TJÄNSTESKRIVELSE 2017-03-03 Kommunstyrelsen Percy Carlsbrand Ekonomichef Telefon 08 555 010 10 Percy.carlsbrand@nykvarn.se Årsredovisning 2016 för Nykvarns kommun KS/2017:99 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna årsredovisningen med bilagor för 2016. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att 1. Fastslå årsredovisningen för 2016 2. Årets resultat för VA-verksamheten (816 tkr) tillförs tidigare års ackumulerade resultat. TJÄNSTESKRIVELSE 3. Av årets resultat avsätta 3 151 tkr till resultatutjämningsreserv. 4. Till 2017 års investeringsbudget överföra investeringsmedel om 82 442 tkr. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ansvarar för att upprätta kommunens årsredovisning samt att överlämna den till revisorerna och till kommunfullmäktige. Resultatet år 2016 är +40,6 mkr. Resultatet enligt balanskravet är +27,8 mkr. Av resultatet föreslås att 3,2 mkr avsätts till kommunens resultatutjämningsreserv vilket ger ett slutgiltigt balanskravsresultat om +24,7 mkr. Måluppfyllelsen visar att 63 % av målen får betyget OK eller bra. Av kommunfullmäktiges fyra strategiska mål för ekonomin har samtliga mål uppnåtts. Den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning är att budgetföljsamheten och den positiva ekonomiska ställningen i övrigt innebär att verksamheten når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Driftredovisningen som redovisar nämndernas budgetutfall mot tilldelade ramar/intäkter, visar ett budgetöverskott på 30,0 mkr (2015 3,0 mkr). Under 2016 har nettoinvesteringarna uppgått till ca 164,5 mkr. Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 1(5)
Av de investeringsmedel som inte utnyttjats föreslås att 82,4 mkr överförs till 2017 års investeringsbudget. 2016 års exploateringsverksamhet redovisar realisationsvinster på 12,8 mkr med anledning av tomtförsäljningar i främst Mörbyområdet och Brokvarn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-03 Årsredovisning 2016 Bilagor till årsredovisningen; verksamhetsberättelser för kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt bygg- och miljönämnden. Ärendet I enlighet med kommunallagen och den kommunala redovisningslagen avslutas varje år med en årsredovisning. Det är kommunstyrelsens ansvar att upprätta årsredovisningen. Årsredovisningen ska överlämnas till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen sker. Resultatet år 2016 är +40,6 mkr. Resultatet enligt balanskravet är + 27,8 mkr. Skillnaden mellan årets resultat och resultatet enligt balanskravet avser realisationsvinster vid markförsäljning inom främst Mörbyområdet och Brokvarn. TJÄNSTESKRIVELSE Till kommunens resultatutjämningsreserv föreslås att en avsättning sker med 3,2 mkr. Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning I nedanstående tabell sammanfattas nämndernas målavstämning Målavstämningen visar att mål med betygen ok och bra utgör 63 % av målen. Motsvarande uppgift för 2015 var 70 %. SAMTLIGA N ÄMN DER / EFFEKTM ÅL BRA OK VARN IN G EJ MÄTBART SUMMA MÅL Kommunfullmäktige 1 0 0 0 1 Kommunstyrelsen 6 4 7 5 22 Utbildningsnämnden 3 2 1 0 6 Vård- och omsorgsnämnden 7 2 1 5 15 Bygg- och miljönämnden 9 2 0 4 15 Valnämnden 1 0 0 0 1 Revision 1 0 0 0 1 Överförmyndare 1 0 0 0 1 Totalt 29 10 9 14 62 Måluppfyllelse 47% 16% 14% 23% 100% Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 2(5)
Av kommunfullmäktiges fyra strategiska mål för ekonomin har samtliga mål uppnåtts. Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag (exklusive realisationsvinster). Målet är uppnått. Årets resultat blev 5,4 % Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 %. Målet är uppnått. Nettokostnadernas andel blev 94,3 %. Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 80 %. Detta mål reviderades av kommunfullmäktige i budgetbeslutet för 2016 med anledning av investeringen i den nya skolan i Furuborgområdet. Målet för året sattes till 41% Målet är uppnått. Skattefinansieringsgraden är 43 %. Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning. Målet är uppnått. Samtliga nämnder har klarat målet. TJÄNSTESKRIVELSE Den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning är att budgetföljsamheten och den positiva ekonomiska ställningen i övrigt innebär att verksamheten når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Driftredovisning D R IF T R ED OVISN IN G 2016 A k t uell budget 2016 Ut f all per 2016-12-31 N äm nd - enhet Int äk t er 2016 Ko s t n 2016 N et t o budget Int äk t er 2016 Ko s t n 2016 N et t o k o s t nad B udget av v ik els e Ko m m unf ullm äk t ige 0 1 913 1 913-3 1 911 1 908 5 R ev is io n 0 623 623 0 591 591 32 Öv erf ö rm yndare -450 1 055 605-1 711 2 316 605 0 Valnäm nd 0 51 51 0 3 3 48 Ko m m uns t yrels e -81 368 181 506 100 139-83 081 170 820 87 739 12 400 B ygg- o c h m iljö näm nd -3 131 13 306 10 175-2 874 11 827 8 953 1 222 Ut bildnings näm nd -262 026 526 053 264 027-266 447 526 975 260 528 3 499 Vård o c h o m s o rgs näm nd -127 479 276 779 149 299-133 583 282 849 149 266 33 SUM M A VER KSA M H ET EN -474 454 1 001 285 526 832-487 699 997 293 509 594 17 238 R eav ins t er -12 804 12 804 Sum m a ink lus iv e reav ins t 30 042 För 2016 redovisas en positiv budgetavvikelse med 17,2 mkr exklusive reavinster vilket kan jämföras med -3 mkr för 2015. Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 3(5)
Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett budgetöverskott för 2016 med 12,4 mkr vilket motsvarar 12,4 % av tilldelad ram. Därutöver redovisar VA-verksamheten ett budgetöverskott på 0,8 mkr. De största budgetavvikelserna beror på outnyttjad reserv, lägre pensionskostnad än budgeterat samt ännu inte tillsatta tjänster inom kansli- och samhällsbyggnadsavdelningarna. Utbildningsnämnden redovisar ett budgetöverskott med 3,5 mkr (1,3 %). Främst beror det på svårigheter att rekrytera till vakanta tjänster. Bygg- och miljönämnden redovisar ett budgetöverskott med 1,2 mkr (12 %) främst beroende på vakanta tjänster och ökade avgifter avseende miljötillsyn. Investeringsredovisning Under 2016 har nettoinvesteringarna uppgått till ca 164,5 mkr. Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2016 var 106,2 mkr. Överförda anslag från 2015 utgör 106,6 mkr där den största posten är det ursprungliga anslaget för den nya skolan. Skolbyggnadsprojektet inleddes under 2015 men den egentliga byggnationen har gjorts under 2016. Årets utgifter avser, utöver skolan, främst VAcentrum samt projektet VA Sundsör/Sundsvik TJÄNSTESKRIVELSE Av de investeringsmedel som inte utnyttjats föreslås att 82,4 mkr överförs till 2017 års investeringsbudget enligt följande specifikation: Investeringsanslag att överföra till 2017 års investeringsbudget tkr Utbildningsnämnden VA-investeringar Maskiner och inventarier VA centrum 500 Ny skola Furuborg 2 000 Vattenreservoar 14 789 Delsumma 2 000 VA Sundsvik/Sundsör 573 Intäkt Sundsvik/Sundsör -2 000 Kommunstyrelsen VA-utbyggn.Hökmossen etapp 3-11 395 Maskiner och inventarier Proj.VA Stensättra 527 VA Trädgårdsvägen 2 458 Förnyelse sammanträdesrum 350 Arkivskåp 150 Kommunstyrelsen Mark byggn.o tekn.anläggningar Bioutrustn.Qulturum 700 Taxinge bad, toaletter 400 Kulturmagasinet "Ge Järnet" 3 547 Holländaren 29 600 Core.sw itch utbyte 400 Ny skola Furuborg 21 328 SAN-lagringsuppgradering 500 Trafikåtgärder v 509 4 402 e-tjänster 257 Hökmossebadet-utv. 2 874 Infartsskyltar/kulturmärke 3 910 Lekplatser 83 GC-väg regionalt cykelstråk 10 000 GC+gata Trädgårdsvägen 25 490 Delsumma 6 267 Delsumma 74 176 Totalt 82 442 Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 4(5)
