repo001.docx 2015-10-05 Detaljplan Siretorp 3:33, etapp 1-3 UPPDRAGSNUMMER 3840056 VA-SYSTEM SYD LINNEA LARSSON HAMED TUTUNCHI RICHARD ANDERSSON GRANSKAD AV ERIK MAGNUSSON
repo001.docx 2015-10-05 Sweco Östra Vittusgatan 34 SE 371 33 Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0)455 31 03 80 Fax www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Erik Magnusson Gruppchef, Civilingenjör Malmö, Kristianstad, Karlskrona Telefon direkt +46 (0)455 31 03 84 Mobil +46 (0)734 12 81 10 erik.magnusson@sweco.se
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 1 Inledning 2 2 Förutsättningar 2 2.1 Planområdet 2 2.2 Topografi och geotekniska förutsättningar 3 2.3 Recipient 5 2.4 Säkerhet 5 3 Beräkning av flöden och utjämningsvolymer 6 3.1 Dagvattenflöden 7 3.2 Erforderlig utjämningsvolym 7 3.3 Dimensioneringskrav 8 4 Förslag till dagvattenåtgärder 9 4.1 Etapp 1 9 4.2 Etapp 2 11 4.3 Etapp 3 13 5 Rening av dagvatten 15 6 Översvämningskartläggning 15 7 Extrema regn 17 8 VA-anslutningar 17 Bilaga 1: Läge provgropar Bilaga 2: Provgropsprotokoll 1(19)
1 Inledning Denna dagvattenutredning ska ligga som planeringsunderlag för framtagande av en detaljplan för fastigheten Siretorp 3:33 i Sölvesborgs kommun. I samband med exploateringen kommer användningen av marken att förändras. Ytor som tidigare varit genomsläppliga kommer att bebyggas och hårdgöras, vilket medför högre dagvattenflöden som behöver omhändertas. Därför behöver dagvattensituationen utredas. Denna dagvattenutredning redovisar principlösningar för den avledning, fördröjning, infiltration och rening som behövs i samband med exploateringen inom planområdet. 2 Förutsättningar 2.1 Planområdet Planområdet är beläget ca 8 km från Sölvesborgs centrum, öster om Sölvesborgsviken mellan Sandvikens havsbad och Sölvesborgs golfbana. Området gränsar till Sandviksvägen både i väster och i norr. I öster gränsar området till jordbruksmark och i förlängningen till bokskogsklädda Mörbybacke. I söder gränsar området till ett befintligt fritidshusområde. Etapp 1 är beläget strax norr om etapp 3 och 2. I etapp 1 planeras ca. 22 bostäder i form av friliggande villor och radhus samt en förskola. I etapp 2 och 3 planeras 10 friliggande villor vardera. Se Figur 1 och Figur 2 nedan. 2(19) Figur 1: Planområdet, etapp 1.
Figur 2: Planområdet, etapp 2 & 3. 2.2 Topografi och geotekniska förutsättningar Befintlig mark av etapp 1 sluttar till största delen svagt i sydöstlig riktning. Marken i etapp 2 och 3 sluttar svagt mot öster respektive mot söder. I dagsläget består marken av åkermark och betesmark. Enligt SGU:s jordartskarta domineras det aktuella området av morän. I området varierar markens genomsläpplighet från hög till medelhög enligt SGU:s kartvisare 1 för genomsläpplighet (Figur 3). Detta ger möjlighet till infiltration av dagvatten. 1 https://apps.sgu.se/kartvisare/ 3(19)
