Examensarbeten 2008-2009 Sammanställning av abstracts
... TUEXAMENSARBETEN, KURS 05, UTGIVNINGSDATUM 2008UT... 3 TUVIBRATIONER I HAND- OCH ARBETSSTYCKE VID TANDTEKNISKT ARBETEUT... 3 TUPÅVERKAS STUDIERESULTAT OCH YRKESVERKSAMHET AV DET ALTERNATIVA URVALET SOM ANTAGNINGSMETOD?UT... 3 TUBOND STRENGTH BETWEEN HIPED YTTRIUM STABILIZED ZIRCONIUM DIOXIDE AND FOUR TYPES OF CEMENTSUT 3 TUBOND STRENGTH BETWEEN ZIRCONIUM DIOXIDE AND ALUMINIUM OXIDE SUB-STRUCTURES, RESPECTIVELY, WITH PRESSED CERAMICUT... 4 TUTRYCKHÅLLFASTHETSTEST PÅ ANATOMISKT UTFORMAD KRONA AV PRESSKERAM MED BLÄSTRAD ELLER OBLÄSTRAD ZIRCONIUMDIOXIDKÄRNAUT... 5 TULASERSVETSADE IMPLANTATBROSTÖD I CO-CR MED TVÅ OLIKA VINKELFASNINGARUT... 5 TUBINDNINGSSTYRKAN MELLAN HIPAD YTTRIUMSTABILISERAD ZIRKONIUMDIOXID OCH OLIKA TYPER AV CEMENTUT... 5 TUBINDNINGSSTYRKAN MELLAN ZIRKONIUMDIOXIDKÄRNA RESPEKTIVE ALUMINIUMOXIDKÄRNA OCH PRESSKERAMUT... 6 TUVOLYMFÖRÄNDRING ÖVER TID HOS ALGINAT VID DESINFICERINGUT... 7 TUEXAMENSARBETEN, KURS 06, UTGIVNINGSDATUM 2009UT... 7 TUETABLERING AV ETT TANDTEKNISKT LABORATORIUMUT... 7 TUBINDNINGSSTYRKAN MELLAN CO-CR OCH PMMA VID OLIKA YTBEHANDLINGARUT... 8 TULJUDNIVÅ OCH HÖRSELSKYDD PÅ TANDTEKNISKA LABORATORIUMUT... 8 TUBINDNINGSSTYRKA MELLAN PORSLIN OCH LASERSINTRAT CO-CR ELLER GJUTET CO-CRUT 9 TUJÄMFÖRELSE MELLAN TANDTEKNIKERPROGRAMMEN I SVERIGE:KAROLINSKA INSTITUTET, MALMÖ HÖGSKOLA, GÖTEBORGS UNIVERSITET OCH UMEÅ UNIVERSITETUT... 9 TUINVERKAN PÅ BÖJHÅLLFASTHET PÅ EN PRESSKERAM MED GLAZE ELLER BORTSLIPAD GLAZEUT... 10 TUBINDNINGSSTYRKAN MELLAN PORSLIN OCH REGENERERINGSBRÄND ZIRKONIUMDIOXIDUT... 10 TUTANDTEKNIKERS LÖN OCH LÖNEUTVECKLINGUT... 11 TUTRYCKHÅLLFASTHETSTEST PÅ ANATOMISKT UTFORMADE MOLARER I HELKERAMUT... 11 TUEFFEKTEN AV TANDBLEKNING MED TVÅ OLIKA BLEKMEDELUT... 12 2
Examensarbeten, kurs 05, utgivningsdatum 2008 Vibrationer i hand- och arbetsstycke vid tandtekniskt arbete Författare: Andrea Djerf och Lina Heidvall Handledare: Gunilla Sandborgh Englund Inledning Arbetet som tandtekniker innebär exponering för högfrekventa vibrationer. När dessa överförs till händer och armar kan det medföra vibrationsskador. Syftet med studien var att jämföra vibrationen i handstycke och arbetsstycke med två olika metoder. Material och metoder Testgruppen bestod av totalt 13 studenter och lärare från tandteknikerutbild-ningen. Mätningarna gjordes på handstycke och arbetsstycke vid slipning med grov fräs av en helkäksbro i koboltkrom, dels enligt EU-standarden SS-EN ISO 5349:1,2, dels med linjär mätning inom frekvensområdet 6,3-1250 Hz. Resultat Mätningen enligt ISO 5349 gav högre värden på arbetsstycket (4.4 ± 2.1 m/s²) än på handstycket (1.5 ± 0.4 m/s²). Skillnaden var signifikant (P<0.001). Linjär mätning gav högre värden på handstycket (82 ± 27 m/s²) än på arbetsstycket (49 ± 17 m/s²). Skillnaden var signifikant (P<0.001). Slutsats Vår slutsats är att tandtekniker utsätts för skadliga vibrationer i arbetet samt att standarden för mätning av högfrekventa vibrationer bör ifrågasättas. Påverkas studieresultat och yrkesverksamhet av det alternativa urvalet som antagningsmetod? En enkätstudie Författare: Anette Karlsson, Catharina Rångeby Handledare: Karin Nordin Ivanow, Gunilla Sandborgh Englund Sammanfattning På tandteknikerutbildningen vid Karolinska Institutet i Stockholm används idag antagning med hjälp av ett alternativt urval. Det är en antagningsform som utbildningen använt sig av sedan 1998. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter det alternativa urvalet haft för de sökande till tandteknikerutbildningen samt att ta reda på om det är fler i den antagningskategorin som slutför sina studier och blir yrkesverksamma som tandtekniker. En enkätstudie med 16 frågor, genomfördes med utskick till samtliga studenter som genomfört introduktionskursen på tandteknikerprogrammet vid KI, Stockholm, mellan åren 1998-2004. Det totala antalet som svarat uppgick till 105 av sammanlagt 127 utskick. Detta ger en mycket hög svarsfrekvens på 83 %. Resultaten från enkätstudien visar att tandtekniker som studerat på KI mellan 1998-2004, och antogs via alternativt urval, i markant större utsträckning når framgång i studier och som yrkesverksamma tekniker. Bond strength between HIPed Yttrium Stabilized Zirconium Dioxide and four types of cements -A shear test Student: Connie Wong 3
