93e mötet med IMOs Council

1 (9) Staben Handläggare direkttelefon Johan Franson, 011-19 11 51 050202-04-17358 Ert datum Er beteckning 93e mötet med IMOs Council Rubricerade möte hölls mellan den 15 och 19 november 2004 i IMOs byggnad i London. Mötet leddes av Councils ordförande kapten Diaz- Monclus, Venezuela. Den svenska delegationen bestod av Jan-Olof Selén, Sjöfartsverket (delvis), Kent Blom, SIDA (delvis) och Johan Franson, Sjöfartsverket. För mötet gällde bilagda dagordning. Numreringen nedan ansluter till punkterna på dagordningen. I denna rapport behandlas inte allt, som avhandlades vid mötet, utan det som bedömts vara av svenskt intresse. För en fullständig redovisning av de beslut, som fattades, hänvisas till Summary of Decisions, som återges i C93/WP.2 med addenda. Dessa finns att tillgå på Sjöfartsinspektionens internationella sekretariat. 3. Report on the status of the Convention and membership of the Organization IMO hade i början av september 2004 164 medlemmar och 3 associerade medlemmar, varav en var Färöarna. Den ändring av konventionen, som utgör grunden för IMO och dess verksamhet, varigenom Facilitation kommittén skulle institutionaliseras, har numera tillträtts av 86 stater. 108 stater behövs för att konventionsändringen skall träda i kraft. FAL-kommittén arbetar, som om den vore institutionaliserad, och detta börjar framstå som besvärande. Sverige har tillträtt ändringen av konventionen. Cook Islands önskar bli medlem av IMO. Eftersom Cook Islands inte helt uppfyller kraven på en medlemsstat krävs samtycke av en kvalificerad majoritet av IMOs medlemmar. 54 stater, däribland Sverige, har lämnat sitt samtycke. Ytterligare 57 behövs. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 601 78 NORRKÖPING Östra Promenaden 7 011-19 10 00 011-10 19 49 inspektion@sjofartsverket.se

2 (9) 4. Report on the status of conventions and other multilateral instruments in respect of which the Organization performs functions, including the 1993 Torremolinos Protocol Under denna dagordningspunkt redovisades ratificeringsläget för alla de konventioner, som utarbetats inom IMO. Redovisningen finns att tillgå i IMOs dokumentation. Den publiceras minst en gång per år. Vissa av de punkter, som togs upp, bör redovisas här. IMOs generalsekreterare sade att man räknat ut att en konvention eller konventionsändring, som inte faller under tacit acceptance proceduren, träder i kraft efter i genomsnitt 6,3 år. Detta må förefalla vara en lång tid men är det förmodligen inte i jämförelse med resultatet hos andra FNorganisationer. 1993 års protokoll till Torremolinoskonventionen, som reglerar fiskefartygs säkerhet, är ett sorgebarn. Fiskefartyg är de fartyg, som internationellt sett har sämst säkerhet. Deras säkerhet skulle avsevärt förbättras om konventionen trädde i kraft och tillämpades. Sverige har tillträtt protokollet. Antalet fiskefartyg med en längd överstigande 24 meter, för vilka protokollet är avsett att gälla, har uppskattats till mer än 56 000. Av dessa torde hälften finnas i Kina. Generalsekreteraren har frågat 153 medlemsstater om vilka synpunkter de har på protokollet och fått svar från 45, däribland Sverige. De flesta stater, som svarat, har inte svarat i sak. Säkerheten hos de större fiskefartygen är så dålig att något borde göras. Av formella skäl kan protokollets ikraftträdandebestämmelser inte ändras. Alternativen är då i stället att arbeta fram en ny konvention eller hoppas på att diskussionen om betydelsen av att protokollet träder i kraft skall leda till att ett tillräckligt stort antal stater tillträder den för att den skall träda i kraft. Den senare vägen valdes. För fullständighetens skull bör sägas att EUs fiskefartygsdirektiv bygger på Torremolinosprotokollet, vilket innebär att europeiska fiskefartyg tekniskt fyller säkerhetskraven i protokollet. Alla EU-stater har emellertid inte tillträtt protokollet. I samband med diskussionen om Torremolinosprotokollet togs också frågan upp om hur tonnaget räknas när man skall besluta om en konvention skall anses ha trätt i kraft. Normalt skall ett visst antal stater, som representerar en viss procent av världshandelsflottan, ha anslutit sig till en konvention eller avstått från att reservera sig mot en ändring (om tacit acceptance proceduren tillämpas) för att ett ikraftträdande skall ske. Några stater ifrågasatte om inte tonnage räknas dubbelt. I många fall är ett fartyg grundregistrerat i ett land men bare-boat registreras sedan i ett annat land. Var räknas fartyget