Figur 3: SGU:s genomsläpplighetskarta. 2 För att säkerställa markens beskaffenhet har Sweco (2018) låtit utföra provgropar inom området. Utifrån resultatet har en bedömning utförts angående markens infiltrationskapacitet, som visas nedan i Tabell 1. Provgroparna är utspridda över samtliga etapper och är numrerade från norr till söder, se Bilaga Provgropar. För mer information om provgroparna och deras placering, se Provgropsdokumentation. 2 https://apps.sgu.se/kartvisare/ 4(19)
Tabell 1: Markens infiltrationskapacitet (minimum). Djup [m] Jordart Minimum infiltration [mm/hr] [l/s-ha] Provgrop 1 0-0,35 Mullhaltig sand 100< 280< 0,35 2,0 (Sandig) silt 25 70 Provgrop 2 0-0,25 Mullhaltig sand 100< 280< 0,25 2,0 Blandad stenig siltig sand 60 165 Provgrop 3 0-0,2 Mullhaltig sand 100< 280< 0,2 1,9 Siltig sand 60 165 Provgrop 4 0-0,2 Mullhaltig sand 100< 280< 0,2 2,0 Blandad stenig siltig sand 60 165 Provgrop 5 0-0,2 Mullhaltig sand 100< 280< 0,2 2,0 Siltig sand 60 165 Infiltrationskapaciteterna är hämtade från Iowa Storm Water Management Manual. Som infiltrationskapacitet för (sandig) silt valdes Sandy loam, en jord innehållande en stor del sand (> ca 42%), men också silt och lera. Som infiltrationskapacitet för siltig sand och blandad stening siltig sand valdes Loamy sand, som är en jord innehållande en större andel sand (>70%) och mindre del silt och lera. 3 För mer exakta värden för markens infiltration måste ett infiltrationstest utföras (dubbelring-test). Vi rekommenderar att detta utförs innan projektering vid infiltrationsytorna. 2.3 Recipient Recipient för avrinningsområdet är Sölvesborgsviken. 2.4 Säkerhet Säkerhetsaspekter är mycket viktiga, framförallt i skol- och förskolemiljöer. Vid anläggning av öppna dagvattensystem ska dessa förses med nödvändiga säkerhetsanordningar. Enligt Boverkets byggregler gäller följande: 3 Iowa Storm Water Management Manual, hämtat från: https://www.iowadnr.gov/environmental- Protection/Water-Quality/NPDES-Storm-Water/Storm-Water-Manual (Chapter 5) 5(19)
Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt. Exempel på utformning som minskar risken för barnolycksfall är flacka stränder eller ett minst 0,9 meter högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. 4 3 Beräkning av flöden och utjämningsvolymer Utredningen för dagvattenhanteringen baseras på Svenskt Vattens publikation P110. Den tänkta markanvändningen enligt plankartan har använts som utgångspunkt vid bedömningen av andelen hårdgjorda ytor. De ytor som tagits med är de inom planområdet. Se Tabell 2 nedan. Tabell 2: Ytor och antagna avrinningskoefficienter för olika marktyper. Markanvändning Yta [m 2 ] Antagen avrinningskoefficient [-] Etapp 1 Tak 4100 0,9 Gator 2650 0,8 Grönytor 21 600 0,1 Etapp 2 Tak 1840 0,9 Gator 2320 0,8 Grönytor 16 410 0,1 Etapp 3 Tak 2260 0,9 Gator 2120 0,8 Grönytor 24 530 0,1 Arean för grönytorna är hela planområdets area reducerat med summan av takytor, gatuytor samt tillkommande hårdgjord yta på de framtida fastigheterna (antagen till 5%). Den reducerade arean och sammanvägd avrinningskoefficient beräknas för respektive etapp. Se Tabell 3 nedan. 6(19) 4 Boverkets byggregler, BFS 2014:3.