Supervisor: Margareta Seiden Abstract: Purpose. The aim of this study was to compare the shear strength between HIPed yttrium stabilised zirconium dioxide (HIPed YSZ) blocks and four cements. Materials and Methods. Eighty modified blocks (10x9x5±0.5 mm) were made from HIPed yttrium stabilised zirconium dioxide and divided into four groups. A specimen was then formed from cementing two blocks together. The following cements used were Multilink Automix, RelyX Unicem, Clearfil Esthetic and Harvard Cement. The specimens were soaked in inorganic saliva solution for 24 hours in a 37 ºC water bath. A shear test was done on a universal testing machine with a speed head of 1 mm/min until fracture occurred and bond strength was calculated. A visual analysis was made where the fracture occurred. Data were analysed using an ANOVA test and an unpaired one-tailed Student T-test, p<0.05. Results. The result showed there was a significant difference between the groups except for RelyX Unicem and Clearfil Esthetic (p=0.23). The average shear bond strength for RelyX Unicem was 7.93±2.05 MPa, Clearfil Esthetic was 7.28±1.75 MPa, Multilink Automix was 5.09±2.26 MPa and Zinc Phosphate was 0.84±0.66 MPa. The specimens showed mixed fractures with more of adhesive fractures. Conclusions. RelyX Unicem has the highest shear bond strength for HIPed YSZ blocks compared to the rest of the cements. But Clearfil Esthetic could probably be use clinically in conjunction with RelyX Unicem as there was no significant difference between their strengths. Bond Strength between Zirconium Dioxide and Aluminium Oxide sub-structures, respectively, with Pressed ceramic -A shear test Student: Greg Sigglekow Supervisor: Fadi El-Homsi Abstract: Purpose: The aim of this study was to compare the bond strength between Nobel RondoPress pressed on two different substructures, zirconia and alumina. Materials and method: For this study 20 samples were fabricated that were divided into two groups with 10 specimens in each group. One group had a cubic shaped block of zirconia with the dimension 14x14x5 mm and a cylindrical part consisting of pressed Nobel RondoPress with the dimension ø 6.00 mm and the height of 5.00 mm. The other group had a cubic shaped block of alumina with the dimension 14x14x5 mm and a cylindrical part consisting of pressed Nobel RondoPress with the dimension ø 6.00 mm and the height of 5.00 mm (identical dimensions). The bonding strength is tested using a shear test in a universal testing machine. A visual analysis of the fractured surface was carried out and an unpaired t-test was used as a statistical method, p<0.05. Results: The result showed that there was a significant difference in the bond strength between zirconia or alumina cubic core and the pressed ceramics (p<0.05). The average bond strength of the zirconia group was 19.83±1.82 MPa and the average of the alumina group was 9.56±0.68 MPa. The fractured surface showed an adhesive fracture overall, with additional partly cohesive fracture related to the Ziconia core specimens only. Conclusion: The bonding strength between Nobel Rondo Press pressed onto zirconia is significantly higher than Nobel RondoPress pressed onto alumina. Both groups achieved acceptable results for clinical use. 4
