Examensarbeten

Transkript

1 Examensarbeten Sammanställning av abstracts Institutionen för Odontologi Tandteknikerprogrammet Huvudämne: Tandteknik Examensarbete C-nivå, 10 poäng

2 EXAMENSARBETEN, KURS 97, UTGIVNINGSDATUM YTBEHANDLINGENS BETYDELSE FÖR BINDNINGSSTYRKAN MELLAN ÄDELMETALLEGERING OCH PORSLIN... 3 BILD SOM DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION INOM ODONTOLOGI... 3 HÄLSORISKER INOM TANDTEKNIKERYRKET... 4 BROTTSEGHET HOS DENTALA PORSLIN... 4 ÖGONPROTESER... 5 POLYMERISATIONSTIDENS EFFEKT PÅ MÄNGDEN RESTMONOMER HOS PROTESBASMATERIAL... 5 BAKOM VARJE TANDLÄKARE FINNS EN TANDTEKNIKER... 6 EXAMENSARBETEN, KURS 98, UTGIVNINGSDATUM ABRASIONSRESISTENSEN HOS TVÅ OLIKA KOMPOSIT MATERIAL... 6 ARBETSRELATERADE BESVÄR I RÖRELSEORGANEN HOS TANDTEKNIKER I SVERIGE... 6 BINDNINGSSTYRKAN HOS TRE SILIKONBASERADE HUDLIM... 7 FIBERARMERADE KOMPOSITER DÅ, NU, SEDAN!... 7 FÄRGFÖRÄNDRINGAR HOS CARATS MK-PORSLIN VID UPPREPADE BRÄNNINGAR... 8 KAN BEHANDLING MED BETTSKENA AVHJÄLPA TINNITUS?... 8 KLINISKA/TEKNOLOGISKA SYNPUNKTER PÅ METALLKERAMISKA KONSTRUKTIONER... 9 MONOMERLÄCKAGE FRÅN DENTALA KOMPOSITER... 9 MUNHÄLSOVÅRD I ÅLDRINGSVÅRDEN OXIDSKIKTETS BETYDELSE FÖR BINDNINGSSTYRKAN MELLAN METALL OCH PORSLIN PORER I METALLBUNDET PORSLIN EXAMENSARBETEN, KURS 99, UTGIVNINGSDATUM ABRASIONSRESISTENS HOS TVÅ OLIKA FABRIKAT AV PROTESTÄNDER BILD- OCH IT-KOMMUNIKATION INOM TANDVÅRDEN THE EFFECT OF CEMENT ON THE COLOUR OF CERAMIC CROWNS A COMPARISON OF BONDING STRENGTHS BETWEEN GOLD/CERAMIC AND COCR/CERAMIC DEN MEKANISKA STYRKAN I LASERSVETSADE FOGAR FÖR PRECISERADE IMPLANTATBROAR ENLIGT CRESCOTI PRECISION METHOD APNÉ VAD É DE? LITTERATURSTUDIE MED ENKÄTUNDERSÖKNING NÄSPROTES DOES FIBER REINFORCEMENT INCREASE THE BENDING STRENGTH OF A POLYMETHYLMETHACRYLATE MATERIAL?14 EXAMENSARBETEN, KURS 00, UTGIVNINGSDATUM LASERSVETSNING MED ELLER UTAN TRÅD. ENSIDIGT BÖJHÅLLFASTHETSTEST BETTANOMALIER OCH DESS BEHANDLINGAR HOS BARN RESPEKTIVE VUXNA BINDNINGSSTYRKAN MELLAN EN PALLADIUMFRI LEGERING OCH PORSLIN FÄRGSTABILITET HOS DE TANDTEKNISKA MATERIALEN PORSLIN OCH KOMPOSIT EFTER BLEKNING BEHANDLINGSALTERNATIV VID BRUXISM BÄNKSVALNING ELLER HASTIG AVKYLNING I VATTEN AV EN METALLKERAMISK LEGERING CEMENTFÄRGENS PÅVERKAN AV DEN SLUTLIGA FÄRGEN HOS PORSLINSFASADER EFTER CEMENTERING FÄRGSTABILITET HOS IPS EMPRESS MATERIAL EN LITTERATURSTUDIE OM LKG DEFEKTER OCH DESS UPPKOMST SAMT BEHANDLING MONOMERLÄCKAGE FRÅN PROTESBASMATERIAL OSSEOINTEGRERING HOS DENTALA IMPLANTAT SPÄNNINGSOPTISK ANALYS KRING FIXTURER EXAMENSARBETEN, KURS 01, UTGIVNINGSDATUM INGEN KURS HAR EXAMINERATS DETTA ÅR

3 Examensarbeten, Kurs 97, utgivningsdatum 2000 Ytbehandlingens betydelse för bindningsstyrkan mellan ädelmetallegering och porslin Är fabrikantens rekommendationer värda att följa? Författare: Sarah Broberg och Tina Forss Handledare: Karin Nordin-Ivanow och Ewa Wiatr-Adamczak Syftet med denna studie var att undersöka hur den metall-keramiska bindningsstyrkan mellan metallkeramen Carat och ädelmetallegeringen Sjödings M3-guld påverkades genom olika förbehandlingskombinationer av metallegeringsytan före porslinspåbränning. Totalt tillverkades 24 provkroppar som slumpmässigt fördelades jämnt mellan 4 testgrupper där fyra olika ytbehandlingskombinationer utfördes. Alla grupper utom en kontrollgrupp genomgick vidare förbehandling i olika kombinationer, blästring och/eller oxidering, efter slipningen. Ytornas strukturer undersöktes i svepelektronmikroskop (SEM). Efter porslinspåbränning testades den metall-keramiska bindningsstyrkan med ett trepunktsböjtest enligt ISO 9693: 1999(E). Aritmetiska medelvärden och standardavvikelser uträknades och testets signifikans prövades med ett ANOVA-test. Brottytorna analyserades visuellt. I SEM-undersökningen av respektive testgrupps ytstruktur kunde iakttagas att slipning gav en slät yta, oxidering något grövre, blästring en grov oregelbunden yta samt blästring och oxidering en grövre oregelbunden yta. Fabrikantens rekommenderade förbehandling, blästring och oxidering, gav en signifikant ökning av bindningsstyrkan jämfört med enbart blästring (P<0,001) eller oxidering (P<0,05). Om man trots allt i tidsbesparande syfte vill utesluta ett tillverkningsmoment (blästring eller oxidering) så spelar det för bindningstyrkan ingen roll vilket, eftersom ingen signifikant skillnad i bindningstyrka fanns mellan dessa båda testgrupper. Någon typ av förbehandling, d v s blästring och/eller oxidering ska dock förekomma, då endast slipning av ytan inte gav ett fullgott resultat enligt ISO : 1999(E). I den visuella analysen av testgruppernas brottytor föreföll det som om de ytor som blästrats band biopaque jämnt över hela brottytan och de ytor som oxiderats band enstaka större områden biopaque eller porslin, de ytor som både har blästrats och oxiderats uppvisade en kombination av detta. Bild som dokumentation och kommunikation inom odontologi Författare: Marzieh Akbari Handledare: Ove Lindh Syftet med detta arbete är att beskriva en kamerans funktion och att jämföra 4 olika fotograferingssystem. Vad beträffar bildkvalitet och tidsaspekt på framställningen, samt inventera hur dessa praktiskt kan användas som kommunikationsmedel mellan tandläkare och tandtekniker och hur vanligt förekommande det är med bildkommunikation. Data samlades genom litteraturstudier, studiebesök och intervjuer. Vanlig systemkameran har funnits länge men inte fått någon allmän spridning p g a att de kräver kunskap. De vanliga kamerorna för film var dyra och tidskrävande men har ännu en högre bildupplösning. 3

