Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.

Relevanta dokument
Mål för ett hållbart Järfälla

Fem förslag har blivit ett

KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Är Bus Rapid Transit något för Örebro?

Samrådsredogörelse. Ditt Järfälla. ÖP Järfälla nu till Godkänd av kommunfällmäktige

Regionala utvecklingsnämnden

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Kävlinge kommuns Översiktsplan 2010


8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Strukturbild för Skåne

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Johanna Hellsten. Samhällsplanerare. Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun,

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

INLEDNING. NOVEMBER 2013 UTSTÄLLNINGSHANDLING Järfälla - nu till 2030 ÖVERSIKTSPLAN 1

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN ) KS/2015:252

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

Svar angående förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige Västsvenska paketet

Uppdrag till Västtrafik

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Vi växer för en hållbar framtid!

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förstudierapport för utökat planområde för detaljplan Skorstenen

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

Guide till HELSINGBORG

Dnr Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm

Resvane- undersökning 2013

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

Busstrafik på Storsvängen i Karlstad

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

Att leva och bo i Holmsund-Obbola - med sikte på invånare. Vision 2020 Holmsund-Obbola KDN

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Kv Tjädern (Sofieberg)

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Underlag och nyttoanalys inför Sverigeförhandlingen

Plats och tid för Rådasjön (fd A-rummet), kommunhuset, Mölnlycke sammanträde måndagen den 16 februari 2015 kl 16.00

Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Presentation 24 September 2008 Stenerik Ringqvist, projektledare K2020 K2020

Miljöhandlingsplan för Farsta stadsdelsnämnd

KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan

UTVÄRDERINGSRAPPORT

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

Remissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen.

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen

Lägesuppdatering 2015

Transkript:

ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. de vi En står framtidsbild inför. En framtidsbild har tagits fram har tagits utifrån fram målen. utifrån ramtidsbilden som visar visar hur kommunen hur kommunen vill att vill mark- att mark och och vatten målen vatten ska ska utvecklas och och bevaras bevaras till till år 2030. år 2030.

RAMTDENS ÄRÄLLA Mål för ett hållbart ärfälla Översiktsplanens mål är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. em delmål har formulerats för att nå hållbarhetsmålet och möta de identifierade utmaningarna. Delmålen är utgångspunkt för styrning och uppföljning av kommunens lånsiktiga utveckling. Med sikte på en hållbar utveckling Målet för översiktsplanen är att ärfälla ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. Det innebär att vi måste hushålla med mark och vatten samt sträva efter balans mellan ekologiska, sociala, ekonomiska och rumsliga värden (se figur på motstående sida). Målet är formulerat med utgångspunkt i definitionen om en hållbar utveckling, det av riksdagen beslutade generationsmålet och det övergripande målet i ärfällas miljöplan. em delmål ger inriktning em delmål har formulerats för att nå hållbarhetsmålet och möta de utmaningar som beskrivs i föregående kapitel (se figur på motstående sida). Det första delmålet handlar om ärfälla ska erbjuda en varierad, upplevelserik och karaktärsfull byggd miljö. ärfällas bebyggelsestruktur har i princip vuxit fram sedan början av 1900-talet. Målet innebär att utveckla de många kvaliter som finns i bebyggelsen idag och samtidigt tillföra de ytterligare kvaliteter som efterfrågas. Att erbjuda levande och rika naturoch kulturmiljöer är det andra delmålet. Närheten till natur och rekreation är uppskattat i ärfälla. Att tillgängliggöra och förädla dessa värden är centralt för att kunna erbjuda en god livsmiljö. Det tredje delmålet är att ärfälla ska erbjuda en samhällsekonomiskt effektiv, robust och långsiktigt hållbar infrastruktur. Att förbättra möjligheterna att gå och cykla inom kommunen och ytterligare förbättra kollektivtrafiken är nödvändigt för ett hållbart resande. ler jobb är kärnan i det fjärde delmålet att ärfälla ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för utbildning, forskning och näringsliv. unskap, innovation och teknikutveckling är centrala komponenter för att öka antalet arbetsplatser i ärfälla. Det femte delmålet handlar om att erbjuda en attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla. Öppenhet, tolerans och och att alla känner sig inkluderade är grundläggande för trivsel och hälsa. ppföljning av mål och delmål Översiktsplanens mål anger inriktning för kommunens långsiktiga utveckling av den fysiska miljön och vad vi behöver sträva efter för att möta utmaningarna. Målen är orienterade mot de som lever och verkar i ärfälla och är utgångspunkt för styrning och uppföljning. ör att målen ska bli verkningsfulla måste de även vara uppföljningsbara. Därför har ett antal mätbara nyckeltal identifierats för varje delmål. Nyckeltalen anger vad som ska mätas över tid för att följa upp delmålen (se vidare i bilaga 2 ppföljningsmatris). Definitioner Mål Anger riktning för kommunens långsiktiga utveckling och vad kommunen behöver sträva efter för att möta utmaningarna. Nyckeltal Anger vad kommunen mäter över tid för att följa upp målen. ramtidsbild ommunens ställningstagande om ärfällas fysiska struktur år 2030 med syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för en hållbar utveckling. Se vidare om uppföljning i bilaga 2. Om du inte vet vart du ska gå, spelar det ingen roll vilken väg du väljer. r Alice i nderlandet, Carroll, L. 1865. 20 ÖVERSTSPLAN ärfälla nu till 2030 TSTÄLLNNGSHANDLNG NOVEMBER 2013

