UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD Allmänt T illståndshavaren är huvudansvarig för säkerheten på anläggningen. I Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) )finns bestämmelser om skyldighet för ägare, tillståndshavare eller innehavare av byggnader eller andra anläggningar att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. I miljöbalken finns bestämmelser avsedda att förebygga andra skador än sådana som kan uppkomma genom brand eller explosion vid hantering av brandfarliga eller explosiva varor. Bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare och arbetstagare att vidta skyddsåtgärder mot skador som kan uppkomma genom brand eller explosion vid hantering av brandfarliga eller explosiva varor finns i arbetsmiljölagen (AML) Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffning av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information. Enligt Boverkets byggregler skall en brandskyddsdokumentation upprättas vid ny- om- och tillbyggnad. Av dokumentationen skall framgå förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning. Dokumentationen bör redovisa i byggnaden ingående komponenters brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand och i förekommande fall beskriva de brandskyddstekniska installationerna och innehålla en plan för kontroll och underhåll. Ett sätt att nå målet kan vara att utnyttja de i denna handbok förekommande kontrollplaner, checklistor och anvisningar och införa en fördjupad internkontroll med schemalagd uppföljning av denna. Det är av avgörande betydelse att tillståndshavaren organiserar det systematiska brandskyddsarbetet så att risker med hanteringen blir belyst på ett tillfredsställande sätt för både anställda och kunder. Vid genomförandet av detta tar tillståndshavaren fram en för anläggningen anpassad organisationsplan och till denna anpassade befattningsbeskrivningar och fastställer dessa efter genomgång med berörda. SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE (SBA) Börja det systematiska brandskyddsarbetet med att upprätta en brandskyddspolicy. Sätt upp följande som mål: Vi skall ha: Aktivt ledarskap för brandskyddsarbetet En brandskyddsorganisation Planerad utbildning för brandskydd Brandskyddsregler En brandskyddsbeskrivning Drift- och underhållsinstruktioner för brandskyddet Kontrollsystem för brandskyddet Uppföljningsrutiner för brandskyddet. Under arbetes gång finner Ni snart att mycket av det som krävs i ett systematiskt brandskyddsarbete redan finns i denna handbok så därför kan Ni snart komma igång med arbetet. Det första Ni gör är att upprätta en brandskyddsorganisation. Deltagare i organisationen måsta få ett brandskyddsmedvetande för att kunna ta egna initiativ och medverka till en väl brandskyddad verksamhet. Därför måste alla ges tillfälle till lämplig utbildning. Efter utbildningen skall medarbetarna: Förstå företagets brandskyddspolicy Kunna identifiera möjliga brandrisker Känna till hur utrymning från byggnaden sker Kunna larma räddningstjänst Kunna förhindra brandspridning Kunna handha släckutrustning Sida 1 av 7
BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE Målet är att brandskyddsansvarig föreståndare skall ha den kunskap som erfordras för att regelverkens krav skall anses vara tillgodosett. Den första informationen om detta ansvar förmedlas i utbildningstillfällen som arrangeras av olika branschorganisationer. Kompetens som kan sägas tillfredsställa regelkraven vinner dock föreståndare och övrig personal genom att under det dagliga arbetet med drift av anläggningen, samtidigt bedriva en fortlöpande planlagd internutbildning. Företagets mål för t.ex. en nyanställd är att denne skall finna sig väl tillrätta och stanna i företaget. En god start ger en bra grund för det. I den goda starten ligger inte bara att man skall informeras om hur arbetet skall göras och det ansvar man åtar sig, utan även information om de risker som finns i arbetet. En bra introduktion innehåller även hjälp i starten så att den nyanställde får en god kontakt med sina arbetskamrater och kan känna sig accepterad och