Tabell 3: Reducerad area och sammanvägd avrinningskoefficient. Total area planområde [m 2 ] Reducerad area [m 2 ] Sammanvägd avrinningskoefficient [-] Etapp 1 28 350 7969 0,28 Etapp 2 20 570 5153 0,25 Etapp 3 28 910 6183 0,21 3.1 Dagvattenflöden Flödesberäkningarna har utförts med hjälp av en beräkningsmodell som är baserad på regnintensitet och andelen hårdgjorda ytor enligt Svenskt Vattens publikation P110. En klimatfaktor används för anpassning till ett troligt framtida klimat. Regnintensiteten ökas med en klimatfaktor på 1,25 vilket medför 25 % större flöden. I Tabell 4 visas flöden vid olika återkomsttider vid varaktigheten 10 min. Tabell 4: Dagvattenflöden enligt P110 (varaktighet 10 min). Flöde [l/s] 20-årsregn 100-årsregn Etapp 1 290 490 Etapp 2 185 315 Etapp 3 225 380 3.2 Erforderlig utjämningsvolym Fördröjningsåtgärderna är dimensionerade för en infiltration om 165 l/s-ha. Detta baserat på att fördröjningsåtgärderna är placerade i mark bestående av siltig sand och blandad stening siltig sand. Skillnaden i volym mellan inflöde och utflöde under den mest kritiska perioden utgör den erforderliga fördröjningsvolymen. Intensitet, maxflöde och magasinsvolym beräknas för varaktigheter från 5 minuter till 36 timmar. Den maximala magasinsvolymen under detta tidsspann väljs sedan som dimensionerande. I etapp 1 avsätts minst 650 m 2 till infiltrationsmagasin, för etapp 2 750 m 2 och 3 minst 500 m 2. Beräknad erforderlig utjämningsvolym för olika regn kan ses i Tabell 5. 7(19)
Tabell 5: Erforderlig utjämningsvolym för olika regn. Erforderlig fördröjningsvolym [m 3 ] 20-årsregn 100-årsregn Etapp 1 310 620 Etapp 2 170 330 Etapp 3 240 480 3.3 Dimensioneringskrav För nybyggda dagvattensystem i tätbebyggda områden är dimensioneringskravet att de ska klara ett 20-årsregn med en trycklinje i marknivå vilket samtliga åtgärder dimensionerats för. VA-huvudmannens ansvar sträcker sig upp till markytan. Ovan mark är det kommunens ansvar som planläggande myndighet att se till att höjdsättningen medför att befintliga och tillkommande byggnader skyddas vid större regn. Höjdsättningen av planområdet är utförd så att detta är fallet. Föreslagna infiltrationsmagasin nedan är dimensionerade för att klara ett 100-årsregn (med en trycklinje i marknivå) vid infiltrationskapacitet 165 l/s-ha. Detta för att säkerställa funktionen även vid sämre infiltrationskapacitet, t.ex. pga. igensättning över tid. 8(19)
4 Förslag till dagvattenåtgärder 4.1 Etapp 1 Utbyggnaden av VA-ledningssystemet föreslås ske i gatumark i samband med att gator byggs. Höjdsättning görs så att erforderligt fall medger avrinning i VA-ledningar och på gatumark. Se Figur 4 för förslag på ungefärlig höjdsättning av gatan. Dagvattnet från fastigheterna på kvartersmark föreslås tas omhand på tomten. Etapp 1 har delats in i två områden. Ett väster om lokalgatan som planeras att bebyggas med villor, med en maximal hårdgörningsgrad på 35% (30 % takyta och 5% övrig hårdgjord yta), samt ett öster om lokalgatan som planeras bebyggas med radhus, med en maximal hårdgörningsgrad på 55% (50% takyta och 5% övrig hårdgjord yta). Antal hus på respektive kvartersmark utgår från illustrationsplanen, vilket blir 7 villatomter och 15 radhustomter. Tomterna antas vara lika stora, så arean för respektive kvartersmark delas jämt mellan tomterna. För att villatomterna ska kunna fördröja ett 20-årsregn (med 10 minuters varaktighet) krävs en magasinsvolym på 7 m 3 per fastighet. För att radhustomterna ska fördröja samma regn krävs 4 m 3 per fastighet. Förslagsvis leds takytor och övriga hårdgjorda ytor till dagvattenkassetter eller stenkistor med erforderlig fördröjningsvolym. Fördröjs dagvattnet från tomterna på den egna fastigheten kan detta räknas av från den totala erforderliga fördröjningsvolymen för Etapp 1. Den totala volymen dagvatten som fördröjs på tomtmark uppgår till 109 m 3. Dagvattnet från gator föreslås ledas till ett infiltrationsmagasin. Avrinningsriktning samt ungefärligt läge på infiltrationsmagasin visas i Figur 4 nedan. 9(19)
