Dinosauriernas tid I serien Dinosauriernas tid återskapas en sedan länge utdöd tidsålder då förhistoriska jättar härskade över vår planet. Tack vare naturhistorisk forskning, modern datateknik och nya arkeologiska fynd har man lyckats återskapa den tid då jätteödlorna vandrade på jorden. Varje avsnitt skildrar de miljöer och invånare som bäst beskriver den utvalda tidsperioden. Serien erbjuder därför en fantastisk kunskapsbank för skolan att ösa ur. Seriens syfte - att skildra hur dinosaurierna levde en gång i tiden - att skildra varför dinosaurierna försvann och vilka spår de lämnat efter sig 1. Nytt blod Följ med 220 miljoner år tillbaka i tiden. Den vige och aggressive Coelophysis har lärt sig att jaga i flock och får den gigantiska köttätande Postosuchus på flykt. 2. Jättarnas tid Följ en nyfödd Diplodocus-hona som överlevt en attack av en Allosaurus för ca 152 miljoner år sedan. Ska hon lyckas överleva vuxen ålder... Produktion: BBCW ltd, England 3. Det grymma havet 149 miljoner år tillbaka i tiden samlas tusentals Ophthalmosaurushonor i det grunda korallhavet för att föda. Deras ungar måste ensamma överleva alla havets faror. Produktion: BBCW ltd, England
4. Under en jättes vingar Under den tidiga Kritperioden, ca 127 miljoner år tillbaka, påbörjar en Ornithocheirus den största flygande varelsen man känner till en resa från Brasilien till södra Europa för att hitta en partner. 5. Den tysta skogens andar Följ med till mitten av Kritperioden och se hur en flock Leaellynasauras överlever det extrema klimatet i de vidsträckta skogar som för miljoner år sedan täckte Antarktis - en plats där solen bara visar sig två månader under vinterperioden. 6. En dynasti går under För 65 miljoner år sedan verkade dinosaurierna mer kraftfulla än någonsin. Men stora miljö- och klimatförändringar gjorde att de ändå gick sitt öde till mötes. Dinosauriernas tid hur serien gjordes Följ med och ser hur skapandet av serien gick till. Möt forskare och filmskapare som alla samverkat till att återskapa och ge en så autentisk bild av dinosauriernas tid som möjligt. Filmens syfte - att skildra hur serien Dinosauriernas tid gjordes - att visa hur samarbetet mellan filmteamet och forskarna kunde leda till nya, värdefulla upptäckter Längd: 49 min Ämne: Praktiskt/Estetiskt; Media och film Dinosauriernas värld i ständig förändring Dinosaurierna levde på jorden under så många miljoner år att jorden hann förändra sitt klimat och utseende många gånger. Snustorra öknar avlöstes av grönskande slätter, och dessa förändringar präglade dinosauriernas liv. Jorden har alltid förändrats. Klimatet har växlat mellan kyliga och varma perioder, och kontinenterna har ständigt ändrat form. De har aldrig legat stilla utan befunnit sig på ständig vandring över jorden med en till synes oändligt låg hastighet, vilket är ungefär lika snabbt som våra naglar växer. Även en så omärklig fast kan dock under mycket lång tid skapa stora förändringar. Dinosaurierna härskade så länge att joren hann ändra utseende flera gånger. Hur kan man veta hur jorden såg ut? Geologer har räknat ut ungefär hur kontinenterna såg ut på dinosauriernas tid, bl.a. genom att undersöka jordskorpan på olika platser på jorden. Först bestämmer forskarna kontinentalplattornas ålder genom att mäta radioaktiviteten i jordskorpan. Därefter kan de avgöra hur plattorna låg för miljoner år sedan genom att mäta deras magnetiska fingeravtryck. Världen under trias, jura och krita När de första dinosaurierna dök upp mitt i trias för 230 miljoner år sedan, satt landmassorna ihop till en enda superkontinent, Pangea. Utanför Pangea sträckte sig två hav, bokstavligen från den