4 Polariod kameran använder självframkallande direkt film. Det är någon vanligare i kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker. Den är lätt att hantera och det behövs inte kunskap om avancerad fotografi. Digitala kamera system har ännu inte fått större användning men det är säker ett system som kommer att bli vanligare för bildkommunikation i framtiden, eftersom som det går att sända bilderna över nätet direkt eller skriva ut på färgskrivare. Intraoral kamera är nytt system och få tandläkare och tandtekniker kommunicerar genom intraoral kamera. Orsaken till detta är den dåliga färgåtergivningen och den höga kostnaden. Hälsorisker inom tandteknikeryrket En enkätundersökning Författare: Lisbeth Björnebo och Maria Hellberg Handledare: Karin Nordin-Ivanow Projektet "Hälsorisker inom tandteknikeryrket" pågick under vårterminen Huvudsyftet var att kartlägga de vanligaste förekommande arbetsskadorna hos tandtekniker. Det totala antalet laboratorier som erbjöds deltaga i undersökningen var 75 stycken och av dessa fick vi svar som motsvarade 68%. Vi har i detta arbete undersökt hälsotillståndet hos tandtekniker genom en enkätstudie som skickades till dessa laboratorier. Enkäten innehöll frågor om till exempel: ålder, kön, arbetsinriktning, antal yrkesverksamma år inom branschen, förekomst och användning av skyddsutrustning, värk och andra fysiska besvär m.m. Målgruppen i projektet var verksamma tandtekniker i mellersta Sverige och i Stockholmsregionen Resultatet visar att värk i främst nacke, skuldror och axlar är det dominerande hälsoproblemet hos tandtekniker. En stor andel av de tillfrågade är drabbade av värk i händer, handleder och underarmar. Värk i fötter, knän och höftleder liksom eksem och andra hudbesvär var cirka en tiondel av tandteknikerna drabbade av. Även allergiska besvär såsom hösnuva och rinnande ögon förekom i ungefär samma omfattning. Förekomsten av skyddsutrustning/åtgärder på företagen var god. Inget samband kunde ses mellan användande av skyddsutrustning och olika fysiska åkommor då dessa åkommor förekom i sådan liten skala. Ett samband mellan förekomst av värk och brist på regelbunden motion kunde dock ses. Brottseghet hos dentala porslin En jämförelse mellan ett lågbränt och ett högbränt porslin Författare: Panagiotis Giannoglou och Mahmoud Hamam Handledare: Margareta Seiden och Eva Wiatr-Adamczak Målet med denna studie var att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan två metallbunda porslin. Det högbrända Carat porslinet och det lågbrända Duceratin. Av varje material framställdes åtta stycken provkroppar som kondenserades för hand och brändes enligt fabrikanternas brännschema. Därefter polerades provkropparna med (Diamond Compound 3 micron) under vattenkylning för att erhålla en plan och sprickfri yta. Materialens brottseghet mättes genom ett impressions test. Testet utfördes med en kraft på 1000 g i 15 sekunder. På varje provkropp gjordes tre impressioner. Materialens mikrostruktur observerades i ett svepelektron- mikroskop (SEM). Medelvärden och standardavvikelser uträknades och statistiska beräkningar utfördes enligt ANOV A-test. Resultatet visade att det inte fanns någon 4

5 signifikant skillnad i brottsegheten mellan det högbrända (Carat) och det lågbrända (Duceratin) porslinmaterial.. Ögonproteser En kort historik och en presentation av synorganets byggnad samt framtidens ögonproteser Författare: Anna Brkan Handledare: Jan Ringvall Syftet med detta arbete var att ta reda på de allra nyaste metoderna och materialen inom detta ämne, men även att fördjupa mig i ämnet. Under tre-veckors askultation på Karolinska Sjukhuset i Stockholm, samt besök på Malmö Allmänna Sjukhus (MAS) och Rigshospitalet i Köpenhamn, Danmark, fick jag tillfälle till denna fördjupning genom att b l a intervjua verksamma ansiktsprotetiker/anaplastologer och träffa patienter. I alla tider har man försökt att protetiskt dölja en missbildning eller defekt i ansiktet. Ansiktsprotetik är ett specialområde inom protetiken vars primära uppgift är att med proteser inom ansiktsregionen rehabilitera patienten. Ansiktsprotersernas främsta uppgift är att estetiskt och funktionellt ersätta en från början saknad eller senare förlorad kroppsdel. Ögonprotesen ersätter ett förlorat öga och dess två viktigaste funktioner är den estetiska och rumsutfyllande. Idag kan tre typer av ögonproteser erbjudas: de blåsta glasproteserna, de prefabricerade i akrylproteserna och de individuellt tillverkade akrylproteserna. Då ett öga enukleerats ur ögonhålan av olika anledningar kan denna i vissa fall fyllas med ett klotformar implantat. Implantatet opereras in i orbitan direkt efter enukleation. Olika material används till dessa implantat: silikon, akryl och hydroxylapatit. En protes framställs av en ansiktsprotetiker/ anaplastolog och placeras ovanpå implantatet. Nya upptäckter har möjliggjort rörliga protesögon. Det enda material som kan användas till denna typ av implantat, de s k integrerade implantaten, är hydroxylapatiten. Musklerna kopplas ihop med implantatkulan, som är gjord av detta material, och överför sina rörelser, via en peg (eng=pinne) till protesen. Resultatet är en mycket god rörlighet och därmed ett naturligt utseende. Som datainsamlingsmetod för detta arbete användes intervjuer samt litteraturstudier. Förutom dessa två metoder gjordes askultationer vid Karolinska Sjukhuset i Stockholm, Malmö Allmänna Sjukhus samt Rigshospitalet i Köpenhamn, Danmark. Polymerisationstidens effekt på mängden restmonomer hos protesbasmaterial Författare: Loghman Kalantarpou och Hassan Kavosi Rouzbahani Handledare: Fadi El-Homsi och Eva Wiatr-Adamczak Avsikten med denna studie var att undersöka effekten av polymerisations- tiden på mängden restmonomer i två olika polymera material, kall och varmpolymerisat. Frågeställningen var om man kunde med metoden baserad på ändringar av polymerisationstiden jämföra mikroläckage hos varm respektive kallakrylat. 36 provkroppar framställdes med två olika metoder, varmpolymerisation och kallpolymerisation. Efter polymerisationen behandlades alla prov- kroppar på ett liknande sätt dvs slipades, putsades, polerades och lades i oorganisk saliv. Provkropparna låg i saliv i totalt 15 dagar. Mätningar 5

