Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever Texter och skrivande Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt
Tiden när idén till boken växer fram Tid till efterforskningar m.m. Skrivtiden ( Innan frosten tog 4 mån)
Skrivprocessen Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för syfte med min text? 2. Vem skall läsa texten? 3. Vilken typ av text skall jag skriva? 4. Hur ska jag nå ut med mitt budskap? Skribenten behöver: samla sortera sovra strukturera sitt material Språkbruk Dialog Innehåll Språkliga strukturer
FÖRARBETE: Idéer till innehåll genom INTEXTER (röda texter) Mycket väsentlig del av skrivprocessen. Initieras av läraren och görs i skolan tillsammans. Man håller sig inom den närmaste utvecklingszonen. Eleverna ska bli engagerade! Förarbetet får ta tid. Exempelvis: Bygga på erfarenheter: studiebesök, utflykter, experiment Läsning av litteratur (fack- och skön-), se film och bilder. Diskussioner Samla ord bild, text, musik, minnas Flödesskriva, kortskriva, riktad skrivning Tankekarta Lista ord eller idéer Knycka idéer (inte plagiera hela arbeten förstås) Språkbruk Dialog Innehåll Språkliga strukturer
FÖRARBETE: Idéer till textstruktur inriktning på UTTEXT(blå text) Framställningsformer, basgenrer, skolgenrer, texttyper kärt barn har många namn Berättande Beskrivande Förklarande Argumenterande Instruerande Språkbruk Dialog Innehåll Språkliga strukturer
Skrivprocessen Skrivstadium Vem organiserar skrivprocessen: Läraren? Eleverna? Strukturera idéerna i en lämplig framställningsform. Ta ett grepp över texten i sin helhet. Formulera de textsekvenser som ska vara med. Hur ska texten skrivas? Ofta inte linjärt (från början till slut), utan snarare i sekvenser (del för del) i den ordning som lämpar sig bäst. Börja med det som känns lättast, Innehåll viktigast, roligast. Olika i olika genrer. Responsarbete och bearbetning av texten Språkbruk Dialog Språkliga strukturer
Utkast - Ett försök Sudda inte! Uppmuntra flyt! Inga utkast kan vara fel!
Skrivprocessen Efterstadium Bearbeta texten (både språk och innehåll) Korrekturläsa texten
Bearbetning Innehåll och funktion Funktion: anpassad till mottagare, syfte, kanal Styckeindelning - Textens helhetsstruktur - Klarhet - Huvudtanke, en kärnmening i varje stycke - Sammanhang, kärnmeningarna bildar en röd tråd - Behövs metatext? Ändra, flytta, lägga till, stryka Tankeluckor, tankefel, syftningsfel, oklarheter Ordval: precisera, variera Språk Markering av nytt stycke Meningar som inte låter bra Meningars längd Variation i meningsbyggnad Stilbrott Sammansatta ord Tecken såsom stavning och interpunktion Arbeta uppifrån och ner
Genrepedagogik Förstadium Ur Greppa språket (2011:89)
Respons (se Hoel, Torlaug Løkensgard, 2001. Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.)
Samtalsregler Trygghet Läraren gör upp tydliga modeller för responsen Läs tänk och skriv tala Responsformulär
Responsstrategier Kriteriefokuserad respons Riktad mot textkriterier: Hur överensstämmer texten med de krav som ställs på denna typ av text? Kräver kunskaper om text och genrer. Responsformulär som är utformat utifrån hur undervisningen har sett ut. Läsarfokuserad Riktad mot läsaren: Hur reagerar jag som läsare på texten? Kräver inga specifika kunskaper och kan därför ges av alla. Two stars and a wish. Skrivarfokuserad Riktad mot skribenten: Vad är det eleven försöker åstadkomma? Vad har eleven lyckats med? Var finns elevens starka sidor, som är under utveckling och på vilka punkter behöver eleven stöd? I vilka avseenden behöver eleven få utmaningar? Kräver kunskaper om skribenten. Denna typ av respons kan läraren ge. Det handlar om att gå in i författarens nära utvecklingszon (Vygotskij).