RAMTDENS ÄRÄLLA tmaningar Mål Ett hållbart ärfälla ärfälla ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. Det innebär att vi måste hushålla med mark och vatten samt sträva efter balans mellan ekologiska, sociala, ekonomiska och rumsliga värden. Delmål rbana kvaliteter Levande natur och kultur Smart infrastruktur unskapssamhälle ärfälla för alla ärfälla ska erbjuda en varierad, upplevelserik och karaktärsfull byggd miljö. ärfälla ska erbjuda levande och rika natur-, och kulturmiljöer. ärfälla ska erbjuda en samhällsekonomiskt effektiv, robust och långsiktigt hållbar infrastruktur. ärfälla ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för utbildning, forskning och näringsliv. ärfälla ska erbjuda en attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla. ramtidsbild Vägen dit att växa med kvalitet ärfälla år 2030 NOVEMBER 2013 TSTÄLLNNGSHANDLNG ärfälla - nu till 2030 ÖVERSTSPLAN 21

RAMTDENS ÄRÄLLA ramtidsbild 2030 ramtidsbilden är kommunens syn på hur ärfällas bebyggelsestruktur ska bevaras och utvecklas för att bli attraktiv och långsiktigt hållbar. Den ska vara en ledstjärna och beskriva en helhet för ärfällas framtid samt visa en fysisk struktur som ger förutsättningar att möta utmaningarna och nå målen. Vad är en framtidsbild? ör att veta i vilken riktning kommunen ska handla i nutid behövs en gemensam bild av framtiden. Med utgångspunkt i utmaningarna och målen har kommunen därför tagit fram en framtidsbild för ärfälla år 2030. ramtidsbilden ger vägledning för beslut om hur ärfällas mark- och vatten ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Den fysiska struktur som redovisas i framtidsbilden är utformad för att ge bästa möjliga förutsättningar för att leva och verka hållbart i ärfälla. ärfälla år 2030 ärfälla har år 2030 vuxit med kvalitet. En större befolkning innebär att kommunen har tagit ansvar för regionens tillväxt. Samtidigt har ärfällas värden vårdats och utvecklats. Barkarbystaden, centrala delar av akobsberg och Barkarby samt delar av Veddesta har en tydlig stadskaraktär. Stadsdelarna är på väg att växa samman till en tät och sammanhållen regional stadskärna. örutsättningarna för det kunskapsintensiva näringslivet är goda vilket innebär att dessa verksamheter har stärkts. Även service- och tjänstesektorn har vuxit i kärnan. allhäll har en mer stadsmässig karaktär. Det goda kollektivtrafikläget och närheten till grönska innebär att stadsdelen har utvecklats och förtätats. Områden mellan kommundelarna har utvecklats så att kommunen knutits samman. Nya småskaliga strukturer har