6 genomfördes med hjälp av Spektrofotometer som var baserad på UV-ljus. Resultatet visade att det förekom tydliga skillnader mellan de två ovan nämnda materialen och dess polymerisationsmetoder vad gäller mikroläckage av mängden restmonomer. Kallpolymerisat uppvisade ett större mikroläckage i salivlösningen, därför bör proteskonstruktioner framställda med denna metod ligga i vätska innan leverans. Bakom varje tandläkare finns en tandtekniker Tandtekniker - vad är det? En marknadsföringsundersökning Författare: Ingrid Liljegren och Vladislava Vasovic Handledare: Jan Ringvall Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns behov av marknadsföring samt information om den tandtekniska branschen till patienten, förhoppningsvis kan ovanstående bidra till en ökning av lönsamheten. Datainsamlingen gjordes i form av två enkätundersökningar, en till tandtekniska laboratorieägare och en till allmänheten. Vidare ställdes en intervjufråga direkt till personer i Stockholms centrum. Informationen från datainsamlingen bearbetades kvalitativt. Undersökningen sträckte sig från hösten 1999 t om våren Resultatet visade att tandteknikeryrket är okänt för majoriteten av allmänheten. Undersökningen visade vidare att gemene man vill ha kunskaper om tandtekniska ersättningar så att valfrihet skapas. Vidare visade resultatet att tandtekniska laboratorieägare i nuläget inte marknadsför sig direkt till patienten. Examensarbeten, Kurs 98, utgivningsdatum 2001 Abrasionsresistensen hos två olika komposit material. Författare: Thérèse Tegnander och Mirlinda Zenelaj Handledare: Jan Ringvall Syftet med detta examensarbete var att jämföra abrasionsresistensen hos två olika compositer, för att se vilket material som abraderades mest. Compositerna som jämfördes var Cristobal+ och Targis. 12 provkroppar framställdes av varje compositmaterial och limmades på plattor som monterades i en tand-borstningsmaskin. Provkropparna borstades i motsvarande 35 år och mättes efter förutbestämda intervaller med hjälp av ett mätmikroskop. Undersökningen gjordes för att se om det fanns någon skillnad mellan Cristobal+ och Targis. Vi antog att Cristobal+ var mer abrasionsresistent än Targis. Resultatet visade att ingen av compositerna abraderades så mycket som vi hade förväntat oss. Materialen abraderades ungefär lika litet i förhållande till varandra. Provkropparnas ytstruktur jämfördes i ett svepelektronmikroskop där en tydlig skillnad påvisades. Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen hos tandtekniker i Sverige En jämförelse mellan män och kvinnor Författare: Dimitrios Kountsios 6

7 Handledare: Karin Nordin-Ivanow Beroende på det arbete människan utför belastas kroppens muskler eller muskel-grupper vilket kan leda till muskeltrötthet och/eller muskelsmärta. Dessa smärtor kan vara temporära och övergående men kan även leda till permanenta skador på kroppens rörelseorgan. Statistiken visar påtagliga skillnader mellan män och kvin-nor med framförallt högre frekvens ländryggskador hos män och högre andel nack/-skulderskador samt axlar/skuldror hos kvinnor. Även inom samma yrkesgrupper kan könsskillnader påvisas. Syftet med denna studie var att ta reda på om, och i förekommande fall hur arbets-relaterade besvär i rörelseorganen drabbar tandtekniker i Sverige. Dessutom var syftet med studien att ta reda på om någon skillnad förekom mellan könen och i så fall hur lokalisationen av besvären skilde sig mellan dessa. En enkät utarbetades och skickades tillsammans med följebrev till sjuttio tandtek-niker som var registrerade hos Dentallaboratoriernas riksförbund. Enkätstudie gjordes för att nå ut till så många som möjligt och för att därigenom få en uppfattning om och i vilken omfattning dessa besvär förekommer. Personerna valdes så att de kunde sättas in i grupper. De placerades efter yrkesverksamma år som tandtekniker, ålder och så att de var jämnt fördelade mellan könen. Efter sammanstäl-landet konstaterades att enkäten besvarats av femtiofyra personer, lika många kvinnor som män. Bortfallet var därmed cirka tjugotre procent. Enkätsvaren visade en klar tendens att kvinnor, jämfört med männen drabbas i högre grad i axlar/skuldror, nacke/halsrygg, armbågar/underarmar samt i händer och handleder. Däremot visar männen en större frekvens av besvär i ländrygg/-korsrygg samt knän och fötter. Bindningsstyrkan hos tre silikonbaserade hudlim Författare: Aron Mostafi Handledare: Jan Ringvall och Ewa Adamczak Syftet med detta arbete var att med hjälp av dragtest pröva bindningsstyrkan hos de tre silikonbaserade hudlimmen C106, B-400 och PSA För ändamålet tillverkades 30 par provkroppar i silikonmaterial bestående av RS 330 och aktivatorn RS Limmet applicerades på provkropparna som sattes ihop parvis. Provkropparna placerades i 37 C i ett värmeskåp under ett dygn. Under den tiden utsattes limfogen för en last på 10 N. Därefter utfördes dragtest i en maskin för universell materialprovning (Alwetron TCT5) och resultatet redovisas i N respektive MPa. Testet utfördes med en hastighet av 25 mm/minut och en dragkraft på max 50 N. Av ANOVA-Repeate Measures test framgår signifikanta skillnader på en 99 % signifikansnivå. Testet visade att PSA av de tre testade limmen hade starkast bindningsstyrka till silikon, medan B-400 hade svagare bindningsstyrka och C106 hade svagast bindningsstyrka till silikon. Fiberarmerade kompositer Då, nu, sedan! En enkätstudie ställd till yrkesverksamma tandtekniker Författare: Frida Helenius och Camilla Kiovsky Handledare: Ove Lindh 7

8 Tanken bakom detta examensarbete var att genom en enkätstudie undersöka de relativt nya fiberarmerade kompositernas popularitet bland yrkesverksamma tandtekniker- både de som använder eller har testat samt de som avstått från att pröva materialet. Detta för att ta reda på vad man i allmänhet tycker om materialet, varför vissa valt att avstå och vad de som använder materialet anser om det. En litteraturstudie tillkom för att även kunna analysera tandteknikernas svar gentemot fakta. Enkäten skickades till 70 tandtekniska laboratorier över hela Sverige, slumpmässigt utvalda genom DR s medlemsregister. Denna sändes ut under våren 2001 och gav en svarsfrekvens på 81%. Resultatet av enkäten visade att det i vårt sampel var fler som inte använde materialet än de som använde/ har testat. Alla grupper angav också den största orsaken till om man använde materialet eller ej vara om tandläkaren efterfrågade materialet. De flesta kunde tänka sig att införskaffa materialet i framtiden. Ingen angav att marknadsföringen fått dem att välja fiberarmerad komposit. Majoriteten av tandteknikerna som använde materialet ansåg dock lönsamheten låg men estetiken god. Tandläkarna gav i huvudsak positiv feed-back. Slutsatsen blir att tandteknikerna inte finner fiberarmerade konstruktioner så lönsamt att producera, men att det oftast beror på tandläkarens efterfrågan om man införskaffar det eller ej. Som resultat av litteraturstudien framkom att fiberförstärkning är det enda bra alternativet vid protesförstärkning samt kan ha många fördelar vid implantatkonstruktioner. Det är också ett etstetiskt, metallfritt alternativ som inte abraderar motbitande emalj. Trots att kompositerna fått bättre egenskaper finns ingen långtidsstudie på fiberarmerade konstruktioner som kan övertyga misstroende. Färgförändringar hos Carats mk-porslin vid upprepade bränningar Författare: Andreas Sigas Handledare: Lars Åke Lindén och Ewa Adamczak Syftet med studien var att undersöka hur många bränningar Carat- porslinets dentinmassa kan utsättas för utan att förlora den förväntade färgen. För detta ändamål tillverkades nio stycken metallkeramiska provkroppar. Av dessa sparades en som kontroll efter första bränningen för att möjlig göra en visuell jämförelse mot de resterande efter varje bränning. Övriga provkroppar genomgick sedan 18 vaccumbränningar och efter varje bränning utfördes färgmätning med en spektrofotometer samt en visuell jämförelse (mot kontrollen) som utfördes av två opartiska sinsemellan oberoende observatörer. Studien visade att det sker en för ögat märkbar färgförändring efter den 7:e bränningen och att de största förändringarna enl. spektrofotometermätningarna sker från 1:a - 7:e bränningen. Av detta drogs slutsatsen att den förväntade färgen förloras efter den 7:e bränningen under förutsättning att porslinet genomgår dessa i följd utan några bearbetningar däremellan. Kan behandling med bettskena avhjälpa tinnitus? Författare: Carina Ekström och Stina Serlachius Handledare: Jan Ringvall och MarieTullberg Kan behandling med bettskena avhjälpa tinnitus i kombination med annan bettfysiologisk behandling? Syftet med detta arbete var att ta reda på ifall det finns en möjlighet att behandla 8