Gruppsammansättning Heterogena grupper: Interaktion leder till lärande för alla Det optimala avståndet mellan olika elevers kunskapsnivå. Inom utvecklingszonen. Inte alltför stort avstånd. Vem bestämmer i gruppen? Läraren! Gruppstorlek: 3 pers. är optimalt
Vad är viktigast för att få responsen att fungera? Inte gruppsammansättningen Däremot: Klassrumskulturen Responsträning Responsregler Kriteriefokuserad respons Responsformulär
Hierarkier i texter logisk uppbyggnad Huvudrubrik texten i sin helhet (textkärnan) Underrubriker textens stora delar Ett stycke = en sammanhållen tankegång. Ett stycke inleds ofta med en kärnmening. Mening = en tanke som är logiskt uttryckt
Argumenterande text av Fingal 11 år Tillåt toppning! På Fläderskolan diskuteras det om man ska få toppa i skolidrotten. Lärarna anser att alla barn ska få vara med Tillåt toppning! Ett skäl är att dom som är med och spelar i laget spelar också för laget och då borde man tycka att toppning är en självklarhet [ ] Ett annat skäl är att alla tycker att det är bättre att vinna än förlora för om man förlorar med ett mål [ ] En del tycker att det inte är okej med toppning på skoltid [ ] Om man inte vill toppa så ska man säga till ledaren inte sina föräldrar. [ ] Tillåt toppning! Oftast vinner man när man toppar. Och då kommer alla att bli glada. (Bergh Nestlog 2009:bilaga 8)
Hierarkier i Fingals text Den röda tråden Tillåt toppning! textbindningar På Fläderskolan diskuteras det om man ska få toppa i skolidrotten. Lärarna anser att alla barn ska få vara med Tillåt toppning! Tillåt toppning! Kärnmeningar (och förgrund) i textsekvenserna för argumenterande Ett skäl är att dom som är med och spelar framställning i laget spelar också för laget och då borde man tycka att toppning är en självklarhet [ ]. Det spelar ingen roll om man får spela fem eller femton minuter [ ] Referentbindningar: fotboll, toppning, match Ett annat skäl är att alla tycker att det är bättre att vinna än förlora för om man förlorar med ett mål [ ] Konnektivbindningar: En del tycker att det inte är okej med toppning på skoltid. [ ] toppar börjar en del gråta och går och och börjar då, pratar om så det för sina föräldrar som sedan skäller på ledaren. Sambandsignaler/Metatext: Ett skäl är, Ett annat skäl är Om man inte vill toppa så ska man säga till ledaren inte sina föräldrar. [ ] så kan han välja mellan försätta vara med eller stå och se på matchen och inte vara ombytt. Oftast vinner man när man toppar. Och då kommer alla att bli glada.
Flerspråkig elev i åk 1 Elevnära text Textbindning genom Vi vill (inget som rör idéerna i texten). Referentbindning Ingen hierarki Ingen konnektivbindning som visar logiska samband - ingen tankegång som utvecklas Eleverna har svårt att tala om sina Vi vill-texter (låg textrörlighet?) De är stolta och glada över sina texter Vilken genre?
Flerspråkig elev i åk 1 Elevnära text Återberättar en upplevd historia i skrift Hög textbaserad textrörlighet och utåtriktad textrörlighet Stolta och glada över att kunna skriva så långt L E1 E2
Flerspråkig elev i åk 1 Berättande textsekvensen i kronologisk ordning Hierarki Textbindningar: Kärnmeningar översta nivåerna i hierarkin (förgrund) Konnektivbindning: När Referentbindningar: ägg / ägget han / spöket Eleverna har lätt att tala om sina spöktexter. Vi har ett ägg. Vi brukade vända ägget. När E1 och E2 vände ägget var ägget isönder. L har öpnat ägget. E1 E2 Ägget var i sönder. L Ägget hade ett spöke inåm sig. När spöket födes i går. Vi sjöng för spöket. Han var söt. Han hade en söt nos. Han liknade en pojke. När han tittade på mig var han söt. Han hade en kjol. Han var grå. Han hade vit kjol. Han var gulligt. Han hade nånting på hans hand. Han var jete gulli.
Flerspråkig elev i åk 1 Elevnära text Återberättar en process som de deltagit i och upplevt Hög textbaserad textrörlighet och utåtriktad textrörlighet Experimentet var roligt och de verkar också glada i texten Meningarna har en logisk följd, men saknar konnektivbindningar Ansats till förklarande framställning Hierarki. Kärnmeningarna (förgrunden) inte utbyggda (ingen bakgrund) Experiment L L jorde experiment. Vi la ägg vatten ättika. Skalet mjukt ägget studsa.
Källor Bergh Nestlog, Ewa (2009). Perspektiv i elevtexter: skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Lic.-avh. Växjö : Växjö universitet. 2009.Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5023 Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573 Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur Randahl, Ann-Christin (2014). Strategiska skribenter: skrivprocesser i fysik och svenska. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2014. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33750 Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. 3., omarb. och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur