Långsiktigt hållbart klimatarbete Klimatinvesteringsprogram 2004-2008

Bild från insidan av Svensk Biogas rötkammare på Händelö. Långsiktigt hållbart klimatarbete Klimatinvesteringsprogram 2004-2008

Det här häftet är ett utdrag av slutrapporten som skickades till Naturvårdsverket våren 2009. Den innehåller godbitarna av Norrköpings kommuns klimatinvesteringsprogram 2004-2008. Tillsammans har vi investerat i klimatinvesteringsprogrammet Långsiktigt hållbart klimatarbete

Innehåll Långsiktigt hållbart klimatarbete 6 Biogasinfrastruktur 10 Sopbilar med biogas i tanken 11 Biogas från rester av etanolproduktion 13 Direkt till macken 13 Uppvärmning 14 Biobränsle en vänlig värme 15 Fjärrvärme till Ättetorp och Torshag 16 Spill från pappersbruket värmer sovrummen i Skärblacka 17 Energieffektivisering 18 Ny kompressor sparar 110 000 kwh per år 19 Nätverket för hållbara transporter 20 Kunskap och kommunikation 21 Den Goda Staden 22 Underlag för hållbara beslut 25 Kultur som klimatsmart verktyg 27 Mer vetande 29 Publikt med bred målgrupp 33 Produktion: Tina Vennerholm, Norrköpings kommun Foto framsida: Svensk Biogas Tryck: Norrköpings tryckeri 2009

Långsiktigt hållbart klimatarbete Biogasinfrastruktur Uppvärmning Energieffektivisering Nätverket för hållbara transporter 6 10 14 18 20

KLIMP 2004-2008 6 Långsiktigt hållbart klimatarbete

Långsiktigt hållbart klimatarbete Klimp 2004-2008 Investering: 106 209 521 kr Bidrag: 19 538 550 kr Besparing: 5 097 ton CO 2 per år 8 018 000 kwh el per år Samt ytterligare klimateffekter som arbetet med attityd- och beteende förändringar har bidragit till. Klimatinvesteringsprogram, Klimp Naturvårdsverkets stöd för minskade utsläpp av växthusgaser 8 018 000 kwh kan jämföras med elanvändning för 1 340 svenska familjer på ett år. (Beräknat på 6 000 kwh elanvändning per familj och år. Källa: Energimyndigheten) 5 097 ton CO 2 kan jämföras med den totala koldioxidutsläppen för drygt 900 personer i Sverige på ett år. (Beräknat på 5,6 ton koldioxidutsläpp per person och år. Källa: Naturvårdsverket) 7 Långsiktigt hållbart klimatarbete Fyra år av klimatarbete i bred samverkan har bidragit till företagssymbiosen på Händelö där affärsutveckling löser miljö problem. Det har bidragit till att biogas blivit tillgängligt för kollektivtrafik, företags- och privatfordon och till att kommunen tagit en rad strategiska beslut med inriktning på hållbara transporter och förnybart drivmedel, säger Emma Campbell, samordnare för Klimp i Norrköping 2004-2008. 18 november 2004 beviljades Norrköpings kommun 25 miljoner i bidrag från Naturvårdsverket för klimatinvesteringsprogrammet Långsiktigt hållbart klimatarbete. Alla åtgärder i programmet är genomförda vilket har resulterat i investeringar på 106 miljoner kronor. Genomförandet av programmet har bidragit till minskade utsläpp av koldioxid med cirka 5 097 ton och minskad elförbrukning med cirka 8 018 000 kwh. Samt ytterligare klimateffekter som arbetet med attityd- och beteendeförändringar har bidragit till. Klimatinvesteringsprogrammet utformades med åtgärder både från den kommunala förvaltningen och från näringslivet, med utgångspunkt i definierade områden i såväl kommunens Miljöprogram, antagen 2002, som Klimathandlingsplanen, antagen 2004. Klimatinvesteringsprogrammet består av tre åtgärdspaket; Biogas, Uppvärmning och Energieffektivisering. Genomförandet, i kombination med det ökade fokuset på klimatfrågan i samhället, har gett kraft till övrigt klimatarbete i kommunen. Det har bidragit till att såväl strategiska beslut som nya initiativ har tagits på klimat- och miljöområdet. Både för att minska kommunens miljöpåverkan och för att hantera de problem som en klimatförändring kan ge upphov till, säger Emma Campbell. Genomförandet av programmet har bidragit till att Norrköping och Linköping nu samarbetar kring en gemensamt framtagen klimatvision och att ytterligare klimatåtgärder och investeringar genomförs i regionen.

KLIMP 2004-2008 8 Eva Andersson Kommunalråd, Norrköpings kommun Det bygger på vinna-vinna-effekten. Gott samarbete med näringslivet möjliggör investeringar för en hållbar utveckling Vad är det för gaser vi släpper ut? Diagrammet visar olika gasers andel av de svenska växthusgasutsläppen. Källa: www.naturvardsverket.se 11% 8% 2% Eva Andersson har kört biogasbil i fyra år. Det var mycket på grund av Klimp som har ökat möjligheten att tanka och som gjort henne mer medveten. Vad har den breda samverkan som programmet bygger på betytt för Norrköping? Det bygger på vinna-vinna-effekten. Gott samarbete med näringslivet möjliggör investeringar för en hållbar utveckling. Fjärrvärmeprojektet till Skärblacka har gjort stor nytta för alla inblandade; Tekniska verken, Billerud och kommunen. Indirekt ger det förutsättningar till den enskilda Norrköpingsbon, i det här fallet Skärblackabon, som kan få fjärrvärme till uppvärmning av sitt hus. Det ger också möjlighet för kommunen, som har mycket verksamhetslokaler, att anpassa våra lokaler till att bli både energieffektiva och konverterade från el och olja. Där har det varit viktigt att kommunen har gått före, vi har sagt att kommunen ansluter våra fastigheter så att det blir ett underlag för fjärrvärme. Projekt som inte varit möjliga har blivit möjliga och att det finns en statlig bidragsdel som morot har gjort att man vågar ta besluten. Hur kommer kommunen att arbeta vidare med klimatfrågan? Vi har fått ett mer systematiskt arbete runt klimatfrågan. Det har blivit en fråga som präglar alla beslut, det har blivit naturligt, delvis genom Klimp. Det har hänt mycket den sista tiden. Omvärldsdiskussionen, förståelsen och medvetenheten för klimatfrågan har underlättat att ta hållbara beslut. Kommunen ska vara en god förebild i våra egna beslut och ge förutsättningar för en omställning. 79% Fluorerade gaser, HFC, PFC och SF6, kommer enbart från industriprocesser och svarar för cirka 2 procent av de totala utsläppen. Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka åtta procent av de svenska utsläppen. Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser och står för cirka elva procent av de totala utsläppen. Koldioxid som kommer från användning av fossila bränslen, är den dominerande gasen och står för nästan 80 procent av utsläppen.

