Förskolan Trollstigen AB

Relevanta dokument
Förskolan Trollstigen AB

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Systematiskt kvalitetsarbete

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Blästad friförskolor 2010/11

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Kvalitetsredovisning

Sagor och berättelser

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

Arbetsplan Stockby Förskola

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

KVALITETSREDOVISNING 2007

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Kvalitetsredovisning 2010

T r o l l k a r l e n s h a t t

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Kvalitetsredovisning 2010

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Årsberättelse 2013/2014

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Kvalitetsredovisning. Förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Arbetsplan

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Transkript:

Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1

Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och hem..sid 11 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet..sid 13 Sammanfattning sid 15 2

Inledning Trollstigens Förskola AB består av 2 enheter som ligger ca 800 meter ifrån varandra. Det är sammanlagt fyra avdelningar. Avdelningarna är; Älgen med 1-3 åringar (ca 16 barn), Björnen med 2,5 5 åringar (ca 24 barn), Vargen 1-3 åringar (ca 16 barn) och Lokatten 2,5-5 åringar (ca 24 barn). Förskolan har under detta läsår haft ca 15 pedagoger med en varierande utbildning var av 2 stycken är fritidspedagoger, 8 stycken är förskollärare samt 5 stycken är barnskötare varav 2 av dessa har en vidarutbildning. Vi har även en kokerska och en förskolechef samt en som städar våra lokaler. Vår kokerska tillagar all mat från grunden och bakar även vårt bröd. Vi använder oss av 60 % ekologiska varor och mejeriprodukter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat, vilket innebär att vi ser det kompetenta barnet. Vi ger barnen utmaningar till att gå vidare i sitt lärande. Genom Reggio Emilia filosofin är tanken med miljön att barnen ska stimuleras till att bli självständiga individer och uppmuntra dem till fantasifulla lekar där de lär sig samarbeta och utveckla sin sociala och empatiska förmåga. Barnen erbjuds också utmaningar i både fin och grovmotorik under våra pedagogiska verksamhetshörnor som finns både inne och ute. Förskolan är sedan 2011 miljöcertifierad genom grön flagg som handlar om ett medvetet miljötänkt. Vårt nya mål inför 2013/2014 kommer att vara kretslopp. Ni kan följa vårt arbete kring detta på hemsidan www.hsr.se. I denna kvalitetsredovisning har vi utgått från vårt styrdokument som är läroplanen. Vi har använt oss av de nationella målen som läroplanen anser att förskolan skall sträva mot. Sedan har vi satt upp enhets mål som visar på hur just vår förskola skall arbeta mot dessa mål. Därefter gör vi en sammanfattning från varje avdelnings utvärdering som visar hur vi har arbetat för att nå dit vi hade tänkt oss. Utifrån det gör vi en uppföljning på hur vi ska arbeta vidare. Detta är för att vi ska kunna kvalitetssäkra verksamheten på ett tydligt sätt för alla. 3

Normer och värden Enhets mål *Barnen ska känna omsorg om sina kompisar och sin närmiljö. *Alla barn ska känna gemenskap i de olika grupper som barnen är fördelade i på förskolan. *Vi ska arbeta aktivt för att motverka traditionella könsmönster. Vad? Kompistema Barnen ska stärkas i sin identitet. De ska utveckla sin empatiska förmåga och lära sig att samarbeta och vara tillsammans i olika gruppsammansättningar. Leken Alla ska kunna leka med olika saker oavsett kön. Vi pedagoger ska erbjuda olika material som ska vara tillgängligt för barnen. Barnen ska lära sig att vara rädda om våra saker och den miljön de vistas i. Hur? Aktiva pedagoger Vi ska vara lyhörda pedagoger som lyssnar på vad barnen har att säga och vart de befinner sig i sitt identitetsskapande. Pedagogerna ska även kontinuerligt observera barnen så de ser vad barnen behöver för stöd i sin vidare utveckling. Gruppstärkande aktiviteter Genom att vi ofta delar in barnen i mindre grupper så kan vi fånga upp de tysta och försiktiga barnen och på så sätt stärka dem i deras självkänsla och självförtroende. Varför? Verksamhetens syfte När barnen vistas i en lugn och trygg miljö i olika mindre gruppsammansättningar så blir de trygga och kan utvecklas på ett positivt sätt och skapa sig en egen identitet. Avdelningens planering Varje avdelning får ta hänsyn och göra en planering utefter deras sammansättning av varje barns speciella behov. 4

