet i kommunen i syfte att använda resurserna mer effektivt och behovsanpassat. Indikatorer för Utfall Mål Trend kommunfullmäktigemål 6 Fordonsbränsle som är biogas i 58% 90% kommunens biogasfordon, andel (%) Då vi i Karlskoga har goda möjligheter att tanka biogas borde vi kunna uppnå omkring 90 % biogas i våra biogasbilar. Vi vet att det krävs en liten del bensin i biogasbilar, bland annat för att kunna starta motorn, men denna del torde inte vara mer än cirka 10 % av bränslet som bilen förbrukar. Sedan 2018 har andelen bränsle som är biogas minskat med 2 %. Vi upplever att många väljer att tanka fossilt bränsle i biogasbilarna av vana. Vi tror att vi kan få ett högre resultat genom informations- och utbildningsinsatser inom kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att se över bilanvändandet i kommunen i syfte att använda resurserna mer effektivt och behovsanpassat. I uppdraget ingår även översyn av utbildnings- och informationsinsatser för att öka mängden biogas i våra biogasbilar. Nämndmål 6.1 I planering och utförande av nämndens uppdrag är social/kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling ett ledord. Indikatorer för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Minskning av inköpt energi per - -19% kvadratmeter i kommunens lokaler, andel (%) et för indikatorn redovisas vid årsredovisningen för. En detaljerad prognos för helåret skulle vara missvisande eftersom framförallt vintermånadernas temperatur är avgörande för helårsresultatet. Vi misstänker 16
dock att vi inte kommer att kunna följa den tidigare positiva utvecklingen på grund av verksamheternas ökade krav på komfort, både temperatur- och ventilationsmässigt. Åtgärder för att minska förbrukningen genomförs kontinuerligt under året, såsom exempelvis solceller och byte till energieffektivare utrustning, men dessa är marginella för resultatet i förhållande till temperaturen vintertid. Vi ser nu att det preliminära resultat på 19 % som vi rapporterade 2018 var allt för positivt och att det faktiska utfallet blev 17 %. Indikatorer för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Fordonsbränsle som är biogas i 13% 24% kommunens fordon, andel (%) et fortsätter att sjunka. Sedan 2018 har resultatet sjunkit ca 9 %. Vi kan se att det beror på att bilar med fossila bränslen används mycket. Dessutom tankas bensin istället för biogas i biogasbilarna i alldeles för stor utsträckning. Vi tror att vi kan få ett högre resultat genom informations- och utbildningsinsatser inom kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att se över bilanvändandet i kommunen i syfte att använda resurserna mer effektivt och behovsanpassat. I uppdraget ingår även översyn av utbildningsoch informationsinsatser för att öka mängden biogas i våra biogasbilar. Indikatorer för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Personal och förtroendevalda som har 47% 55% genomfört jämställdhetsutbildning på samhällsbyggnadsförvaltningen, andel (%) Vid delåret har 47 % av samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstepersoner och förtroendevalda gått en utbildning i jämställdhet. Av dem som gått utbildning var 56 % kvinnor och 44 % män. Under hösten ska vi erbjuda ytterligare 30 platser, varav 15 platser på JGL-kurs och 15 platser på en annan jämställdhetsutbildning. Så vid årets slut räknar vi med att ha ett resultat på cirka 71 %. Indikatorer för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Utvecklingsplaner, antal (per år) 1 2 En utvecklingsplan är en översyn av ett större område, exempelvis ett kvarter eller en stadsdel, där det har uppmärksammats behov av ändrad markanvändning, utnyttjandegrad eller liknande för att förbättra områdets användarvänlighet för bostadsmark, handel eller industri. Val av område görs bland annat i dialog med kommunens bygglovsenhet för att prioritera områden med störst allmännytta och effektivare bygglovshandläggning. En utvecklingsplan har antagits under delåret (Äspenäs). Planen är att en andra utvecklingsplan ska hinna färdigställas och antas under året (Nedre Aggerud) men vi inväntar fortfarande några utredningar, bland annat bullerutredning. 17