Naturvårdsverket har under åren 2004-2008 beviljat 1,8 miljarder kronor i bidrag till 126 klimatinvesteringsprogram, Klimp, och 23 fristående åtgärder. Tanken med Klimp är att kommuner, företag och andra aktörer ska uppmuntras till att göra långsiktiga investeringar som minskar påverkan på miljön och klimatet. I november 2008 avslutades det fyra år långa programmet Långsiktigt hållbart klimatarbete i Norrköpings kommun med beviljat bidrag på 25 miljoner kronor. Totalt har kommunen och näringslivet investerat över 106 miljoner för att minska utsläpp av växthusgaser. I maj 2008 beviljades kommunen nya bidrag, denna gång ca 32 miljoner kronor till programmet Klimatambitiösa Norrköping. Programmet är framtaget i samarbete med Lin köpings kommun och bygger på den gemensamma klimatvisionen. Från och med 2009 beviljas inte fler Klimpbidrag. Stefan Arrelid Kommunalråd, Norrköpings kommun Vi har kunnat hämta in extra kunskap som lett till beslut med en tydligare hållbar inriktning 9 Långsiktigt hållbart klimatarbete Att sortera ut matavfallet, som sedan används för att göra biogas, är självklart för kommunalrådet Stefan Arrelid. När kommunen nu fortsätter satsa på biogasen i form av en egen produktionsanläggning blir nyttan ännu tydligare anser Stefan. Hur har Klimp påverkat kommunen? Klimp har gjort att kompetens inom hållbart resande, har funnits tillgängligt för kommunen, genom Nätverket för hållbara transporter. Vi har kunnat hämta in extra kunskap som lett till beslut med en tydligare hållbar inriktning än om vi inte hade haft Nätverket. Det har påverkat interna diskussioner om innehav av fordon, bränsleanvändning, krav på upphandlade transporter och riktlinjer för tjänsteresor. Även biogasen har fått ett lyft genom Klimp. Nu bygger kommunen ytterligare en produktionsanläggning där matavfallet som sorteras i Norrköping blir till råvara. Vad har vi lärt oss av klimp-programmet? Samverkan med andra aktörer som strävar mot samma håll gör att man stödjer och lär av varandra. Vi behöver fortsätta jobba på att hitta nya arbetssätt och lösningar för att gemensamt; kommun, företag och medborgare i Norrköping, minska påverkan på klimatet och vår närmiljö.

KLIMP 2004-2008 10 Biogasinfrastruktur

Biogas är en förnybar energikälla som ingår i ett naturligt kretslopp. Organiskt material rötas och bildar biogas och biogödsel. Biogödseln sprids på åkrarna och näringsämnena går tillbaka till jorden. Sopbilar med biogas i tanken 11 Biogasinfrastruktur Genom upphandling med krav på förnybart bränsle och förändring av körturerna, finns det bara tre sopbilar kvar av tidigare 14 som går på diesel. Användningen av biogassopbilarna har koncentrerats till innerstaden för att bidra till en renare innerstadsluft. Det har även förbättrat arbetsmiljön för personalen som hämtar hushållsavfallet, eftersom biogassopbilarna släpper ut mindre avgaser som påverkar dem som arbetar runt fordonen. För att kunna byta ut samtliga sopbilar skulle räckvidden på gasbilarna behöva bli bättre och antalet mackar är än så länge för få. Genom att köra avfall med biogas har intresset ökat och även kunskapen. Det har bidragit till att kommunen beslutat att bygga en egen biogasanläggning. Det blir regionens första biogasanläggning för källsorterat matavfall. Kapaciteten på den nya anläggningen gör att ännu fler behöver bli bättre på att sortera sitt matavfall och fler behöver börja att sortera. Genom att sopbilarna drivs med biogas ser kommunens invånare sambanden mellan att sortera ut matavfall och användningen av den biogas som kan produceras av matavfallet. Det ökar viljan hos invånarna att sortera ut matavfall när det finns en vettig avsättning för avfallet och slutligen produkten biogas. Ännu fler behöver bli bättre på att sortera sitt matavfall och fler behöver börja att sortera. Åtgärd 5. Biogassopbilar Tekniska kontoret, Norrköpingskommun Investering: 2 899 000 kr Bidrag: 869 700 kr Besparing: 549 ton CO 2 /år 192 206 kwh/år Foto: tekniska kontoret

KLIMP 2004-2008 12 Foto: Svensk Biogas och Tekniska Verken Rebecka Helmers Tekniska Verken Det är viktigt att det finns många mackar, för att de som funderar på att byta till biogas, ska se att det finns möjlighet att tanka

Biogas från rester av etanolproduktion Lokalproducerad biogas ersätter 91 000 liter importerad bensin och diesel utan transporter med tunga fordon. Svensk Biogas anläggning på Händelö har väckt uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Gröngasprincipen är ett nytt koncept som innebär att enbart vegetabiliska råvaror används vid biogasproduktionen. Anläggningen tar tillvara på den restprodukt, så kallat drankvatten, som bildas vid etanolframställning på det närliggande företaget Agroetanol AB. Energin i drankvattnet nyttjas för att producera biogas av fordonskvalitet och försörja den lokala biogasmarknaden i Norrköping. Samtidigt produceras ett kravgodkänt biogödsel som återför näringen till jordbruket. Huvuddelen består av drankvatten, men man kan tillföra andra gröna produkter för att dryga ut och få en större produktion. Det gör att vi även ökar samarbetet med jordbruket, berättar Rebecka Helmers på Tekniska Verken i Linköping. Konceptlösningen möjliggör en regional försörjning av biogas till en växande marknad. Genom att nyttja olika typer av grödor eller restprodukter av grödor kan man framställa biogas och samtidigt stödja jordbruket. Från biogasprocessen kommer även en restprodukt som är ett näringsrikt biogödsel som sedan återförs till jordbruket. All biogas som hittills producerats på anläggningen har distribuerats lokalt till mackarna i Norrköping. Ombyggnads- och utbyggnadsprojekt pågår för att öka produktionen och kunna leverera biogas till en växande marknad. Kapacitetsökningen ska delvis kunna försörja en övergång till biogasdrift av länets landsortsbussar inom regionen, säger Rebecka. I Örebro byggs en anläggning efter samma koncept av Swedish Biogas International, ett privat bolag som sprider den östgötska kunskapen vidare ut i världen. Åtgärd 2. Biogasproduktion Svensk Biogas i Linköping AB Investering: 33 943 048 kr Bidrag: 10 250 000 kr Besparing: 1 276 ton CO 2 /år 13 Biogasinfrastruktur Direkt till macken Gasen leds från produktionen på Händelö till Rejmesmacken på Risängsgatan I samarbete med Rejmes har Svensk Biogas byggt den tredje biogasmacken till förfogande för Norrköpings privatpersoner och näringsliv. Under knappt tre år, från invigningen i maj 2006 och fram till årsskiftet 2008-09, bidrog den till en minskning av koldioxidutsläppen med 566 ton. Kapaciteten på macken är 240 000 Nm 3 per år vilket kan jämföras med 17 stycken gasbilar som pendlar mellan Norrköping och Linköping varje arbetsdag under ett helt år (375 000 mil)*. Under 2009 investerar Svensk Biogas ytterligare i Rejmesmacken för att klara av att leverera mer än dubbelt så mycket av dagens kapacitet. Det är viktigt att det finns många mackar, för att de som funderar på att byta till biogas ska se att det finns möjlighet att tanka, säger Rebecka Helmérs på Tekniska Verken i Linköping. Biogasen medför bättre innerstadsluft lokalt och minskad påverkan på växthuseffekten globalt. Förbättrad innestadsluft leder framförallt till bättre hälsa för Norrköpingsborna. Gasen forslas dessutom i ledningar från * Beräknat på en Volkswagen Passat TSI EcoFuel med förbrukning på 6,4 Nm3 per 100 km vid blandad körning, en sträcka på 90 km och 250 arbetsdagar på ett år. den lokala produktionen till macken inga tunga transporter för att få bränslet till macken. Allmänheten har engagerats vid många olika arrangemang riktat till flera olika målgrupper inom projektet Nätverket för hållbara transporter. Biogasfrågan engagerar de flesta och det har ofta uppstått många intressanta diskussioner och frågor vid kontakt med allmänheten. Resultatet har blivit en ökad medvetenhet om biogas som alternativt drivmedel och dess goda miljöegenskaper. Åtgärd 1. Biogasmack Svensk Biogas i Linköping AB Investering: 3 954 290 kr Bidrag: 900 000 kr Besparing: 225 ton CO 2 /år