nyttig. Introduktionen börjar redan första arbetsdagen och om det finns särskilda risker i arbetet kan kanske introduktionen börja med att den nyanställde får genomgå kurser i riskhantering för just det arbete som han är satt att utföra och då i första hand räddningstjänsternas kurser för Brand och Räddning i vilket följande ingår Brandtriangeln: Brandfarlig vara: Brandförlopp: Brandgaser: El-risker Brand i kläder: Handbrandsläckare: Praktik: vad krävs för att det skall brinna? brandfarliga vätskors egenskaper, hur hanterar man ett utsläpp av brandfarlig vätska vid en riskkälla? hur utvecklas en brand? Hur lång tid har man på sig för att sätta sig och andra i säkerhet vad finns i röken? Hur sprider sig röken? Hur skall man agera? vad händer om brand uppstår i el-utrustning? Hur skall man agera? hur skall man bekämpa brand i kläder? Hur tar man omhand en brännskadad? hur använder man en handbrandsläckare? Vilken handbrandsläckare är lämplig att ha i olika brandscenarios? släckning av brand vid olika riskkällor som lossningsplats, mätarskåp, brand i personbil, i rökfyllt rum. Sprängning av gasol- och aerosolburkar. Till sin hjälp i introduktionsfasen kan man ha nytta av en checklista som man själv upprättar utifrån de förhållande som gäller för just denna nya anställde. Checklistan är en mall som kan vara till hjälp. Sida 2 av 7
Checklista vid Systematiskt Brandskydds Arbete (SBA) CHECKLISTA Berätta om företaget, affärsområde, policy, målsättning, organisation, personal, ägare. Administrativa rutiner som arbetstider, raster, semester och övrig ledighet, löner, sjukfrånvaro, företagshälsovård Gör en rundvandring i lokalerna, visa utrymningsvägar och brandbekämpningsutrustning, transportvägar, personalutrymmen med toaletter o.dyl. Informera om rökförbud och utrymmen där rökning är tillåten. Presentera arbetskamrater och närmaste chef Visa riskerna i arbetet t.ex. brand- och explosionsrisker vid hantering av brandfarliga vätskor, risker för belastningsskador, olycksfall, rån, produkter. Ge information om hur man skyddar sig och redogör för de utbildningar som företaget sponsrar. Visa de speciella arbetsuppgifter som arbetstagaren är ansvarig för där ett felaktigt handlande kan rendera i straffrättsliga påföljder. Dela ut arbetskläder som arbetsgivaren tillhandahåller. Redovisa personlig skyddsutrustning och informera om hur den används Visa var förstahjälpen-utrustning finns, förbandsutrustning, ögondusch m.m. Visa hur olika sorters avfall skall hanteras, speciellt miljöfarligt avfall. SAMORDNING AV ARBETSGIVARANSVAR Samordning av arbetsgivaransvar vid tillfälliga arbeten på anläggningen som ej hör till den dagliga driften regleras av arbetsmiljölagens 3:e kapitel och 6 där det sägs att När två eller flera samtidigt driver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, skall de samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden. Var och en av dem skall också se till att han inte genom sin verksamhet eller sina anordningar på det gemensamma arbetsstället utsätter någon som arbetar där för risk eller ohälsa eller olycksfall. Exempel på vad som ingår i samordningsansvaret: - Identifiera de risker som kan förekomma. - Besluta om hur berörd personal skall informeras om risker och skyddsåtgärder och följa upp att givna instruktioner följs. - Besluta och informera såväl den egna personalen som personal från andra företag om vilka säkerhetsföreskrifter som skall gälla före, under och efter arbetenas genomförande. - Informera och klargöra vem som står för skyddsanordningar på arbetsstället under olika arbetsoperationer och moment. - Ta fram tidplaner för de olika arbetsmomenten, så att de inte skapar risker för varandra, exempelvis arbete i cisterner samtidigt som tankfordonslossning. - Se till att personalutrymmen och sanitära anordningar finns i erforderlig omfattning på arbetsstället. Föreståndarhandboken kan vara lämplig att använda som handbok vid samordningsmöten. Sida 3 av 7
