1. Impact strength and morphology of denture acrylic resins. 1. Vilka material har man testat och hur har de polymeriserats?

Transkript

1 Avtagbar protetik samt implantat litteraturseminarium T1 1 (8) Frågor och förväntade svar Läs artikeln och svara på frågorna. 1. Impact strength and morphology of denture acrylic resins Faot et al. J Prosthet Dent 2006; 96: Impact strength = slagstyrka Svar. Lucitone 550 varmpolymeriserad; Onda Cryl - mikrovågspolymeriserad; Acron MC - mikrovågspolymeriserad; Vipi Wave mikrovågspolymeriserad. 2. Vilka försöksgrupper har man haft och ange om någon av grupperna fungerat som en Svar. Lucitone 550 kontroll (9 timmar i 74 C); Onda Cryl (3 min vid 360W + 4 min paus + 3 min vid 810W); Acron MC (3 min vid 500W); Vipi Wave (20 min vid 180W + 5 min vid 540W). Svar. 20 st. Svar. Man har utfört slagstyrketest samt utfört en analys av utseendet på frakturerna genom att utföra vinkelanalyser av sprickbildningarna, samt att undersöka utseendet av sprickorna i SEM. 5. Vilka material hade högst slagstyrka och vilka hade lägst? Svar. Högst hade Lucitone 550 och Onda Cryl med 0,24J vardera. Acron MC hade 0,21J och Vipi Wave hade 0,19J. 6. Vilken typ av fraktur var vanligast? Svar. Brittle = spröd fraktur. 7. Vilken slutsats drog man? Svar. Slagstyrkan hos materialen varierade enligt hur länge de hade polymeriserats i mikrovågen, samt oavsett vilken polymeriseringsteknik som använts så är akrylater spröda material

2 Avtagbar protetik samt implantat litteraturseminarium T1 2 (8) 8. Vad tyder dessa resultat på i praktiken? Svar. Resultaten tyder på att polymerisationscykeln kan påverka slagstyrkan hos de mikrovågspolymeriserade akrylater som testades. 2. The effect of chemical surface treatments of different denture base resins on the shear bond strength of denture repair Sarac et al. J Prosthet Dent 2005; 94: Shear strength = skjuvhållfasthet Svar. Meliodent varmpolymeriserad; Ivocap varmpolymeriserad; Acron MC Mikrovågspolymeriserad; Meliodent kallpolymeriserad. Svar. I varje material (n=10) har man haft en kontrollgrupp (som inte fått någon ytbehandling före reparatur), samt tre grupper som fått ytbehandling med aceton, metylenklorid, eller MMA innan reparatur med kallpolymeriseringsmaterialet. Svar. 10 stycken. Svar. Skjuvhållfasthet i bindningen mellan basmaterial och reparerande kallpolmaterial. Man har dessutom undersökt effekten av den kemiska behandlingen av basmaterialen i SEM, samt noterat vilken typ av brott (adhesivt, kohesivt eller blandat) som skedde. 5. Vilken effekt gav de olika kemiska behandlingarna? Svar. Den kemiska behandlingen ökade avsevärt bindningsstyrkan hos reparationsmaterialet. 6. Hur var bindningsstyrkan hos kontrollgrupperna? Svar. Meliodent hade den största bindningsstyrkan och Acron MC den sämsta bindningen. 7. Vad visade SEM undersökningen? Svar. Att ytorna blev jämnare än kontrollernas ytor.

3 Avtagbar protetik samt implantat litteraturseminarium T1 3 (8) 8. Vilken slutsats drog man? Svar. Att kemisk behandling av ytorna gav en signifikant förbättring av bindningsstyrkan till basmaterialen, samt att även om de mikrovågshärdade materialet hade det sämsta. 9. Vad tyder dessa resultat på i praktiken? Svar. Att behandling med methylenklorid eller aceton signifikant förbättrade bindningsstyrkan vid reparatur av protesbasmaterial med kallpol. 3. Influence of thermal and mechanical stresses on the strength of intact and relined denture bases Seo et al. J Prosthet Dent 2006; 96: Svar. Acron MC mikrovågspolymeriserat till protesbaserna; Tokuyama Rebase Fast II kallpol; New truliner kallpol. Svar. 28 Acron proteser 3mm tjocka, 28 Acron proteser 2 mm tjocka och rebaserade med Tokuyama Rebase Fast II, samt 28 Acron proteser 2 mm tjocka och rebaserade med New truliner delades in i 4 grupper : utan stress (kontroll); en mekanisk stress 0,8 Hz och cykler; 5000 värmecykler mellan 5 och 55 ; samt en kombination värme- mekanisk stress. Svar. 7 stycken. Svar. Man utförde ett kompressionstest till provkropparna frakturerade, där belastningsstaven rörde sig med en hastighet av 5 mm/min. 5. Vilka resultat fick man? Svar. Styrkan hos de provkroppar som rebaserats med New Truliner påverkades inte nämnvärt av de olika behandlingarna, men å andra sidan så uppvisade de provkroppar som rebaserats med New Truliner de lägsta max värdena för belastning när man jämförde de olika kontrollgrupperna. Intakta protesbaser och de som rebaserats med Tokuyama Rebase Fast II försvagades signifikant av de olika behandlingarna.

4 Avtagbar protetik samt implantat litteraturseminarium T1 4 (8) 6. Vilken slutsats drog man? Svar. Att värme och mekanisk belastning kan negativt påverka protesbasernas styrka och att detta kan variera beroende på vilket rebaseringsmaterial som använts. 7. Vilken klinisk innebörd fann man av dessa resultat? Svar. Den orala miljön med växlande värme och mekanisk belastning förstärker plastens nedbrytning och förkortar protesens kliniska livslängd, samt de som rebaserats med en av de kallpolymeriserande rebaseringsmaterial som testats. 4. Repair strength of hypoallergenic denture base materials Pfeiffer et al. J Prosthet Dent 2008; 100: Svar. Protesbas Eclipse basmaterial Polymer- isering Ljus Innehåll Uretan baserade Luxene Värme Polyvinyl copoly- mer, prepolymer- iserad akrylat- monomer Microbase Mikrovåg Högtvärbunden polyuretan Reparatur- material Eclipse basmaterial Polymer- isering Ljus Innehåll Uretan baserade Microbase Ljus Polyuretan reparatur mtr Polyan termoplast Modifierad MMA Puran HC Värme Polyuretan dimetakrylat, Alldent Sinomer Värme Akrylpolymerer med MMA, uretan, akrylatbaserade Puran CC Kallpol Uretan- baserade Alldent Sinomer N Kallpol The.r.moFree Termoplast PMMAbaserad Paladon 65 Kontroll Uretanbaser ade oligo- merer Versyo.com Ljus Tvärbunden organisk matrix, dimetakrylat Värme PMMA Palapress Kallpol PMMA Kontroll

5 Avtagbar protetik samt implantat litteraturseminarium T1 5 (8) Svar. Ovan angivna material, samt ovan angivna material reparerade med Versyo.com samt i de fall det fanns reparaturmaterial för materialet, även reparerat med det materialet. Svar. 5 provkroppar Svar. Böjhållfasthet och böjhållfasthetsmodulus motsvarar E- modulen hos ett mer plastiskt material än metaller och används när man utför böjprov. 5. Vilka resultat fick man? Svar. De reparerade materialen, både med de egna materialen och med Versyo.com hade signifikant lägre styrka än de intakta materialen. Inget av de hypoallergena materialen kunde uppvisa signifikant större böjhållfasthet än kontrollens 6. Vilken slutsats drog man? Svar. Att man inte kunde se att reparatursystemen påverkade akrylaterna, men att böjhållfasthetsegenskaperna hos de reparerade materialen skilde sig signifikant från de oreparerade materialen. 7. Vilken klinisk innebörd fann man av dessa resultat? Svar. Studien tyder på att Versyo.com fungerar bra som ett universalt reparaturmaterial för de testade hypoallergena materialen Hypoallergenic = lågallergena 5. Flexural and fatigue strengths of denture base resin Diaz- Arnold et al. J Prosthet Dent 2008; 100: Svar. Man har testat 4 varmpolymeriserande PMMA material (Diamond D; HI- I; Lucitone 199; Nature- Cryl Hi- Plus) samt ett ljushärdande uretan dimetakrylat (Eclipse) Svar. Man har haft barformade provkroppar 64x10x3,5mm. Ingen grupp har varit kontroll