Indikatorer för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Anställda inom Karlskoga kommun som 8 40 har gått "Säker körning", antal (per år) Förvaltningen har erbjudit 16 platser under delåret men endast 8 personer har deltagit i utbildningen. Förvaltningen har informerat om utbildningen på kommunens intranät i god tid innan utbildningens start men ändå inte fått in tillräckligt många anmälningar för att fylla de 16 platserna. Vi fortsätter att erbjuda platser under hösten och informera tidigt på intranätet. Till en början erbjuds under hösten ca 10 platser men antalet kommer att anpassas utifrån antal anmälningar och efterfrågan. Av de 900 medarbetare på Karlskoga kommun som kör bil frekvent i tjänsten har nu ca 100 personer deltagit i utbildning i Säker körning. Indikatorer för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Miljöbilar i Karlskoga kommun, andel 32% 50% (%) De miljöbilar kommunen har idag utgörs till stor del av biogasbilar och ett fåtal elbilar och etanolbilar. Andelen miljöbilar fortsätter att öka. Sedan 2018 har vi vid delåret januari-augusti ökat med 6 %. Vi ligger dock långt ifrån målvärdet. De fossildrivna personbilarna ersätts av biogasbilar i takt med att de behöver bytas ut, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. En fortsatt ökning i denna takt är dock inte tillräcklig för att Karlskoga kommun ska uppnå det nationella miljömålet om att vara fossilfria år 2030. Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att se över bilanvändandet i kommunen i syfte att använda resurserna mer effektivt och behovsanpassat. Indikatorer för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Hur nöjda medborgarna är med - 65 miljöarbetet i kommunen, index (0-100) Indikatorn har inte mätts då Karlskoga kommunfullmäktige beslutade 2017 att inte delta i den medborgarundersökning som Statistiska centralbyrån genomför vartannat år. Anledningen är en låg svarsfrekvens som innebär att resultatet inte blir tillförlitligt. 18
Kommunfullmäktigemål 7. Karlskoga kommun säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. Att alla elever i kommunens grundskolor når läroplanens mål är en av de viktigaste uppdrag som kommunen har. Andelen elever som minst får godkänt i alla ämnen i årskurs 9 måste öka. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Nämndmål 7.1 Karlskoga kommun har fysiska lärmiljöer som stimulerar och utvecklar barn och unga. Indikatorer för nämndmål 7.1 Utfall Mål Trend Elever som är nöjda med skolans fysiska - - lärmiljöer ute, andel (%) Indikatorn är inte mätt. et ska framöver mätas, i en nollmätning, genom en enkät som skolförvaltningen genomför. Nämnden har dock vidtagit flertalet åtgärder i utemiljö på skolgårdar där eleverna själva varit med och påverkat hur de vill ha sin utemiljö. 19
för indikatorer under utvecklingsperspektivet Indikatorer för fullmäktigemål under utvecklings-perspektivet Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (minskning per kvadratmeter) Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) (i kommunorganisationen, inkl kommunägda bolag) Fordonsbränsle som är biogas i kommunens biogasfordon, andel (%) 2017 2018 delår Delmål -18-17 - -19-36 39,5-70 - - 60 58 90 64 Indikatorer för nämndmål under utvecklingsperspektivet Exploateringsbar planlagd mark för handel och industri, hektar Exploateringsbar byggklar mark för handel och industri, hektar Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse, index Procentuell minskning av inköpt energi per kvadratmeter i kommunens lokaler (basår 2009), procent Fordonsbränsle som är biogas i kommunens fordon, andel (%) Personal och förtroendevalda som har genomfört jämställdhetsutbildning på samhällsbyggnadsförvaltningen, andel (%) 2017 2018 delår Delmål Måluppfyllelse Måluppfyllelse 29,1 29 26,5 40 66% 11 14 11,4 20 57% 73 77-81 - -18-17 - -19 - - 22,6 13 24 54% 50 48 47 55 85% Utvecklingsplaner, antal (per år) 2 1 1 2 50% Anställda inom Karlskoga kommun som har gått "Säker körning", antal (per år) Miljöbilar i Karlskoga kommun, andel (%) Hur nöjda medborgarna är med miljöarbetet i kommunen, index (0-100) Elever som är nöjda med skolans fysiska lärmiljöer ute, andel (%) 23 0 8 40 20% 22 26 32 50 64% - - - 65 - - - - - - 20
Ekonomi Driftredovisning Redovisning (tkr) Utfall jan - aug 2018 Utfall janaug Budget janaug Budget helår Prognos helår Avvikelse helår Kostnader 174 561 181 467 174 708 255 414 258 414-3 000 varav personal 30 735 33 427 32 145 48 218 48 218 0 Intäkter -137 392-131 670-127 089-190 076-190 076 0 Nettokostnader 37 169 49 797 47 619 65 338 68 338-3 000 Nettobudget 39 197 47 619 47 619 65 338 65 338 0 i förhållande till budget 2 028-2 178 0 0-3 000-3 000 Nettokostnad per verksamhet Samhällsbyggnadsnämnd/ledning /stab 13 199 18 582 19 004 22 416 22 416 0 Mark och planering 1 473 2 606 2 490 3 734 3 734 0 Fastighet -8 121-2 931 131 197 197 0 Teknik 22 932 25 757 22 347 33 521 34 521-1 000 Vinterväghållning 7 686 5 783 3 647 5 470 7 470-2 000 i förhållande till budget 37 169 49 797 47 619 65 338 68 338-3 000 Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott om 2,2 mnkr efter augusti. Det negativa resultatet finns inom gatu- och parkenheten samt vinterväghållningen. Nämndens resultat justerat för vinterväghållningen är -42 tkr. Samhällsbyggnadsnämnd/ledning/stab redovisar efter augusti ett överskott om 422 tkr, inom ledning finns budget för stadsarkitekttjänst vilken var vakant under våren. et inom Mark och planering är - 117 tkr, avvikelsen beror på att intäkter för planuppdrag är lägre än budget. Inom fastighet är resultatet +3 mnkr efter augusti, kostnader för el och värme är låga jämfört mot periodbudget vilket är normalt efter sommarmånaderna. Även viss del av hyresintäkterna är inte periodiserade vilket också bidrag till det positiva resultatet. En osäkerhetsfaktor inom fastighet är kostnaden för el då priserna ökat i och med nytt avtal. et inom Teknik är -3,4 mnkr efter augusti. Verksamhetskostnader inom gata- och parkenheten är höga jämfört mot budget för perioden, på grund av reparation av maskiner. Upparbetade kostnader om 360 tkr för en rivning är inräknad i resultatet för perioden. Prognosen för är ett underskott om 1 mnkr inom gatu- och parkenheten. Kostnad för vinterväghållning efter augusti 5,8 mnkr vilket är ca 300 tkr högre än årsbudgeten på 5,5 mnkr. Främst är det kostnaderna för löner som är höga jämfört mot budget. Kostnaden för jour samt beredskap har ökat inom vinterväghållningen, då ersättningen går ut utifrån schemaläggning. Övertidskostnad på grund av att det varit fler snöfall och oftare kväll och natt än 2018. 21
Uppföljning av treårsbudget, perioden 2017- Redovisning (tkr) i förhållande till budget Ingående balans Prognos Prognos 2017-4 388-1 000 3 388 Nämnden förde ett överskott om 705 tkr från föregående treårsperiod. 2017 redovisade nämnden ett överskott om 1,9 mnkr samt 1,8 mnkr för 2018. Prognos för är ett resultat om -1 mnkr inom Gatu- och parkenheten. I övrigt planeras inte överskottet tidigare år förbrukas i och med befarade underskott i andra nämnder. Period 2017-2022, Vinterväghållning Redovisning (tkr) i förhållande till budget Ingående balans Prognos Prognos 2017-2022 -4 968-2 000 0 Från och med 2017 tillämpas sexårsbudget för vinterväghållning, resultaten för de första två åren har varit negativa och nämnden går in i med ett underskott för snöröjning om totalt 5 mnkr. 22