KLIMP 2004-2008 14 Uppvärmning

Biobränsle en vänlig värme 15 Foto: stockxpert.com/teamarbeit Uppvärmning För uppvärming av två kommunala lokaler användes tidigare olja. Nu har 90 procent av oljan ersatts med biobränsle. Det minskar koldioxidutsläppen med 103 ton per år. Lokalförsörjningen i Norrköpings kommun har ersatt tre oljepannor med en biobränslepanna, som eldas med pellets, och med en spetspanna för olja. Varje år ersätts cirka 42 kubikmeter olja, det innebär en minskning koldioxidutsläppen med lite drygt 100 ton. Pelletsanläggningen färdigställdes i maj 2008 och är nu i full drift. Pellets köps in från Forssjö Bruk i Katrineholm, som ligger ca fem mil från Norrköping. Genom att använda närproducerat biobränsle minskas transportbehovet, inte minst jämfört med tidigare transporter av olja, vilket bidrar till att uppfylla flera miljökvalitetsmål. Genom Lokalförsörjningsenhetens uppföljningssystem kan kommunen, månad för månad, följa energiförbrukningen fördelad på olika bränsle- och energislag för respektive lokal. Åtgärd 7. Konvertering av olja till biobränsle Lokalförsörjningsenheten, Norrköpings kommun Investering: 1 528 000 kr Bidrag: 170 000 kr Besparing: 103 ton CO 2 /år 830 kwh/år Lokalförsörjningen ansvarar för lokaler som används av kommunens verksamheter. Lokalerna finns både i fastigheter som kommunen äger (ca 600 000 m²) och som kommunen hyr (ca 150 000 m²).

E.ON har byggt ut fjärrvärmenätet till Ättetorp och Torshag som ligger ca 10 kilometer norr och Norrköping. Ett antal större fastigheter har anslutits och fjärrvärmen har ersatt tidigare uppvärmning med el och olja. KLIMP 2004-2008 16 Fjärrvärme till Ättetorp och Torshag E.ON har en mycket starkt uttalad målsättning att reducera koldioxidusläppen som verksamheten genererar. Vi vill se hur vi på olika sätt kan vara delaktiga i att hitta klimatsmarta alternativ. Vi vill bidra till en minskad påverkan på klimat och miljö. Både vår egen påverkan och våra kunders. Det säger Björn Persson, regionchef på E.ON, företaget som med hjälp av Klimp-bidrag utökat fjärrvärmenätet till Björn Persson: Regionchef, Norrköping, E.ON Sverige Vi vill bidra till en minskad påverkan på klimat och miljö. Både vår egen påverkan och våra kunders. Ättetorp och Torshag cirka en mil norr om Norrköping. Utbyggnaden innebar att 20-25 större fastigheter anslöts till fjärrvärmenätet. Det innebär att 7 100 MWh fjärrvärme ersätter tidigare uppvärmning med 5 360 MWh el och 1 740 MWh olja per år. Koldioxidminskning blev 77,68 ton per år. Ytterligare positiva klimateffekter har skapats genom att ett ökat fjärrvärmeunderlag även skapar möjlighet till ökad produktion av miljövänlig el baserad främst på förnybara bränslen i en kraftvärmeanläggning på Händelö. En annan positiv miljö effekt är upphörande av oljetransporter för uppvärmning inom området och förutom en viss ökad sysselsättning som projektet medförde har projektet gett ytterligare kraft till utbyggnad av fjärrvärmen inom nya områden. En sådan har planerats och till stor del genomförts till bostadsområdet Lindö. Foto: istockphoto.com/ximagination Åtgärd 9. Fjärrvärme till Ättetorp och Torshag E.ON Värme Sverige AB Investering: 13 365 882 kr Bidrag: 1 110 000 kr Besparing: 78 ton CO 2 /år

Spill från pappersbruket värmer sovrummen i Skärblacka En lokal överskottsprodukt som tidigare inte hade något användningsområde blir nu till miljövänlig uppvärmning. Det är bra för Skärblackaborna, för Billerud och för oss, menar Anneli Brage på Tekniska Verken. 17 Med Klimp-bidrag har Tekniska Verken byggt ut fjärrvärmenätet i stora delar av Skärblacka. Nätet försörjs av spillvärme och processånga från det snart 140 år gamla pappersbuket, Billerud. Spillvärmen bildas vid pappersprocessen och tidigare användes den inte till något. 15 GWh el och olja har ersatts med värme från pappersbruket som går till villor, hyreshus, kommunala fastigheter och företagsfastigheter. Jämförelsevis räcker 15 GWh till värme och varmvatten för 750 normalstora villor. Tack vare samarbetet mellan Tekniska Verken och Billerud är nu alla vinnare. Tekniska Verken kan leverera fjärrvärme, Billerud får betalt för spillvärmen och Skärblackas invånare kan värma sina hus med fjärrvärme. Sist men inte minst stora delar av Skärblacka kan värmas på ett sätt som ger en obetydlig påverkan på miljön, säger Anneli Brage på Tekniska Verken. Kommunen har många stora lokaler och är en viktig part när en utbyggnad av fjärrvärmenätet ska initieras, säger Anneli. Tekniska Verken fortsätter utbyggnaden av fjärrvärmenätet rmenätet med nya Klimpbidrag och inom kort kommer även villor, hyreshus och lokaler i Kimstad att kunna fjärrvärmas med hjälp av spillvärmen från pap-ppersbruket. Åtgärd 8. Fjärrvärmeprojekt Skärblacka Tekniska Verken i Linköping AB Investering: 36 813 504 kr Bidrag: 6 098 564 kr Besparing: 2 867 ton CO 2 /år och 1 946 500 kwh energi/år Uppvärmning Anneli Brage Tekniska Verken i Linköping stora delar av Skärblacka kan värmas på ett sätt som ger en obetydlig påverkan på miljön