3 (9) höra hemma? IMO godtar den beräkning av tonnage under olika flaggor som Lloyd s Register/Fairplay publicerar. Det framstod under diskussionen som oklart om en dubbelräkning sker. Det noterades också att detta kan påverka de avgifter medlemsländerna är skyldiga att betala till IMO. Det troliga är att det är i det land fartyget är grundregistrerat, som skall tillgodoräknas fartygets tonnage. Under denna dagordningspunkt diskuterades också införandet av ISPSkoden. En grundligare diskussion av detta kommer troligen att ske vid MSCs möte i december i år. Världshandeln har inte störts av införandet av koden. Vissa områden i världen, framförallt Afrika, har haft mindre framgång i införandet av koden. Det är troligt att man inför den 1 juli 2004, då koden trädde i kraft, på många håll slarvade över godkännandena och verifieringarna/certifieringarna. Den allmänna uppfattningen var dock att det finns grund för en försiktig optimism. Under diskussion framfördes tankar om att även fartyg med en mindre bruttodräktighet än 500 borde falla under koden liksom havsgående fiskefartyg. 5. Consideration of the policy and strategy of the Organization Report of the Council Working Group Under denna dagordningspunkt redovisades det arbete, som utförts av den arbetsgrupp, ledd av Sverige, vid ett möte mellan den 4 och 6 oktober 2004. Gruppen hade arbetat vidare med den strategiska plan för IMO, som beslutats av Assembly 2003. Resultatet av gruppens arbete bemöttes positivt. Det som främst beslutades efter förslag från gruppen var att i de strategiska plandokumenten skall finnas en high level action plan, som skall konkretisera de strategic directions, som skall vara styrande för organisationens arbete. Det beslutades också att IMOs budget skall anpassas till strategic directions och high level action plan och att vissa dokument, som sekretariatet rutinmässigt tar fram, skall avskaffas. Vissa mindre justeringar gjordes i high level action plan. Ett problem är att de två huvudkommittéerna, MSC och MEPC, har självständiga uppgifter såvitt gäller SOLAS- och MARPOL-konventionerna (detta är helt klart beträffande MSC och SOLAS men något mindre klart beträffande MEPC och MARPOL men det anses vara så). Det innebär att varken Council eller Assembly kan styra kommittéerna när det gäller arbetet med dessa; kommittéerna är där självständiga. Tanken är dock att kommittéernas arbete allmänt även i dessa frågor skall styras av planen.