Vem? Vem är ansvarig för vad? Alla pedagoger ska vara delaktiga och gjort upp mål i sin individuella grovplanering. All personal ansvarar både enskilt och gemensamt för att planeringen genomförs. Uppföljning Hur långt har vi kommit? Kompistemat har genomsyrat hela förskolans verksamhet på olika sätt. Det har funnits en vägg på varje avdelning med bilder på barnen när de gör något bra tillsammans med sin kompis eller olika citat från vad barnen har sagt kring temat kompis. Vi har pratat om olika dilemman med barnen på avdelningarnas samlingar eller vid andra tillfällen när en incident inträffat. En fadderverksamhet har funnits på en avdelning. Barnen har fått vistats i mindre grupper vid bl.a. olika samlingstillfällen. Där har de kunnat känna sig trygga och berättat utifrån deras egna erfarenheter. Pedagogerna har observerat barnen vid olika tillfällen och försökt att utveckla miljön kring vad barnens intressen är för närvarande. Det har funnits genomtänkt litteratur som följt olika temaområden. Förbättringsområden Vi behöver se över verksamheten så att inte planeringen faller när någon pedagog är borta. Vi behöver ha en alternativ lösning så att inte vissa barn missar sina grupper. Fadderverksamheten behöver utformas på ett annat sätt så vi bättre kan tillgodose barnens intressen och behov. Att dela in barnen oftare och i flera mindre grupper är också ett önskemål. Då får vi mer reflektionstid tillsammans med barnen och kan se det enskilda barnets utveckling. Utveckling och lärande Enhets mål *Barnen ska få möjlighet till ett rikt och utvecklat språk samt utmanas i sitt lärande utifrån sin förmåga och sina intressen. *Vi ska erbjuda en utforskande miljö både ute och inne. *Barnen ska utveckla sin identitet samt sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och skapa förståelse för sina medmänniskor. 5

Vad? Grundverksamheten Det är den verksamhet som vi har under hela året och som ligger kvar från år till år. Vi arbetar mycket efter det pedagogiska årshjulet som är ett stöd för alla. Genom det får vi trygga barn och pedagoger. Vi använder oss av teckenkommunikation i en liten skala för att stärka barnens språkutveckling. På alla avdelningarna så är det viktigt med att läsa mycket för barnen på olika sätt. Det kan vara med hjälp av sagopåsar, rollspel eller olika böcker. Temaverksamhet Eftersom all personal genomgick en fortbildning på ämnet naturvetenskap och teknik under våren 2013 så har vi under ht-2013 till vt-2014 arbetat mer medvetet med dessa ämnen på olika sätt på hela förskolan som ett övergripande tema. En utav enheterna tog tillvara på barnens intressen för dans och musik och involverade det i sin verksamhet kontinuerligt under året. Vi vill väcka barnens nyfikenhet, utveckla samt utmana barnens tankar så att de vågar prova sig fram och ställas inför nya utmaningar. Vårt övergripande tema har handlat om att göra experiment på olika sätt. Vi har under detta år tagit många bilder på vad barnen gjort och upplevt som vi har kunnat visa på vårsalongen. Det blev då tydligt för både barnen och föräldrarna och även bland oss pedagoger vad vi verkligen har jobbar med under året. Hur? Skogen Vi har en aktiv skogsverksamhet genom friluftsfrämjandet för de äldsta barnen som genomsyrar hela förskolan. De yngsta barnen går på promenader i närområdet och får på det viset sin naturupplevelse. Grön flagg Vi har ett medvetet miljöarbete på förskolan med bl.a. återvinning och skräpplockardagar. Ett miljöråd finns också där det är två barn från Björnen samt Lokatten som träffas upp och diskuterar hur vi kan gå vidare med grön flagg. En av enheterna har arbetat med att göra fågelmatare samt att mata fåglarna under vintern. Vi har även sått frön, satt potatis mm för att kunna följa plantornas utveckling. En av avdelningarna har också gjort ett slutet ekosystem som vi kan följa på nära håll. 6

Aktiva pedagoger Pedagogerna ska ha ett medforskande synsätt och observera barnen för att bli medvetna hur de tänker. Alla pedagoger har haft ett tydligt ansvar för aktiviteterna på förskolan. Det gör att alla vet vad de ska göra och ansvara för att det blir gjort. Varför? Verksamhetens syfte Alla barn ska erbjudas en verksamhet som främjar just deras utveckling. Den ska vara varierande, rolig och barnen ska kunna påverka sin dag. Avdelningens planering Varje avdelning får på deras kontinuerliga veckoplanering finplanera hur just deras verksamhet ska utformas. Vem? Vem är ansvarig för vad? Förskollärarna på respektive avdelning har ett övergripande ansvar för den pedagogiska verksamheten där barnskötarna och annan personal ska vara delaktiga. Det är också viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning på avdelningarna så att alla pedagoger vet vad de ska göra. Uppföljning Hur långt har vi kommit? Alla avdelningarna har sett över sin pedagogiska miljö både inne och ute och gjort en hel del förändringar utefter barnens intressen så att den fungerar som den tredje pedagogen. Förbättringsområden Vi pedagoger behöver uppdatera oss på teckenkommunikationen eftersom det är många av oss som inte gått en sådan kurs. På båda enheterna behöver vi också se över vårt samarbete mellan avdelningarna så det fungerar bättre över hela dagen. Under ht-2014 till vt-2015 kommer vi att lägga mer fokus på barns delaktighet och vara observanta på vad barnen intresserar sig för. Därefter kommer vi att planera verksamheten och utmana barnen vidare i deras lärande. Barns inflytande Enhetens mål 7