10(19) Figur 4: Höjdsättning av gata, avrinningsriktning och föreslagen placering av infiltrationsmagasin (Etapp 1). I området bedöms markens infiltrationskapacitet vara tillräckligt hög för att dagvatten från grönytor ska kunna infiltrera. För att öka översvämningssäkerheten föreslås volymen för ett 100-årsregn kunna fördröjas på området. För att ta hand om dagvatten från områdets totala hårdgjorda ytor behövs en fördröjningsvolym på ca. 620 m 3. Eftersom 109 m 3 tas omhand på tomtmark, behövs ytterligare ca. 510 m 3 fördröjas. För att ta omhand om
dagvattnet från de hårdgjorda ytorna utanför kvartersmarken (ex. gata) anläggs ett infiltrationsmagasin i områdets södra del, se Figur 4. Den får plats inom den markerade ytan på ca. 650 m 2. Släntlutningen är 1:2. Utloppet till infiltrationsmagasinet är på ca. +4,1 möh. Botten på infiltrationsmagasinet är ca. 10 cm under utloppets underkant. Vid ett djup av 1 m (10 cm fribord) ryms den erforderliga volymen på 510 m 3. Pga. djup och släntlutning krävs att infiltrationsmagasinet förses med nödvändiga säkerhetsanordningar, såsom staket. Det rekommenderas regelbunden rensning av bottenytan för att bibehålla infiltrationskapaciteten. 4.2 Etapp 2 Utbyggnaden av VA-ledningssystemet föreslås ske i gatumark i samband med att gator byggs. Höjdsättning görs så att erforderligt fall medger avrinning i VA-ledningar och på gatumark. Se Figur 5 för förslag på ungefärlig höjdsättning av gatan. Dagvattnet från fastigheterna på kvartersmark föreslås tas omhand på tomten. Tomterna har en maximal hårgörningsgrad på 30% (25% takyta och 5% övrig hårdgjord yta). Antal hus på respektive kvartersmark utgår från illustrationsplanen, vilket blir 10 villatomter. Tomterna antas vara lika stora, så arean för respektive kvartersmark delas jämt mellan tomterna. För att villatomterna ska kunna fördröja ett 20-årsregn (med 10 minuters varaktighet) krävs en magasinsvolym på 9 m 3 per fastighet. Förslagsvis leds takytor och övriga hårdgjorda ytor till dagvattenkassetter eller stenkistor med erforderlig fördröjningsvolym. Fördröjs dagvattnet från tomterna på den egna fastigheten kan detta räknas av från den totala erforderliga fördröjningsvolymen för Etapp 2. Den totala volymen dagvatten som fördröjs på tomtmark uppgår till 90 m 3. Dagvattnet från gator föreslås ledas till ett infiltrationsmagasin. Avrinningsriktning samt ungefärligt läge på infiltrationsmagasin visas i Figur 5 nedan. 11(19)
12(19) Figur 5: Höjdsättning av gata, avrinningsriktning och föreslagen placering av infiltrationsmagasin (Etapp 2). I området bedöms markens infiltrationskapacitet vara tillräckligt hög för att dagvatten från grönytor ska kunna infiltrera. För att öka översvämningssäkerheten föreslås volymen för ett 100-årsregn kunna fördröjas på området. För att ta hand om dagvatten från områdets totala hårdgjorda ytor behövs en fördröjningsvolym på ca. 330 m 3. Eftersom 90 m 3 tas omhand på tomtmark, behövs ytterligare 240 m 3 fördröjas. För att ta omhand om dagvattnet från de hårdgjorda ytorna utanför kvartersmarken (ex. gata) anläggs ett infiltrationsmagasin i områdets södra del, se Figur 5. Den får plats inom den markerade ytan på ca. 750 m 2. Infiltrationsmagasinet bör utformas med ett djup på minst 0,5 m. Den kan utformas på olika sätt. Den begränsade ytan och markens lutning (ca. 1,5 meter skillnad mellan norra och södra delen) kräver brantare släntlutningar om infiltrationsmagasinet ska vara plan. Den norra delen, som då behöver schaktas ned ca. 2 meter (befintlig markyta till botten