P cylindrar Tryckhållfasthetstest på anatomiskt utformad krona av presskeram med blästrad eller oblästrad zirconiumdioxidkärna Författare: Lotta Norlén & Per Persson Handledare: Fadi El-Homsi Syftet med studien var att vidareutveckla en testmetod för att kunna jämföra tryckhållfastheten på en anatomiskt utformad krona av presskeramen NobelRondo Press samt att undersöka effekten av blästrad eller oblästrade kärna av ZrOB2.B Tjugo stycken standardiserade masterstansar frästes i aluminium. På varje stans limmades en krona av presskeram med zirconiumdioxidkärna. Dessa var i sin tur indelade i två grupper; blästrade och oblästrade kärnor. Var och en testades i en universal testmaskin där de utsattes för vertikal belastning i en 30 lutning från kronans längdaxel. En 6 mm kula trycktes mot skäret med en hastighet på 1mm/min tills brott uppstod. En visuell analys utfördes. Maxkraft vid brott uppgick till 813,6 ± 165,9 för de kronor där kärnan sandblästrats, och 735,0 ± 96,2 för de kronor där kärnan var oblästrad. Det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de två grupperna, (p= 0,21). Den visuella analysen visade kohesiva brott i presskeramen. Testmetoden var tillförlitlig. Lasersvetsade implantatbrostöd i Co-Cr med två olika vinkelfasningar - Ensidigt böjhållfasthetstest Författare: Daniel Barhado & Malek Chamoun Handledare: Jan Ringvall Syftet med studien är att undersöka böjhållfastheten på CrescoP ihopsvetsade med prefabricerade brostöd med olika stor vinkelfasning, 20 - respektive 45 vinkel. Ersättningsmaterial tillsattes på svetsytan. För att jämföra böjhållfastheten tillverkades 20 stycken cylindriska provkroppar i Co-Cr legering som sammanfogades genom lasersvetsning. Första gruppen (n=10) bestod av en helgjuten- och prefabricerad vinkelfasad del (20 ) med längden 17 mm x ytterø 4,5 mm. Den andra gruppen (n=10) bestod en helgjuten- och en prefabricerad vinkelfasad del (45 ) med längden 18 mm x ytterø 4,5 mm. Samtliga provkroppar testades med ett ensidigt böjhållfasthetstest i en universal tryckdragmaskin. Oparat T-test utfördes med en signifikansnivå på P<0,05. Resultaten visade att det inte fanns en signifikant skillnad i böjhållfasthet mellan grupperna (p=0,33). Slutsatsen för den här studien är att det inte finns en signifikant skillnad på böjhållfastheten hos lasersvetsade Co-Cr legerings cylindrar med fasad 20 - respektive 45 vinkel. Bindningsstyrkan mellan HIPad yttriumstabiliserad zirkoniumdioxid och olika typer av cement - Ett skjuvtest Författare: Hanna Björkman, Olga Chamoun 5
Handledare: Margareta Seiden Syfte. Syftet med denna studie var att jämföra bindningsstyrkan mellan HIPad yttriumstabiliserad zirkoniumdioxid och olika typer av cement. Material och metod. Totalt tillverkades 40 provkroppar i HIPad yttriumstabiliserad zirkoniumdioxid (DenzirP P). Provkropparna delades in i fyra grupper med tio provkroppar i varje grupp. Varje provkropp bestod av 2 modifierade kuber med arean 9x10 mm² och tjocklek 5±0,5 mm som cementerades ihop. Ett cement till varje grupp användes, Multilink Automix (adhesivt), RelyX Unicem (adhesivt), Clearfil Esthetic (adhesivt) och Zinkfosfat (non-adhesivt). Provkropparna lades i oorganisk salivlösning i ett 37 C vattenbad i 24 timmar. Därefter utfördes ett skjuvtest i en universal testmaskin med en hastighet på 1 mm/min där maximal kraft mättes och bindningsstyrkan räknades ut. Brottytan analyserades visuellt för att bedöma typ av brott. Ett ANOVA-test gjordes kompletterat med ett oparat student T-test, p<0,05. Resultat. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan alla fyra grupper (p<0,05), utom grupperna RelyX Unicem och Clearfil Esthetic som inte visade någon signifikant skillnad (p= 0,228). Medelvärdet på bindningstyrkan för RelyX Unicem var 7,93±2,05 MPa, Clearfil Esthetic 7,28±1,75 MPa, Multilink Automix 5,09±2,26 MPa och Zinkfosfat 0,84±0,66 MPa. Provkropparna visade till mestadels mixade brott med mer adhesiva än kohesiva brott. Slutsats. Studien visar att RelyX Unicem och Clearfil Esthetic har den högsta bindningstyrkan till HIPad yttriumstabiliserad zirkoniumdioxid då det inte finns en signifikant skillnad mellan dessa grupper. Bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxidkärna respektive aluminiumoxidkärna och presskeram - Ett skjuvtest