ena änden av världen till den andra. Klimatet var mycket varmt och blåsigt, och polerna saknade is och snö. De inre delarna av landet dominerades av extremt torra öknar, och värmen vållade problem för djurlivet. Många djurgrupper uppstod men försvann snabbt igen. I slutet av trias började Pangeas skorpa att rämna och de första kontinentalplattorna började driva ifrån varandra. Då trias var över och jura började, för 208 miljoner år sedan, erövrade dinosaurierna på allvar jorden. Det skedde samtidigt som klimatet blev fuktigare och ormbunkar och barrträd bildade täta skogar. Under krita växte Atlanten från ett smalt stråk till en ocean. Världshaven steg och stora delar av nuvarande Europa och Asien stod under vatten. Vattenmassorna nådde därmed sin högsta punkt någonsin 200 meter över dagens nivå. I denna miljö härskade dinosauriernas nära släktingar, svanödlorna och valödlorna. Högt uppe i luften befann sig svävande gigantiska flygödlor. Under slutet av krita påverkade kontinenternas stora vandring vindarna och havsströmmarna och temperaturen började falla. Det har sannolikt haft en förödande effekt på den hårfina balansen mellan jordens olika djurarter. Kanske har dessa klimatförändringar bidragit till dinosauriernas försvinnande, redan innan de utrotades för 65 miljoner år sedan sannolikt till följd av ett stort meteoritnedslag. Då krita led mot sitt slut var dinosaurierna försvunna och en ny era kunde inledas. Så såg jorden ut under Trias (248-208 miljoner år sedan) De första dinosaurierna dök upp på en enda jättekontinent som gick från pol till pol Pangea. Superkontinenten omgavs av Panthalassahavet och Tethyshavet. Klimatet var varmt och torrt, och många djurgrupper uppstod för att därefter snabbt försvinna. Krita (144 65 miljoner år sedan) Under krita var vattenståndet hela 200 meter över nutidens nivå. Nästan alla kontinenter var isolerade från varandra och började så smått att likna de kontinenter vi ser idag. I slutet av perioden blev klimatet kallare, och dinosauriernas tid började rinna ut. Dinosaurierna under Trias (248-208 miljoner år sedan) Under trias ser de första dinosaurierna dagens ljus, och med sin anpassningsförmåga tränger de undan urdäggdjuren. Den lilla rovdinosaurien Coelophysis trivs i värmen och torkan under trias och överlever som en effektiv jägare. Den får bland annat sällskap av den större Plateosaurus, som söker sin föda på 3-4 meters höjd. Medan dinosaurierna intar landbacken, erövrar flygödlorna luftrummet över de knastertorra slätterna. Jura (208 144 miljoner år sedan) Juratiden är jätteödlornas storhetstid. Det fuktiga klimatet får barrträd och ormbunkar att växa sig höga, och det samma gäller dinosaurierna. Aldrig någonsin har så stora djur gått omkring på jorden. Jättar som den tjugo ton tunga Diplodocus frossar på de jättelika bestånden av saftiga blad och vassa barr. Världshaven stiger och ger plats åt skräckinjagande rovdjur. Havets kungar blir de kanske 150 ton tunga svanödlor som kallas Liopleurodon. Krita (144 65 miljoner år sedan) Krittiden är dinosauriernas sista period, och konkurrensen mellan dem blir hela tiden allt hårdare. Växtätare som Ankylosaurus förskansar sig i pansar och plåtar, medan andra använder sig av spetsiga horn i kampen för överlevnad. Växtätarna fruktar spetstandade dråpare som Tyrannosaurus rex och Gigantosaurus, som är de största rovdjur som någonsin levt på land. Jura (208 144 miljoner år sedan) Under jura bröts Pangea upp av det hav som sedan blev Atlanten, och Nordamerika och Afrika var därmed åtskilda. Världshaven steg, klimatet blev fuktigare och dinosaurierna behärskade så småningom hela jorden.