9 tinnitus med bettskena, i de fall då tinnitus har uppkommit i samband med bettfysiologiska besvär. Vi har också fördjupat oss i ämnet för att därigenom kunna utföra detta arbete. Det finns många faktorer som orsakar tinnitus, samt flera möjliga behandlingsalternativ att välja på. Med hjälp av rörelseövningar, bettskena, bettinslipning samt LLLT-laserbehandling kan tinnitus-patienter med bettfysiologiska besvär få en avsevärd lindring eller till och med få sin tinnitus botad. För vissa patienter kan det räcka med en bettinslipning samt en efterföljande bettskenebehandling. Det bör emellertid framhållas att varje patientfall måste bedömas individuellt med hänsyn tagen till de förutsättningar som finns. Forskningen på detta område är ännu otillräcklig men den går framåt hela tiden. Vi har sammanställt material från böcker och tidskrifter samt broschyrer. Patient- auskultationer vid Hörselkliniken, Huddinge sjukhus och Specialist- tandkliniken, Karolinska Institutet, har gett oss inblick i hur det är att arbeta med tinnitusdrabbade patienter. Fakta från patientjournaler om bland annat behandling och orsaker har vi sammanställt i olika diagram. Som datainsamlingsmetod användes fria intervjuer samt litteraturstudier. Kliniska/teknologiska synpunkter på metallkeramiska konstruktioner En enkätundersökning Författare: Maria Palmquist Handledare: Fadi El-Homsi Syftet med denna studie var att inventera vilka komplikationer som kan uppstå med metallkeramiska konstruktioner, samt vilka av dessa som vanligast förekommer. En enkätundersökning skickades ut till 70 tandläkare runt om i Sverige. Till varje tandläkare, som slumpmässigt valdes ut genom Gula sidorna på Internet, skickades ett frågeformulär angående enstaka kronor och 3-leds broar i MK. Resultatet visade att den vanligast förekommande komplikationen med 3-leds broar är ett biologiskt misslyckande och den vanligaste biologiska förändringen är karies. Det är inte så vanligt att en porslinsfraktur sker vare sig på kronor eller broar och inte heller en skelettfraktur. Det är viktigt att den cervikala kanten på kronorna följer preparationsgränsen exakt eftersom varken underskott eller överskott accepteras. Bron måste ha en bra passform för gungar den vid provningen så cementeras den ej fast i patientens mun. Den genomsnittliga livslängden på kronor och 3-ledsbroar är år. Monomerläckage från dentala kompositer En jämförelse mellan två material för extra- respektive intraoralt bruk Författare: Silvi Basmaji Handledare: Ove Lindh och Eva Adamczak Syftet med denna undersökning var att undersöka monomerläckage hos två dentala kompositer, Licupast plus och Herculite som är de mest använda i dental praxis. För detta studieframställdes totalt 20 st provkroppar av respektive material. 9

10 Efter olika långa förvarningstider i en oorganisk salivlösning, gjordes en bedömning av monomerläckaget med hjälp av en spektrofotometer. Skillnader i läckage analyserades därefter med hjälp av Anova; oparigtt-test. Resultatet av mätningarna visade att Licupast plus komposit läckte mer monomer än Herculite komposit. Munhälsovård i åldringsvården En intervjuundersökning av personalen vid äldreboenden Författare: Fatima Landstedt och Mattias Andersson Handledare: Ove Lindh Syftet med detta arbetet är att undersöka hur de äldres munvård på vårdhem fungerar, samt inventera om personalens kunskaper och erfarenheter är tillräckliga för att uppmärksamma de munhälsoproblem som kan uppstå. Genom intervjuer på fyra vårdhem, två privata och två kommunala, samt lästa artiklar och böcker fick vi en förhoppningsvis klar bild av personalens och de äldres situation. Vi kom fram till att det inte finns någon skillnad mellan kommunala och privata vårdhem Brist på information och utbildning är dock ofta förekommande, men nästan alla var intresserade av att få mer ingående kunskaper om munvård i allmänhet och mer specifikt hur man håller rent proteser och fastsatta konstruktioner. Oxidskiktets betydelse för bindningsstyrkan mellan metall och porslin En jämförande studie mellan ny och begagnad legering med olika antal bränningar Författare: Jenny Hellström och Camilla Nyström Handledare: Margareta Seiden och Ewa Wiatr Adamczak Syftet med denna studie var att undersöka bindningsstyrkan mellan Sjödings M3-guld och Caratporslin. Detta gjordes genom att använda provkroppar av nytt respektive begagnat guld och bränna dem tre och sju gånger. Det tillverkades 28 provkroppar som fördelades i fyra grupper. Bindningsstyrkan testades i trepunkts böjtest och brottytorna studeradesi svepelektronmikroskop (SEM). Medelvärde och standardavvikelse beräknades, signifikansen prövades med hjälp av ANOVA-test (P< 0,05). Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad beroendepå om man använder nytt eller begagnat guld eller hur många bränningar som utförs upp till sju gånger. I SEM användes en provkropp ur varje grupp och det kunde då konstateras att både porslin- och metallytorna var täckta av opaqe. Vilket betyder att bindningen till opaqern är starkast. Fabrikantens anvisningar användes under hela undersökningen. Porer i metallbundet porslin Hur stor inverkan har slipningen av metallen? Författare: Gunilla Tellefors och Carina Källén Handledare: Ewa Wiatr Adamczak 10