Författare: Tomas Borg, Christoffer Cederquist Handledare: Fadi El-Homsi Syfte. Syftet med studien var att jämföra bindningsstyrkan mellan Nobel Rondo Press pressat mot två olika understrukturer, zirkoniumdioxid- och aluminiumoxidkärna. Material och metod. Till studien tillverkades totalt 20 stycken provkroppar som delades in i två grupper med 10 stycken i varje grupp. Provkropparna i ena gruppen bestod av en kubformad del i zirkoniumdioxid med måtten 14x14x5 mm och en cylinderformad del med pressad Nobel RondoPress med måtten ø 6,00 mm och h 5,00 mm. Provkropparna i den andra gruppen bestod av en kubformad del i aluminiumoxid med måtten 14x14x5 och en cylinderformad del med pressad Nobel RondoPress med måtten ø 6,00 mm och h 5,00 mm. Bindningsstyrkan testades sedan med ett skjuvtest som utfördes i en universal tryck/dragapparat. Även en visuell analys gjordes med mikroskåp på brottytorna. Ett oparat Student T-test användes som statistisk metod där signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat. Resultatet visar att det fanns en signifikant skillnad i bindningsstyrka mellan zirkoniumdioxid- respektive aluminiumoxidkärna och presskeram (p<0,05). Medelvärde för zirkoniumdioxid var 19,83±1,82 MPa och för aluminiumoxid 9,56±0,68 MPa. Brottytorna visade till större del adhesivt brott men delvis kohesivt. Slutsats. Denna studie visar att bindningsstyrkan mellan Nobel RondoPress pressad på zirkoniumdioxid har en högre bindningsstyrka än Nobel RondoPress pressat på aluminiumoxid. 6
Volymförändring över tid hos alginat vid desinficering Författare: Åsa Johansson, Anna Kinbom Handledare: Nagham Katif Syftet med studien var att med hjälp av CAD/CAM undersöka om volymförändring sker över tid hos alginatet AROMA FINE DF III efter desinficering i VirKon. Hypotesen var att VirKon orsakar volymförändring hos AROMA FINE DF III och att förändringen blir större över tid. 30 alginatavtryck togs av en mastermodell i mässing föreställandes en preparerad tand. Tio avtryck desinficerades ej (grupp E), tio desinficerades i tio minuter (grupp D10) och tio desinficerades i två timmar (grupp D2). Avtrycken fick vila i 19 timmar i hygrofor för att sedan slås ut med hårdgips typ IV Vel-Mix och dessa utgjorde provkropparna. Först scannades fem provkroppar ur varje grupp med en Procera M50-scanner. I dataprogrammet CopyCAD gjordes matchingar mellan mastermodellen och provkropparna. Resultaten jämfördes med oparat t-test och signifikansnivå p<0,05. Alla provkroppar blev större än mastermodellen. E-gruppen ökade med 17±8 µm, D10-gruppen med 22±12 µm och D2-gruppen med 24±9 µm. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna, E mot D10 (p=0,22) och E mot D2 (p=0,13). På grund av detta scannades ytterligare fem provkroppar ur E-gruppen och D2-gruppen i efterhand och resultatet från dessa matchingar lades ihop med E 1-5 och D2 1-5. Resultatet för E-gruppen blev 17±6 µm och D2-gruppen 25±10 µm, skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant (p=0,025), D2-gruppen var större än E-gruppen. Examensarbeten, kurs 06, utgivningsdatum 2009 Etablering av ett tandtekniskt laboratorium En litteraturstudie Författare: Amanda Jajarmi och Parisa Genaveh Safarizadeh Handledare: Gunilla Sandborgh Englund Det finns många lagar och regler kring processen att starta ett eget företag och det kan vara problematiskt att hitta rätt och relevant information som berör just den tandtekniska verksamheten. Syfte. Syftet med detta examensarbete var att sammanställa den allmänna och verksamhetsspecifika information som är nödvändig för att kunna starta upp ett eget tandtekniskt laboratorium. Material och metod: En litteraturstudie genomfördes samt en verksamhetsspecifik undersökning byggd på kvalitativa intervjuer med fyra personer som alla bedriver egna tandtekniska laboratorium. Intervjuerna utfördes med hjälp av en intervjuguide som konstruerades med hjälp av tidigare litteraturunderlag. Intervjupersonerna valdes ut strategiskt och teoretiskt för att uppfylla de olika sätten att starta upp ett tandtekniskt laboratorium. Resultat: Studien resulterade i en sammanställning av denna handbok som svarar på frågor om var man ska börja, vilka myndigheter man ska vända sig till, vilka val som måste göras samt information om tillstånd, krav, försäkringar och deklarationer som berör ett tandtekniskt företag. 7