4 (9) Arbetsgruppen skall fortsätta sitt arbete under hösten 2005 för att föra planarbetet vidare så att Assembly i slutet av 2005 kan besluta en fullständig plan. Council beslutade terms of reference för arbetsgruppen. Councils beslut framgår av C93/WP.4. 6. Voluntary IMO Member State Audit Scheme Arbetet med IMOs revisionssystem för flagg-, kust- och hamnstater drivs I en arbetsgrupp, som leds av Russell Kilvington från Nya Zeeland. Gruppens arbete i sak diskuterades inte under denna dagordningspunkt men väl en redovisning av beräknade kostnader för systemet. Denna redovisning hade Council begärt att få av generalsekreteraren. Kostnaden beräknades till ca 130 000 GBP för tjänstemän vid sekretariatet och ca 18 300 GBP för varje revision. Den senare kostnaden beräknades under förutsättningen att tre revisorer skulle användas och att IMO endast skulle ersätta rese- och traktamentskostnader medan de stater, som tillhandahöll revisorer, skulle svara för deras lönekostnader. Dagordningspunkten ledde till en lång och stundtals förvirrad diskussion. Ett antal frågor diskuterades. Här redovisas tre. Den första var om systemet, när det väl sjösattes, skulle leda till en anstormning av stater, som ville bli reviderade. Den andra var om den stat, som skall revideras, inte själv skall stå för alla rörliga kostnader. Den tredje var vilket språk, som skall användas vid revisionen. Från svensk sida sades att det förvisso fanns flaggor de öppna registren som konkurrerade med varandra men att de flesta flaggor inte hade ett omedelbart behov av att bli reviderade. Troligen skulle det bli en anstormning inledningsvis men denna skulle sannolikt bedarra. När det gäller kostnaderna föreslog Sverige att de länder, som har råd att betala för revisionen, själva skulle göra det men att solidaritet och flexibilitet borde vara nyckelord; utvecklingsländer borde genom en fond eller på annat sätt kunna få hjälp med kostnaderna. Eftersom revisionssystemet är ett IMOsystem borde revisionen ske på ett av IMOs sex officiella språk. Diskussionen slutade med att Council godtog generalsekreterarens kostnadsberäkningar, att revisionen skall ske på ett av IMOs officiella språk men att en ledamot av revisionsteamet om möjligt skulle förstå det reviderade landets språk, att TCC 55 skall bedöma behovet av bistånd och att generalsekreteraren till Councils 94e möte skall lägga fram ett budgetförslag. 7. Change Management Programme Under denna dagordningspunkt redovisade generalsekreteraren vad som hittills gjorts för att förbättra redovisnings- och budgeteringssystemen,

5 (9) personalpolitiken, ledningssystemen och det tekniska biståndsarbetet. Han förklarade att de ekonomiska vinster, som man förväntat sig kunna uppnå genom Change Management Programme, faktiskt hade uppnåtts på kort sikt. Det var ännu för tidigt att uttala sig om de mer långsiktiga vinsterna men inget tyder hittills på att de inte skall uppnås. Redovisningen föranledde inga andra kommentarer än att vissa länder påpekade att vinsterna skall tillgodoföras verksamheten på ett tydligt sätt; sekretariatet har lånat pengar ur IMOs byggnadsfond för att kunna bygga upp systemen. Vinsterna skall därför återföras till den. 8. Organization and method of work of the Council Under denna dagordningspunkt diskuterades om det för Council, liksom för kommittéerna och underkommittéerna, skall finnas regler, som styr hur och när man kan ge in inlagor. Council är speciellt eftersom mer än 90 procent av de handlingar, som ges in, ges in av sekretariatet. Diskussionen blev livlig. 9. Resource management Under denna dagordningspunkt redovisade generalsekreteraren några organisatoriska förändringar, som han gjort inom legal division och marine environment division. Även vissa personalfrågor redovisades. Generalsekreteraren redovisade också arbetet med att införa FNs System Accounting Standards, som är en inom FN-familjen använd redovisningsstandard. Denna kommer att vara helt genomförd på IMO under budgetperioden 2006-2007. Generalsekreteraren gick dessutom igenom hur medlemsstaterna sköter betalningarna av sina avgifter till IMO. Betalningsviljan är tämligen god och ligger under senare år på väl över 90 procent. Ett antal länder betonade att de medlemmar, som Assembly beslutat inte skall ha rösträtt enligt artikel 56 i IMO-konventionen på grund av bristande betalning, inte skall godtas som röstberättigade. I detta sammanhang kan nämnas att Sveriges avgift till IMO för 2004 uppgick till 135 371 brittiska pund. Det motsvarar 0,67 procent av medlemsstaternas inbetalningar till IMO. Jämförelsevis betalar Panama, som har det största antalet fartyg under sin flagg av alla medlemsstater, 20 procent av medlemsstaternas inbetalningar. Generalsekreteraren sade slutligen att allt tyder på att den för 2005 beslutade budgeten kommer att kunna innehållas.