vuxit fram samtidigt som stora områden har utvecklats med bibehållen karaktär. Ytkrävande och transportintensiva verksamheter har utvecklats i det nya verksamhetsområdet vid Rotebroleden. Verksamheter med skyltläge finns utmed E18. En kollektivtrafik av hög kvalitet innebär att hela regionen upplevs nära. Trafiknätet har utvecklats och användningen av cykel och kollektivtrafik har ökat. ärfällas kommundelar har bundits ihop med kapacitetsstark kollektivtrafik. Stockholm Väst är en regional kollektivtrafiknod med effektiva kopplingar till andra regionala kärnor. Barkarbystaden har en bra koppling till det regionala vägnätet genom det nya läget på Barkarby trafikplats. Glest Alla i ärfälla har god tillgång till mötesplatser, kultur, fritid och rekreation. Tillgängligheten för ärfällaborna till kommunens natur, vatten och grönska har ökat och kvaliteten på dessa områden är hög. Naturreservatens värden har utvecklats inom de gränser som gällde år 2013. De prioriterade ekologiska landskapssambandens funktion och värden har säkrats. Det sammanhängande rekreationsstråket längs Mälaren är mycket uppskattat och välanvänt. tblick mot ärfälla år 2050 Stadsdelarna Barkarby, akosberg och Veddesta har vuxit samman till en stark regional stadskärna. Barkarby handelsplats och hela Veddesta har en tät och stadsmässig struktur och en blandning av bostäder och verksamheter. ärfälla har kopplats till omgivande kommuner genom ytterligare spårförbindelser. e 0,25 e 0,5 e 0,75 e 1,0 örtätningsområden rban/stadsmässig struktur iguren visar hur tätheten kan variera för föreslagna strukturer i framtidsbilden. Täthet anges med hjälp av exploateringstal (e). Exploateringstal definieras som sammanlagd bruttoarea delat med områdesarea. Tätt 22 ÖVERSTSPLAN ärfälla nu till 2030 TSTÄLLNNGSHANDLNG NOVEMBER 2013

RAMTDENS ÄRÄLLA rban/stadsmässig struktur örtätningsområden Områden med bibehållen karaktär Verksamhet Huvudsakligen verksamheter med möjlighet till urban struktur Verksamhet, möjlighet till bostäder vid eventuell flytt rban koppling Återvinningscentral Golfbana drottsplats ultur- och fritidsnod Aktivitets- och rekreationscentrum Rekreationsstråk Entré/koppling till natur rban park Prioriterade ekologiska landskapssamband Möte bebyggelse/natur SOLLENTNA Naturreservat Regionalt cykelnät apacitetsstark busstrafik Stombuss (markplan/tunnel) Spårbunden kollektivtrafik ärjeläge ärnvägsstation ärnväg ommunala huvudvägar och uppsamlingsgator Statligt vägnät (markplan /tunnel) Trafikplats ommungräns Se även beskrivande teckenförklaring på nästa sida.