Slutsats: Det finns i huvudsak fyra olika metoder att starta upp ett tandtekniskt laboratorium. Laboratoriets framgång eller misslyckande beror helt på den egna individens förutsättningar och satsningar. Bindningsstyrkan mellan Co-Cr och PMMA vid olika ytbehandlingar Författare: Elona Baho och Barsamo De Basso Handledare: Nagham Katif Syftet med denna studie var att jämföra bindningsstyrkan mellan kobolt-krom (Co-Cr) och polymetylmetakrylat (PMMA) genom att ytbehandla metallytan med olika silaniseringsprodukter. Totalt tillverkades 30 provkroppar i Co-Cr med ett lager opaker och PMMA. Provkropparnas dimension var 2,5 mm i höjdled och 10 mm i diameter. Dessa delades in i tre grupper, Grupp A behandlades med Silan ESPE Sil, Grupp B blästrades med Rocatec och Grupp C blästrades med 250µm aluminiumoxid. Bindningsstyrkan testades m.h.a. ett skjuvtest i en universal testmaskin. Medelvärde och standardavvikelse beräknades. Signifikansnivån sattes till p 0,05. Ett ANOVA-test utfördes för att jämföra bindningsstyrkan mellan de tre olika grupperna. Ett individuellt student T-test utfördes mellan Rocatec och Silan ESPE Sil, Silan ESPE Sil och blästrade provkroppar samt mellan Rocatec och blästrade provkroppar för att få fram ett p-värde. Brottytan analyserades visuellt för att bedöma typ av brott. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad (p=0,09) i bindningsstyrkan mellan de tre grupperna. Student T-testet visade att det fanns en signifikant skillnad (p=-0,02) mellan Grupp B och Grupp C. Medelvärdet på bindningsstyrkan för Grupp A var 18,14±4,56 MPa, för Grupp B var 14,50±6,20 MPa och Grupp C 19,96±5,42 MPa. Ett flertal av provkropparna visade adhesiva brott än kohesiva brott. Slutligen kan vi konstatera att den blästrade metallytan med aluminiumoxid visade högsta värdet på bindningsstyrkan till Co-Cr när alla tre grupper jämförts i vårt test. Rocatec visade lägre bindningsstyrka än Silan ESPE Sil men skillnaden var inte statistisk signifikant. Blästrad metallyta visar bättre resultat i vår studie jämfört med en metallyta som silaniserats. Ljudnivå och hörselskydd på tandtekniska laboratorium Författare: Elisabeth Daweu och Helen Granlund Handledare: Jan Ringvall Inledning: Tandtekniker är en yrkesgrupp som arbetar i bullriga miljöer vilket kan leda till hörselskador. Syftet med studien var att mäta ljudnivåerna från olika tandtekniska arbetsmoment och utrustning i tandteknikerutbildningens lokaler på Karolinska Institutet (KI). Samt att kartlägga hörselskydd som kan skydda vid dessa ljudnivåer. Material och Metod: En ljudnivå- och bullerdosmätning genomfördes i tandteknikerutbildningens lokaler, Karolinska Institutet (KI), Huddinge. Nio olika moment utfördes; slipning med/utan utsug på akryl, kobolt-krom och gips samt användning av luftbläster, ångbläster och gipstrimmare. En mätning utfördes per moment. Ljudnivån mättes med hjälp av en precisionsljudnivåmätare placerad i öronhöjd 40 cm från testpersonen och dosimetrar placerade vid testpersonens öron. Till kartläggningen av hörselskydd valdes ett antal olika hörselskyddstyper ut. 8