av infiltrationsmagasinet). Infiltrationsmagasinet får en släntlutning på ca.1:2. Detta kräver att magasinet förses med nödvändiga säkerhetsanordningar, såsom staket. Det kan också krävas räcke utmed vägar, som längs med Sandviksvägen. Utloppet till infiltrationsmagasinet sätts till ca. +5,1 möh. Botten på infiltrationsmagasinet är 10 cm under utloppets underkant. Vid ett djup av 0,5 m (10 cm fribord) ryms den erforderliga volymen på 240 m 3. En annan lösning kan vara att bygga magasinet i etapper med vallar mellan de olika delvolymerna. Då vallarna upptar en del av infiltrationsmagasinet, kan den behöva göras djupare. Det rekommenderas regelbunden rensning av bottenytan för att bibehålla infiltrationskapaciteten. 4.3 Etapp 3 Utbyggnaden av VA-ledningssystemet föreslås ske i gatumark i samband med att gator byggs. Höjdsättning görs så att erforderligt fall medger avrinning i VA-ledningar och på gatumark. Se Figur 6 för förslag på ungefärlig höjdsättning av gatan. Dagvattnet från fastigheterna på kvartersmark föreslås tas omhand på tomten. Tomterna har en maximal hårgörningsgrad på 35% (30% takyta och 5% övrig hårdgjord yta). Antal hus på respektive kvartersmark utgår från illustrationsplanen, vilket blir 10 villatomter. Tomterna antas vara lika stora, så arean för respektive kvartersmark delas jämt mellan tomterna. För att villatomterna ska kunna fördröja ett 20-årsregn (med 10 minuters varaktighet) krävs en magasinsvolym på 10 m 3 per fastighet. Förslagsvis leds takytor och övriga hårdgjorda ytor till dagvattenkassetter eller stenkistor med erforderlig fördröjningsvolym. Fördröjs dagvattnet från tomterna på den egna fastigheten kan detta räknas av från den totala erforderliga fördröjningsvolymen för Etapp 3. Den totala volymen dagvatten som fördröjs på tomtmark uppgår till 100 m 3. Dagvattnet från gator föreslås ledas till ett infiltrationsmagasin. Avrinningsriktning samt ungefärligt läge på infiltrationsmagasin visas i Figur 6 nedan. 13(19)
14(19) Figur 6: Höjdsättning av gata, avrinningsriktning och föreslagen placering av infiltrationsyta (Etapp 3). I området bedöms markens infiltrationskapacitet vara tillräckligt hög för att dagvatten från grönytor ska kunna infiltrera. För att öka översvämningssäkerheten föreslås volymen för ett 100-årsregn kunna fördröjas på området. För att ta hand om dagvatten från områdets totala hårdgjorda ytor behövs en fördröjningsvolym på ca. 480 m 3. Eftersom 100 m 3 tas omhand på tomtmark, behövs ytterligare 380 m 3 fördröjas. För att ta omhand om dagvattnet från de hårdgjorda ytorna utanför kvartersmarken (ex. gata) anläggs ett infiltrationsmagasin i områdets södra del, se Figur 6. Den får plats inom den markerade ytan på ca. 500 m 2. Infiltrationsmagasinet bör utformas med ett djup på 1 m och med släntlutning 1:2. Utloppet till infiltrationsmagasinet sätts till ca. +4,1 möh. Botten på infiltrationsmagasinet är 10 cm under utloppets underkant. Vid ett djup av 1 m (10 cm
