KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2020

Relevanta dokument
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2019

KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work)

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)

Ledarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård

Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin

Organisationens påverkan på individ och grupp

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse

Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering?

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Kursutbud Arbetsmiljö

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom oktober Inbjudan till en 2-dagars utbildning

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR

REHABILITERINGS- POLICY

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Stress & utmattningssyndrom 2015

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

REHABILITERING TILL ARBETE

ST-kurs 2-6 Oktober 2017 Göteborg

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

REHABILITERINGSPOLICY

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Möte med FTFHV Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå januari 2015

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

Vaccinering i praktiken 3 hp

ST-utbildningen i Arbetsmedicin. Att skapa förutsättningar för en framgångsrik specialitet. AM-Projektet

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

EKG- och spirometritolkning

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Glaukom för ST-läkare i oftalmologi

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Stress & utmattningssyndrom 2018

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

REHABILITERINGSPOLICY

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Välkommen! introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande hälsoarbete och rehabilitering

Möjlighet att dela med sig av utbildningsmaterial kommer att arrangeras.

Stress & utmattningssyndrom

Förebygg stress och utmattning

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabiliteringspolicy

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

STUDIEHANDLEDNING. Rehabkoordinator att koordinera rehabprocessen i företagshälsovården. 7,5 högskolepoäng Avancerad nivå.

Stress & utmattningssyndrom 2017

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom oktober Inbjudan till en 2-dagars utbildning

Rehabilitering och sjukfrånvaro i praktiken

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2011

Aktivering och medikalisering i sjukförsäkringens tillämpning

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Seminarium 5b torsdag

Transkript:

KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2020 Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och miljömedicin. Kursen relaterar till delmål 2 i ST för Arbets-och miljömedicin enligt 2008 års föreskrift och till delmål a6, b1, b4, c1, c2, c9, c10 för ST Arbets- och Miljömedicin samt Arbetsmedicin enligt 2015 års föreskrift. LIPUS-certifierad kurs. Kursbeskrivning Arbetsförmågebedömningar och arbetslivsinriktad rehabilitering är en vanlig arbetsuppgift för läkare. Både arbetsgivare och Försäkringskassan önskar hjälp med bedömningar utifrån olika behov. Det ställs höga krav att göra professionella bedömningar utifrån läkaretiken och samtidigt våga kommunicera med olika uppdragsgivare på ett korrekt sätt. Kursen överblickar av kunskapsläget när det gäller arbetsförmågebedömning och arbetslivsinriktad rehabilitering samt ger exempel på verktyg. Etiska dilemman berörs i relation till vilken uppdragsgivare man har (t ex arbetsgivare, FK ). I kursen tas också upp vilka lagrum som stöttar oss i rehabiliteringsarbetet och hur arbetsmiljölagen ibland krockar med socialförsäkringslagen. Teori varvas med grupparbeten kring fallbeskrivningar. Utbildningsmål att bättre förstå innebörden av arbetsförmåga i olika sammanhang och i relation till olika uppdragsgivare att få exempel på verktyg att användas vid arbetsförmågebedömningar att få bättre kunskap i arbetsrättslig och socialförsäkrings juridik att lära sig uppmärksamma och analysera olika etiska dilemman Generellt kursupplägg för alla dagar utgår från att arbetsgivaren har ett behov av stöd för att utföra sitt lagstadgade rehabiliteringsansvar med ett hälsopromotivt perspektiv. Omfattning: 5 dagar. Datum: 29-31 januari + 19-20 mars 2020 Pris: 14 000 kronor + moms Plats: Kurslokalen, Läkarförbundet, Vendevägen 87, Stockholm

ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING 2019, RTW (Return To Work) 2 Schema Dag 1 (onsdag 29 januari) FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS ROLL OCH ETIK 08.30 Samling med kaffe och smörgås 09.00 Inledning. BGD 09.30 Hur ser chefen på vad som är svårt när det gäller rehabilitering? Vad Britt-Marie Clevestig-Sundell behöver chefen ha hjälp med från oss? 10.20 Bensträckare 10.30 Vad utmärker friska företag när det gäller rehabilitering? Magnus Svartengren 11.15 Bensträckare 11.20 Vad är arbetslivsinriktadrehabilitering? Vad vet vi säkert? Evidens? Magnus Svartengren 12.30 Lunch 13.30 Vad betyder oberoende expertresurs? Vad är ett etiskt dilemma? Hur känner vi igen ett etiskt dilemma? Peter Westerholm 15.00 Grupparbete. Vi analyserar några av era krångliga ärenden BGD och Peter Westerholm 17.00 Paus 18.30 Gemensam kursiddag på läkarförbundet, Villagatan 5 med efterföljande diskussioner. Dag 2 (torsdag 30 januari) SPELREGLER OCH JURIDIK 08.30 Inledning: Socialförsäkringen. Dåtid och nutid. Berndt Karlsson 09.45 Kaffe 10.15 FK:s uppdrag. Hur ser FK på begreppet arbetsförmåga och rätten till Cecilia Udin sjukpenning och vad önskar FK för information i de medicinska underlagen? Samarbete. Hur är det när det är som bäst? 11.15 Bensträckare 11.25 Grupparbete, Fall. Förbereda arbetsrättsfrågor till eftermiddagen. BGD 13.00 Hur styr Arbetsmiljölagen, AML, rehabiliteringsarbetet för Annika Elmér arbetsgivaren? Varför är det viktigt att vi stöttar arbetsgivaren att fullfölja sitt rehabiliterings-ansvar? Hur kan FHV vara behjälpliga i processen? 15.00 Forts. Arbetsgivaransvaret Annika Elmér 17.00 Slut för dagen

ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING 2019, RTW (Return To Work) 3 Dag 3 (fredag 31 januari) RIKTLINJER OCH VERKTYG I UTREDNINGEN AV ARBETSFÖRMÅGA 08.30 Hur ser VD:n på Sveriges Företagshälsor på vårt uppdrag? Peter Munck 09.00 KRAFT-ett sätt att tänka när vi tar emot uppdrag BGD 09.30 Kaffe 10.00 Vad är arbetsförmåga? Går det att mäta? För vem och varför? Margareta Torgén 10.45 Bensträckare 10.55 Work Ability Index (WAI), vad är det och hur kan det användas? Margareta Torgén Krav och Funktionsschema (KOF) Vad är det och hur kan det användas? 11.40 SKL:s formulär för arbetsförmågeutredning. Vad är det och hur kan BGD det användas? 13.00 Arbetsförmåga forts. BGD 15.00 Arbetsförmåga forts. BGD 16.00 Slut för dagen Dag 4 (torsdag 19 mars) Rehabilitering vid kronisk smärta och stressrelaterad ohälsafrån teori till praktik 8.30 Inledning och målsättning för dagen, diagnostiskt test 8.45 Några kliniska typfall från verkligheten. Epidemiologi, riskfaktorer. 9.45 Den biopsykosocial förklaringsmodellen med tillämpning för kronisk smärta och stressrelaterad ohälsa. Patofysiologi, vad säger vetenskapen? Kopplingar mellan smärta, stress och utmattningssyndrom livsstilsfaktorer, aktivitetsbalans, tidigare trauman, pågående belastning i privatliv och arbete. 10.30 Kaffe 11.00 Medicinska utredningsstrategier. Differentialdiagnostik. Remissfall. Några kliniska exempel. 13.00 Bedömning av resurser och funktionshinder, områden att fokusera på. Bedömningsinstrument. 14.00 Modeller för medicinsk och arbetsinriktad rehabilitering med fokus på läkarens roll. Målbeskrivning, rehabiliteringsplan, rehabiliteringsstrategier, samarbete med andra aktörer inkl rehabsamordnare. Läkemedel, fysioterapins roll, KBT, ACT, compassion. Modeller för utvärdering, sekundärprevention. Remissfall. Multimodal rehabilitering 14.45 Kaffe

ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING 2019, RTW (Return To Work) 4 15.15 Anpassningar på arbetet. Samarbete med arbetsgivare, FK, sjukskrivningsstrategier, kliniska exempel vid kronisk smärta och utmattningssyndrom. 16.00 Fördjupad funktionsbedömning, arbetsförmågebedömning vid kronisk smärta och stressrelaterad ohälsa. ICF, metodik. 16.45 Uppföljande diagnostiskt test. 17.00 Slut för dagen Dag 5 (fredag 20 mars) HUR HJÄLPER MAN ARBETSGIVAREN ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BRA REHABILITERINGSARBETE? 08.30 Rehabiliteringsarbete i praktiken. Eva Sjöberg Kliniska reflektioner, tips och råd. Rehabprocessen vid olika sjukdomar mer likheter än olikheter För och nackdelar med remissförfarande? Nyttan av policydokument 09.45 Kaffe 10.15 Forts Rehabiliteringsarbete i praktiken Eva Sjöberg 11.00 Bensträckare 11.10 Forts Rehabiliteringsarbete i praktiken Eva Sjöberg 13.00 Forts Rehabiliteringsarbete i praktiken Eva Sjöberg 15.00 Kaffe 15.15 Uppsamling, frågor 15.30 Avslutning o kursutvärdering BGD 16.00 Slut för dagen Fo rela sare Britt-Marie Clevestig-Sundell Tid. rektor, BMCS Consulting AB Magnus Svartengren Professor, Arbets- och miljömedicin, Uppsala Peter Westerholm Professor emeritus, Arbets- och miljömedicin, Uppsala Berndt Karlsson Överläkare, Arbets- och Miljömedicin NUS, Umeå Cecilia Udin Nationell försäkringssamordnare, Försäkringskassan Annika Elmér Advokat, EmpLaw advokater, Specialiserad på arbetsrätt

ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING 2019, RTW (Return To Work) 5 Peter Munck af Rosenschöld VD Sveriges Företagshälsor Margareta Torgén Överläkare, Arbets- och miljömedicin i Uppsala Docent och specialist i rehabiliteringsmedicin. Rehabakademin Solna Eva Sjöberg Företagsläkare, Arbetsmiljöenheten, Kristianstads kommun (SFLF) Birgitta Gottfries Dahlberg (BGD) Företagsläkare, Gottfries HälsoResurs (SFLF) Kursledare: Birgitta Gottfries Dahlberg, birgittagd@hotmail.com Kursansvarig: Jan Rosén, ordf. Sv. Företagsläkarföreningen jan.rosen@slfl.net