Investeringskostnader Investeringar tkr Utfall jan-maj Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Beställda projekt Nobelhallen anslutande mark 1 297 1 333 1 333 0 0 Attraktivt E18 185 685 2 500 1 815 1 815 Strandpromenaden/Boforsudden 0 200 1 500 1 300 1 300 Björkbornsbron 0 0 5 000 5 000 5 000 Centrumutveckling 2 250 9 900 9 900 0 0 Åtgärder i ÖP 0 500 1 000 500 500 Belysning Kilsta IP 0 0 1 000 1 000 0 Inköp bilar 6 380 7 220 7 220 0 0 Kvinnohus 44 200 8 500 8 300 8 300 Ny entré biblioteket 0 0 10 000 10 000 0 Ny förskola - öster 40 500 20 000 19 500 19 500 Soprum enl avfallsplan 0 75 150 75 75 Varumottagning och lastkaj 0 175 350 175 175 Diskinlämning skolor 0 50 100 50 50 Nytt klubbhus Rävåsens IK 82 200 10 400 10 200 10 200 Botorp ridanläggnig 402 1 900 1 900 0 0 Hiss kulturskolan 86 700 1 700 1 000 1 000 Kylrum Lunnedet 299 300 500 200 0 11 065 23 938 83 053 59 115 47 915 Årets ram Förvaltningsgemensamma 685 1 000 1 000 0 0 Reinvestering lokaler 5 170 20 310 21 860 1 550 1 500 Reinvestering gator/maskiner 4 321 14 779 15 782 1 003 965 Konstnärlig utsmyckning 266 266 1 517 1 251 1 251 10 441 36 355 40 159 3 804 3 716 Beställda projekt 2018 Moderna lärmiljöer 553 3 000 22 350 19 350 19 350 Allvädersbanor Nobelstadion 28 200 2 410 2 210 2 210 Golv omklädningsrum Strandbadet 589 1 300 1 300 0 0 Hoppgropsanläggning Stråhallen -137-199 -199 0 0 Produktionskök 799 20 800 25 800 5 000 5 000 Ridhuset 74 741 741 0 0 Soprum enl avfallsplan 45 150 150 0 0 Varumottagning och lastkaj 0 350 350 0 0 Karlbergshallen 3 714 14 240 16 240 2 000 2 000 5 665 40 584 69 143 28 560 28 560 Projekt från tidigare år Projekt fastighet 4 276 6 152 7 177 1 025 1 000 Projekt gata/park 845 5 548 5 548 0 0 Övriga projekt 186 637 637 0 0 23
Investeringar tkr Utfall jan-maj Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Förskolan Kartografen 6 398 7 000 2 527-4 473 0 11 704 19 337 15 890-3 448 1 000 Omsättningstillgångar Försäljning mark/fastigheter -237-237 0 237 0 Aggerudsviken detaljplan 61 1 000 0-1 000 0 Exploatering -2 898-5 385 0 5 385 0-3 074-4 622 0 4 622 0 Delsum. 1 (Inom budget) 35 802 115 591 208 244 92 653 81 190 Naturreservat Fuxboudden -300-2 995 0 2 995 0 VA Villingsb./Ö Möckeln 1 264 1 239 0-1 239 0 Delsum. 2 KF 2011-06-21 134-135 964-1 756 0 1 756 0 Summa investeringsutgifter 36 765 113 835 208 244 94 409 81 190 års investeringsram uppgår till 204 mnkr, varav 62,5 mnkr är budgetmedel överförda från föregående år. en i och med delårsbokslutet är att ca 81 mnkr kommer att föras mot 2020, av dessa står ny förskola - Öster, nytt klubbhus Rävåsens IK samt moderna lärmiljöer för 49 mnkr. Projekten är i planeringsstadiet. Inom projekt Centrumutveckling utförs under hösten ombyggnad av Garvaregatan inklusive markvärme. Projektet löper på även 2020 med nya medel. Karlbergshallen beräknas stå klar under december, viss del av fakturering för byggnationen antas komma tidigt 2020. Produktionsköket beräknas stå färdigt i februari 2020, ca 5 mnkr av budget för projektet beräknas till 2020. I prognos för moderna lärmiljöer är de årgärder som planerats till hösten inräknade, samt projekteringskostnad för modernisering/rustning av Aggerudskolan och Skrantaskolan. Byggnationen av förskolan Kartografen är under färdigställande. Kostnaden för projektet är dyrare än ursprunglig budget, tillfälligt flyttas budget från moderna lärmiljöer, nämnden har äskat 7,5 mnkr för 2020 för att täcka underskottet. 3 mnkr har äskats 2020 för att täcka kostnader för parkering. Tomtförsäljning av bostadsområdet Äspenäs pågår. Naturvårdsverket har fattat beslut om markåtkomstbidrag för det nybildade naturreservatet Fuxboudden, bidraget motsvarar 50 % av marknadsvärdeminskningen. 24