5 000 miljoner år sedan Jorden bildas Första ryggradsdjuren uppstår i havet 520 miljoner De högre växterna erövrar land Första ryggradsdjuret på land Första kräldjuret på land TRIAS JURA Första dinosaurierna uppstår KRITA Första egentliga däggdjuret Sista dinosaurierna dör ut 425 miljoner 370 miljoner 345 miljoner 230 miljoner 140 miljoner 65 miljoner TRIAS (248-208 miljoner år sedan) Under trias ser de första dinosaurierna dagens ljus, och med sin anpassningsförmåga tränger de undan urdäggdjuren. Den lilla rovdinosaurien Coelophysis trivs i värmen och torkan under trias och överlever som en effektiv jägare. Den får bland annat sällskap av den större Plateosaurus, som söker sin föda på 3-4 meters höjd. Medan dinosaurierna intar landbacken, erövrar flygödlorna JURA KRITA (208 144 miljoner år sedan) Juratiden är jätteödlornas storhetstid. Det fuktiga klimatet får barrträd och ormbunkar att växa sig höga, och det samma gäller dinosaurierna. Aldrig någonsin har så stora djur gått omkring på jorden. Jättar som den tjugo ton tunga Diplodocus frossar på de jättelika bestånden av saftiga blad och vassa barr. Världshaven stiger och ger plats åt skräckinjagande rovdjur. Havets kungar blir de kanske 150 ton tunga svanödlor som kallas Liopleurodon. (144 65 miljoner år sedan) Krittiden är dinosauriernas sista period, och konkurrensen mellan dem blir hela tiden allt hårdare. Växtätare som Ankylosaurus förskansar sig i pansar och plåtar, medan andra använder sig av spetsiga horn i kampen för överlevnad. Växtätarna fruktar spetstandade dråpare som Tyrannosaurus rex och Gigantosaurus, som är de största rovdjur som någonsin levt på land.
Sanningen bakom skapandet av Dinosauriernas tid För att skapa Dinosauriernas tid har filmteam, datoranimatörer, dockskulptörer och forskare samarbetat för att på ett så sanningsenligt sätt som möjligt återskapa den tid då dinosaurierna levde. Med hjälp av både fakta (fossiler etc.) och kvalificerade gissningar har forskare lyckats ta fram ledtrådar till hur dinosaurierna levde i verkligheten. De mäktiga djuren lämnade bara efter sig relativt få vittnesbörd om deras många miljoner år på jorden. Fossila ben, fossila ägg, fotavtryck och t.o.m. fossila exkrementer är forskarnas enda fönster till dinosauriernas värld. Sedan den första dinosaurien hittades 1822 har paleontologerna försökt samla de olika fragmenten till en hel redogörelse om dinosaurierna. Vad är ett fossil? Fossil är spår av djur och växter som levde för länge sedan. De äldsta fossilena är 3,5 miljarder år gamla bakterier, Det finns flera olika sorters fossiler. Det kan bl.a. vara en hel organism som har blivit bevarad (t.ex. ett skelett), något som förstenats (t.ex. träd) eller fossil i form av avtryck från växter och djur (t.ex. fotavtryck). Hur bildas ett fossil? De flesta fossiler är dock inte hela djur eller växter. Det som blir fossiler är de hårda delarna, t.ex. ben och skal, eller ett avtryck av växten eller djuret. Det beror på att mjukdelarna på djuret oftast hunnit bli uppätna eller ruttna långt innan det blivit fossil. Så här kan det gå till: Det blivande fossilet fastar i t.ex. lera eller kåda innan det hunnit hårdna. Genom erosion vittrar bergen på jorden långsamt ned och sand och lera spolas ut i sjöar och hav, där det lägger sig på botten. Detta kallas att leran sedimenterar - den pressas samman och blir till sten (sedimentära bergarter). Sedimentära bergarter bildas under vattnet, och därför är det vanligare med fossiler från djur som levde i eller nära vatten. Bäst