fribord) ryms den erforderliga volymen på 380 m 3. I och med släntlutning och djup krävs att magasinet förses med nödvändiga säkerhetsanordningar, såsom staket. Det rekommenderas regelbunden rensning av bottenytan för att bibehålla infiltrationskapaciteten. 5 Rening av dagvatten Eftersom den huvudsakliga dagvattenåtgärden inom området utgörs av infiltration kommer reningen av dagvattnet att vara mycket god. Miljökonsekvensnormen för recipienten bedöms inte påverkas negativt av planerad exploatering. Det är viktigt att skötselplaner upprättas för samtliga anläggningar för att infiltrationen och reningen ska fungera optimalt. 6 Översvämningskartläggning En enkel beräkning av var översvämningsrisken är störst i det nyexploaterade området har gjorts. Beräkningarna är gjorda med nedanstående förenklingar: Inget vatten kommer in eller går ut från projektområdet. Det finns ingen infiltration i projektområdet och 100% av regnet hamnar på markytan (marken är mättat). Dagvattensystemet går fullt och antas inte avleda något vatten. Beräkningarna har gjorts för ett regn med varaktighet 10, 20 och 60 minuter. Volym för beräknade flöden visas i Tabell 6. Tabell 6: Volym och vattennivå för olika regnvaraktigheter för 100-årsregn. Varaktighet (min) Etapp 10 20 60 Översvämningsvolym Vattenivå Översvämningsvolym Vattenivå Översvämningsvolym Vattenivå (m3) (möh) (m3) (möh) (m3) (möh) 1 820 +4,54 1090 +4,57 1530 +4,62 2 430 +5,89 570 +5,97 800 +6,09 3 700 +4,46 925 +4,51 1300 +4,56 Översvämningsmängderna har modellerats i Arc-GIS och Arc-Scene, där översvämningsområdet för olika delar visas i Figur 7. 15(19)
Figur 7: Översvämningskartläggning för 100-årsregn i exploateringsområdet. 16(19)
Översvämningsmodelleringen för Etapp 1 visar att vattnet ansamlas i etappens sydöstra del, där föreslagen infiltrationsyta är placerad. Vid fullt infiltrationsmagasin hamnar vattnet på åkermarken öster om planområdet. För Etapp 2 ansamlas vattnet i etappens sydvästra del, där föreslaget infiltrationsmagasin är placerad. Översvämningsmodelleringen visar att sydvästra delen av planområdet, samt närliggande bebyggelse, översvämmas. Närliggande GC-väg ligger lägre och sluttar mot havet i söder, så vattnet tar denna väg vid översvämmat infiltrationsmagasin. Någon risk för översvämning av närliggande bebyggelse föreligger alltså inte. Översvämningsmodelleringen för Etapp 3 visar att vatten ansamlas på grönytan öster om planområdet. 7 Extrema regn Höjdsättning av tomt och gatumark ska ske med hänsyn och anpassning till områdets befintliga topografi. Höjdsättningen av tomt- och gatumark har stor betydelse för dagvattenhanteringen framförallt vid extrema regn. I planområdet måste instängda lågpunkter undvikas. Byggnader och andra känsliga anläggningar ska alltid placeras så att en ytlig avrinningsväg genom området finns och att denna ligger minst 30 cm lägre än markytan intill byggnaden. Avrinningsvägarna läggs lämpligen i vägar, parkeringsytor och eventuella grönstråk. Vattnet kommer vid extrema regn att hamna på området med åkrar öster om planområdet där marknivån är ca +3 m och följa GC-vägen söderut mot havet. Figur 8: Exempel på sektion över gatuhöjd i förhållande till intilliggande tomtmark. Sektionen visar den norra delen sett från öster. ( Befintlig gata avser Sandviksvägen). 8 VA-anslutningar Inom planområdet planerar och bygger exploatören VA-system för vatten, spillvatten och dagvatten. Utförande av VA-nät samt anslutning av detta till allmänt VA-nät sker i samråd med VA-huvudmannen. Enligt Sölvesborgs Energi är tryckledningen som löper utanför området längs väg 502 dimensionerad för att klara utbyggnader i Sandviken (etapp 1 6) och även att kunna ansluta denna del av Siretorp 3:33. Man har räknat med att en pumpstation för Etapp 1 17(19)
och Etapp 2 går bra att ansluta till befintligt självfallssystem. I Etapp 3 föreslås en självfallsledning dras, parallellt med Sandviksvägen, till pumpstationen i Etapp 1. Mellan infartsvägarna från Etapp 3 till Etapp 1, vilka ligger ca. 200 meter från varandra, är fallet ca. 3 meter. Det ligger en Ø200 vattenledning längs väg 502 som går att bra att ansluta områdena till. 18(19)
Bilaga Provgropar 1 2 3 4 5 19(19)