*Utöver den planerade verksamheten har barnen möjlighet till inflytande genom att aktivt välja olika aktiviteter som erbjuds. *Barnen ska utveckla sin förmåga att ta ansvar över sina handlingar och för förskolans miljö. *Alla barn ska ha möjlighet att komma till tals och uttrycka sin åsikt. Vad? Grundverksamhet Det innebär att vi strukturerar verksamheten mycket efter våra fasta rutiner vi har på förskolan både när det gäller från morgon till kväll och vecka efter vecka. Leken Genom leken lär sig barnen samarbetsförmåga, turtagning, visa hänsyn, empati och socialt samspel. Hur? Miljö och material Tillgängligt material för alla barn och då genom mobila lådor och flexibla hörnor. Aktiva pedagoger Vi pedagoger har dagligen samtal med barnen vid många olika tillfällen. Det är då både i den mindre och i den större gruppen. Vi pedagoger måste både observera och lyssna på barnen för att kunna hålla oss uppdaterade på vad de vill göra i verksamheten. På detta sätt kan vi sedan förnya våra hörnor och vårt material så att miljön utvecklas hela tiden både inne och ute. Varför? Verksamhetens syfte Förskolan ska ge alla barnen en chans att bli självständiga, sociala och trygga individer. Avdelningens planering Avdelningen ansvarar för att planera utifrån barnens förutsättningar. Vem? Vem är ansvarig för vad? All personal ska vara delaktig i barns inflytande och vistas där barnen är. Uppföljning 8

Hur långt har vi kommit? Alla avdelningar har aktivt arbetat med tema kompis där barnen bl.a. lärt sig att använda stophanden. Det innebär att de på ett tydligt sätt markerar vad de vill även om de inte kan språket ordentligt. På alla avdelningar har vi ändrat om i våra olika aktivitetshörnor där barnen har tillgängligt material. Vi får hela tiden vara observanta på vad de är intresserade av för att kunna byta ut materialet så vi kan utmana barnen i deras lärande. Vi har på Vargen/ Lokatten gjort i ordning våra ute förråd så att barnen själva kan plocka ut och in materialet som de vill leka med. De kan på så sätt påverka och styra sin lek utifrån sin egen fantasi. Förbättringsområden Vi behöver vara ännu mer lyhörda på vad barnen är intresserade av så vi kan utgå från deras intressen när vi planerar något nytt tema. Även på våra samlingar måste vi reflektera mera tillsammans med barnen. Vi pedagoger behöver också fånga upp de barn som kan ha vissa svårigheter i olika situationer som t.ex. det sociala samspelet med andra. Vi behöver förstärka positiva händelser och bygga upp barnens emotionella sidor. Förskola och hem Enhetens mål *Föräldrarna ska bemötas av professionella pedagoger som är lyhörda och inbjudande till samtal som rör barnet och verksamheten. *Vi ska ha ett fungerande och aktivt föräldraråd. *Föräldrarna ska vara väl informerade om förskolans mål, dokument och dokumentation samt vart de finns att läsa. Vad? Föräldrasamverkan Varje höst har vi föräldramöte på respektive enhet där vi går igenom verksamheten för föräldrarna samt tar upp aktuell information. Vi har samtal varje höst och vår tillsammans med föräldrarna där de får se och höra hur deras barn utvecklas på förskolan. Under våren har vi en vårsalong där vi presenterar det vi har gjort under året. Till julen har vi julpysselkväll för hela familjen där man får göra julpyssel och äta soppa tillsammans med sitt barn. 9