Internkontrollområden Följande två områden är föremål för samhällsbyggnadsnämndens internkontroll : 1. Rutiner för skötsel och tillsyn av ventilation på kommunala förskolor Under kommer följande kontrolleras: - att rutiner för skötsel och tillsyn finns och att de efterlevs - att obligatorisk ventilationskontroll genomförs enligt gällande regler och lagar - att ventilationsfilter byts enligt rutin Kontrollen genomförs genom intern granskning av rutiner och efterlevnad av rutiner. 2. Utomhusmiljö på kommunala förskolegårdar Under kommer följande kontrolleras i utomhusmiljön på kommunala förskolegårdar: - om risk att överskrida Naturvårdverkets riktvärden för buller från väg- och spårtrafik på skolgård föreligger - om risk att överskrida miljökvalitetsnormer eller miljökvalitetsmål för vissa luftföroreningar föreligger Kontrollen kommer att ske genom att mätning av luftföroreningar och buller på ett urval av förskolegårdar som utifrån lokalisering och geografiska förutsättningar bedöms vara mest utsatta. Planering och genomförande av kontrollen kommer att ske i samarbete med Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Örebro. Internkontrollen återrapporteras i samband med årsredovisningen. 25
Uppföljning uppdrag från kommunfullmäktige Uppdraget i korthet Beslutad tidplan Status 31 augusti Tillägg i investeringsbudget med engångsbeloppet 15 mnkr till SBN för asfaltering Redovisning av genomförda åtgärder ska redovisas till KF senast oktober Projektet är slutfört och kommer att slutredovisas i SBN vidare upp till KF under hösten. Tillägg i investeringsbudget med engångsbeloppet 30 mnkr till BUN och SBN för att förbättra lärmiljöerna i grund- och förskola. Redovisning av genomförda åtgärder ska redovisas till KF senast oktober Samhällsbyggnadsförvaltningens och skolförvaltningens förberedelsearbete hösten 2018 och våren Status prioriterade objekt: Aggerudsskolan: Utredning är klar och upphandling pågår. Arbete planeras vara klart till höstterminen 2020. Stora delar av skolan rustas/moderniseras. Preliminär kostnad: 11 000 000 (osäker) Skrantaskolan: Utredning pågår. Det största behovet skolan har är att få till ytterligare en stor sal utöver aulan för så kallad storsalsundervisning. Kostnadsförslag är under framtagande. Österledsskolan: Utredning påbörjad. Övriga objekt: Upprustning av utemiljön vid Myrans förskola, prel. 1,3 milj Upprustade och moderniserade skolbibliotek på Aggerud och Stråningstorp; 280 tkr Upprustningsinsatser på grundsärskolan: prel. 400 tkr 26
CEMR-områden Samtliga nämnder har sedan september 2018 i uppdrag av kommunfullmäktige att arbeta med av nämnden beslutade områden inom Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, så kallad CEMR-deklarationen. CEMR står för Council of European Municipalites and Regions. Prioriterade CEMR-områden som nämnden beslutat om: Säkerhet och trygghet (område 21 i CEMR-deklarationen) Område 21 - Säkerhet och trygghet handlar om att kvinnor och män, dels pga. av olika förpliktelser och livsstilar kan drabbas av olika trygghetsproblem. Därför behöver t ex statistik analyseras utifrån genusperspektiv, liksom strategier, program och insatser behöver anpassas för att öka både kvinnors och mäns säkerhet och trygghet. Stadsplanering och lokal planering (artikel 25 i CEMR-deklarationen) Område 25 - Stadsplanering och lokal planering handlar om att inse vikten av att utveckla den fysiska planeringen så att förverkligenade av rätten till jämställdhet på lokal nivå i högra grad ska uppnås. Detta innebär bland annat att kvinnors och mäns särskilda behov behöver beaktas vid all planering förbereds det fortsatta arbetet för nämnden utifrån de valda CEMR-områdena. Bland annat ska valda områden tydliggöras i Mål och budget där även indikatorer ska definieras. Förvaltningen ska även se över lämpliga aktiviteter för att nå målen i sin verksamhetsplan. Uppföljning och analys sker i del- och årsrapport. Hösten genomförs jämställdhetsutbildning där ett antal förtroendevalda och medarbetare ska delta. 27