Resultat: Ljudtrycksnivåmätningen visade att den genomsnittliga (ekvivalenta) ljudnivån från slipning av tandtekniska material och användandet av tandtekniska maskiner varierade mellan 75 och 100 db(a). Resultatet från mätningarna visade att de undre och övre insatsvärdena (80/85 db) överskreds vid alla moment mätt med dosimetrar och vid 7 av 9 moment mätt med precisionsljudnivåmätare. Av de kartlagda hörselskydden klarade 5 av 8 att skydda vid alla momenten. Slutsats: Vår slutsats är att ljudnivån för en tandtekniker är skadlig för hörseln och att rätt hörselskydd bör användas under hela arbetsdagen då ljudnivån är över 80 db(a). Bindningsstyrka mellan porslin och lasersintrat Co-Cr eller gjutet Co-Cr Ett trepunktstest Författare: Ena Harfman, Sozan Suleiman Handledare: Jan Ringvall Syfte. Syftet med studien var att jämföra bindningsstyrkan mellan porslin och lasersintrat Co- Cr eller gjutet Co-Cr. Material och metod. Totalt tillverkades tolv stycken provkroppar som delades in i två grupper med sex stycken i varje grupp. Balkarnas dimension enligt ISO standarden 9693:2000 var 25 1 x 3 0,1 x 0,5 0,05 mm. Legeringen Wirobond C användes som material till båda grupperna. De lasersintrade balkarna tillverkades av BEGO Medical Bremer i Tyskland och de andra göts. Porslinet Vita Omega 900 penslades på balkarna med måtten 8 0,1 x 1 0,1 mm. Samtliga provkroppar glansbrändes före testet. Provkropparna utsattes sedan för ett trepunkstest i en universal tryck/dragtestapparat. Bindningsstyrkan räknades ut och en visuell analys utfördes. Ett oparat t-test användes som statistik metod med signifikansnivån p 0,05. Resultat. Resultatet visade att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad i bindningsstyrka mellan gjutet Co-Cr och porslin jämfört med lasersintrat Co-Cr och porslin (p=0,26). Medelvärdet för gjutna provkroppar var 57,95 5,52 MPa och för SLS 54,49 3,48 MPa. Brottytorna visade adhesiva brott. Samtliga provkroppar klarade kraven från ISO standarden där porslinet på minst fyra av sex provkroppar skulle lossna på enbart ena sidan. Alla provkroppar passerade det minimala värdet i bindningsstyrka som är 25 MPa. Slutsats. Resultaten i denna studie visar att det inte finns någon statistisk signifikant skillnad i bindningsstyrkan mellan lasersintrat och gjutet Co-Cr med påbränt porslin. Jämförelse mellan tandteknikerprogrammen i Sverige:Karolinska Institutet, Malmö högskola, Göteborgs universitet och Umeå universitet En enkätundersökning Författare: AmirAli Kalali & Iman Malakuti Tehrani Handledare: Gunilla Sandborgh Englund Examensarbetet består av en faktadel samt en enkätstudie där tandteknikerprogrammen i Sverige har jämförts. Tandteknikerutbildningarna bedrivs idag av Umeå universitet, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och Malmö högskola. 9
I denna studie jämfördes fyra tandteknikerutbildningar med hänsyn till några viktiga moment i respektive program. Eftersom utbildningarna bedrivs olika på samtliga orter så borde därmed studenterna från de olika tandteknikerprogrammen ha olika synvinklar angående dessa moment. I form av en enkätstudie som skickades ut till samtliga studenter i termin sex från Malmö högskola, Göteborgs universitet och Umeå universitet, fick studenter från dessa tre högskolor/universitet bedöma sina tandteknikerutbildningar. Enkäten skickades till 52 studenter, varav 14 från Malmö högskola, 19 från Göteborgs universitet och 19 från Umeå universitet. Svarsfrekvensen beräknades till 100 % från Malmö och Göteborg. Umeå hade en svarsfrekvens på 68 %. VAS-skala användes som metod i enkätstudien, där resultatet sammanställdes genom Anovatest, signifikansnivån sattes till 0,05. Hypotes var att det föreligger skillnader gällande både programmens utformning samt studenternas synpunkter. Resultatet överensstämde delvis med hypotesen då några av svaren visade en signifikant skillnad. Utifrån resultatet från enkätstudien och avvikelserna inom tandteknikerprogrammen diskuterades fram svagheter och styrkor inom programmen. Slutsatsen är att det föreligger likheter och skillnader inom programmen. Inverkan på böjhållfasthet på en presskeram med glaze eller bortslipad glaze Författare: Jennie Kedeborn & Anna Lundström Handledare: Karin Nordin Ivanow Syfte. Syftet med studien var att ta reda på om böjhållfastheten hos IPS Empress Esthetic påverkas av ytbehandling med glaze och simulerad klinisk inslipning. Material och Metod. Totalt tillverkades 30 provkroppar