11 Syftet med denna studie var att påvisa betydelsen av slipningen av metall-konstruktionen inom MBP-tekniken (metallbundetporslin, MK) för uppkomst av porer i porslinet och i gränsen mellan metall och porslin. Studien utfördes på två testgrupper med 5 provkroppar i varje grupp. Grupp I slipades som litteraturen föreskriver och Grupp II slipades oregelbundet. En metallyta ur varje grupp studerades i SEM (svepelektronmikroskop), efter porslinpåbränning snittades varje provkropp i tre delar. Två snittytor från varje provkropp studerades och en användes som kontroll. Totalt observerades 20 snitt-ytor i SEM och porantalet räknades i gränsen metall-/-porslin och ca: 250mm in i porslinet på 16 av dessa. Medelvärde och standardavvikelse beräknades och statistisk analys utfördes med ANOVA-test. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i porförekomst i porslinet mellan grupperna I och II, optimalt- och oregelbundet slipade, men att i gränsen metall/porslin på de oregelbundet slipade provkropparna fanns en signifikant ökad mängd porer. Examensarbeten, Kurs 99, utgivningsdatum 2002 Abrasionsresistens hos två olika fabrikat av proteständer Författare: Thérèse Tegnander - Mirlinda Zenelaj Handledare: Jan Ringvall Syftet med detta examensarbete var att jämföra abrasionsresistensen hos två olika compositer, för att se vilket material som abraderades mest. Compositerna som jämfördes var Cristobal+ och Targis. 12 provkroppar framställdes av varje compositmaterial och limmades på plattor som monterades i en tand-borstningsmaskin. Provkropparna borstades i motsvarande 35 år och mättes efter förutbestämda intervaller med hjälp av ett mätmikroskop. Undersökningen gjordes för att se om det fanns någon skillnad mellan Cristobal+ och Targis. Vi antog att Cristobal+ var mer abrasionsresistent än Targis. Resultatet visade att ingen av compositerna abraderades så mycket som vi hade förväntat oss. Materialen abraderades ungefär lika litet i förhållande till varandra. Provkropparnas ytstruktur jämfördes i ett svepelektronmikroskop där en tydlig skillnad påvisades. Bild- och IT-kommunikation inom tandvården Författare: Haleh Banisadr Handledare: Karin Nordin Ivanow Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva dator användning som ett verktyg för kommunikation mellan yrkesgrupper inom tandvårdsteamet. I denna studie ingår en teorigenomgång, presentation av dagens senaste IT kommunikation inom tandvården (C takt Link) digitalt kommunikation. Denna studie bygger också på olika intervjuer. Idén med intervjuerna var bland annat att intervjua hur användarna upplevde C takt Link. C takt Links möjligheter är att tandläkaren har möjlighet att konsultera både med specialist och tandtekniker, dessutom finns möjligheter att kommunicera med försäkringskassan angående förhandsprövning. 11

12 När det gäller litteratur studien och besök hos fotografer framkom att kommunikation med bilder var mer komplicerade med att till exempel framkalla bilder, kopiera bilder och att skicka dem med posten, jämfört med kommunikation med bilder tagna med en digital kamera. Vid fotografering med digitala kameror är bilden tillgänglig för användning direkt efter fotograferingen. Dessutom försvinner kostnaden för film, fotopapper och scaning. Några av de intervjuer som gjordes var med fyra tandläkare och fyra tandtekniker som kommunicerade om det tandtekniska arbetet via C takt Link. Samtliga de intervjuade anser att det tandtekniska slutresultatet blir mycket enklare, snabbare och bättre och med hög kvalité om de kommunicerar med varandra med hjälp av C takt Link. Tandteknikern kan då vara med och diskutera problem och lösningar med tandläkare medan patienten sitter kvar i stolen. Fast de flesta av de intervjuade anser dock att det är stor skillnad mellan att se patienten direkt och att se tänderna på skärmen när det gäller färgtagningen. Under intervjuerna framkom att de intervjuade ansåg att det kommer att bli mycket enklare och praktiskt i framtiden att kommunicera med C takt om det finns flera som är inkopplade till C takt Link. C takt Link är ett system utan begränsningar eftersom Internet är gränslöst. The effect of cement on the colour of ceramic crowns Hur påverkar cementvalet den slutliga färgen på helkeramiska kronor Författare: Joanna Skoglund och Kalliopi Bouratji Handledare: Margareta Seiden och Ewa Adamczak Syftet med denna studie var att undersöka om det blir någon färgskillnad efter cementeringen, när vanliga cementtyper använts till Procera AllCeram och Empress, jämfört med den färg som kronorna har innan de cementeras. För att säkerställa vilka cementfabrikat som var vanligast till respektive konstruktion utfördes en enkätstudie. Enkäten sändes till 50 tandläkare som vi visste arbetade med Procera AllCeram? och/eller Empress målnigsteknik. Av resultatet på enkätsvaren togs de mest förekommande cementen ut och användes ihop med de helkeramiska materialen. För den laborativa delen av studien tillverkades 32 provkroppar, varav 21 provkroppar till Procera AllCeram med ett nollprov/kontrollprov inkluderat, och även elva provkroppar till Empress målningsteknik med ett nollprov/kontrollprov inkluderat. Till dessa cementerades ett Variolink II cement till tio av Procera AllCeram provkropparna och till tio av Empress provkroppar. Till de resterande tio Procera Allceram provkropparna cementerades ett Harvard cement. Färgmätning på samtliga provkroppar utfördes i en spektrofotometer. Resultaten visar att färgen på samtliga provkroppar ändrades efter cementeringen både på Procera AllCeram och Empress med tillhörande cement. A comparison of bonding strengths between gold/ceramic and CoCr/ceramic En jämförelse av bindningsstyrkan mellan Mk-guld/porslin och CoCr/porslin Författare: Joar Liedtke Handledare: Ewa Adamczak - Lars-Åke Lindén Syftet med denna studie var att jämföra bindningsstyrkan mellan CoCr/porslin och Mkguld/porslin. I studien användes Wirobond C, Sjödings M3 guld och Carats porslin. 12

13 Två serier med tio provkroppar av varje legeringstyp framställdes och på dessa brändes porslin. För att uppnå optimal bindningsstyrka för respektive legering följdes producentens rekommendationer. Provkropparnas areor var ca 42.2mm. Sjuvtestet genomfördes med Alwetron system för universell materialprovning med en hastighet av 1mm/min och med en kraft inställd på 5 kilonewton. Kraft/area räknades om till MPa som är ett värde för bindningsstyrka. Medelvärde och standardavvikelse uträknades och testets signifikans prövades genom T-test. Kontroll och dokumentering av brottytorna gjordes visuellt. Provkroppar kategoriserades i fyra olika grader mellan adhesivt till kohesivt brott beroende på hur brotten skett. Även om värdena för CoCr var mer spridda än för Mk-guld visade sig att bindningsstyrkan var starkare mellan CoCr och porslin än mellan Mk-guld och porslin. Den mekaniska styrkan i lasersvetsade fogar för preciserade implantatbroar enligt CrescoTI Precision Method En jämförande studie avseende Titan, Guldlegeringar och Kobolt-Krom Mechanical strength in laser welded joints of precisioned implant bridges due to the CrescoTi Precision Method A comparative study of Titanium, Gold Alloys and Cobalt-Chromium Författare: Johan Oxby Handledare: Fadi El-Homsi Syftet med examensarbetet var att jämföra böjhållfastheten i de lasersvetsade brostöden i respektive material/legering: Titan, Guld och Kobolt-Krom, enligt CrescoTi Precision Method och om de uppfyller kliniskt ställda krav på böjhållfastheten. Studien av böjhållfastheten i lasersvetsfogen i olika material undersöktes genom tillverkning av provkroppar och test i ALWETRON. Provkropparna var måttmässigt standardiserade efter leverantörens måttangivelser, vilket motsvarar dimensionen på brostöd ingående i bassortimentet hos CrescoTi Systems. Böjhållfasthet testet i ALWETRONEN gav att det fanns en signifikant skillnad på böjhållfastheten mellan grupperna Tiprefab och CoCr. Ingen signifikant skillnad fanns mellan de övriga. Lasersvetsningstekniken ställer höga krav på användaren. Om uppställda parametrar för lasersvetsning uppfylles är böjhållfastheten i lasersvetsfogen enligt CrescoTi Precision Method mer än tillfredställande. Således uppfyller metoden högt ställda kliniska krav i samtliga testade material. Apné vad é de? Litteraturstudie med enkätundersökning Litteraturstudie med enkätundersökning Treatment for minor apnoea disorders Författare: Mandiura Asplund och Sofia Lindvall Handledare: Jan Ringvall Sammanfattning Snarkning och andningsuppehåll under sömnen, dvs sömnapné, räknas som en folksjukdom med tanke på att 1-3% av befolkningen uppvisar symptomen. I denna grupp är alla åldrar 13