bevaras fossiler vid t.ex. Sydpolen eftersom klimatet där gör att döda djur och växter praktiskt taget blir frystorkade. Tyvärr är det dock så att de flesta av de växter och djur som existerade en gång i tiden aldrig har lämnat efter sig fossil. Hur mäter man ett fossils ålder? Man kan ta reda på hur gammalt ett fossil är genom att t.ex. undersöka vilket sedimentlager fossilet finns i. Ju djupare ned fossilet finns, desto äldre brukar det vara. I dag vet forskarna ungefär när vissa djur och växter fanns på jorden och tack vare det kan de använda dessa som referenser. Hittar man sedan ett annat fossil ett lager högre upp vet man att det fossilet inte är lika gammalt. Det finns även andra sätt att undersöka åldern på ett fossil mer exakt, t.ex. genom radioaktivitet. Vad är bra med fossiler? Tack vare fossiler kan man få upplysningar om hur jorden såg ut för miljoner år sedan och lära sig mer om evolutionen. Genom att t.ex. undersöka innehållet i magsäcken hos en nedfrusen mammut vet man ungefär vad den åt och hur den levde. Växtfossil talar om hur växterna såg ut och hur klimatet var. Man kan se hur kontinenterna flyttat sig om man upptäcker samma sorters fossil i olika världsdelar. Fiskfossil visar att det som idag är berg en gång var en havsbotten o.s.v. Ordförklaringar Fossil - petrifikat, förstening, lämning eller avtryck av en organism (eller spår av dess verksamhet, spårfossil) som begravts och bevarats genom naturens försorg. Ordet fossil kan också användas som adjektiv, t.ex. fossilt trä. Läran om de fossila organismerna kallas paleontologi. Paleontologi är vetenskapen om de fossila organismerna och deras utvecklingshistoria. Ämnet anknyter till både geologi och biologi. Utvecklingslära (evolution) - benämning på teorier och föreställningar om att naturen och människan gått igenom en ständig utveckling. Detta kan avse rent biologiska förhållanden och anknyter då till Darwins teori om arternas utveckling inom växtoch djurvärlden. Geologi - består av ett flertal underliggande vetenskaper. Historisk geologi befattar sig med jordens och de levande organismernas utveckling. I denna ingår paleontologi, som är studiet av fossila växter och djur bl.a. med hänsyn till deras uppträdande i tid och rum.
Nyckelord/Teman Jätteödlor Utdöd Storlek Gåta Fossil Evolution Historia Teknik Ledtrådar Klimat Förändring Meteoritnedslag Gåta Trias Jura Krita Aktiviteter före visning Diskutera i klassen/gruppen vad ni redan vet om dinosaurier. Tag fram ett A3-block och skriv upp alla nyckelord ni kan komma på. Dinosaurier har länge fascinerat människan. Hur många filmer kan du komma på titeln på som handlar om dinosaurier. Ta fram en världskarta. Titta på hur jorden ser ut idag, lägg särskilt märke till hur de olika kontinenterna ser ut. Fundera över hur världen kan ha förändrats under 5 000 miljoner år. Ta reda på vad fossil innebär. Vad är ett fossil? Vilka ledtrådar kan man få fram om dinosauriernas liv med hjälp av fossil? Aktiviteter efter visning Dela upp klassen i grupper à 4-5 personer. Återberätta filmen för varandra. Vad handlade avsnittet om? Slå upp orden fossil, paleontologi, utvecklingslära och geologi. Vad betyder de? Finns det några nära släktingar till dinosaurierna på jorden idag? Vilka är dessa i så fall? Ta reda på hur kontinenterna sett ut under trias, jura och krita (och hur de ser ut idag). Gör egna kartor och rita upp (ungefär) hur världen sett ut under dessa perioder. Avsluta med att göra en karta över hur världen ser ut idag och sätt upp alla kartorna