i IPS Empress Esthetic (Ivoclar Vivadent). Måtten på provkropparna var 19,0x4,0x1,2 mm + 0,05 mm samt med en 45º avfasning av alla längsgående hörn på 0,1 mm. Provkropparna delades in i tre grupper med 10 provkroppar i varje grupp; Grupp Råbränd var obehandlad och glansbränd (kontrollgrupp), Grupp Bortslipad glaze applicerades med ett lager glaze på provkroppens testyta och glansbrändes, därefter slipades glazeytan bort, Grupp Glaze applicerades med ett lager glaze på provkroppens testyta och glansbrändes. Böjhållfastheten testades i en universal testmaskin i ett 3-punkts test med en hastighet på 1mm/min där maximal kraft mättes och böjhållfastheten räknades ut. Ett ANOVA-test gjordes. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05. Medelvärdet räknades ut. Resultat. Resultatet visade en signifikant skillnad i böjhållfasthet mellan provgrupp glaze 147+17 MPa, jämfört med grupperna råbränd 131+16 MPa och bortslipad glaze 126+19 MPa. Slutsats. Studien visar att en glaze försedd yta som utsätts för slipning blir försvagad och därför behöver behandlas för att återfå sitt homogena ytskikt. Bindningsstyrkan mellan porslin och regenereringsbränd zirkoniumdioxid - Ett skjuvtest Författare: Magnus Egestad, Veronica Graf, Yu Hsiang (Jimmy) Chiu Handledare: Fadi El-Homsi 10
Sammanfattning Syfte. Studiens syfte är att undersöka om sandblästring och regenereringsbränning påverkar bindningsstyrkan mellan porslin och zirkoniumdioxid Material och metod. 24 block försintrad zirkoniumdioxid (Vita In-Ceram YZ) med måtten 10x10x5 mm förbereddes. Blockens ytor slipades med sandpapper före sintring. Blocken delades sedan in i tre grupper med 8 i varje grupp som behandlades enligt följande: Kontrollgrupp: ingen ytbehandling; Blästrad grupp: sandblästrad med 50 µ aluminiumoxid vid 2 bars tryck; blästrad och regenereringsbränd grupp: sandblästrad som gruppen innan och därefter regenereringsbränd. Porslinscylindrar i Vita VM9-porslin med höjden 5 mm och diametern 5 mm brändes centralt på zirkoniumdioxidblocken. Bindningsstyrkan testades med hjälp av en universal tryck/dragtestapparat med en hastighet på 1 mm/min. Maximala brottkraften registrerades och bindningsstyrkan räknades ut. Brottytan på provkropparna analyserades visuellt för att bestämma typ a v brott. Den beräknade bindningsstyrkan analyserades med hjälp av ett ANOVA-test (p 0,05) Resultat. Resultaten i studien visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan provgrupperna (p=0,2646). Bindningsstyrkan i grupperna var följande: Kontrollgrupp: 26,27±6,67 MPa, Blästrad grupp: 24,56±3,7 MPa, Blästrad och regenereringsbränd grupp: 21,48±6,45 MPa. Majoriteten av provkropparna uppvisade ett adhesivt brott mellan porslin och zirkoniumdioxid. Slutsats. Sandblästring och regenereringsbränning utgjorde ingen signifikant skillnad i bindningsstyrka mellan porslin och zirkoniumdioxid. Tandteknikers lön och löneutveckling Ingångslöner och löneutveckling för examinerade från tandteknikerprogrammet på Karolinska Institutet 2001-2007 Författare: Sofie Pålsson och Lisa Mac Donald Handledare: Karin Nordin Ivanow Studiens syfte var att undersöka ingångslönerna och löneutveckling för examinerade från tandteknikerprogrammet på Karolinska Institutet mellan 2001-2007. Studiens syfte var även att undersöka hur lönesituationen upplevs av de tillfrågade. Studien baseras på en postenkätstudie som skickades till ett slumpmässigt urval av de berörda årgångarna. Enkäten skickades till 58 personer. Resultatet visade att ingångslönerna för respondenterna låg runt 18000 kr i genomsnitt och de aktuella lönerna låg på drygt 22000 kr i genomsnitt. Resultatet visade dock att både ingångslönerna och aktuella löner skiljer sig inom gruppen sett utifrån olika variabler såsom examensår, ålder och antal yrkesverksamma år. Resultaten visade även att lönesituationen för tandtekniker upplevs som negativ av respondenterna, såväl på ett individuellt som på ett kollektivt plan. De respondenter som hade en högre lön var även de som var mer nöjda med sin lön. Däremot upplever de flesta att de har möjlighet att påverka sin egen lön, bl.a. genom produktivitet. Tryckhållfasthetstest på anatomiskt utformade molarer i helkeram Fluorapatitförstärkt glaskeram på underkonstruktion av yttriumstabiliserad zirkoniumdioxid Författare: Therese Hermansen, Maria Höglin Handledare: Fadi El-Homsi 11
