Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström
Vem är innovatör/entreprenör
Sociala konstruktioner Konstruktioner konstrueras i diskurser Sker i interaktionen mellan människor Byggs ofta kring motsatser (dualism) Fungerar ofta som legitimering av genusskillnader ex i villkor/struktur Bärs och förstärks i media Uttrycks i myter, idéer, sagor i form, bild och ord
Myten: Företagande kvinnor är få Andelen av Sveriges småföretagare utgörs av ca 22% - 25% kvinnor.
Myten: Företagande kvinnor är få Andelen nyföretagande kvinnor har ökat det senaste decenniet från 28% år 2002 till 34% år 2009.
Myten: Företagande kvinnor befinner sig i fel bransch Företagande kvinnor finns inom alla branscher Tjänstesektorn: dominerar för både kvinnor och män. Handel: 25-30% för både män och kvinnor. Byggbranschen: 1/5 av mäns företagande & ca 2,5% av kvinnors företagande Tillverkning: Män ca 13% & Kvinnor ca 8% (Tillväxtverket 2009)
Myten: Företagande kvinnor saknar kompetens Andelen kvinnor I Sverige med eftergymnasial utbildning: 44% Andelen män I Sverige med eftergymnasial utbildning: 35% Andelen kvinnor i Europa med eftergymnasial utbildning: 40% Andelen män i Europa med eftergymnasial utbildning: 33% (SCB, 2006: 33ff).
Myten: Företagande kvinnor saknar kompetens Andelen företagande kvinnor i Sverige med eftergymnasial utbildning: 46% Andelen företagande män i Sverige med eftergymnasial utbildning: 33%
Myten: Företagande kvinnor saknar tillväxtambition 40% av företagande kvinnor och 44% av företagande män vill låta företaget växa i omsättning och antal anställda. 35% av företagande kvinnor och 30% av företagande män vill låta företaget växa utan att öka antalet anställda. 25% av både företagande kvinnor och företagande män vill inte låta företaget växa. (Tillväxtverket 2009)
Finansiell fakta företagande kvinnor I Sverige 10 Miljarder SEK i bolagsskatt (baserat på vinst) 30 Miljarder SEK i egenavgift som arbetsgivare 70 Miljarder SEK i Moms på omsättning (Tillväxtverket, 2010)
Vår studie: Extern finansiering Bank Offentlig finansiering Affärsänglar Riskkapital Börsintroduktion
Offentliga finansiärer Varför offentliga finansiärer? Funktion att fylla det finansiella gapet Har tydliga jämställdhetskrav Har målsättning att prioritera kvinnors företagande
Vem får pengarna? Männen ansöker om mer finansiering än kvinnorna. *(p<0.001) Männen beviljas mer finansiering än kvinnorna *(p<0.001) (n306)
Vem får pengarna? Kvinnors ansökninar avslås i signifikant högre grad än mäns ansökningar. *(p<0.05) 38% av männens ansökningar avslås 53% av kvinnornas ansökningar avslås
Vem får pengarna? Män beviljas i genomsnitt 52% av ansökt belopp. Kvinnor beviljas i genomsnitt 25% av ansökt belopp.
Vem får pengarna? Hur kommer det sig att offentliga finansiärer, med tydliga jämställdhetskrav och specifik målsättning att satsa på kvinnors företagande, ändå prioriterar mäns företagande?
Hur går snacket? Bakom kulisserna: Observationer av finansiärernas bedömnings- och beslutsmöten 127 ansökningar från entreprenörer
Hur går snacket? Den riktiga entreprenören: - man - inte kvinna.
Hur går snacket? Kvinnor beskrivs till största del med negativa attribut (75%). Män beskrivs till största del med positiva attribut (71%).
Hur går snacket? Då kvinnor beskrivs med positiva attribut är hon generellt alert och energisk, men utan direkt koppling till att kunna tillvarata affärspotential. Då män beskrivs med negativa attribut är han aggressiv, slug och arrogant, vilket ansågs vara normalt manligt beteende.
Hur går snacket? Samma attribut användes med olika innebörd beroende på kön. Exempel Kvinna: ung och oerfaren Man: ung och lovande.
Hur går snacket? Samma attribut användes med olika innebörd beroende på kön. Exempel: Kvinna: Exklusiv bil = slösaktig/ dyr i drift Man: Exklusiv bil = gott om pengar / solid
Hur går snacket? Stereotypa bilden av män: risktagande erfaren kompetent har etablerade nätverk trovärdig.
Hur går snacket? Stereotypa bilden av kvinnor: i behov av stöd har undermålig kunskap bristande erfarenhet saknar etablerade nätverk.
Hur går snacket? Studien valideras empiriskt via databaser som speglar snacket i samhället ex. media (Corpus) Good woman 67 Good man 338 Great woman 12 Great man 259 Rich woman 18 Rich man 209 Clever woman 16 Clever man 47 Experienced woman 12 Experienced man 37 Powerful woman 15 Powerful man 100
Slutsatser Kvinnor förefaller diskrimineras i tillgång till offentlig finansiering. Den riktiga entreprenören är en man och inte en kvinna. Stereotypa föreställningar om kvinnor och män som existerar i samhället genomsyrar också finansiärers bedömnings- och beslutsprocesser.
Internationell forskning: Företagande kvinnor diskrimineras i tillgång till finansiering Internationell forskning har visat att företagande kvinnor: Beviljas lägre belopp än män Betalar högre ränta än män Krävs på mer säkerheter Ansökningar avslås i högre utsträckning
Implikationer Risk att finansiärer satsar på fel entreprenörer (adverse selection) Risk för att det finansiella gapet för kvinnor inte överbryggs i samma utsträckning som för män. Konsekvens för tillväxtmöjligheter i kvinnoägda / ledda företag. Underkapitalisering!
Hur förändra? Tre system som behöver hanteras: 1. Det regulativa systemet 2. Det normativa systemet 3. Det kognitiva systemet Det som mäts synliggörs!
Hur förändra? Regulativa systemet Formella jämställdhetskrav räcker inte Kontinuerlig utvärdering av fördelning av offentlig finansiering krävs Exempelvis instiftande av utmärkelse/pris baserat på utvärderingsutfall - Total fördelning av kapital - Rabatteringsgrad - Genomsnittligt beviljat belopp
Hur förändra? Normativa systemet Utarbeta specifika jämställdhetsguidelines för tolkning av det regulativa systemet och intern uppföljning kontinuerligt för att påverka den interna styrningen.
Hur förändra? Kognitiva systemet Förändra konstruktioner kring företagande kvinnor och företagande män: hur vi pratar om och ger uttryck för värderingar Öka medvetenheten kring stereotypa föreställningar samt kontinuerligt ifrågasätta rådande värderingar och tankesätt.
Vidare läsning Johansson, J., Malmström, M. (2008). Sesam öppna dig! Riskkapitalmarknaden ett glastak för kvinnors företagande? Kapitel 9 i Kvinnors företagande. En idéskrift kring forskning om kvinnors entreprenörskap och företagande. Publiceras av VINNOVA, Enheten för arbetslivsutveckling hösten 2008. Johansson, J. (2010) Riskkapital och tillväxtpotential : en fråga för kvinnors företagande, Genus i norrsken, No. 1-2, pp1-7. Johansson, J., Malmström, M. (2011) RIKA: Hur snacket går och vem får pengarna. VINNOVA.
Kontaktuppgifter Jeaneth Johansson, Docent & Malin Malmström, Ek Dr Jeaneth.Johansson@ltu.se & Malin.Malmstrom@ltu.se