KLIMP 2004-2008 18 Energieffektivisering

P-14, Händelöverket i Norrköping. Fotograf: Pe-foto, Peter Ericsson 19 Ny kompressor sparar 110 000 kwh per år Lika mycket el som det går åt till att lysa upp 220 lägenheter under ett år sparar E.ON på investeringen av en ny tryckluftskompressor. Ett projekt som bedömts som en lysande lösning inom E.ON Sverige och öppnar möjligheten för utbyte av äldre kompressorer inom andra anläggningar. På Händelöverket används tryckluft för bland annat rensning av textilfilter och för att driva viss utrustning. Med den nya kompressorn, som tillhör en ny generation kompressorer med bättre verkningsgrad och miljövänligare drift, ersätts el med ursprung från fossila bränslen. Förutom den direkta minskningen av koldioxid, kvävedioxider och svavel ger det även andra miljöeffekter som minskad miljöpåverkan från utvinning av kolbränsle samt transporter till produktionsanläggning. Under investeringens livslängd beräknas kompressorn spara 2 200 000 kwh el. Energieffektivisering Energiloopen är en tjänst som E.ON Försäljning säljer till företagskunder för att effektivisera kundens användning av energi med avseende på förbrukning av el och värme. Energiloopen har genomförts för Händelö kraftvärmeverk bland annat för att få en stor referensanläggning. Utredningen resulterade i totalt 54 olika åtgärder. De viktigaste och stora åtgärderna har redan genomförts. De övriga åtgärderna genomförs successivt. Åtgärd 11. Tryckluftskompressorer E.ON Värme Sverige AB Investering: 1 233 934 kr Bidrag: 290 400 kr Besparing: 110 000 kwh/år Energieffektivisering

KLIMP 2004-2008 20 Nätverket för hållbara transporter

Åtgärd 13. Folkbildning, Nätverket för hållbara transporter Norrköpings kommun, E.ON Sverige AB, Svensk Biogas i Linköping AB, Vägverket, ÖstgötaTrafiken. Investering: 11 250 211 kr Bidrag: 2 200 000 kr Kunskap och kommunikation för en långsiktig påverkan av resvanor I Norrköping finns många hållbara färdsätt att välja på. Spåvagnarna drivs av grön el, innerstadsbussarna drivs av biogas och oftast är inte avståndet längre än att det är möjligt att gå eller cykla. Dessutom finns lokal produktion av biogas och tre tankställen. Nätverket för hållbara transporter, som har varit ett folkbildningsprojekt, har bland annat arbetat med att öka kunskapen om och marknadsföra de hållbara alternativen. Nätverket för hållbara transporter har varit ett samverkansprojekt med både kommunala enheter och externa parter. Inom Norrköpings kommun har parterna varit Agenda 21-kontoret, fysisk planering, planeringskontoret, tekniska kontoret, inklusive kollektivtrafikenheten samt upphandlingsenheten. Externa parter var E.ON, Svensk Biogas, Vägverket och ÖstgötaTrafi ken. Nätverket har arbetat för att öka medvetenheten om Hållbart Resande och för att förändra attityder som bidrar till långsiktigt hållbara resvanor. Nätverket har lett till att kunskapen om Hållbart Resande har spridits i de egna organisationerna. Nätverket har inom kommunen drivit Hållbart Resande-frågor och bidragit till underlag för beslut, som nu innebär en minskad miljö- och klimatpåverkan från den kommunala verksamheten. Med Hållbart Resande avses resande och transporter som är effektiva och bra avseende så väl ekonomi, samhällsutveckling, hälsa och miljö. Arbete med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan resan påbörjas. Begreppet Hållbart Resande kommer från den europeiska benämningen Mobility Management. Definition för Mobility management enligt EU-projektet MAX (2009): Mobility management är ett koncept som verkar för att ändra resenärers attityder och beteenden för att främja hållbara transporter och minska efterfrågan på bilåkande. Målet är att minska trängsel, ensamåkande i bil och negativa miljöeffekter samt att öka möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt. Centralt för Mobility management är mjuka åtgärder såsom information och kommunikation, organisation av tjänster och koordinering av olika aktörer. Mobility management kan betecknas som trafi kplaneringens mjukvara och är tänkt som ett komplement till de traditionella hårda lösningarna. Mjuka åtgärder leder oftast till en förbättrad effektivitet av hårda åtgärder som t ex nya spårvagnslinjer, nya vägar och nya cykelbanor. Mobility management-åtgärder kräver, jämfört med hårda åtgärder, relativt små ekonomiska investeringar och kan ge stor ekonomisk utdelning i förhållande till insatserna. 21 Nätverket för hållbara transporter

KLIMP 2004-2008 22 Norrköping är en av tre utvalda kommuner som tillsammans med tre statliga verk och SKL arbetar med stadsutveckling för ett attraktivt och hållbart samhälle. I projektet Den Goda Staden samarbetar Vägverket, Banverket och Boverket med kommunerna Jönköping, Norrköping och Uppsala samt Sveriges kommuner och Landsting. Målet är att finna kreativa lösningar i samhällsbyggande och stadsutveckling som ger förutsättningar för städerna att utvecklas och växa i takt med människors behov. Den Goda Staden Jannica Schelin Projektledare, Nätverket för hållbara transporter Nätverket har kunnat stötta processer och verksamheter med kompetens, tid och resurser. Vilket har bidragit till hållbara beslut. Projektet arbetar med aktuella planeringsfrågor utifrån ett antal delprojekt i de tre kommunerna. Ett av delprojekten har varit Nätverket för hållbara transporter som ingått i temagruppen Hållbart Resande inom Den Goda Staden. De lärdomar som Den Goda Staden får fram genom samarbete och erfarenhetsutbyte ska också föras vidare till andra kommuner och aktörer. Erfarenheterna kommer i första hand från delprojekten inom Den Goda Staden, men även erfarenheter, såväl nationellt som internationellt, tas tillvara. Jannica Schelin, projektledare för Nätverket för hållbara transporter, menar att den breda samverkan mellan kommunala förvaltningar och företagslivet har öppnat dörrar för fortsatt samarbete och gynnar klimat- och miljöarbetet i kommunen. Genom att vi har varit många olika personer som jobbar med olika saker och på olika arbetsplatser har vi höjt kunskapen och medvetenheten i och utanför kommunen, och kunnat nå våra målgrupper gemensamt med budskapet. Att leda Nätverket för hållbara transporter har varit roligt och lärorikt. Det har fått mig att tänka mer på vad det är i vardagen som triggar människor till att göra de val man gör. Vad är det som får dig att välja bilen i stället för bussen? Varför gör jag som jag gör? Nätverket har genom åren arrangerat en mängd aktiviteter riktade till olika målgrupper. Flera har fått stor uppmärksamhet i lokal media,