6 (9) Den sista delpunkten berörde renoveringen av IMOs byggnad i London. Den togs i bruk under början av åttiotalet och är i behov av renovering. Byggnaden ägs av den brittiska regeringen och hyrs ut till IMO. Många länder, som är värdar för FN-organisationer tillhandahåller byggnader utan kostnad till organisationerna. Det finns ett avtal mellan Department for Transport och IMO, kallat the Headquarter s Agreement, som kompletteras med ett hyresavtal, som löper till 2032. Detta föreskriver att renoveringskostander skall betalas av brittiska regeringen med 80 procent och av IMO med 20 procent. Hyran är fast under hela tiden. Storbritannien förklarade att man inte var beredd att gå ifrån fördelningsnyckeln. Kostnaderna för renoveringen kommer att avse dels sådant som är nödvändigt att göra (byte av rör, eldragning, hissar, ventilation m m) på grund av att det kommer att upphöra att fungera inom ett antal år, dels sådant som möjligen bör göras för att få en bättre arbetsplats för såväl sekretariatets anställda som de delegater, som deltar i IMOs möten. Nödvändiga renoveringar kommer att kosta i storleksordningen 20 miljoner GBP och inte nödvändiga förbättringar ytterligare ca 25 miljoner pund. IMOs medlemsstater skulle således behöva bekosta ca 9,5 miljoner pund om det dyraste alternativet utfördes. Såväl generalsekreteraren som Storbritannien sade att man i mars kommer att lägga fram ett antal förslag med kostnader angivna nästa år för att Council 94 i juni 2005 skall kunna besluta en rekommendation till Assembly i november 2005. Debatten blev lång, livlig och stundtals förvirrad. Från svensk sida sades att så länge avtalet finns måste detta följas, man bör söka kreativa finansiella lösningar, nödvändiga åtgärder måste vidtas och inte nödvändiga åtgärder måste skärskådas noga. Det är beklagligt att generalsekreteraren och Storbritannien ännu inte kunnat lägga fram ett förslag; det är troligt att IMO kommer att hamna i tidsnöd. Några länder ansåg att Storbritannien borde betala allt; man valde att bortse från det avtal som finns. Vissa stater ansåg också att betalning för de kostnader, som kommer att uppkomma för medlemsstaterna, inte skall betalas på vanligt sätt, dvs genom att andelen för varje land bestäms av dess handelsflottas tonnage. Diskussionen ledde i princip inte till annat än att generalsekreteraren och Storbritannien uppmanades att komma tillbaka med ett antal förslag och att söka finansiella lösningar, som är så lite belastande som möjligt. Sekretariatet lade fram ett dokument, C93/WP.5, i vilket man redovisade resultatet av en enkät hos ett antal andra FN-organisationer om hur kostnaderna för dessa organisationers hyror och reparations/renoveringskostnader finansieras.

7 (9) 10. Review of the Organization s financial framework in accordance with Res.A942(23) Under denna dagordningspunkt redovisades återigen de betalningar medlemsstaterna gör till IMO. Som tidigare sagts är betalningsviljan god. En fråga uppstod när det gäller den förlust av rösträtt, som beslutas för de länder, som inte betalar i rätt tid. Det är sannolikt så att rösträtt förloras i Assembly, Council, MSC, MEPC och TCC men inte i frågor som gäller ändringar eller tillägg till de konventioner som behandlas i kommittéerna. 11. International SAR Fund Denna fond är avsedd att kunna ge utvecklingsländer, främst i västra och södra Afrika, möjligheter att bygga upp sjöräddningen i sina ansvarsområden i enlighet med den internationella sjöräddningsplanen. Medlemsländerna uppmanades att bidra till fonden. 12. Consideration of the report of the Legal Committee Legal Committee s ordförande, Alfred Popp från Kanada, redovisade kommitténs arbete. Han förklarade att kommittén hade två prioriterade arbetsuppgifter, nämligen revision av SUA-konventionen och dess protokoll och skapandet av en ny vrakborttagningskonvention. Kommittén vill dels att en arbetsgrupp skall få arbeta med SUA-reglerna i januari/februari nästa år, dels att LEG 90 skall få två sammanträdesveckor, varav en enbart skall ägnas åt SUA-frågor, dels att en diplomatkonferens skall hållas 2005 för att besluta ändring i SUA-reglerna. Vrakborttagningskonventionen vill kommittén arbeta med under LEG 94 i avsikt att hålla en diplomatkonferens 2006. Kommittén har inte ansett att det är nödvändigt att arbeta fram en särskild konvention för ersättningsfrågor när det gäller fartyg, som får tillgång till en skyddad plats (place of refuge) hos en strandstat. Denna diskussion är dock ännu inte avslutad. När det gäller frågan om lotsplikt i Torres Straits, som hänsköts till kommittén av MEPC, hade kommittén inte kunnat komma fram till en enig uppfattning. Ett antal länder tog tillfället i akt och betonade att enligt deras uppfattning skulle ett beslut att tillåta lotsplikt i Torres Strait, som är ett sund, som används av internationell sjöfart, inte vara folkrättsligt godtagbart. Norge påpekade att användandet av lots emellertid kunde göras till villkor för rätten att anlöpa vissa hamnar.