Då ett så stort belopp överförs till 2017 års investeringsbudget behöver justeringar göras av redan anslagna medel 2017. I 2017 års budget finns medel anslagna för permanent trappa i stationsprojektet som föreslås flyttas till 2022 samt medel för generella åtgärder i kulturmagasinet Ge Järnet. Dessa medel förslås utgå ur budgeten i avvaktan på den utredning som skall ta fram förslag på åtgärder för magasinets framtida användning. Exploateringsredovisning Kommunens två största aktiva exploateringsprojekt är Mörby/Stockholm Syd och Brokvarn. För 2016 års exploateringsverksamhet redovisas en nettoinkomst på 12,5 mkr framförallt beroende på tomtförsäljningar inom dessa områden. Ekonomiska konsekvenser Utöver att det föreslagna beslutet innebär en överföring av investeringsanslag till 2017 samt en avsättning till resultatutjämningsreserven, innebär beslutet inga ekonomiska konsekvenser, utan är av formell karaktär. Barnkonventionskonsekvenser Beslutet innebär inte några konsekvenser med hänsyn till barnkonventionen. TJÄNSTESKRIVELSE Ola Edström Kommundirektör Percy Carlsbrand Ekonomichef Beslutet expedieras till Akten Kommunfullmäktige Revisionen Bygg- och miljönämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Ekonomikontoret Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 5(5)
Årsredovisning 2016
Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet...3 Förvaltningsberättelse...4 Kommunens organisation...4 Utveckling och framtid...6 Omvärldsanalys...6 Befolkningsutveckling...7 Näringsliv, arbets- och bostadsmarknad...8 Kommunens verksamheter...9 Viktiga händelser...12 Målavstämning...14 Kommunens kvalitet i korthet...15 MEDBORGARE/KUND...18 FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN...19 PROCESS OCH UTVECKLING...19 EKONOMI...20 Personalredovisning...24 Sjukfrånvaro obligatorisk redovisning...24 Ekonomisk redovisning...28 Genomförda åtgärder för att nå budget...33 Redovisningsprinciper...33 Driftredovisning...36 Investeringsredovisning...37 Exploateringsredovisning...38 Resultaträkning...40 Balansräkning...41 Kassaflödesanalys...42 Noter...43 Noter Sammanställd redovisning...46 VA Verksamheten...48 VA Noter...49 2
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ännu ett år har gått! Ett år med massor av positiva händelser och inslag. Först lite kring vår ekonomi Resultatet för 2016 är + 40,6 Mkr. Glädjande är också att vår driftbudget fortsatt är stabil, då vi i driftredovisningen visar på ett budgetöverskott på hela 30,0 Mkr. Stort tack till alla er som jobbar ute i våra verksamheter, inte minst för att ni alla förstått innebörden av en driftbudget i balans och dess effekter för att nå en långsiktig och över tid hållbar ekonomi i Nykvarns kommun. Utmaningarna är flera men den kanske största utmaningen vi har är att vidmakthålla en god och över tid hållbar driftekonomi, då vi står inför flera och stora investeringar. Vårt fokus på leveransen till Nykvarnsborna, frodas och fortlever i vår vilja att leverera mesta möjliga kvalité och service för skattepengen. Vi är fortsatt en tillväxtkommun i en särpräglad tillväxtregion och under 2016 ökade vår befolkning med 232 personer. En befolkningsökning på 2,3 %, där vi i Nykvarns kommun var 10 424 invånare vid årets slut. Så till lite positiva händelser under 2016 - Vi hade både rikets näst bästa och tredje bästa grundskola under 2016 - Vi beslutade att bygga ett nytt vattentorn - Byggnationen av Furuborgskolan tar fart - Integrationsfrågan och bostäder var en fortsatt utmaning under 2016 - Upprustningen av lv509 slutfördes - Trädgårdsvägen förstärks med ny VA, fiber och GC-väg - Den nya vårdbyggnaden i centrum börjar byggas - Vi är näst bäst i riket vad gäller antal nyregistrerade företag (VISMA) - För andra året i rad så bygger vi tredje mest bostäder i riket - Hemtjänsten är i topp i Socialstyrelsens brukarundersökning - I Svenskt Näringslivs ranking hamnar vi på 29:e plats - OK/Q8 började byggas vid trafikplats Nykvarn - Två nya lekplatser invigs i Källparken och Gammeltorp stora - Nykvarns historia färdigställdes som trycksak - VA och fiber byggdes ut till Sundsvik - Carl Hagelin firades som ny Stanley Cup mästare Nykvarn är fortsatt en expansiv tillväxtkommun på framkant Stort tack till alla er som aktivt bidrar till Nykvarns kommuns positiva utveckling. Bob Wållberg Kommunstyrelsens ordförande 3
Förvaltningsberättelse Inledning Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av årets verksamhet med den ekonomiska ställningen i kommunen och dess bolag. Syftet är att lämna en informativ redovisning till kommunfullmäktige, kommunens invånare och övriga intressenter. Förhoppningsvis bidrar årsredovisningen till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. 2012 2013 2014 2015 2016 Antal invånare 31/12 9 442 9 523 9 815 10 192 10 424 Kommunal utdebitering 19,95 19,95 19,95 19,95 19,97 Skatteintäkter och generella statsbidrag, mkr 422 448 465 482 518 Avskrivningar, mkr 27,7 29,8 30,3 29,2 29,5 Årets resultat, mkr 26,8 26,4 65,6 29,4 40,6 Årets resultat enl balanskravet, mkr 8,9 15,8 17,3 3,7 27,8 Realisationsvinst, mkr 17,9 10,6 48,3 25,7 12,8 Nettoinvesteringar, mkr -6,5 31,0 62,5 36,3 164,5 Verksamheternas budgetavvikelser, mkr -11,6-4,1 10,5-3,0 17,2 Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 98% 96% 96% 97,2% 94,3% Nettolåneskuld, mkr 150,4 146,4 130,1 179,6 279,6 Nettolåneskuld per invånare, tkr 15,9 15,4 13,3 17,6 26,8 Soliditet inkl pensionsåtagande 35% 35% 37% 38% 37% Mer information om kommunens olika verksamheter finns på kommunens hemsida http://www.nykvarn.se Kommunens organisation Kommunens politiska organisation för mandatperioden 2015-2018 framgår av nedanstående organisationsschema. 4
Kommunens ekonomi Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter och generella bidrag från staten. Hur kommunens intäkter fördelas framgår av nedanstående diagram: 0,6 2,1 2,7 1,2 10,1 5,5 77,8 Skatter o generella bidrag Finansiella intäkter Taxor o avgifter Hyror o arrenden Verksamhetsbidrag Försäljning av verks Försäljning anl tillg o övrigt Kommunen tar ut skatt på invånarnas inkomster. För varje intjänad hundralapp betalas 19,97 kronor i kommunalskatt. Hur hundra kronor används för kommunal service framgår översiktligt av nedanstående bild: 5
Koncernstruktur Nykvarns kommunkoncern består förutom av kommunen av det helägda dotterbolaget, Nykvarns Kommunkoncern AB som bildades i slutet av år 2010. I kommunkoncernen ingår också AB Nykvarnsbostäder. Nykvarns Kommunkoncern AB Ändamålet med bolagets verksamhet är att skapa en effektiv samordning mellan kommunen och dess bolag och bolagen sinsemellan. Bolagets styrelse utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott. Bolagets verkställande direktör är kommundirektören. AB Nykvarnsbostäder AB Nykvarnsbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag som främst ska förvalta hyresrätter i Nykvarns kommun. Det övergripande målet är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Från andra kvartalet 2012 ansvarar bolaget för kommunens tekniska drift och drift av delar av kommunens fastigheter. Övriga företag Kommunen har minoritetsinflytande och/eller intresse i följande företag och organisationer: SYVAB (Sydvästra Stockholmregionens VA-verksaktiebolag) Södertörns Brandförsvarsförbund Svealandsbanan AB Vårljus Kommuninvest Ekonomisk Förening Utveckling och framtid Omvärldsanalys Den svenska ekonomin fortsatte att utvecklas starkt under året med en ökning av BNP på 3,2 procent och förväntas enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning även vara stark kommande år (2,8%). Drivande för tillväxten är kraftigt ökande investeringar och en växande offentlig konsumtion främst orsakad fjolårets stora antal asylsökande. 2017 förväntas bli ett högkonjunkturår för svensk ekonomi medan det under åren därefter förväntas råda konjunkturell balans. Det innebär i så fall en väsentligt långsammare utveckling av produktion och sysselsättning av vad som gällt under senare år. Åren 2018-2020 förväntas BNP-tillväxten understiga 2 procent, Detta kommer att leda till en väsentligt lägre utveckling av skatteunderlaget än vad som varit fallet. 2018-2020 beräknas skatteunderlaget öka med 0,5-1% i reala termer (efter avdrag för prisökningar) vilket skall klara demografiska krav som årligen ökar med 1,5%. Det kommer att bli svårt för den kommunala sektorn att få intäkter och kostnader att gå ihop. Utvecklingen av skatteunderlaget de närmaste åren är av stor betydelse för Nykvarns ekonomiska utveckling. Enligt den senaste prognosen beräknas skatteunderlaget öka med 4,4% 2017 och 3,6 % 2018. För 2019-20 beräknas en årlig ökning med 3,5 resp 3,8 %. Den sänkta skatteunderlags-tillväxten beror delvis 6
på att antalet arbetade timmar utvecklats svagare än tidigare prognoser samt på antagandet att arbetsmarknaden når konjunkturell balans på en lägre sysselsättningsnivå än vad som tidigare antagits. För riket som helhet gör SKL bedömningen att flyktinginvandringen inte blir så omfattande som tidigare bedömts. Det innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar i något lägre takt än enligt tidigare bedömningar. Belastningen på enskilda kommuner beror på i vilken utsträckning staten ersätter dessa kostnader. Befolkningsutveckling Kommunen hade vid årsskiftet 10 424 invånare vilket var en ökning med 232 personer. Ökningen består av ett födelseöverskott med 50 personer, ett flyttningsnetto på 147 personer samt ett invandringsnetto på 34 personer. Kommunens effektmål om en årlig befolkningsökning med 1,8 % har nåtts under 2016. I budgeten 2016 beräknas också kommunens skatteintäkter med utgångspunkt från ett antagande om antal invånare per den 1 november året före budgetåret. I budgeten 2016 beräknades kommunen ha 9 958 invånare den 1 november 2015. Utfallet den 1 november 2015 var 10 079 vilket är 121 personer fler än budgetantagandet vilket gjorde att kommunens faktiska skatteintäkter 2016 översteg de ursprungligen budgeterade. Den faktiska och planerade befolkningsutvecklingen framgår av tabellen där planeringen avser den kommande budgetperioden 2017-2019. Utfall per 31 december respektive år enligt SCB s befolkningsstatistik. Uppgifterna för 2017-2019 är enligt kommunens egen befolkningsprognos. Befolkning totalt och åldersklasser Ålder Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 0 86 107 102 115 128 122 127 134 140 1-5 688 651 671 684 675 700 747 770 808 6-15 1 405 1439 1487 1577 1618 1638 1626 1656 1688 16-18 427 392 356 359 393 422 464 472 480 19-24 569 591 631 653 600 607 609 640 657 25-64 4 759 4782 4939 5131 5292 5368 5536 5714 5904 65-79 1 303 1335 1376 1409 1441 1462 1472 1475 1480 80-W 205 226 253 264 277 295 321 366 401 Summa 9 442 9 523 9 815 10 192 10 424 10 614 10 902 11 227 11 558 7
Befolkning åldersgrupper Utfall per 31 december respektive år enligt SCB s befolkningsstatistik. Uppgifterna för 2017-2020 är enligt kommunens egen befolkningsprognos. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Näringsliv, arbets- och bostadsmarknad 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0 år 1-5 år 6-15 år 16-18 år 19-24 år 25-64 år 65-79 år 80-W år Kommunen driver sedan flera år tillbaka ett stort antal betydelsefulla utvecklingsprojekt där utvecklingen av logistikområdet Stockholm Syd/Mörby är det största. Den nya översiktsplanen utgör en hörnsten i det fortsatta utvecklingsarbetet i kommunen. Centrumprojektet har gått in i en ny fas, byggnation, där omläggningen av VA-ledningar är färdigställda och den första byggnaden den s.k Vårdbyggnaden är påbörjad och kommer att färdigställas under första halvåret 2017. I detta projekt har kommunen också ansvaret för utvecklingen av allmän platsmark i centrum. Flera bostadsprojekt är under uppförande medan andra projekt, Idrottsplatsen, Älgbostad och Holländaren 29 kommer att planläggas under kommande år. I budgetens planeringsförutsättningar gjordes en försiktig bedömning av befolknings-ökningen för året om 173 personer eller ca 1,9%. Kommunens attraktivitet har varit fortsatt god och den faktiska befolkningsökningen blev 232 personer eller 2,3 % Arbetslöshet % Öppen arbetslöshet (AMS). Procentuell andel av den registrerade arbetskraften, 16-64 år, som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd samt särredovisning av ungdomar 18-24 år. Baseras på registerdata från arbetsförmedlingen. 8
6 5 4 3 2 1 0 Jan FebMarApr Maj Jun Jul Aug Sep OktNovDec Öppet arbetslösa Ungdomar 18-24 9
Kommunens verksamheter Ansvaret för kommunens verksamheter är uppdelat mellan fyra verksamhetsnämnder. Nämndernas måluppfyllelse finns beskriven i respektive nämnds verksamhetsberättelse som finns som bilagor till årsredovisningen. Det ekonomiska utfallet framgår av nedanstående tabell. Respektive nämnd har behandlat och beslutat om sin verksamhetsberättelse. Driftredovisningen visar en positiv utveckling av nämndernas och enheternas följsamhet mot tilldelad ram eller ersättning. I driftredovisningen framgår utfallet för nämnderna och kommunens resultatenheter. Budget/Utfall För Kommunstyrelsen och Bygg- och miljönämnden redovisas de största avvikelserna mot tilldelad budgetram. Båda redovisar ett överskott mot budget på drygt 12% För kommunstyrelsens del består det huvudsakligen av outnyttjad reserv för oförutsedda händelser, lägre pensionskostnad än budgeterat, vakanta tjänster samt kostnadsersättning som erhållits för skador i samband med tågurspårning. Bygg- och miljönämndens överskott är främst orsakat av vakanta tjänster samt ersättningar för miljötillsyn. Utbildningsnämndens överskott (1,3%) är främst orsakat av svårigheten att rekrytera och besätta vakanta lärartjänster. Övriga verksamheter och politiska organ har bedrivits sin verksamhet inom tilldelad ram. Detaljer om respektive nämnds verksamhet och ekonomiska utfall framgår av nämndernas verksamhetsberättelser som är bilagor till årsredovisningen. D R IF T R ED OVISN IN G 2016 A k t uell budget 2016 Ut f all per 2016-12-31 N äm nd - enhet Int äk t er 2016 Ko s t n 2016 N et t o budget Int äk t er 2016 Ko s t n 2016 N et t o k o s t nad B udget av v ik els e Ko m m unf ullm äk t ige 0 1 913 1 913-3 1 911 1 908 5 R ev is io n 0 623 623 0 591 591 32 Öv erf ö rm yndare -450 1 055 605-1 711 2 316 605 0 Valnäm nd 0 51 51 0 3 3 48 Ko m m uns t yrels e -81 368 181 506 100 139-83 081 170 820 87 739 12 400 B ygg- o c h m iljö näm nd -3 131 13 306 10 175-2 874 11 827 8 953 1 222 Ut bildnings näm nd -262 026 526 053 264 027-266 447 526 975 260 528 3 499 Vård o c h o m s o rgs näm nd -127 479 276 779 149 299-133 583 282 849 149 266 33 SUM M A VER KSA M H ET EN -474 454 1 001 285 526 832-487 699 997 293 509 594 17 238 Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunfullmäktige Under kommunfullmäktiges ansvarsområde redovisas: Kommunfullmäktiges sammanträden Beredningsgrupper Kommunalt partistöd Borgerliga förrättningar Kommunfullmäktige har under året bl a genomfört granskning av partistödet för första gången mot bakgrund av ny lagstiftning. Arvodesberedningen har utarbetat förslag till uppdragsbeskrivningar för månadsarvoderade (beslut väntas våren 2017). Ny Hedersmedborgare (Bertil Israelsson) utsågs vid fullmäktigemötet den 3 10