speciellt de som riktat sig till barn och unga. Många utåtriktade aktiviteter har gjorts i samverkan med andra redan etablerade arragemang i Norrköping, till exempel informationsspridning under Augustifesten. Jannica vill dock gärna lyfta fram de aktiviteter som inte fått lika mycket uppmärksamhet utåt sett. Det är lätt att lyfta fram de aktiviteter som varit publikdragande och som synts i media. Jag vill gärna lyfta fram det interna arbetet inom kommunen som lett fram till beslut med hållbar karaktär. Det Nätverket bidrog till i arbetet med utredning av bilpoolen har faktiskt genererat i en riktig kommunal bilpool. Underlag och förslag till beslut som vi tagit fram har lett fram till riktlinjer för klimat- och drivmedelskrav på kommunala resor och transporter och till nya riktlinjer för tjänsteresor och hotellbokningar. Att det interna arbetet har lyckats så väl tror Jannica beror på projektledarens centrala placeringen i kommunen, på kommunstyrelsens kontor, och att hon även har arbetat som miljöstateg. Det har gett en bra överblick och en närhet till styrningen av kommunen. Nätverket har kunnat stötta processer och verksamheter med kompetens, tid och resurser. Vilket har bidragit till hållbara beslut. Den stora styrkan som Nätverket haft är att vi varit flera parter som arbetat tillsammans mot samma mål. Leif Lindberg Teknisk chef, Norrköpings kommun Det har blivit mer självklart att tänka på den hållbara aspekten i allt som är kopplat till resor och trafik. Lisbet Paulsson Administrativ chef för kommunservice, Norrköpings kommun Vi behöver fortsätta jobba med att hålla frågan aktuell. Lisbet Paulsson och Leif Lindberg har deltagit i Nätverkets ledningsgrupp och är eniga om att arbetet lett till en större medvetenhet både i kommunens arbete och hos dem själva i rollen som verksamhetsledare. Hållbart Resande har fått ett tydligt avtryck på det arbete som kommunen gör inom stadsplanering och åtgärder inom gator och trafik. Det har blivit mer självklart att tänka på den hållbara aspekten i allt som är kopplat till resor och trafik säger Leif Lindberg. För min egen del har den ökade medvetenheten gjort att jag åker mer kollektivtrafik. Kollektivtrafikens miljöperspektiv har blivit tydligare för mig, i förhållande till andra perspektiv, som ekonomi, menar Leif. Nätverket har skyndat på processer i kommunen såsom bilpool samt miljö- och klimatkrav i upphandlingar och för tjänsteresor. Det har tillkommit resurser som möjliggjort arrangemang, eller kunnat stärka andra arrangemang med fokus på Hållbart Resande. Det har varit en lärorik process med olika delar av kommunen som samverkar med näringslivet och Vägverket, en samverkan som gett mervärde. Men vi behöver ändå fortsätta jobba med att hålla frågan aktuell, säger Lisbet Paulsson. 23 Nätverket för hållbara transporter

Riktlinjer för tjänsteresor och hotellbokningar inklusive resebilaga Fastställda av kommunstyrelsen 2005-04-04 67 Reviderade och fastställda av kommunstyrelsen 2008-10-06 270 Allmänt Riktlinjerna gäller såväl anställda som förtroendevalda i Norrköpings kommun. KLIMP 2004-2008 24 Peter Uneklint Enhetschef Samhällsutveckling, Vägverket Region Sydöst Genom att nyttja varandras kompetenser och spelplaner skapas ömsesidig förståelse Vägverket har ett övergripande ansvar för vägtransportsystemet, inte bara de delar där vi är väghållare eller på annat sätt är systemägare. En dialog i tidiga skeden mellan olika aktörer (kommuner, trafikverk, näringslivet m.fl.) skapar förutsättningar för en framsynt samhällsplanering. Genom att nyttja varandras kompetenser och spelplaner skapas ömsesidig förståelse för hur exempelvis ny bebyggelse, industri- och handelsetableringar kan och bör lokaliseras till lämpliga platser så att kollektiva trafiklösningar stärks. En transportsnål stadsplanering ger förutsättningar för att ersätta många, korta bilresor med promenader eller cykling och bidrar till att centrala frågor kring klimatfrågan, hälsoproblem (partiklar, buller mm), bristande trafiksäkerhet och framkomlighet till viktiga målpunkter kan klaras ut och balanseras. Samarbete med andra aktörer, framförallt större kommuner som Norrköping, är en förutsättning för klok användning av infrastrukturen och ett effektivt nyttjande av skattemedel. Nätverket för hållbara transporter har fungerat väl och bidragit positivt till de mål Vägverket satte upp för medverkan. Under perioden har det också skett ett successivt närmande mellan Nätverkets konkreta aktiviteter och den interna planeringsprocessen. På det sättet har arbetet inom Den Goda Staden förstärkts med nya perspektiv. Det är en utmaning för alla parter att se till att denna utveckling fortsätter. De syftar till att styra resor i tjänsten och att påverka de anställdas och förtroendevaldas resor till och från arbetet. Det innebär i praktiken att resorna ska organiseras och väljas så att miljöpåverkan, kostnader, effektivitet och säkerhet tillsammans sätts i centrum. Till denna riktlinje har vägledning tagits fram om hur detta genomförs i praktiken: Resebilaga: När du planerar för att resa När det gäller säkerhet finns ett särskilt dokument Riktlinje för trafiksäkerhet Dnr 1033/2006. Tjänsteresa anses påbörjad respektive avslutad då den anställde lämnar respektive anländer till bostad eller arbetsplats. Beslut om tjänsteresa Beslut/godkännande av tjänsteresa sker inom ramen för de delegationer som gäller för respektive kontor/enhet. Vid behov dokumenteras ett särskilt beslut innan resan påbörjas, exempelvis vid studieresor, gruppresor eller resor, kurser/konferenser som medför höga kostnader. Vid gruppresor skall det alltid klart framgå vilka som reser. Dessa särskilt dokumenterade beslut bifogas alltid reseräkningen. För utrikes tjänsteresa gäller samma rutiner som vid inrikes, dock skall alltid beslut om resan vara dokumenterad innan resan påbörjas. Beslutet bifogas alltid reseräkningen. Resväg och färdsätt Resväg, färdsätt och övernattning bestäms med tanke på miljö, effektivitet, säkerhet och lägsta totalkostnad. Detta innebär i regel billigaste reguljära färdsätt och kortaste resväg. I särskilda fall kan dyrare alternativ (t ex bil eller flyg) vara befogade t ex genom en avsevärd tidsbesparing eller besparing på uppehållskostnaden. Vid resa med egen bil utgår ersättning enligt gällande bestämmelser. Parkeringskostnader ersätts mot kvitto. Felparkeringsböter ersätts inte, ej heller andra böter eller kostnader för skador.