Syfte Användandet av helkeramiska kron- och brokonstruktioner har ökat i takt med patienternas högre krav på estetik. Olika underkonstruktioner, exempelvis av zirkoniumdioxid, kan användas för att öka styrkan. Dessa helkeramiska konstruktioner har dock visat sig kunna frakturera vid kliniskt användande, speciellt i molarområdet där bitkrafterna är höga. Syftet med denna studie var att utvärdera en ny testmetod, ett tryckhållfasthetstest på anatomiskt utformade molarer, samt att jämföra brottstyrkan mellan två olika system med zirkonium-dioxidhättor i kombination med en presskeram. Material och Metod En extraherad molar preparerades enligt rekommendationer från underkonstruktionernas tillverkare. Molaren placerades i en form fylld med silikon och duplicerades i gips. Gipsmodellen scannades med CAD/CAM teknik. Därefter tillverkades 20 titan-stansar samt 20 hättor i zirkoniumdioxid från två olika tillverkare (10 KaVo BIO ZS Soft och 10 Denzir). Slutligen framställdes 20 anatomiskt utformade kronor med hjälp av pressteknik (ZirPress) och en speciell silikonform under vaxningen för att säkerställa att alla 20 kronor hade identisk form. Kronorna limmades fast på titanstansarna med hjälp av epoxylim (Plastic Padding). Brottstyrkan testades i en universell testmaskin med en testkula ø 3 mm, med en hastighet på 1 mm/min. Brottytorna studerades i ett stereomikroskop. Resultat Det fanns ingen signifikant skillnad i brottstyrka mellan de båda grupperna, P = 0,56. KaVo BIO ZS Soft-gruppen visade en högre andel adhesiva brott. Slutsats Alla kronor var starka nog att fungera kliniskt och testmetoden visade sig vara tillförlitlig för denna typ av studie. Effekten av tandblekning med två olika blekmedel En jämförande studie, in vitro, av tändernas färgförändring och ytstruktur Författare: Marie Norling och Maria Åberg Handledare: Nagham Katif Syfte. Syftet med studien var att jämföra två olika hemmatandbleknings-produkter, in vitro, före och efter blekning för att se om det fanns en skillnad när det gäller tändernas färg och ytstruktur. Material och Metod. Totalt 28 stycken extraherade, intakta premolarer testades. Dessa delades in i två grupper med 14 stycken i varje. En grupp blektes med Opalescence 10 % karbamidperoxid och den andra gruppen blektes med Dentaworks 22 % karbamidperoxid. Två stycken artificiella käkar tillverkades med hjälp av lab putty och tänder. Ett alginatavtryck för varje grupp togs och från dessa gjordes två gipsmodeller. Blekskenor tillverkades på modellerna enligt fabrikanternas anvisningar. Tändernas färg mättes före och efter blekning. En spektrofotometer användes för att fastställa L*a*b*-parametrarna hos tänderna, vilket redovisade dess färg. Mätdatan sammanställdes med hjälp av ett parat T-test. Tänderna blektes i totalt två veckor, sex timmar varje dag, i oorganisk saliv, nedsänkta i ett värmebad (37ºC). Ytstrukturen undersöktes visuellt i ett stereomikroskop. Resultat. Det fanns en signifikant skillnad för båda grupperna före och efter blekning för L*a*b*-värderna. Det fanns dock ingen signifikant skillnad mellan de två olika blekmedlen efter två veckors blekning (L* = 0.37; a* = 0.24; b* = 0.78). Den visuella undersökningen av tänderna visade en minskning av tändernas ytstruktur efter två veckors blekning. Slutsats. Studien visar att båda grupperna blev ljusare efter avslutad blekning. De två olika blekmedlen är likvärdiga när det gäller färgförändring. Det fanns ingen signifikant skillnad 12
mellan Opalescence 10 % karbamidperoxid och Dentaworks 22 % karbamidperoxid efter blekning. 13