rban/stadsmässig struktur örtätningsområden Områden med bibehållen karaktär Verksamhet Huvudsakligen verksamheter med möjlighet till urban struktur Verksamhet, möjlighet till bostäder vid eventuell flytt rban koppling Återvinningscentral Golfbana drottsplats ultur- och fritidsnod Aktivitets- och rekreationscentrum Rekreationsstråk Entré/koppling till natur rban park Prioriterade ekologiska landskapssamband Möte bebyggelse/natur Naturreservat Regionalt cykelnät apacitetsstark busstrafik Stombuss (markplan/tunnel) Spårbunden kollektivtrafik ärjeläge ärnvägsstation ärnväg ommunala huvudvägar och uppsamlingsgator Statligt vägnät (markplan /tunnel) Trafikplats ommungräns RAMTDENS ÄRÄLLA 24 Beskrivande teckenförklaring till framtidsbild 2030 rban/stadsmässig struktur Områden med urban bebyggelsestruktur vilket innebär en tydlig stadskaraktär, en genomsnittligt hög täthet, en blandning av funktioner och ett integrerat gatunät. örtätningsområden Områden med medeltät bebyggelsestruktur som binder samman, tillgängliggör och integrerar kommundelarna. unktionsblandning där tillgängligheten är god. Områden med småskalig bebyggelsestruktur och huvudsakligen bostäder i form av radhus, parhus och villor samt verksamheter som stödjer lokalsamhället. Områden med bibehållen karaktär Områden som utvecklats varsamt med bibehållen karaktär. Exempelvis områden där bostäder tillkommer med kompletterande upplåtelseformer. Verksamhet Verksamhetsområden lämpliga för ytkrävande och transportintensiva verksamheter som inte går att kombinera med bostäder i en tät stadsstruktur. Verksamhet med möjlighet till bostäder vid eventuell flytt Område för verksamheter men med möjlighet till bostäder vid eventuell flytt av verksamheterna. rbana kopplingar som överbryggar barriäreffekterna av Mälarbanan och E18. Huvudsakligen verksamheter med möjlighet till urban struktur Huvudsakligen verksamheter med möjlighet till urban struktur genom omvandling och förtätning. rban koppling Återvinningscentral Nya lägen för återvinningscentraler. Golfbana Befintlig golfbana. drottsplats Större idrottsanläggningar. ultur- och fritidsnod ultur- och fritidsnoder är platser med en eller flera funktioner som t.ex. mötesplats, bibliotek, samlings- och utställningslokaler. Aktivitets- och rekreationscentrum inom de gröna kilarna med en eller flera funktioner som t.ex. badplats, skidbacke och elljusspår. Entréer och/eller förbindelser till naturområden. Ekologiska landskapssamband som är prioriterade att bevara och/eller förstärka som spridningskorridorer mellan större grönområden. Aktivitets- och rekreationscentrum Rekreationsstråk Stråk viktiga för rekreation och för tillgänglighet till rekreationsområden. Rekreationsstråken är länkade till gångoch cykelvägnätet. Entre/koppling till natur rban park Högkvalitativa urbana parker med god tillgänglighet och medveten gestaltning. Prioriterade ekologiska landskapssamband Möte bebyggelse/natur Mötet mellan bebyggelse och natur som har en medveten gestaltning. denna gränszon är grönskan och bebyggelsen väl integrerade med varandra. ÖVERSTSPLAN ärfälla nu till 2030 TSTÄLLNNGSHANDLNG NOVEMBER 2013 Naturreservat Befintliga naturreservat. Regionalt cykelnät Cykelvägar av god standard som ingår i det regionala nätet. Bussförbindelser med hög turtäthet inom kommunen samt till angränsande kommuner längs vägar där bussarna prioriteras. Stombuss (markplan/tunnel) Regionala bussförbindelser med mycket hög kapacitet och turtäthet längs vägar där bussarna prioriteras. ärnvägsstation ärnvägsstationerna allhäll, akobsberg och Barkarby/Stockholm Väst. ärnväg Mälarbanan med fyra spår. apacitetsstark busstrafik Spårbunden kollektivtrafik Spårbunden kollektivtrafik med hög turtäthet och kapacitet. ärjelägen för båttrafik ärjelägen för båttrafik mellan målpunkter inom kommunen och till grannkommuner. ommunala huvudvägar och uppsamlingsgator Befintliga och nya vägar i kommunens huvudvägnät samt viktigare lokala uppsamlingsgator. Statligt vägnät (markplan/ tunnel) E18, E20 och länsväg 267. Trafikplats Befintliga och föreslagna trafikplatser. ommungräns