Krav och riktlinjer för resor och transporter Nätverket för hållbara transporter har under åren deltagit i arbetet inför beslut som berör kommunala transporter. Klimatkrav ska ställas på: Upphandlade transporttjänster av gods och personer Användande av resor i tjänsten inklusive tjänstefordon Samt Förespråka klimatanpassade resor till och från arbetet eller förtroendeuppdraget för tjänstemän och förtroendevalda Resultatet är att kommunen nu har riktlinjer för drivmedels- och klimatkrav för kommunala resor och transporter samt en reviderad riktlinje för tjänsteresor och hotellbokningar med stort fokus på minskad miljöpåverkan. Arbetet har även resulterat i att en intern bilpool har etablerats i kommunen. Förnybara drivmedel i kommunens bilpool. Foto: Sara Barthelsson Riismark Underlag för hållbara beslut Riktlinje Klimatkrav på kommunala resor och transporter Förnybara drivmedel ska användas i alla lägen. Riktlinje Drivmedelskrav på kommunala resor och transporter...de syftar till att styra resor i tjänsten och att påverka de anställdas och förtroendevaldas resor till och från arbetet. Det innebär i praktiken att resorna ska organiseras och väljas så att miljöpåverkan, kostnader, effektivitet och säkerhet tillsammans sätts i centrum. Riktlinjer för tjänsteresor och hotellbokningar 25 Nätverket för hållbara transporter

Utåtriktade aktiviteter Under projektets tid har Nätverket för hållbara transporter arrangerat en mängd aktiviteter. Målgrupperna har varierat för olika arrangemang, från politiker och tjänstemän i kommunen till en bred allmänhet. Syftet har varit att öka medvetandet om hållbart resande. Följande sidor visar ett urval av Nätverkets aktivteter uppdelade i kapitel; Kultur som klimatsmart verktyg, Mer vetande samt Publikt med bred målgrupp. KLIMP 2004-2008 26 Pojken & piraten Pojken och piraten är en fartfylld föreställning, fullspäckad med musik och lättsamt vetande om vårt klimat. Två pirater och en papegoja blev infrusna i ett isberg vid sydpolen för 300 år sedan. På grund av klimatförändringar tinar isen upp, de tre vaknar till liv och upptäcker en helt förändrad värld. Nätverket erbjöd alla skolor, med barn i åldern sex till tio år i Norrköping, att kostnadsfritt se Pojken & piraten med musikteater Gulasch under våren 2008. Sammanlagt 30 föreställningar spelades på skolorna. Alla barn fick även en cd med en kortversion av musikalen att lyssna på i klassen och hemma med föräldrarna. Pojken & piraten har visats i andra sammanhang i Norrköping och 25 spelningar har även gjorts utanför Norrköping under 2008, bland annat i Kalmar, Linköping, Nyköping, Sundbyberg, Sundsvall och Vaggeryd. Uppskattat enligt utvärdering Enligt en utvärdering som Skill studentkompentens utfört på uppdrag av Nätverket har föreställningen varit mycket uppskattad av både barn och pedagoger. 95 procent av pedagogerna tycker att föreställningen varit bra eller mycket bra. De kommenterar att den hjälpt till att få upp ögonen för frågan och gett dem en skjuts till att jobba vidare med klimatfrågan i undervisningen. Hela 99 procent anser att kulturaktiviteter för att hantera dessa frågor är bra eller mycket bra. Pojken & Piraten har uppmärksammats väl i den lokala pressen.

Who is my motor? En musikföreställning där musik och prat är varvat med humor och allvar. Nätverket för hållbara transporter har tagit fram en musikföreställningen tillsammans med musikgruppen Gulasch. Who is my motor hade premiär 22 september 2006 i samband med arrangemanget I stan utan min bil. Föreställningen har erbjudits gratis till högstadie- och gymnasieskolor i kommunen och visats för över 4 000 elever. I samband med föreställningen delades ett studiematerial ut till lärarna. Materialet är ett underlag för att kunna arbeta vidare med klimatfrågan i klassrummet. Föreställningen har även spelats för vuxna ett antal gånger bland annat visades ett smakprov på Hötorget i samband I stan utan min bil. Även andra aktörer har köpt föreställningen till exempel Vägverket, Linköpings kommun och Eskilstuna kommun. Cd med två låtar från föreställningen Who is my motor? Cdn med en kortversion av Pojken och piraten finns i bibliotekstjänst nationella utbud Tack för en mycket bra föreställning! Jag har aldrig tidigare hört så många positiva kommentarer från barnen! Kommentar i enkät om Pojken & Piraten Kultur som klimatsmart verktyg 27 Nätverket för hållbara transporter