14 representerade. Syftet med arbetet var att undersöka apnésjukdomar och dess behandlingsmetoder. Arbetet har koncentrerats kring behandling med apnéskena. För att kunna genomföra arbetet läste vi en del litteratur inom ämnet. Med detta fick vi hjälp genom kontakt med personer verksamma inom området. En enkätundersökning har även gjorts, där syftet var att ta reda på om apnéskenan används och om patienten följs upp efter påbörjad behandling. Kontakt togs med två tandläkare som fysiologlab i Stockholm använder sig av. Den enes patienter fick ligga som underlag för arbetet tillsammans med patienter från folktandvården i Västerås. Dessa är dom som har svarat på enkäten. Apné kan delas in i svårighetsgraderna lätt, måttlig och svår, dvs allt från 5 till 30 apnéer under en normal nattsömn, vilket behandlas på olika sätt allt från kirurgi till apnéskena. Apné- skenor finns av olika typer där man skiljer på bl a material samt om dom består av en respektive två delar. Resultatet visade att förvånansvärt många använder sina apnéskenor, att åldrarna inte är så spridda som vi först trodde och att de flesta av patienterna var nöjda och blir hjälpta till ett drägligare liv. Näsprotes Nasal Prosthesis Författare: Nagham Katif och Jwan Mosui Handledare: Jan Ringvall Sammanfattning Syftet med detta arbete var att skriva allmänt om ansiktsprotetik och materialen inom detta ämne samt ingående om näsans anatomi och dess funktioner. Vi ville även få svar på frågor som, vad händer med luktsinnet vid förlust av näsan? Hur reagerar övriga organ t.ex. ögon, öron, lungor mm, vid förlust av näsan? Vi tillverkade även en näsprotes för dokumentation i ord och bild. Arbetet består i en litteraturstudie kombinerat med telefonintervju med kirurgen Erik Neovius och ansiktsprotetikern Ronny Willson på Karolinska Sjukhuset i Stockholm. Samt en praktiskdel där vi tillverkade en näsprotes. Resultatet visade att förlusten av enbart ytternäsan påverkar inte luktsinnet och de omkringliggande organen, utom lungorna då inandningsluftens temperatur understeg den normala temperaturen som ligger på 33?C. Vid omfattande skador till näskaviteten som ligger bakom ytternäsan påverkas de omkringliggande organen olika mycket beroende på typ och omfattning av skadorna. Det har även framkommit att luktsinnet försvagas vid strålbehandling Does fiber reinforcement increase the bending strength of a polymethylmethacrylate material? Ökar fiberförstärkning böjhållfastheten hos polymethylmetakrylat? Handledare: Lars-Åke Lindén och Ewa Adamczak The aim of this study was to experiment if fibre reinforcement increases the bending strength of a heat-cured polymethylmethacrylate material. In this investigation, 30 specimens in rectangular bar shapes were fabricated and divided into 3 groups: Group 1 contained unreinforced specimens, group 2 contained specimens with 14

15 reinforcement in the middle and group 3 with specimens reinforced on the bottom. The specimens were tested using a 3-point bending test in Alwetron. The Anova result showed that the mean stress of rupture required to fracture the specimens in group 1 was 116 Mpa, whereas in groups 2 and 3 was 100,2 Mpa resp. 79 Mpa. This study showed that the bending strength of the unreinforced polymethylmethacrylate was clearly higher than the reinforced specimens and that fibre reinforcement rather weakened the polymethylmethacrylate material. Examensarbeten, Kurs 00, utgivningsdatum 2003 Lasersvetsning med eller utan tråd. Ensidigt böjhållfasthetstest Författare: Jelena Aleksic Handledare: Fadi El-Homsi och Mariann Eriksson Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken lasersvetsfog som håller bättre och jämföra med helgjuten titan. För att testa böjhållfastheten på olika lasersvetsfogar tillverkades provkroppar i helgjuten och prefabricerat titan. Dessa utformades som rör för att simulera en precisering enligt Cresco Ti systemet. Provkropparna delades in i två grupper och lasersvetsades med respektive utan tråd för att sedan utsättas för ensidigt böjhållfasthetstest i Autograph tryckprovsmaskin. Det finns ingen säkerställd signifikant skillnad mellan grupperna vid användning av olika lasersvetsningsmetoder. Lasersvetsning utan tråd ger sprödare fog utan stor plastisk deformation medan lasersvetsning med tråd uppvisar stor plastisk deformation och antydningar till sprickbildning. Båda grupperna klarar av kraven som ställs för oral miljö. Bettanomalier och dess behandlingar hos barn respektive vuxna -En fördjupande litteraturstudie för tandtekniker Författare: Johanna Tilly Handledare: Karin Nordin-Ivanow Syftet med det här arbetet var att ge en allmän beskrivning av bettets normala utveckling och redogöra för vad ortodonti innebär, samt klargöra vissa betydelsefulla skillnader vid ortodontisk behandling på vuxna kontra barn med fokusering på vuxna. Arbetet bygger på en litteraturstudie där fakta inhämtats ur böcker och kompendier. Dessutom har två intervjuer hållits med en ortodontist. Den ena intervjun hölls i början och den andra intervjun hölls i slutet av arbetet. Den normala bettutvecklingen sker i en bestämd ordning i samband med individens tillväxt, utveckling och ålder. Det är under denna utveckling som bettanomalier uppkommer. Målet med all ortodonti är att förebygga och behandla bettanomalier och att normalisera utseendet. Gällande ortodonti på vuxna kontra barn kan man hos den vuxne på grund av avslutad tillväxt inte längre utnyttja tillväxten för förflyttning av tänder. Man är mer begränsad till vad som är rent ortodontiskt möjligt att åstadkomma hos de vuxna. Hos den vuxne tar tandförflyttandet i starten längre tid än hos barnen och vuxna kräver dessutom längre retentionstid efter avslutad behandling. 15