april. Fullmäktige fick vid aprilmötet den 28 april information från SBA (Stockholm Business Alliance) om SCB mätningar av NKI (Nöjd Kund Index). SPG (Scandinavian Property Group) informerade fullmäktige den 26 maj om utbyggnaden av Nya Centrum. Årligt kommunfullmäktigemöte utanför centralorten genomfördes i Taxinge den 22 juni. Medborgarskapsceremoni genomfördes på Nationaldagen den 6 juni. SKL genomförde utbildning i jäv och korruption för fullmäktige den 27 oktober. Valnämnden Under valnämndens ansvarsområde redovisas: Valnämnden Allmänna val och val till Europaparlamentet Valnämnden har inte haft någon egentlig verksamhet under året. Revisionen Under revisionens ansvarsområde redovisas: De förtroendevalda revisorerna Revisorernas sakkunniga biträde Revisionens insatser utgår från en årlig revisionsplan. Förutom granskning av kommunens delårsrapport och årsredovisning genomförs årligen någon fördjupad granskning. Då revisionen skall granska all verksamhet årligen genomfrös också genomgångar med representanter för alla nämnder och kommunstyrelsen. Överförmyndaren Under överförmyndarens ansvarsområde redovisas: Överförmyndare I början av 2016 anvisades fortfarande ett stort antal ensamkommande barn till kommunen. Med anledning av detta beslutades att anställa en handläggare med primär uppgift att ansvara för ärenden rörande god man för ensamkommande, men också med möjlighet att handlägga andra ärenden för minskad sårbarhet i överförmyndarverksamheten. I maj anställdes en sådan handläggare på 75 procent. Kommunens verksamheter Tabellen sammanfattar 2016 års drift i verksamhetsblock med budget, utfall samt budgetavvikelse. 11
DRIFTREDOVISNING 2016 Detaljbudget 2016 Utfall per 2016-12-31 PER VERKSAMHETSBLOCK Intäkter 2016 Kostn 2016 Netto budget Intäkter 2016 Kostn 2016 Netto utfall Budget avvikelse Politisk verksamhet -104 11 110 11 006-107 7 201 7 093 3 913 Infrastruktur, skydd m m -5 710 42 806 37 096-3 232 45 678 42 446-5 350 Fritid och kultur -9 944 29 010 19 066-9 891 29 100 19 209-143 Pedagogisk verksamhet -275 647 533 476 257 828-280 067 534 530 254 463 3 365 Vård och omsorg -100 085 243 194 143 110-103 372 249 050 145 678-2 568 Särskilt riktade insatser -42 208 46 469 4 260-46 272 46 166-106 4 366 Affärsverksamhet -19 397 20 798 1 402-22 901 14 307-8 594 9 996 Gemensamma lokaler och verksamhet -22 220 75 285 53 065-22 756 72 160 49 404 3 660 TOTALT -475 315 1 002 147 526 832-488 596 998 190 509 594 17 238 Verksamhet i annan juridisk person - Sammanställd redovisning Kommunkoncernen omsatte under 2016 ca 650,4 mkr och hade en balansomslutning på ca 1 616 mkr. Kommunen utgör den största delen av koncernen vilket innebär att kommunens resultat har en stor inverkan på det sammanlagda resultatet. Årets resultat är ca 46 mkr. Realisationsvinster har påverkat resultatet med ca 12,8 mkr. Soliditeten i koncernen är något förbättrad jämfört med 2015 då den ökat från 48 till 49 procent. Nykvarns Kommunkoncern AB Nykvarns Kommunkoncern AB bildades i slutet av 2010 med syfte att vara moderbolag för nuvarande bolag och eventuella framtida bolag där kommunen har majoritetsinflytande. Bolagets resultat år 2016 är -108 tkr. AB Nykvarnsbostäder AB Nykvarnsbostäder bildades i slutet av 1999 i samband med kommunens tillkomst. Verksamheten inleddes i början av år 2000. Bolaget ägs till 100 % av Nykvarns Kommunkoncern AB och har till uppgift att främja bostadsförsörjningen inom kommunen genom att utveckla och förädla såväl nya som befintliga bostäder och bostadsområden. AB Nykvarnsbostäder redovisar ett resultat i sitt bokslut på 6,2 mkr. Bolagets soliditet är 17,4 %. Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänsten i Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö kommuner. Verksamheten finansieras genom en årlig avgift till förbundet. Kostnadsfördelningen baseras på folkmängden i respektive kommun och Nykvarns andel är för närvarande drygt 2 %. I förbundsområdet finns ca 560 000 invånare. Inom medlemskommunerna finns åtta räddningsstyrkor dygnet runt, tre deltidsstyrkor, åtta räddningsvärn och en regional räddningscentral. På dagtid vardagar finns dessutom fem mindre räddningsstyrkor och under övrig tid extrapersonal i beredskap. Förbundets räddningscentral, Räddningscentralen i Stockholms län, drivs sedan 2009 tillsammans med Brandkåren Attunda. 12
Kommunen betalade 2016 ca 5,3 mkr i bidrag till driften av brandförsvarsförbundet. Övriga företag Här lämnas en kort beskrivning av de övriga företag eller motsvarande som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflyttande eller inte. Dessa företag ingår inte i den sammanställda redovisningen. SYVAB är en förkortning av Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag. Kommunerna Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem, Stockholm och Södertälje äger gemensamt Himmerfjärdsverket och tillhörande tunnel- och ledningssystem. Bolagets samtliga kostnader täcks av kunderna, vilket innebär att resultatet alltid är noll. Kostnadsfördelningen baseras på folkmängden i respektive kommun vilket innebär att Nykvarns kommun står för knappt 3 % av bolagets kostnader. Nykvarns kommun har ett borgensansvar i bolaget motsvarande kommunens andel av upptagna lån. Diskussioner förs inom SYVAB på vilket sätt Stockholm Vatten AB kan minska sin leverans av avloppsvatten samt hur detta kommer att påverka Himmerfjärdsverket. Bolaget står inför att behöva investera 1-1,5 miljarder kronor i Himmerfjärdsverket för att klara nya krav på rening av avloppsvattnet. Med anledning av detta finansieringsbehov kommer kommunens borgensåtagande att utökas i omgångar. I Svealandsbanan har kommunen genom andelar i Mälardalstrafik AB ett minoritetsintresse. AB Vårljus bedriver institutioner för vård av ungdomar. Bolaget bildades gemensamt av ett antal kommuner när landstinget inte längre skulle ansvara för verksamheten. Nykvarns kommun har ett minoritetsintresse på 0,5 % av aktierna i bolaget. Kommuninvest Ekonomisk Förening har som syfte att uppnå långsiktigt goda villkor för medlemskommunernas finansiering. Kommuninvest står även till medlemmarnas förfogande för obunden rådgivning samt andra tjänster inom det finansiella området. Kommuninvests tjänster får utnyttjas av medlemmarna och av medlemmarna ägda företag. Kommunen har varit medlem sedan 2007. Viktiga händelser Utbildningsnämnden Meritvärdena för eleverna som gick ut årskurs 9 vårterminen 2016 har ökat något jämfört med året innan. Enligt SKL:s årliga ranking av bästa skolkommun, så är Nykvarns kommun på en andra (2) plats i landet, våren 2016. Fr.o.m. innevarande läsår görs rankingen redan under hösten. Det betyder att 2016 gjorde SKL två rankingar. I den senaste, hösten 2016, är Nykvarns kommun på en tredje (3) plats i landet. I Stockholms län är Nykvarn bästa skolkommun i båda mätningarna 2016. Utbildningsavdelningen har utökats med två funktioner. Det har rekryterats en SYV (studie- och yrkesvägledare) till kommunen. Dennes arbetsuppgifter blir bl a att ansvara för det kommunala aktivitetsansvaret 13