KLIMP 2004-2008 28 Eva Skagerström miljö- och tillgänglighetssamordnare på Östgötatrafiken Genom att samarbeta är det lättare att påverka och ändra människors beteenden ÖstgötaTrafiken har sedan länge varit synonymt med miljövänliga resor och arbetat aktivt med att kollektivtrafiken ska vara ett alternativ som är bra ur miljösynpunkt. Miljöfrågan har för oss funnits med i vardagen hela tiden. Vi var tidigt ute med att ställa krav på fossilfria drivmedel i bussarna. Att sprida kunskap om transporters påverkan på miljön är viktigt för att få ett hållbart resande och för att få framgång är samarbete med andra aktörer en förutsättning. Att få oss alla att resa på ett sätt som är långsiktigt hållbart handlar mycket om att förändra våra vanor. Genom att samarbeta är det lättare att påverka och ändra människors beteenden. Nätverket för hållbara transporter har fungerat väl och flera lyckade projekt har genomförts tack vare samarbetet inom Nätverket. Men minst lika viktigt är den ökade dialogen mellan parterna i Nätverket som arbetet har lett till. Mänsklig påverkan på klimatet har blivit vår generations största utmaning. Tack vare att klimatfrågan hamnat högre upp på allas agenda kommer det vara lättare för oss att locka till oss nya kunder med miljöargument. Vår verksamhet har stora möjligheter att bidra till minskad påverkan på klimatet. Varje år kör vi drygt 25 miljoner km och lika många resor görs med oss. Miljö är därför ett prioriterat område och vi har beslutat att all vår trafik senast 2015 ska drivas med förnybara drivmedel. Vi arbetar också med att öka antalet resenärer genom att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik som alternativ till bil. Vår verksamhet kommer definitivt arbeta i medvind framöver. Filmvisning En obekväm sanning Nätverket för hållbara transporter arrangerade visningar av filmen En obekväm sanning i olika sammanhang under 2006 och 2007. En specialvisning anordnade för politiker och för chefer i näringslivet och kommunen. Ungefär 2500 gymnasieelever har sett filmen genom skolbio-programmet. I samverkan med Kyrkan på universitetet, Studenthälsan och Bio Harlekinen visades filmen även för campusstudenter vid Linköpings ngs universitet. Den visningen följdes av en paneldebatt med representanter från kommunens politiker och tjänstemän, eloch biogasproducenter r i kommunen, länstrafiken, SMHI och Naturskyddsföreningen. Under januari visades dessutom Bio Harlekinen filmen för allmänheten i det ordinarie programmet under två veckor. Visning av Al Gores film för studenter på Campus Studentbio följdes av fika och diskussioner. Kvällen gästades av Jakob Ström, kansliråd med ansvar för internationella miljöfrågor på UD. Maria Ågren, generaldirektör SMHI, Stefan Arrelid, kommunalråd och deltagare från Nätverket deltog i samtalen med studenterna.

Stora frågor för små miljöspanare Myggnätet är Agenda 21-kontorets nätverk för barn mellan fyra och nio år. Medlemmarna i Myggnätet får regelbundet uppdrag som är kopplade till hållbar utveckling. Syftet är bland annat att barnen tidigt ska börja reflektera kring dessa frågor och sedan ha med sig dessa tankar under sin fortsatta utbildning och levnadssätt. Under våren 2008 deltog Nätverket för hållbara transporter i att ta fram ett spanaruppdrag. Temat blev: Skapa framtidens bil och bränsle och redovisades i form av teckningar. Kärleksbil skapad av barnen på Majgårdens förskola. Från spanaruppdraget Skapa framtidens bil och bränsle våren 2008. Nätverket producerade även vykort av barnens teckningar som de fick ta med sig hem. 29 Mer vetande Nätverket för hållbara transporter

Människan och klimatet KLIMP 2004-2008 30 Under våren 2008 genomfördes ett seminarium i samarbete mellan omvärldsgruppen, en grupp medarbetare på planeringskontoret, och Nätverket för hållbara transporter. Målgruppen för seminariet Människan och klimatet var anställda i Norrköpings kommun. Meteorolog Tone Bekkestad föreläste om klimatförändringen och hur människan kan komma att påverkas i framtiden. Efter föreläsningen fick deltagarna möjlighet att fylla i en enkät med frågor om arrangemanget. På frågan om Har arrangemanget gett dig någon ny kunskap? svarade 84 procent ja, i hög grad eller ja, i någon mån. Tillsammans med inbjudan till seminariet skickades det ut en tidning, Morgondagens Nyheter. Tidningen är daterad till söndagen den 21 april 2030 och innehåller påhittade artiklar som speglar arrangörernas syn på en möjlig framtid, baserad på Rossby Centres klimatanalyser (ett medelvärde mellan scenario A2 och B2) samt Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande. Tankvärt på macken Under 2006 skapade Nätverket en utställning, Tankvärt på macken. Syftet var att beskriva vilka bränslen som finns tillgängliga för privatbilisten på marknaden i Norrköping. Syftet var också att jämföra de olika bränslena utifrån ett miljömässigt, hälsomässigt och ekonomiskt perspektiv. Utställningen byggdes upp som en mack med fem olika pumpar. Varje pump beskrev ett bränsle, för- och nackdelar ur miljösynpunkt, var bränslet kommer ifrån samt hur det produceras, hur mycket utsläpp det orsakar samt pris per liter och mil. De bränslen som beskrevs var bensin, diesel, etanol, biogas samt naturgas. Det fanns även kartor som visar var det finns mackar som erbjuder förnybara fordonsbränslen och korta presentationer av fordonsmodeller som drivs med förnybara drivmedel. Utställningen visades på Agenda 21-kontoret februari och september. Under denna period hade utställningen 11 134 besökare. Den invigdes av kommunalråd Eva Andersson. Vid invigningen bjöds det även på sång av Daniella Larsson från Superstars samt godisbilar från Ahlgren s. Invigningen lockade ett trettiotal besökare. Tankvärt på macken lånas ut till ett flertal kommuner; Söderköping, Linköping, Valdemarsvik med flera.

Om biogas i sopbladet I samarbete med tekniska kontoret gjorde Nätverket för hållbara transporter en artikel om biogas i Sopbladet, under våren 2008. Sopbladet är en tidning som delas ut till samtliga hushåll i Norrköpings kommun flera gånger om året och innehåller information om avfallshantering. Syftet med artikeln var att sprida informationen om att samhällsfinansierade fordon, som till exempel sopbilar, i allt större omfattning körs med förnybara drivmedel och vinsten med detta. 31 Nätverket för hållbara transporter

KLIMP 2004-2008 32 Helena Engström säljare på Svensk Biogas Arbetet i Nätverket har varit mycket givande tack vare ett bra samarbete och erfarenhetsutbyte mellan olika verksamheter Svensk Biogas, som är Sveriges största producent av biogas, är en av de externa parter som representerats tillsammans med Norrköpings kommun i Nätverket för hållbara transporter. Arbetet i nätverket har varit mycket givande tack vare ett bra samarbete och erfarenhetsutbyte mellan olika verksamheter. Svensk Biogas har tillsammans med Nätverket informerat om hållbart resande på ett effektivt sätt. Tack vare bredden och kompetensen bland de olika aktörerna har vi genom samverkan, erfarenhet och kunskap nått en bred publik. Vi har via olika aktiviteter genomfört informationsinsatser om den lokala biogasproduktion som finns och dess miljöeffekter - vilket har skapat ett stort intresse. I dag är frågorna kring miljö, teknik och framtid hetare än någonsin och Svensk Biogas ser fram emot att fortsätta uppmuntra Norrköpingsborna till att köra på världens renaste fordonsbränsle. Vi på Svensk Biogas ser fram emot nya samverkansprojekt tillsammans med Norrköpings kommun och andra aktörer för att fortsätta driva frågor om hållbart resande och en bättre miljö. Hållbara färdsätt för en attraktiv och hållbar stad Under hösten 2008 arrangerade Nätverket för hållbara transporter tillsammans med tekniska kontoret ett seminarium under temat hållbar samhällsplanering. Målgruppen var anställda och förtroendevalda i kommunen som berörs av samhällsplaneringsfrågor. Tillgängligheten i Norrköping cykel och kollektivtrafik jämfört med bilen Lisa Herland från tekniska kontoret visade resultat från en studie av tillgängligheten för cykel- och kollektivtrafi k i jämförelse med bilen. Tillgängligheten i det här fallet handlar om tid. Bilsnål samhällsplanering från miljöprojekt till ordinarie verksamhet Linda Kummel, projektledare för projektet Bilsnål samhällsplanering i Lund fortsatte seminariet med en presentation av framgångar och problemställnigar som de stött på under projekttiden. Workshop Deltagarna fick även tillfälle att diskutera runt ämnet bilsnål samhällsplanering och hållbara transporter. Under diskussionen lyftes många intressanta idéer fram av deltagarna.