16 Bindningsstyrkan mellan en palladiumfri legering och porslin En jämförande studie med varierande ytbehandling Författare: Eva Treser Handledare: Margareta Seiden Syftet med denna studie var att undersöka hur den metall-keramiska bindningsstyrkan mellan en högädel palladiumfri legering Sjödings Bio 2001 och metallkeramen Duceram Plus påverkas vid varierande mekanisk behandling och av oxidering. Det tillverkades 15 provkroppar som fördelades i tre grupper. Tre olika behandlingskombinationer utfördes på metallytan innan opakpasta och dentinmassa brändes på. Grupp I; metallen slipades. Grupp II; metallen slipades, sandblästrades med 110μm aluminiumoxid. Grupp III genomgick den förbehandling som fabrikanten anvisar; metallen slipades, sandblästrades med 110 µm aluminiumoxid och oxiderades i 950 C i 10 minuter under vacuum. Samtliga provkroppar rengjordes i ultraljudsbad efter avslutad mekanisk behandling. Den metall-keramiska bindningsstyrkan testades i trepunktsböjtest och brottytorna studerades därefter visuellt. Medelvärde och standardavvikelse beräknades, signifikansen prövades med hjälp av ANOVA. Resultatet visade att grupp I hade lägst medelvärde på bindningsstyrka och grupp III hade högst medelvärde. Det finns en signifikant skillnad mellan alla grupper (P<0,02) beroende på metallegeringens behandling innan porslinsbränning. Den visuella analysen av testgruppernas brottytor visade att grupp I var nästan helt fri från opak, grupp II hade glest med opak och grupp III hade rester av opak tätt spritt över ytan samt områden med kohesivt brott opak/opak samt porslin/porslin. Trots att samtliga provkroppar fick ett värde över de 25 Mpa, som ISO 9693 satt upp som krav, uppnås den högsta kvaliteten vad det gäller bindningsstyrkan om man följer fabrikantens rekommendationer om ytbehandling innan porslinsuppläggning. Färgstabilitet hos de tandtekniska materialen porslin och komposit efter blekning En in vitro studie Författare: Anne-Mari Pykäläinen Handledare: Karin Nordin-Ivanow och Ewa Wiatr-Adamczak Syftet med detta arbete var att ta reda på hur blekning påverkar de tandtekniska materialen; porslin och komposit och dessutom se om blekningstiden har någon betydelse. 14 provkroppar tillverkades, sju utav porslin respektive komposit. Dessa utsattes för blekning under olika långa tidsperioder ( timmar). En provkropp av varje material lämnades obehandlad för att fungera som kontrollprov. Tre visuella färganalyser ägde rum efter varje avslutad blekningsprocess då provkropparna jämfördes med kontrollprovet. Det utfördes även ett färgtest med spektrofotometer efter att blekningsprocessen med alla provkroppar var avslutad En granskning genomfördes i ett svepelektronmikroskop för att se om någon skillnad av ytstrukturen hade uppstått. Detta skedde eftersom fyra bedömare ansåg att kompositen var mörkare efter blekning. Blekningsmedlet som användes i studien var Opalescece 10 % Carbamid Peroxid. Resulaten från de visuella färganalyserna visade att ingen tydlig skillnad förekom mellan de blekta och de obehandlade materialen. Spektrofotometermätningen samt granskningen i svepelektronmikroskopet gav liknande svar. 16

17 Slutsatsen av studien blev att ingen tydlig skillnad av färg förekommer hos komposit och porslin efter att de har utsatts för blekning. Då studien hade krävt fler provkroppar för att ge säkrare resultat kan resultatet från denna studie inte anses som helt pålitlig. Behandlingsalternativ vid bruxism En litteraturstudie Författare: Linda Egerling Syftet med detta arbete är att undersöka olika alternativ till behandling av bruxism med hänsyn till de olika faktorer som anses medverka till eller vara orsaken till dess uppkomst. Detta arbete är en litteraturstudie. Materialet består av litteratur i form av läroböcker och vetenskapliga artiklar. Artikeltitlarna har främst erhållits genom sökning via databasen PubMed och sedan framtagits på Karolinska Institutets bibliotek i Huddinge och Solna. Resultatet av studien är en sammanställning av materialet. Studien berör den traditionella metoden för behandling av bruxism, nämligen den med bettskena. Vidare beskrivs behandling med käkmuskelgymnastik och avslappningsövningar, med inriktning på både käkmuskulaturen och hela kroppen. Redogörelsen för psykologiska behandlingar innefattar både kognitiva och psykodynamiska metoder. Även farmakologiska behandlingar tas upp, samt slutligen fysikaliska behandlingar i form av transkutan elektrisk nervstimulering och akupunktur. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att bettskenan är nödvändig i behandlingen av bruxism, men inte i botandet av den. Det finns andra metoder värda att pröva. Behandlarens kunnighet och patientens motivation är de viktigaste redskapen i lindringen av symptomen och botandet av bruxism. Bänksvalning eller hastig avkylning i vatten av en metallkeramisk legering Ett böjhållfasthetstest Författare: Karol Urbanski Sammanfattning Studien genomfördes för att klarlägga vilken behandlingsmetod som är bäst direkt efter gjutning av metallkeramiska guldskelett. Sjödings M3-Guld användes och ett böjhållfasthetstest utfördes för att jämföra två grupper där den ena gruppen tilläts bänksvalna efter gjutning och den andra hastigt kyldes i rinnande kranvatten direkt efter att kyvetten tagits ur gjutapparaten. De 11 provkropparna ur varje grupp utsattes för fullständiga brännscheman i en porslinsugn för att simulera porslinsbränning, därefter utsattes de för ett trepunktstest. Resultatet uppvisade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna (p<0,05). Båda behandlingsmetoderna var lika bra för metallkeramiska singelled. Cementfärgens påverkan av den slutliga färgen hos porslinsfasader efter cementering Författare: Therese Johansson och Anette Voigt Handledare: Margareta Seiden 17

18 Syftet med denna studie var att undersöka om val av cementfärg hade någon inverkan på den slutliga färgen hos skalfasader efter cementering. Frågeställningarna var följande: Påverkas färgen på fasader av olika cementfärger? Vilken av cementfärgerna ger störst respektive minst färgförändring på fasadmaterialet? Den praktiska delen bestod av att tillverka 22 provkroppar av IPS Empress för målningstekniken, alla med färgen B2. Av dessa cementerades 21 med Variolink II, uppdelade med tre olika cementfärger: base yellow, base white och base white opaque (sju provkroppar till varje färg). Den sista provkroppen lämnades ocementerad och fungerade därmed som kontrollprov. De 21 provkropperna kodades för att de skulle kunna hållas isär samt för att garantera att varje provkropp bedömdes i rätt ordning. Tio personer, studenter och yrkesverksamma (tandtekniker, tandhygenister och tandläkare) deltog i studien. Till att börja med fick personerna efter cementering göra en visuell färgbedömning av kontrollprovet med hjälp av Vita-Lumin skalan. Personerna fick en och en gå in i ett rum med dagsljusbelysning. Instruktioner om vad de skulle tänka på gavs på plats. Först fick de bestämma färgen på kontrollprovet och därefter jämfördes samtliga 21 provkroppar med kontrollprovet. Syntes någon färgförändring användes återigen Vita-Lumin skalan för att bestämma den nya färgen. Resultatet visade att val av cementfärg har betydelse på fasadfärgen och att det finns en skillnad mellan de olika cementfärgerna. Färgstabilitet hos IPS Empress material Målning- respektive skiktteknik Författare: Aida Becirovic och Ajla Muhovic Syftet med detta arbete var att undersöka stabilitet på målarfärg hos IPS Empress målningsrespektive skiktteknik samt få en uppfattning om vilken teknik som verkar beständigast. Testet gjordes genom att använda nio stycken provkroppar som tillverkades av respektive material. Provkropparna limmades på plastplattor som monterades i en tandborstningsmaskin och sedan borstades med en blandning av tandkräm (Stomatol) och oorganiskt saliv. Provkropparna borstades i nio år som motsvarar borstcykler. Eventuell färgförlust kontrollerades visuellt av sex personer (efter vart tredje år) och med hjälp av en spektrofotometer. Resultatet visade att färg höll bättre vid skiktteknik än målningsteknik enligt den visuella bedömningen. Kontrollbedömningen med spektrofotometer visade ingen signifikant skillnad på de två teknikerna. Det betyder att vidare studier behövs. En litteraturstudie om LKG defekter och dess uppkomst samt behandling Författare: Åsa Malmberg Syftet med detta arbete var att skriva fördjupande om läpp käk och gomspalter (LKG), samt embryologi så det är lättare att förstår när i utvecklingen av fostret som missbildningarna uppstår. Jag ville få svar på hur vanligt det är, vad det är som orsakar missbildningen och hur de 18