(KAA). Vidare har utbildningsavdelningen nu en verksamhetsstrateg i organisationen. Dennes uppgifter är bl a att utreda ärenden och bistå i frågor gällande avdelningens verksamhets- och kvalitetsarbete. I början av året fick vi del av kommunens bostadsförsörjningsplan. Planen har på många sätt påverkat utbildningsavdelningens arbete och kommer troligen att göra så under en tid framöver. Bostadsbyggandet behöver matchas med byggande av kommunal service, förskolor och skolor men också planer kring hur vi ska klara att rekrytera för ökade volymer. Vård- och omsorgsnämnden Under 2016 har volymerna åter ökat inom nämndens hela verksamhetsområde. Individ- och familjeomsorg har ökat som kommer beskrivas nedan, inom såväl barn- och ungdomsaktualiseringar som inom missbruksaktualiseringar. Äldreomsorgen har ökat med insatser inom hemtjänsten med ett stort antal timmar och Lugnets äldreboende är fullbelagt större delen av året och myndighetskontoret har behövt köpa externa platser i en mycket större omfattning än tidigare år. Integrationsenheten skapades under 2016 som en följd av det stora inflödet av flyktingar under 2015. 2016 har inte antalet ensamkommande barn och ungdomar varit lika stort som föregående år men däremot har antalet övriga flyktingar ökat jämfört med föregående år. Individ- och familjeomsorgen har haft stora problem med rekrytering pga den socionombrist som har varit i hela landet. Även rekryteringen av behandlare till öppenvården har varit problematisk och blev klart först i december månad. Därutöver har antalet ärenden på enheten ökat både inom barn och ungdomssidan samt missbrukssidan. Enheten har konverterat en tjänst till socialsekreterartjänst i syfte att kompetens- och kvalitetshöja enheten kring frågor som rör kvinnofrid, våld i nära relationer samt brottsofferstöd. En ny enhet har skapats, Integrationsenheten, som ansvarar för mottagande av flyktingar och en del av socialtjänsten som utreder och ansvarar för de ensamkommande barn som anvisas till kommunen. Kommunstyrelsen Kansliavdelningen En säkerhetschef har rekryterats och denne började den 2 maj. Personalavdelningen Kundcenter Personalchef och personalstrateg har slutat under året varför en ersättningsrekrytering har gjorts för båda dessa medarbetare.. Skriften "Nykvarns historia", som har tagits fram i samarbete med Turinge- Taxinge hembygdsförening, lanserades på kommunfullmäktige den 11 februari. Kultur och fritid har varit delaktig vid samverkansmöten om Hökmossbadet/Älgbostad 14
Näringsliv Samverkansmöte mellan kultur- och fritidsföreningar har genomförts vid två tillfällen Biblioteket har vid ett tillfälle under våren bjudit in medborgare till digital handledning Årets placering i Svenskt Näringslivs mätning uppnått. Nu med placering 29 i Sverige och med en klättring på 42 placeringar jämfört med år 2015. Större nyetableringar under året är bl.a. företaget Aditro som i ett första skede kommer att anställa ca 100 personer, men också mindre företag ökar i antal. Nyföretagare erbjuds kostnadsfri utbildning på Nyföretagarcentrum. Totalt har 6 nya företag startats i Nykvarns kommun som gått vägen via Nyföretagarcentrum. Övrigt om näringslivet 2016. Servicemätningen NKI genomförd En undersökning av kommunernas myndighetsutövning i Stockholmsregionen Fortsatt utveckling av området Stockholm Syd/Mörby med nyetableringar Samhällsbyggnadsavdelningen Omvärldsanalys tillsammans med KSAU gällande insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. Upphandling av avfallshanteringens olika delar; sophämtning, flerfackssortering, behandling av matavfall, förbränning, slamsugning, flerfackskärl, debiterings- och kundtjänstsystem. Avtal med Telge Återvinning om nyttjande av återvinningscentralerna Moraberg och Tveta 2017. Fastighetskontoret Furuborgskolan etapp 1 är i slutskedet av byggandet Nytt hem för ensamkommande barn på Maskinförarvägen stod klart i september. Målavstämning Kriterier för mätarställning God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Ekonomimål Investeringsmål BRA Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget samtidig som man uppfyller fastställda mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Investeringen följer tidplan och budget. OK Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 2% Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål inom 90-99%. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på max 2%. Investeringen följer budget men är försenad jämfört med tidplan av orsaker som kommunen inte kan 15
Kriterier för mätarställning VARNING Ingen status God ekonomisk hushållning samtidigt som man uppfyller målen till 90% eller mer. Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på mer än 2% samtidigt som man uppfyller målen till mindre än 90%. Verksamhetsmål Ekonomimål Investeringsmål Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål till mindre än 89%. Målet är inte relevant för enheten/ verksamheten. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på mer än 2%. påverka. Investeringen avviker negativt från budget med 5-10% eller Investeringen är inte påbörjad av orsaker som kommunen själv kan påverka. 16
Sammanställning av måluppfyllelse: Här ingår samtliga nämnders effektmål. Målavstämningen visar att mål med betyget bra utgör 47 % av målen vilket är i linje med föregående års resultat. SAMTLIGA NÄMNDER/ EFFEKTMÅL BRA OK VARNING INGEN STATUS SUMMA MÅL Kommunfullmäktige 1 0 0 0 1 Kommunstyrelsen 6 4 7 5 22 Utbildningsnämnden 3 2 1 0 6 Vård- och omsorgsnämnden 7 2 1 5 15 Bygg- och miljönämnden 9 2 0 4 15 Valnämnden 1 0 0 0 1 Revision 1 0 0 0 1 Överförmyndare 1 0 0 0 1 Totalt 29 10 9 14 62 Måluppfyllelse 47% 16% 14% 23% 100% God ekonomisk hushållning Det ekonomiska utfallet är gott. Helårsresultatet vad gäller budgetföljsamhet visar för tredje året i rad på ett överskott mot budget och samtliga nämnder har klarat sin verksamhet inom tilldelad ram eller ersättning. Resultatet i resultaträkningen överstiger 2% av skatter och bidrag, nettokostnadernas andel av skatter och bidrag understiger 98% och skattefinansieringsgraden av investeringar når det av kommunfullmäktige justerade målet om 41%. Kommunfullmäktiges finansiella mål för en god ekonomisk hushållning är därmed uppnådda. Kommunens kvalitet i korthet Kommunen deltar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt om kvalitetsredovisning. Syftet är att ta fram ett antal indikatorer för kommunens kvalitet där jämförelse kan göras över tiden och med andra kommuner i projektet. Projektet syftar också till att ta fram goda exempel. Nykvarn har varit med i fem år. 2016 års mätning presenteras i början av januari 2017. Flera av kommunens effektmål har sin utgångspunkt i projektets jämförelser. 17