Föräldraråd Vi har ett föräldraråd som träffas några gånger per år. Där lyfter vi olika frågor som föräldrarna undrar över och som förskolan kan behöva få hjälp med. Hur? Tillgänglig dokumentation På varje avdelning finns det aktuell information som hänger i hallarna. Inne på avdelningarna finns dokumentation kring olika temaområden där barnen är representerade. De flesta avdelningarna har en dagbok eller veckobok i hallarna där föräldrarna kan läsa vad barnen gör på dagarna. Vi skickar ut månadsbrev på mail till föräldrarna. Vi har en hemsida där föräldrarna kan söka aktuell information om förskolan. Vi pedagoger försöker dagligen berätta om det enskilda barnets lärande vid hämtning. Varför? Verksamhetens syfte Alla föräldrar ska känna sig trygga med att lämna sitt barn på vår förskola. De ska känna att de kan påverka sitt barns vistelse och ha en inblick i verksamheten. De ska veta hur just deras barn utvecklas och vilket stöd barnet kan behöva. Vem? Vem är ansvarig för vad? Det är framförallt förskolläraren på respektive avdelning som ansvarar för att föräldrasamtalen blir genomförda. All personal är ansvarig för att möta upp föräldrarna på ett positivt sätt så att de känner sig trygga med förskolan. Uppföljning Hur långt har vi kommit? Under våren 2014 skulle föräldrarådet anordna en sommarfest. Förfrågan om intresset till detta sattes upp på alla avdelningars ytterdörrar. Tyvärr blev det ingen uppslutning av andra föräldrar så festen fick ställas in. Till hösten 2014 kommer vi att dela ut en enkät till föräldrarna där vi kommer att ställa frågor till dem angående vår verksamhet. Dessa enkäter kommer vi sedan att prata om på höstens föräldramöte. Vi gör detta för att vi ska kvalitetssäkra verksamheten på ett bra och tydligt sätt. 10

Förbättringsområden Vi behöver aktualisera vår hemsida och har nu utsett två ansvariga för detta, Sonja och Johanna. Vi behöver se över om vi kan göra föräldrafesten på något annat sätt. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet Enhetens mål *Vi ska erbjuda barnen en trygg och tydlig övergång till skolverksamheten. Vad? Femårs-grupp De äldsta barnen som går på Björnen och Lokatten träffas upp på sin respektive avdelning minst en gång i veckan för att arbeta skolförberedande inför 6-årsverksamheten. Vi har även ett samarbete mellan enheterna där man träffas upp med alla blivande 6-åringar på förskolan ca en gång i månaden. Hur? Denna grupp kommer att arbeta en hel del med gruppstärkande aktiviteter genom att ha olika sorters samlingar samt leka olika lekar tillsammans. Barnen kommer bl.a. att träna på att känna igen sitt namn och göra olika planerade aktiviteter. Barnen kommer även att få göra en egen bok som vi har som en röd tråd förskolan. Till våren kommer alla blivande 6-åringar att göra ett skolbesök på den skola man ska börja på till hösten. Varför? Verksamhetens syfte Genom att alla blivande 6-åringar på förskolan träffas upp regelbundet så känner de trygghet med varandra och kan förberedas inför skolstarten på ett bra och positivt sätt. Enhetens planering Vi har bestämt en fast dag i veckan där denna grupp kommer att träffas på respektive avdelning. Även ett visst antal träffar har bokats in så att hela 5-årsgruppen från förskolan kommer att träffas upp. Vem? 11

Vem är ansvarig för vad? Under läsåret 2014-2015 kommer Kajsa och Marie ansvara för Lokattens 5-årsgrupp och på Björnen ansvara Cissi. Uppföljning Hur långt har vi kommit? Varje avdelning ansvara för att göra en planering för denna grupp som ska följas upp kontinuerligt vid planeringarna. Förbättringsområden Under hösten 2013 träffades 5-årsgruppen upp regelbundet mellan enheterna. Till våren 2014 så ställdes dessa träffar in lite för ofta. Vi behöver se till så att dessa träffar blir av så att ett samarbete mellan enheterna fungerar bättre. Sammanfattning En ny sak som vi genomförde under hösten 2014 var att dela ut enkäter med frågor som bara rörde vår förskola till föräldrarna. Vi gjorde det för att kunna kvalitetssäkra och förbättra vår förskola. Föräldrarna ska på dessa enkäter kunna delge sina åsikter anonymt och på det sättet så vill vi att de ska känna att de har kunnat påverka verksamheten. Vi i personalgruppen kommer också att kunna arbeta med dessa frågor och svar under hela verksamhetsåret. Varje höst kommer föräldrarna att få en ny enkät med lite nya frågor att besvara som vi kommer att arbeta vidare med under nästkommande läsår. Det som genomsyrar vår förskola detta år är att vi lagt ner mycket tid på att göra om våra miljöer både inne och ute. Vi har sett på det genom att tänka på att miljön är den tredje pedagogen och är en väldigt viktig del för barnens lärande. Miljöns förändringar är hela tiden en process som genomförs utefter barnens varierande intressen Vi pedagoger har under året också gått på flera fortbildningar som t.ex. naturvetenskap och teknik, föreläsning om anknytningsteorin, rytmik mm som vi kan ta med oss ut i verksamheten. Under våren 2015 kommer vår förskola att arbeta mer medvetet kring barns inflytande på alla våra avdelningar. 12