19 olika spalterna ser ut. Även skriva om behandlingen och de gomplattor som ibland används vid den prekirurgiska behandlingen. Arbetet består av en litteraturstudie tillsammans med en praktisk del där jag tillverkade tre olika gomplattor. Jag har även samlat information genom samtal med Agneta L-A Karsten, Rolf Ohlsson, Susanne Björk och Sven Lindskog, alla verksamma på Karolinska Institutet i Huddinge. Resultatet visade att det är under embryots två första utvecklingsstadier som det är som mest känsligt för störningar utifrån. Och att det är mycket som skall fungera för att det skall födas ett friskt barn. De olika spalterna uppstår när utskotten inte sammansmälter av någon anledning. Det förekommer tre olika grupper av spalter som ej skall blandas ihop. LKG defekter är relativt vanligt och det föds ungefär barn om året i Sverige med någon typ av spalt. LKG defekter är vanligare hos pojkar och det förekommer oftast på vänster sida. Vad som orsakar LKG defekter är oklart men en av de stora orsakerna är den ärftliga faktorn men även yttre orsaker påverkar i negativ riktning. Behandlingen sker efter ett speciellt schema som sträcker sig från födseln till vuxen ålder. Läkarna arbetar i team och i det ingår det en plastikkirurg, käkortoped, logoped, foniater, barnläkare samt öronläkare. Behandlingen kan dock variera mellan de olika LKG teamen. Monomerläckage från protesbasmaterial En jämförelse mellan två fabrikanters kallpolymerisat Författare: Cecilia Widell Studiens syfte var att ta reda på om läckaget av restmonomer varierar från fabrikat till fabrikat. Två kallpolymeriserande protesbasmaterial av olika fabrikat, Probase från Ivoclar AG och Permodent från Esschein, valdes för framställning av 10 stycken provkroppar av respektive fabrikat. Samtliga provkroppar framställdes enligt fabrikanternas anvisningar. Provkropparna hängdes med hjälp av obehandlad tandtråd upp i var sitt provrör med 30ml oorganisk salivlösning. Testet utfördes genom absorptionsmätning av den oorganiska saliven, som provkropparna legat i, med en spektrofotometer efter tre, sju, och elva dygn. Mängden monomer som läckt ut från provkropparna i saliven erhölls i μg/ml. Resultatet analyserades därefter med hjälp av statistik programmet Anova. Studien visar att under de tre första dygnen läcker Probase i princip dubbelt som mycket Permodent men efter sju dygn finns ingen signifikant skillnad i läckage mellan materialen. Däremot var mängden läckage mindre efter sju dygn än efter tre dygn. Efter elva dygn hade båda materialen slutat läcka. Slutsatsen blev att Probase rekomenderades, förutsatt att produkten förvaras i vatten 3-4 dagar innan utlämnandet, eftersom det uppvisade mindre spridning av läckage än Permodent. Osseointegrering hos dentala implantat En litteraturstudie av maskinbearbetad, titanplasmasprayad och hydroxylapatitbelagd fixtur Författare: Sivajini Sivaloganathan Handledare: Fadi El-Homsi 19

20 När man skall ersätta förlorade tänder finns det flera behandlingsalternativ. Man kan använda konstgjorda tänder på olika sätt. Målet är att skapa så naturliga tänder som möjligt, och dessutom att få bättre fonetisk och estetisk funktion. För att uppnå dessa mål inom implantologin bör dentala fixturer vara biokompatibla och sitta kvar i käkbenen livet ut. Syftet med detta arbete är att beskriva dentala implantat och jämföra tre olika endossösa dentala fixturer med avseende på deras egenskaper och osseointegrering. En dentalfixtur tillverkas av titan som är en biokompatibel metall. Fixturer har olika former bl.a. cylindriska eller skruv formade. Fixturens yta behandlas på olika sätt, den kan maskinbearbetas (TiM), sprayas med titanplasma (TPS) och/eller hydroxylapatit (HA), vilket bildar en beläggning med ytråhet. Denna beläggningsytråhet varierar beroende på konens storlek. Dessutom kan fixturer få varierande egenskaper pga. dessa olika behandlingsmetoder. En fixtur ska integrera direkt och snabbt med käkbenen, ofta utan att några komplikationer uppstå, detta kallas osseointegrering. För att uppnå en högre lyckande frekvens bör fixturens yta vara biokompatibel och okontaminerad. Vid en del fall kan komplikationer förekomma något som kan leda till fixturförlust. Förluster kan drabba vissa patienter antigen direkt eller efter en viss tid, orsaker kan bero bl.a. på fixturinstallationen eller att beläggningen lösas upp om phvärdet ändrar sig i munhålan, vilket sedan leder det till förlust. Litteraturstudier har beskrivit de tre olika fixturernas ytegenskaper med varierande resultat, de flesta visar att HA-fixturer har snabbare bentillväxt än TPS och TiM, och att HA har flera nackdelar än de andra två. Efter allt att döma så har det visat sig att TPS är bättre än HA och TiM. Spänningsoptisk analys kring fixturer. En in vitro studie Författare: Aram Naderi Handledare: Fadi El-Homsi Syftet med detta arbete var att in vitro studera hur spänningarna i käkbenet påverkas av om suprakonstruktionen är böjlig eller mera styv. För att ta reda på detta studerades spänningsuppkomsten i ett modellmaterial, då detta utsattes för tryck, i princip på samma sätt som käkbenet. Arbetet genomfördes genom att montera tio balkar av mässing i två dimensioner på respektive tre fixturer som förankrades i lika många polykarbonat block som modellmaterial. Balkarna belastades på extensionsledet. Samtidigt genomlystes blocket med polariserat ljus. Spänningar som uppkom i blocket blev synliga och fotograferades. Analys av bilderna och jämförelse av spänningskoncentrationen runt fixturerna vid de olika balkvarianterna visade att spridning av spänningar kring fixturerna hade direkt samband till balkens böjlighet. Den mer flexibla balken fördelade trycket på ett jämnare sätt. Examensarbeten, Kurs 01, utgivningsdatum 2004 Ingen kurs har examinerats detta år 20