8 (9) Council hade ingen erinran mot kommitténs rapport men det betonades, efter förslag från Nederländerna, att diplomatkonferensen om vrakborttagning skall hållas tidigt under 2006. 13. Consideration of the report of the Marine Environment Protection Committee Kommitténs cypriotiske ordförande redovisade kommitténs arbete. Ingen Councilmedlem hade någon egentlig erinran mot rapporten. Kommitténs ordförande fick, välförtjänt, mycket beröm för sitt sätt att leda kommitténs arbete. 14. Consideration of the report of the Facilitation Committee Redovisningen av kommitténs arbete föranledde inte någon erinran. 15. Protection of vital shipping lanes IMOs generalsekreterare har tagit ett initiativ för att försöka skydda farvatten som är av strategiskt eller vitalt intresse för sjöfarten och därmed handeln mot terrorism och piratdåd. Han vill att IMO skall spela en roll i detta arbete. Det skall göras genom att öka medvetenheten om farorna, system för informationsspridning, utbildning av personal och resursuppbyggnad. Som ett led i arbetet vill han bl a ordna ett seminarium eller konferens i Sydostasien för att förbättra skyddet av Malaccasundet, som är en av de viktigaste sjöfartslederna i världen. Det betonas i generalsekreterarens förslag att det är ett absolut sine qua non att de berörda strandstaterna aktivt godkänner att man arbetar med frågan. Indonesien, Malaysia och Singapore stödde generalsekreterarens förslag. Alla länder, som uttalade sig, stödde generalsekreterarens förslag. Det är troligt att fler projekt kommer att sättas igång för andra farvatten. Det kan inte uteslutas att IMOs initiativ när det gäller Malaccasundet kan leda till positiva resultat. Det finns spänningar mellan de tre strandstaterna men de kommer nu att diskutera problemen med säkerheten och skyddet sittande vid samma bord. Det kan konstateras att initiativet kan leda till att samtal kommer igång mellan berörda strandstater och andra intressenter men det torde vara det resultat man kan uppnå. Frågan om bekämpning av piratdåd och terrorism har en dimension politisk, militär och polisiär som ligger utanför IMOs ansvarsområde.

9 (9) 16. Report on the 26th Consultative Meeting of Contracting Parties to the London Convention 1972 Generalsekreteraren rapporterade om vad som förevarit vid mötet. Detta föranledde ingen kommentar. 17. External relations Under denna dagordningspunkt redovisades IMOs förhållande till andra FNorgan, övriga internationella organisationer och observatörer. Det som är värt att notera är att IMOs sekretariat avser, med instämmande från Council, att kalla till ett möte med berörda strandstater kring havet utanför Somalia för att, på konsultativ basis, försöka skapa en caretaker marine authority for Somalia. Alla berörda strandstater kommer att kallas till mötet. Grunden för detta är säkerhetsrådets resolution 1558 om arms embargo avseende Somalia. IMO avser också att kalla andra berörda FN-organisationer, efter uppmaning av FN, till ett möte om genuine link. En rapport om mötet kommer att ges till Councils 94e möte. Generalsekreteraren betonade att i fråga om genuine link har IMO intagit den hållningen att man mer tar sikte på operationella och managementförhållanden när det gäller denna länk, snarare än ägandeförhållandena. Detta innebär i praktiken, vilket länge framstått som klart, att öppna register är accepterade. IMO kommer att företrädas av sekretariatet vid mötet. 19. Date and place of the next session of Council Nästa möte med Council kommer att hållas i London 20-24 juni 2005. Johan Franson