bredvid varandra, med period och årtal. Vill ni kan ni göra modeller med hjälp av ballonger och papier-maché. Välj en period (t.ex. jura). Ta reda på mer om vad som utmärkte denna period och gör en utställning med bilder och text. Du kan även visa utställningen i form av t.ex. PowerPoint-presentation eller en hemsida på Internet. Samla ihop olika bilder på dinosaurier ni kan komma över. Skriv en kort faktatext om vart och ett av dessa och sätt upp dem på ett stort papper i den ordning de levde. Dela in er två och två. Fundera lite över dinosauriernas storlek och diskutera detta. Vad tror du kan vara bra respektive dåligt med att vara jättelik? Gör en egen tidslinje över dinosauriernas levnad, där du markerar de större förändringar som skett. Börja ca 5 000 miljoner år tillbaka i tiden och sluta med nuet. Ta reda på vad klimat egentligen innebär. Ta reda på vilka klimat som utmärkte trias, jura och krita. Hur ser klimatet i världen ut idag? Hur tror du klimatet påverkar levnadsförhållandena på jorden? Gör en klocka över utvecklingen, där du markerar hur länge dinosaurierna existerat och hur länge människorna funnits. Välj ut en av dina favoritdinosaurier och ta reda på mer om denna. Skriv en berättelse En dag i Dinos liv. Ta reda på hur paleontologerna arbetar med att försöka förstå hur dinosaurierna levde. Besök också gärna ett museum, t.ex. Naturhistoriska museet i Stockholm. Ta reda på mer om hur filmteamet gått tillväga för att återskapa miljöerna i Dinosauriernas tid. Vilka svårigheter och frågeställningar tror du man ställs inför? Vilka behöver man prata med för att komma fram till svaren? Ha en öppen gruppdiskussion och fundera tillsammans över detta skriv upp det ni kommer fram till på ett A3-block. Gör en bildutställning; Minnet av Dino, som visar hur en dinosaurie kan lämna spår ända tills idag.
Gör ett studiebesök på t.ex. en medieskola eller ett företag där man arbetar med filmproduktion i form av animationer (film, video, dataspel etc.). Ta reda på mer och se verkliga exempel på hur man arbetar med datorprogram, 3D-animationer, bluescreen-bakgrunder etc. för att göra artificiella miljöer och modeller. Tänk dig att dinosaurierna kom tillbaka. Diskutera i grupp vilka miljöer på jorden ni tror att de skulle kunna överleva i idag. Var skulle de trivas extra bra? Fundera utifrån miljö, väder, klimat etc. Litteraturtips Dinosauriernas tid, Tim Haines Dinosaurier jättarna från förr, Ian Jenkins Dinosaurier och deras liv, Steve Parker Dinosaurier : Upptäck vår fantastiska värld i bild och ord, ISBN 9177076893 Dinosaurier, ISBN: 3829047118 Dinosaurierna och dödens krater, Walter Alvarez Dinosaurier, Michael Benton Dinosaurieboken, Karin Danielsson Dinosaurier som du kan göra själv, Beatriz Flores Internetkällor http://www.bbc.co.uk/dinosaurs/ - BBC: s specialsajt om Dinosauriernas tid http://www.nrm.se/welcome.html.se - Naturhistoriska Riksmuseet http://diamant.geo.su.se/livets_historia_sb/pc_ fossils_traces.html - lär dig mer om livets historia http://www.nrm.se/virtexhi/mammsaga/welcome. html.se - Lär dig mer om mammutar http://www.umu.se/envarchlab/ealuinse.html - om fossiler på engelska http://www.kunskapsbanken.su.se - Universitetets kunskapsbank http:/www.skolverket.se Skolverkets hemsida (med bl.a. länkskafferiet) http://www.mamma.com samordnande söktjänst http://www.altavista.com söktjänst http://www.filmo.se Källa till delar av faktamaterialet: Dinosaurierna återuppstår, bilaga till nr 2/2201 av Illustrerad Vetenskap, framtaget i samarbete med BBC.