6 Avtagbar protetik samt implantat litteraturseminarium T1 6 (8) Svar. tjugo provkroppar tillverkades av varje material och förvarades i 100% luftfuktighet i 30 dagar. Togs hälften av provkropparna (n=10) till 3- punkts testet och resten utsattes för cyklisk belastning innan de också utsattes för 3- punkts böjtest. Svar. Provkropparna förvarades först i 100% humiditet. Hälften utsattes för en statisk 3- punkts böjtest och den andra halvan utsattes för cyklisk belastning, 5 Hz under 10 4 cykler innan de också utsattes för 3- punkts böjtest.. Data analyserades statistiskt (böjhållfasthet statiskt och efter cykling) 5. Vilka resultat fick man? Svar. Medelvärdena för den statiska böjhållfastheten (SDs) var: Eclipse, (5.83); Diamond D, 84,92 (5,10); Lucitone 199, 83,96 (11,96); HI- I, 79,54 (5,84); Nature- Cryl Hi- Plus, 75,82 (6,96). Medelvärdena för böjhålltastheten efter den cykliska belastningen Eclipse, 113,36 (31,29); Diamond D, 88,26 (5,46); Nature- Cryl Hi- Plus, 81,86 (4,93); HI- I, 79,18 (6,60); Lucitone 199, 74,34 (4,95) 6. Vilken typ av fraktur var vanligast? Svar. Ett sprött brott var vanligast. 7. Vilken slutsats drog man? Svar. Det ljushärdande Eclipse hade större böjhållfasthet än alla PMMA materialen både statiskt och efter cyklisk belastning. Ändå hade Eclipse lägre lastgräns, och uppvisade ett spröttbeteende och hade större standardavvikelser. PMMA materialen skilde sig inte signifikant åt vare sig före eller efter cykliskt belastning. 8. Vilken klinisk innebörd fann man av dessa resultat? Svar. En ljushärdande, plast kan vara lämplig att använda vid låga belastnings situationer sett ur perspektivet med statisk och dynamisk böjhållfasthet. 6. Dynamic mechanical properties of hard, direct denture reline resins Murata et al. J Prosthet Dent 2007; 98: Svar. Man har testat ett antal hårda rebaseringsmaterial: Astron LC (Hard) Ljushärdande (dualpolymeriserande); Light Liner (Hard) Ljushärdande (dualpolymeriserande) Lightdon- U (Ljushärdande; Triad DiaLine (Ljushärdande (dualpolymeriserande); Triad Hi- Flow Reline Material Ljushärdande; Triad VLC Reline Ljushärdande; New Truliner Kallpolymeriserande; Tokuyama Rebase II (Fast) Kallpolymeriserande. Två

7 Avtagbar protetik samt implantat litteraturseminarium T1 7 (8) protesbasmaterial ingick också: Acron Varmpolymeriserande; Physio Resin Varmpolymeriserande Svar. Man hade en grupp per material. Man skulle kanske kunna säga att de varmpolymeriserande materialen var kontroller Svar. Fem Svar. Man har utfört en dynamisk mekanisk analys med hjälp av en automatisk dynamisk viscoelastometer, där fick man ut modulus för lagrad sträckbarhet (E ); Modudus för förlust av sträckbarhet (oelastistitet) (E ) samt förlust tangenten (tan) De tog dessa fem prov från varje material för att mäta elastiskt minne, hårdhet och flexion. Detta gjordes med hjälp av en dynamisk viskoelastometer under vibration. Från detta fick man värden; (E ) = elastisktminne/hårdhet, (E ) = deformation/hållfasthet. De använde även MANOVA- testet och student- Newman- Keuls- testet. 5. Vilka resultat fick man? Svar. E värdena för de tre ljushärdande pastatyp relinerna var signifikant högre än för de andra fem rebaseringsmaterialen. E värden för rebaseringsmaterialen var emellertid signifikant lägre än de för de två varmpolymeriserande protesbasmaterialen. Utom för ett kallpolymerisernade rebaseringsmaterial hade alla rebaseringsmaterial signifikant lägre E värden än de varmpolymeriserande materialen. Tan värden för alla, utom ett ljushärdande rebaseringsmaterial var signifikant högre än för de varmpolymeriserande materialen 6. Vilken slutsats drog man? Svar. Tre ljushärdande pastatyp rebaseringsmaterial uppvisade större styvhet än de andra ljushärdade eller kallpolymeriserade materialen. Alla av rebaseringsmaterialen uppvisade emellertid en större flexibilitet jämfört med de varmpolymeriserande protesbasmaterialen. 7. Vilken klinisk innebörd fann man av dessa resultat? Svar: Ljushärdande, pastatyp rebaseringsmaterial kan kanske vara mer lämpade för direkt rebasering av proteser än pulver- vätska typerna av rebaseringsmaterial, utifrån deras dynamiska mekaniska egenskaper.

8 Avtagbar protetik samt implantat litteraturseminarium T1 8 (8) Gemensamma frågor 1. I vilken av artiklarna tycker den bästa undersökningen finns och varför? Svar. Titta på sådana saker som vad man jämfört med (kontroller), antal provkroppar och hur välgrundade slutsatserna är. 2. Vad innebär en reparatur av en protes för protesens hållfasthet? Kan reparaturmaterialets flexibilitet (böjbarhet) ha något med hållfastheten av en reparatur att göra? Svar. Hållfastheten försämras oftast. Den ökade böjbarheten skulle kunna vara en orsak till att hållfastheten är sämre. 3. Hur ska man behandla akrylatytorna för att få bästa effekt vid en lagning? Svar. Man bör avfetta ytorna med etylenklorid eller aceton innan man sammanfogar delarna igen 4. Vilket reparaturmaterial verkar lämpligast att använda när man får in en protes för lagning och man inte riktigt vet vilket material den är gjort i? Svar. Versyo.com 5. Påverkar polymeriseringen materialets styrka? Svar. Ja 6. Påverkar belastning av protesen materialets styrka sett över tid? Svar. Nej inte om materialet är varmpolymeriserande