Välj: Nykvarn Mått 1: Epost % 92 Mått 2: Tfn % 60 0 50 100 0 50 100 Mått 3: Bemötande % 96 24 Mått 4: Öppettider timmar/vecka 0 50 100 0 75 150 Mått 5: Plats på förskola % Mått 6: Väntetid förskola, dagar 100 0 0 50 100 0 50 100 Mått 7: Väntetid särskilt boende, dagar 100 0 70 140 210 Mått 8: Handl.tid ekonomiskt bistånd, dagar 25 0 35 70 Mått 9: SCB trygghet 0 50 100 64 Mått 10: Personalkontinuitet 0 15 30 20 Mått 11: Antal barn/personal - planerad resurs 5,1 Inget val 2016 Mått 12: Valdeltagande kommunvalet % 3,5 5,5 7,5 0 50 100 Mått 13: Webbinformation % av max 75 Mått 14: Delaktighetsindex, % av max 48 0 50 100 0 50 100 Mått 15: SCB Inflytande 39 Mått 16: Kr/barn förskola 150712 0 50 100 75000 125000 175000 Mått 17a: Betyg åk 6 % 95,7 Mått 17b: Nationella prov åk 3 % 76 0,0 50,0 100,0 0 50 100 Mått 18: Elever behöriga till gymnasiet % 97,9 Mått 19: Elevenkät åk 8 % 66 0,0 50,0 100,0 0 50 100 Mått 20: Kr/betygspoäng grundskola 386 200 500 800 Mått 21: Gymnasieelever examen inom 4 år % 86,1 0,0 50,0 100,0 18
106853 Mått 22: Kr/elev gymnasiet 100000 150000 200000 Mått 23: Serviceutbud äldreboende, % av max 50 0 50 100 Mått 24: Kostnad kr/brukare äldreboende 1300854 0 1000000 2000000 Mått 25: Nöjda med sitt äldreboende 0 50 100 77 Mått 26: Serviceutbud hemtjänst, % av max 0 50 100 64 81784 Mått 27: Kostnad kr/hemtjänsttagare 0 300000 600000 Mått 28: Nöjda hemtjänsttagare % 96 Mått 29: Serviceutbud LSS, % av max 67 0 50 100 0 50 100 Mått 30: Ej återaktualiserade ungdomar, % 100 Mått 31: Förvärvsarbetande 20-64 år % 87,4 0 50 100 0,0 50,0 100,0 2,0 Mått 32: Invånare med ekon. bistånd % 0,0 6,0 12,0 Mått 33: Nya företag per 1000 inv. 6,6 0,0 10,0 20,0 Mått 34: Nöjd-Kund-Index företagsklimat 0 50 100 67 Mått 35: Sjukpenningtal 10,1 0,0 10,0 20,0 Mått 36: Återvunnet avfall % 47 18,8 Mått 37: Miljöbilar 0 50 100 0,0 50,0 100,0 Mått 38: Ekologisk mat % 44 0 50 100 Mått 39: SCB regionindex, % 0 50 100 64 19
MEDBORGARE/KUND Delvis uppnått Nykvarns attraktivitet som boendeort ska öka Uppnått Analys Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Nöjd regionindex 66 % 64 % 60 % Mättes i SCB's medborgarundersökning under hösten 2016 Analys: Det sammanfattande indexet Nöjd Region Index (NRI) anger hur medborgarna bedömer Nykvarn som en plats att bo och leva i. Resultatet är högre än det genomsnittliga resultatet för övriga kommuner. Värdet vid höstens undersökning blev 64 vilket är lägre än föregående år (66). Åtgärd: För Nykvarns del är det främst åtgärder inom områdena Fritidsmöjligheter och Bostäder som kan höja helhetsbetyget. Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka Delvis uppnått Analys Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Nöjd medborgarindex 59 % 59 % Mättes i SCB's medborgarundersökning under hösten 2016 Analys: Jämfört med övriga kommuner som deltog i undersökningen är Nykvarns resultat högre än genomsnittet. Lägst värde får områdena Gymnasieskolan och Stöd till utsatta personer. Högst värde får Vatten och avlopp, Förskola samt Räddningstjänsten. Åtgärd: För Nykvarns del är det främst förbättringar av indexen för verksamheterna Miljöarbete, Stöd för utsatta personer, Gång- och cykelvägar, Idrotts- och motionsanläggningar samt Renhållning och sophämtning som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Kommuninvånarnas delaktighet över kommunens utveckling ska öka Ej uppnått Analys Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Nöjd inflytandeindex 45 % 39 % Mättes i SCB's medborgarundersökning under hösten 2016 Analys: Den sammanfattande betygsindexet anger hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande. Nöjd inflytande index (NII) innefattar frågeområdena: Information, Kontakt, Förtroende och Påverkan. Jämfört med genomsnittsresultatet i undersökningen är resultatet högre för Kontakt och Information medan det är lägre inom områdena Påverkan och Förtroende. Åtgärd: För Nykvarns del är det främst förbättringar av betygsindexen för frågeområdena Förtroende och Påverkan som kan höja helhetsbetyget. 20
FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN Analys Medarbetarundersökning görs vartannat år. De data som redovisas för respektive mål avser läget vid den medarbetarundersökning som gjordes under hösten 2015. Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar Uppnått Analys Antalet medarbetare som har en individuell utvecklingsplan hade ökat under 2015 jämfört med mätningen innan, från 80 till 81%. Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar Uppnått Analys Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel visade vid mätningen en ökning. Samtliga områden fick högre värden än de fått vid tidigare års mätning. PROCESS OCH UTVECKLING Saknas Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna i Sverige Ej uppnått Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Nettokostnaderna per invånare för verksamhetsområdena: -politisk verksamhet, -infrastruktur, skydd mm, -fritid, -kultur ska vara bland de 30 bästa kommunerna i Sverige Analys Uppgifterna i databasen Kolada baseras på räkenskapssammandraget och är därmed tagna ur 2015 års bokslut. Nykvarns ranking för kostnad per invånare för rubricerade verksamheter är (Föregående års värde inom parentes): Politisk verksamhet 53 (90), Infrastruktur och skydd 209 (135), Fritid 18 (23) och Kultur 216 (216). Endast verksamheten "Fritid" har alltså en nettokostnad/invånare som motsvarar målet. Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige Uppnått Bakgrund: I de undersökningar som görs där man mäter resultatet från vård- och omsorg ligger 21
Nykvarns kommun på topp i flera områden gällande äldreomsorgen. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Business Alliance näringslivsranking 29 30 EKONOMI Uppnått Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag Uppnått Analys Årets ursprungliga budgeterade resultat är 10,2 mkr vilket motsvarar målet 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag exklusive realisationsvinster. Vid årets slut redovisas nu ett resultat efter balanskravsjusteringar om 27,8 mkr, vilket motsvarar ca 5,4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet (2%) är därmed uppnått för 2016. Kommunens resultat enligt resultaträkningen är den 31 december +40,6 mkr varav 12,8 mkr är realisationsvinster, främst beroende på tomtförsäljningar i Brokvarnområdet och Mörby. Balanskravsutredning Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska vara större än kostnaderna under ett verksamhetsår, således att resultatet ska vara positivt. För att bedöma om kommunen lever upp till det lagreglerade kravet görs en balanskravsutredning. I den räknas bl a realisationsvinsterna bort. Resultatet enligt balanskravet per 2016-12-31 är 27,8 mkr. Det är utifrån den resultatnivån som kommunens mål är satt. Kommunen har fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Detta innebär att en resultatnivå - årets balanskravsresultat redovisas. Enligt beslut i kommunfullmäktige skall maximalt ett belopp motsvarande 6 % av skatter och bidrag avsättas. En ytterligare förutsättning för avsättning är att kommunens resultat överstiger 2 % av skatter och bidrag. Årets resultat överstiger 2% och ny nivå för avsättning är maximalt 31 054 tkr. Avsättning för 2016 föreslås därför med 3 151 tkr vilket ger en resultatutjämningsreserv om totalt 31 054 tkr. 22