BEHOVET AV ETT SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Det går ofta inte att värdera brandskyddet på en anläggning för brandfarlig vara om man bara ser på de enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn och därför är det av mycket stor vikt för brandsäkerheten att ägare och innehavare av byggnader och andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna. Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder fungerar ger inte besked om hur brandskyddet fungerar mellan kontrollerna. Ett gott brandskyddsarbete behöver därför bedrivas systematiskt och kontinuerligt och baseras på kännedom om vilka brandrisker som finns. Att brandskyddsarbetet bedrivs systematiskt och kontinuerligt innebär också att de nödvändiga kunskaperna kan underhållas och utvecklas. Behovet av regelbunden uppdatering styrs av den verksamhet som bedrivs inom byggnaden eller anläggningen och hur denna utvecklas och förändras. Behov av kommunikation finns i första hand med dem som äger, innehar eller vistas på objektet och i andra hand med de myndigheter som utför brandsyn eller annan tillsyn. Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och innehavare fortlöpande bör bedöma brandriskerna och identifiera de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns. Det systematiska brandskyddsarbetet bör genomföras tillsammans med dem som berörs av det. KONTINUERLIGT SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Det räcker inte med att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Avgörande är vad som i praktiken åstadkoms för att upprätthålla och förbättra brandskyddet. Dokumentationen är ett hjälpmedel och en kunskapskälla som används för styrning och vägledning av det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation enligt byggreglerna kan den dokumentationen tjäna som grund även för det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. När byggnaden tas i bruk och används kompletteras dokumentationen från byggskedet med uppgifter om den verksamhet som bedrivs i byggnaden, de förändringar som görs och den organisation som finns för brandskyddet. DOKUMENTATION AV BRANDSKYDDET För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. I dokumentationen bör finnas en beskrivning av byggnaden/byggnaderna och dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för brandskyddet. Dokumentationen sammanställs av personer inom den egna verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov kan dock extern hjälp behöva anlitas. I de fall flera ägare eller innehavare verkar inom en byggnad eller anläggning, upprättas en dokumentation för varje enskild verksamhet. I dessa fall görs dessutom en sammanställning över de sammantagna riskerna och det övergripande brandskyddet. Dokumentationen förvaras där den berörda verksamheten bedrivs och den skall finnas tillgänglig vid brandsyn. Den uppdateras regelbundet och vid behov. Inom varje verksamhet skall finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. Sida 4 av 7
DOKUMENTATIONENS INNEHÅLL Brandskyddsdokumentation innehåller följande: Generell beskrivning av byggnaden. Beskrivningen visar byggnadens läge, utformning och i vissa fall ingående byggmaterial. Förvaringsplatser för fabriksförslutna brandfarliga vätskor finns beskrivna avseende brandteknisk avskiljning och utmärkta på fastighetens situationsplan. Generell beskrivning av verksamheten och dess risker. Beskrivningen visar i text och på en skiss var olika verksamheter bedrivs i objektet för att det skall kunna vara möjligt att följa hur riskerna förändras. Ansvarsfördelning för brandskyddet. Organisation och instruktioner för ansvar, kontroller och underhåll, samt organisation och instruktioner vid brand redovisas särskilt (se kap 7) Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder. Byggnaders och installationers utformning och funktion och hur de förväntas hanteras vid en eventuell brand. De vanligaste tekniska brandskyddsåtgärderna redovisas i checklistan nedan. Beskrivning av förutsättningar för att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten utföra en räddningsinsats i verksamheten. Plan för utbildning och övning, med uppgifter om vilka som ska övas/utbildas, typ av övningar/utbildning och hur ofta de ska ske finns. Underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder med uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som avses och hur ofta de ska ske finns. Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder. Skriftlig dokumentation av utförd egenkontroll, exte kontroll och eventuella planer på åtgärder finns dokumenterade. För förklaring av bygg- och brandskyddstermer hänvisas till Plan- och byggtermer 1994, Tekniska nomenklaturcentralen Genomförd utbildning och övning. Skriftlig dokumentation görs över genomförd utbildning och övning. Rutiner för information till hantverkare, besökare m.fl. som kan påverka eller beröras av brandskyddet i sådan utsträckning att riktad information behövs finns. Tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor och andra tillstånd som rör brandskyddet eller är beroende av brandskyddet finns Genomförda och planerade förändringar i organisationen, byggnaden eller verksamheten och som påverkar brandskyddet framgår av dokumentationen. Revision av dokumentationen. Av dokumentationen framgår hur, av vem och med vilka intervaller dokumentationen utvärderas, följs upp och revideras. CHECKLISTA ÖVER VANLIGA TEKNISKA BRANDSKYDDSÅTGÄRDER 1 Utrymningsvägar 2 Brandceller 3 Nödbelysning 4 Dörrar i brandcellsgräns 5 Dörrar i utrymningsvägar 6 Brand- och utrymningslarm 7 Släcksystem 8 Brandgasventilation 9 Skydd mot brand - och brandgasspridning via ventilationssystem 10 Räddningsvägar 11 Stigarledningar 12 Brandskydd av bärande stomme 13 Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad 14 Brandtätningar 15 Ytskikts brandklass Sida 5 av 7
CHECKLISTA ÖVER ORGANISATORISKA BRANDSKYDDSÅTGÄRDER 1. Ansvarsfördelning 2. Utbildning 3. Information 4. Övningar 5. Instruktioner och rutiner 6. Service och underhåll 7. Kontrollplaner och dokumenthantering TILLSYN OCH KONTROLL Tillsyn och kontroll av brandskyddet åligger alla och en var, enskild som företag. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) utövar dock räddningstjänsten kontroll av brandskyddet hos de som har sådan verksamhet att detta anses nödvändigt. I vissa fall sker detta genom kontroll av den dokumentation som verksamhetsutövare skall redovisa till dem. Men räddningstjänsten gör inte besök annat än om det föreligger särskilda omständigheter. Verksamhetsutövaren/ägaren åläggs att genomföra regelbundna ronderingar med en av räddningstjänsten godkänd kontrollplan som grund. När kontrollplan med ronderingsschema och journaler används uppfyller man behovet av brandskyddsdokumentation vad avser det systematiska brandskyddskontrollen. Under arbetet med ronderingar noteras de förändringar som sker. Enligt LBE skall dock kommunen göra tillsyn av hantering av brandfarlig vara. Därför kommer räddningstjänsten att även fortsättningsvis att göra besök på platser där sådan hantering pågår. Vid tillsyn prövas behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet. Denna prövning omfattar även en bedömning huruvida ägaren eller innehavaren har tillräcklig kunskap om objektets risker och dess brandskydd samt om det finns behov av nödvändigt underhåll av brandskyddet. Sida 6 av 7
Den skriftliga dokumentationen kontrolleras med avseende på verksamhetens innehåll, omfattning och inriktning. Verksamhetsutövaren skall kunna redogöra för sitt brandskydd med stöd av sin dokumentation, och detta prövas således vid tillsynen. Tillsynen kan omfatta en stickprovskontroll av vidtagna brandskyddsåtgärder i jämförelse med dokumentationen. I de fall det anses att det föreligger särskilda omständigheten kan en dialog vara lämplig, med avseende på såväl förebyggande åtgärder mot brand som åtgärder i händelse av inträffad brand. Tillsynsmyndighetens behov av dokumentation av brandskyddet är dock inte styrande för det systematiska brandskyddsarbetet. En tillsynsförrättare har dock straffrättslig rätt att få del av de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen både enligt LSO som LBE. Med hänsyn till att den kommunala nämnden för räddningstjänst är tillsynsmyndighet är det inte lämpligt att denna myndighet åtar sig att utföra dokumentationen. Sida 7 av 7