...och klimatsmart Under två veckor i april 2008 kunde Norrköpingsborna se Nätverkets budskap på 40 stortavlor i Norrköping. Sex olika affischer togs fram med budskap som visade att det finns många fördelar med de hållbara alternativen som finns i Norrköping; bättre hälsa, ekonomiska fördelar och att det är klimatsmart. Bilderna visar personer som åker buss och spårvagn, cyklar, går, samåker och tankar biogas i Norrköping. Syftet med att välja lokala motiv var att förstärka känslan av möjligheten att välja hållbara alternativ i vår stad. De 40 affischerna var placerade på de mest folkrika gågatorna och de mest trafikerade vägarna. Publikt med bred målgrupp 33 Nätverket för hållbara transporter

KLIMP 2004-2008 34 Informationskampanjer på stan Nätverket för hållbara transporter har ett flertal gånger arrangerat så kallade kampanjer på stan. Syftet har varit att öka medvetandet hos en bred målgrupp. Många av kampanjerna har genomförts i samarbete med större redan etablerade arrangemang som I stan utan min bil 2006 och 2007, miljöbilsfesten den 1 maj 2007 samt familjedagen under Augustifesten i Vasaparken 2008. Detta har gjort det möjligt att nå en större publik samtidigt som Nätverket kunnat påverka det befintliga arrangemanget med sitt budskap. Besökarna har fått ta del av och kunnat deltagit i bland annat cykelauktioner, musik- och teaterföreställningar, fototävlingar och frågetävlingar. Personlig information om Hållbart Resande har funnits med samtliga i kampanjer. Välj klimatsmart! Under 2007 anordnade Nätverket ett flertal publika aktiviteter med början den 1 maj och avslutning under Europeiska trafikantveckan i september. Syftet var att uppmuntra medborgarna till att använda miljövänliga transporter i sin vardag, såsom exempelvis att gå, cykla eller åka kollektivtrafik. I stan utan min bil 22 september 2007 Under Europeiska trafi kantveckan 2007 arrangerades en webbtävling som fanns på Östgötatrafi kens hemsida. Den 22 september avslutades trafi kantveckan, med I stan utan min bil, då Nätverket hade ett arrangemang på Hötorget. Information både genom personlig kontakt och genom utställningar och trycksaker fanns tillgängligt. Musikteater Gulash och trollkarlen Göran uppträdde på scenen där även en cykelauktion ägde rum samt prisutdelning i fototävlingen. Det visades film om biogas, polisen informerade om säker cyklist och besökarna kunde tillverka egna knappar, så kallade pins. Gratis kollektivtrafik All kollektivtrafik i tätorten var gratis under dagen. Bussarna och spårvagnarna var fint prydda med flaggor från Nätverket, med uppmaningen Välj klimatsmart! Miljöbilsfest 1 maj I samband med första maj-firandet i Idrottsparken 2007 stod Nätverket för ett arrangemang med informationstält, miljöbilsvisning och uppträdande av Musikteater Gulasch med klimatföreställningen Who is my motor? De cirka 5 000 besökarna kunde även delta i Nätverkets tipspromenad och tillverka egna knappar i tältet. En fototävling startade under dagen som sedan pågick fram till kampanjdagen för I stan utan min bil den 22 september.

Augustifesten 2008 Under Norrköpings Augustifest 2008 arrrangerade Nätverket tillsammans med Upplev Norrköping en familjedag med olika aktiviteter. Runt 6 000 personer besökte Vasaparken under dagen. Många av dem stannade i Nätverkets tält och fick ta del av vårt budskapet tillsammans med lättsam underhållning och roliga aktiviteter och tävlingar. 35 Nätverket för hållbara transporter

I stan utan min bil 22 september 2006 KLIMP 2004-2008 36 Den 22 september 2006 möblerades Hötorget med en scenvagn, ett antal utställningar och informationsbord. Platsen passade bra till Nätverkets budskap eftersom den nyligen hade byggts om, bland annat i syfte att reducera biltrafik i området. Torget hade även försetts med en cykelbarometer och en luftpump för att kunna pumpa cykeln. Korpen och Cykelfrämjandet arrangerade dels en cykelorientering och dels en tipspromenad. En utställning om kommunens cykelplan och cykelbanor visades. Det delades även ut cykelkartor. En cykelauktion hölls med hittegodscyklar. Polisen gav råd om säker cykel och musikföreställningen Who is my motor? med Musikteater Gulasch hade premiär i för en årskurs åtta från Hagaskolan. Gratis kollektivtrafik Mellan kl 05 och 20 var det gratis att åka kollektivt i tätorten. Vårsalong med miljöbilar Företagsföreningen Gamla Stan hade en aktivitet i början av juni 2006 med torghandel och underhållning på Nya Torget. I samband med detta arrangerade Nätverket en utställning av miljöbilar tillsammans med bilhandlare. Samtidigt visades även uställningen Tankvärt på macken som informerar om olika bränslen. För barnen fanns hoppborg, karusell och ansiktsmålning.

Smarta resval för din plånbok, din hälsa och vårt klimat Nätverket för hållbara transporter tog under sommaren 2008 fram en broschyr med en karta över Norrköping. På kartan finns bland annat tankställen för förnybart bränsle (biogas och etanol), försäljning av värdekort till kollektivtrafiken, cykelpumpar och butiker med lokalproducerad mat. I broschyren finns lättläst allmän information om hållbart resande. Fördelarna med att välja att gå, cykla och åka kollektivt lyfts fram. Kartan trycktes i 80 000 exemplar. 70 000 av dem distribuerades tillsammans med Augustifestens programtidning 2008. Den ut gick som bilaga i de två lokala morgontidningarna, NT och Folkbladet. De resterande broschyrerna sprids via turistbyrån och biblioteket samt delas ut under andra aktiviteter. 37 Nätverket för hållbara transporter