Balanskravsutredning (tkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Årets resultat 26 802 26 419 65 585 29 378 40 640 samtliga realisationsvinster -17880-10 655-48 314-25 699-12 804 vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet 0 0 0 0 0 vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet 0 0 0 0 0 orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 0 0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 8 922 15 764 17 271 3 680 27 836 medel till resultatutjämningsreserv -11 277-6 086 0-3 151 Årets balanskravsresultat 8 922 4 487 11 185 3 680 24 685 Resultatutjämningsreserv 10540 21 817 27 903 27 903 31 054 Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Årets resultat i förhållande till skatter och bidrag 0,8 5,4 2 Analys: Målet är nått Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 % Uppnått Analys För 2016 budgeterades nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot till 98 %. Detta är i enlighet med kommunfullmäktiges strategiska mål. Utfallet under 2016 ger ett nyckeltal som är 94,3%. Målet är alltså uppnått för år 2016. Driftredovisning Driftredovisningen visar budgetutfallet för de kommunala politiska organen där utfallet jämförs med de av kommunfullmäktige fastställda ramarna. För 2016 redovisas ett budgetöverskott för nämnderna med 17,2 mkr. Nämndernas kommentarer till deras resultat framgår av respektive nämnds verksamhetsberättelse. Vård-och omsorgsnämnden redovisar ett utfall för årets verksamhet som ger ett överskott mot tilldelad ram med 33 tkr medan utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 3,5 mkr Bygg- och miljönämnden lämnar ett överskott om 1,2 mkr. Överskottet kan främst hänföras till avgifter för miljötillsyn utöver budget samt vakanser. Kommunstyrelsens verksamheter har ett överskott på 12,5 mkr. Till detta överskott bidrar vakanser, outnyttjade reserver och lägre pensionskostnader än budget. 23
För övriga politiska organ hänvisas till siffersammanställningarna i verksamhetsberättelsen. Skatteintäkter och generella statsbidrag I bokslutet redovisas ett utfall som är något sämre än vad som budgeterats. Främst beror det på ett sämre utfall för skatteintäkter för 2016 vilka slutavräknas och därmed kostnadsförs i år. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna och kostnaderna ger ett budgetöverskott om 6,5 mkr. Orsaken är framförallt utdelningen på kommunens pensionsplacering som var försiktigt budgeterad då det inte är en garanterad utdelning. Landets ränteläge har även det en positiv inverkan på vårt räntenetto liksom det faktum att vår investeringsvolym, och därmed även nyupplåning, är lägre än planerat. Låneskuld och utlåning Låneskulden har ökat med 100 mkr under året som en följd av investeringen i den nya skolan i Furuborgsområdet. AB Nykvarnsbostäder skuld till kommunen uppgår vid årsskiftet till 320 450 tkr. Ett lån hos Kommuninvest har ersatts av ett nytt hos samme långivare med förbättrade villkor. Kommunens externa lån är på 600 mkr. Checkräkningskrediten är inte utnyttjad. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Nettokostnadens andel av skatter och generella bidrag 97,2 % 94,3 % 98 Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 80 % Uppnått Analys Nyckeltalet skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. I budgeten för 2016 beslutade kommunfullmäktige om ett tillfälligt undantag från målet om 80 % skattefinansieringsgrad främst på grund av investering i den nya skolan och uppskjutna investeringar från tidigare år. Målet för året sattes att 41 % av investeringarna beräknades kunna finansieras av skatteintäkter. Det av fullmäktige tillfälligt sänkta målet har nåtts. Under året har nettoinvesteringar gjorts motsvarande 164,5 mkr vilket innebär en skattefinansieringsgrad på ca 43 %. Investeringsprojekt är ofta fleråriga och en jämförelse över tid kan ge en mer rättvisande bild än en ögonblicksbild från ett specifikt år. Nykvarns investeringsverksamhet och dess skattefinansieringsgrad över tid framgår av nedanstående tabell: 24
Finansiella nyckeltal, mkr Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Nettoinvesteringar 62,7-6,5 31,0 62,5 36,3 164,5 Avskrivningar 25,8 27,7 29,8 30,3 29,2 29,5 Resultat före extraordinära poster 71,4 26,8 26,4 65,6 29,4 40,6 Egenfinansieringsgrad av investeringar 155% -838% 181% 153% 161% 43% Egenfinansieringsgrad de senaste fem åren 83% 111% 137% 181% 195% 117% Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2016 var 106,2 mkr. Överförda anslag från 2015 utgör 106,6 mkr där den största posten är det ursprungliga anslaget för den nya skolan. Skolbyggnadsprojektet inleddes under 2015 men den egentliga byggnationen har gjorts under 2016. Årets utgifter avser, utöver skolan, främst VA-centrum samt projektet VA Sundsör/Sundsvik. Investeringsredovisningen finns i tabellsammanställningen med detaljer för de stora investeringsprojekten. Av de investeringsmedel som inte utnyttjats under året föreslås att 82,4 mkr överförs till 2017 års investeringsbudget enligt nedanstående specifikation: Investeringsanslag att överföra till 2017 års investeringsbudget tkr Utbildningsnämnden VA-investeringar Maskiner och inventarier VA centrum 500 Ny skola Furuborg 2 000 Vattenreservoar 14 789 Delsumma 2 000 VA Sundsvik/Sundsör 573 Intäkt Sundsvik/Sundsör -2 000 Kommunstyrelsen VA-utbyggn.Hökmossen etapp 3-11 395 Maskiner och inventarier Proj.VA Stensättra 527 VA Trädgårdsvägen 2 458 Förnyelse sammanträdesrum 350 Arkivskåp 150 Kommunstyrelsen Mark byggn.o tekn.anläggningar Bioutrustn.Qulturum 700 Taxinge bad, toaletter 400 Kulturmagasinet "Ge Järnet" 3 547 Holländaren 29 600 Core.sw itch utbyte 400 Ny skola Furuborg 21 328 SAN-lagringsuppgradering 500 Trafikåtgärder v 509 4 402 e-tjänster 257 Hökmossebadet-utv. 2 874 Infartsskyltar/kulturmärke 3 910 Lekplatser 83 GC-väg regionalt cykelstråk 10 000 GC+gata Trädgårdsvägen 25 490 Delsumma 6 267 Delsumma 74 176 Totalt 82 442 Exploateringsverksamhet och övrig markförsäljning Kommunens exploateringsverksamhet domineras även 2016 av utvecklingen av Stockholm Syd - Mörby samt den fortsatta försäljningen av villatomter på Brokvarn. I bokslutet redovisas en realisationsvinst för exploateringsverksamheten på 12,8 mkr som framförallt beror på Brokvarn och Mörby. VA-verksamhet VA-verksamhetens resultat visar på ett överskott om 0,8 mkr. Det ackumulerade resultatet för verksamheten avses att användas vid uppförande av den planerade vattenreservoaren. Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning 25
Uppnått Analys Av kommunens åtta politiska organ med budgetansvar klarar samtliga sin verksamhet inom erhållen budget. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Resultat Nej Ja Analys: Av de åtta nämnderna har samtliga ett utfall inom tilldelad ram eller budget. 26
Personalredovisning Sjukfrånvaron ökar i alla yrken och alla branscher - man får gå tillbaka till mitten av 2000-talet för att hitta lika höga sjuktal. Även i Nykvarns kommun har sjukfrånvaron varit hög och 2015 slutade den på 8% av totalt arbetad tid. Under 2016 har ökningen fortsatt och vi har nu en sjukfrånvaro på 8,6 %. Sjukfrånvaro obligatorisk redovisning Obligatorisk redovisning Alla Alla Män Män Kvinnor Kvinnor av sjukfrånvaro 2015 2016 2015 2016 2015 2016 Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 8,0% 8,6% 4,2% 4,7% 9,0% 9,7% Långtidsfrånvaro/Sjukfrånvarotid 51,4% 53,2% 38,3% 33,2% 53,0% 56,0% 29 år och yngre 13,5% 10,9% 12,5% 12,2% 13,9% 10,2% 30 49 år 7,3% 7,8% 2,9% 2,1% 8,3% 9,2% 50 år eller äldre 7,9% 9,1% 0,0% 5,3% 9,2% 10,3% Sjukfrånvaron av totalt arbetad tid var 8,6%, vilket är en försämring med 0,6% i förhållande till samma period 2015. Det är kvinnorna som står för den största delen av ökningen. Sjukfrånvaron för kvinnor 30-49 år ökade med 0,9% medan de som är äldre än 50 år har en ökning på 1,1%. Långtidsfrånvaron står för över hälften av all sjukfrånvaro, 53,2%. I åldersspannet 30-49 år ökade sjukfrånvaron med 0,5%, för medarbetare 50 år och äldre ökade den med 1,2% och för de yngsta medarbetare som är 29 år eller yngre minskade sjukfrånvaron med 3,6%. Frisknärvaro Andelen anställda utan registrerad sjukfrånvaro (frisknärvaro) har minskat med 3% i förhållande till mätningen 2015, från 25% till 22%. Både mäns och kvinnors frisknärvaro har minskat. Frisknärvaro* (%) 2012 2013 2014 2015 2016 Andel frisknärvaro 27% 26% 28% 25% 22% Andel frisknärvaro, män 49% 38% 45% 43% 38% Andel frisknärvaro, Kvinnor 23% 23% 24% 20% 18% Frisknärvaro per verksamhet Pedagogisk verksamhet 25% 23% 24% 22% 20% Vård och omsorg 30% 27% 33% 33% 26% Samhällsbyggnad, miljö och teknisk verksamhet 38% 36% 22% 33% 11% Kommungemensamma verksamheter Ekonomi 43% 43% 33% 0% 0% Kommunledning 100% 100% 33% 100% 50% Kundcenter 20% 19% 25% 6% 19% Personal 25% 29% 20% 17% 0% Kansli 38% 27
Antal anställda per den 31 december Antal anställda per 31 december 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal tillsvidareanställda 532 520 538 552 570 627 Antal tillsvidareanställda, män 97 88 94 110 104 127 Antal tillsvidareanställda, kvinnor 435 432 444 442 466 500 Antal tidsbegränsat anställda** 61 81 71 69 79 73 Antal tidsbegränsat anställda, män 16 21 21 20 29 28 Antal tidsbegränsat anställda, kvinnor 45 60 50 49 50 45 Totalt antal årsarbetare 557 555 574 579 610 662,3 Antal tillsvidareanställda årsarbetare* 503 493 506 501 522 585,8 * Antal tillsvidareanställdas sammanlagda sysselsättningsgrad omräknat till heltid ** Alla månadsavlönade som har tidsbegränsad anställning t ex vikarier och projektanställda Den sista december 2016 var det 627 tillsvidareanställda i kommunen, en ökning med 57 medarbetare i förhållande till 2015. Andelen män 20,3% har ökat under perioden. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad % 2012 2013 2014 2015 2016 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 94% 93% 93% 94,1 94,8 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, män 93% 90% 92% 93,5 94,4 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, kvinnor 94% 94% 94% 94,3 94,9 Andel med heltidsanställning 78% 77% 75% 77,3 79,7 Andel män med heltidsanställning 83% 77% 74% 76,8 78,7 Andel kvinnor med heltidsanställning 77% 77% 76% 79,4 80,0 Genomsnittlig ålder Genomsnittlig ålder * 2012 2013 2014 2015 2016 Genomsnittlig ålder 47 47 45 46 45,3 Genomsnittlig ålder, män 48 48 45 45 45,0 Genomsnittlig ålder, kvinnor 47 47 44 46 45,4 Antal anställda 60 år och äldre 84 90 90 84 94 Antal anställda 60 år och äldre, män 19 24 22 20 23 Antal anställda 60 år och äldre, kvinnor 65 66 68 64 71 * Månadsavlönade (ej timavl.) Genomsnittsåldern har legat stabilt i intervallet 45-47 år de senaste åren. Vid årsskiftet var genomsnittsåldern 45,3 år. Andelen anställda per åldersgrupp % Andel (%) anställda per åldergrupp 2012 2013 2014 2015 2016-29 8% 5% 8% 9% 10% 30-39 20% 22% 22% 20% 21% 40-49 32% 30% 29% 31% 30% 50-59 26% 28% 27% 27% 26% 60-14% 15% 15% 13% 13% Summa 100% 100% 100,0% 100,0% 100% Andelen anställda per åldersgrupp är i stort sett oförändrat mellan åren. 28
Beräknade pensionsavgångar Beräknade pensionsavgångar 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Antal totalt 15 16 20 11 19 20 13 13 8 12 20 Antal, män 3 5 2 2 4 6 2 3 2 0 5 Antal, kvinnor 12 11 18 9 15 14 11 10 6 12 15 Yrkeskategorier Förskollärare 0 3 3 2 4 5 4 2 0 1 3 Barnskötare 1 0 2 0 1 2 1 0 0 2 2 Lärare 3 1 3 1 2 4 1 2 1 0 2 Specialpedagog 2 0 1 0 0 1 0 0 0 0 1 Skolpsykolog 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Skolkurator 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 Skolsköterska 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 Sjuksköterkska 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Undersköterska 0 2 2 2 4 0 2 2 2 0 1 Vårdbiträde 1 0 1 0 0 0 0 2 0 0 0 Socialsekreterare 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Förskolechef 0 1 0 1 0 0 0 0 0 1 0 Rektor 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 Övr chefer 0 0 1 1 1 1 1 0 0 1 1 Antalet medarbetare som uppnår pensionsåldern (65 år) är i medeltal 15 st per år fram till 2027. I ovanstående tabell redovisas även de yrkesgrupper som har flest antal pensionsavgångar under perioden. Särskilt utmanande är situationen för förskollärare, lärare i grundskolan och undersköterskor. Personalkostnader Personalkostnader (tkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Lönekostnader 194 613 203 499 210 903 220 899 253 103 Arbetsgivaravg och avtalförsäkringar 74 050 75 486 76 357 89 103 96 189 Pensioner exkl löneskatt 8 313 9 002 9 106 8 666 9 029 Personalsociala kostnader 3 474 3 270 3 308 2 816 2 575 Summa 280 450 291 257 299 674 321 484 360 896 Verksamhetens bruttokostnad 495 395 516 823 528 275 570 953 613 206 Personakostnader/Verksamhetens bruttokostn 57% 60% 59% 57% 59% Verksamhetens utveckling Utbildningsnämnden Bakgrund Skolresultaten i Nykvarn har de senaste åren legat på en stabil hög nivå. I SKL:s årliga ranking har kommunen de senaste fyra läsåren funnits med bland de 10 bästa skolkommunerna. I den senaste rankingen hösten 2016 på en tredje plats i riket och etta i Stockholms län. Grunden till de goda resultaten ligger i att kommunens skolor har haft en mycket hög måluppfyllelse, vilket avspeglat sig på en hög andel elever som nått minst betyget E i alla ämnen och i princip alla elever har blivit behöriga till 29
gymnasieskolans nationella program. Jämför man meritvärdet och en rad andra mått med riket, placerar sig kommunen utanför 20 bästa listan. Kommunens skolor har en mycket god förmåga att få elever att nå målen, men inte att få eleverna att nå längre (de högre betygsstegen) i jämförelse med riket. Utveckling Mål Vi ska: Strategier Risker bibehålla den höga måluppfyllelsen få fler elever att nå de högre betygsstegen d.v.s.fler lär sig mer. Kvalitetsarbetet skärps Tydligare och gemensamma mål och indikatorer i vårt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet utvecklas även på individnivå (lärare/gruppnivå) och kopplas mer konkret till utvecklingsplaner och lönekriterier. Läraren blir medveten om sambandet mellan resultaten/kunskapsutvecklingen och den egna undervisningen. Bibehålla och utveckla våra medarbetare och förbättra förmågan att rekrytera legitimerad pedagogisk personal. Svårigheter att rekrytera behörig personal till våra skolor och förskolor Den starka tillväxten och inflyttningen kan på kort sikt leda till större klasser och brist på förskoleplatser. Politiska beslut inom gymnasieskolan kan leda kostnadsökningar kommunen inte har inflytande över. Vård och omsorgsnämnden Vård- och omsorg kommer att utöka verksamheten för att uppnå högsta möjliga kvalitet och resultat. En utökning av öppenvården för personer med missbruksproblematik, en utökning av det mobila teamet samt en utbyggnad av särskilt boende för äldre är förslag på utvecklingsområden som kommer att krävas för att klara en budget i balans och en fortsatt befolkningsökning i kommunen. Individ- och familjeomsorgen ska ge tidiga insatser för att främja god förändring och utveckling tillsammans med familjer och enskilda i Nykvarn. Individ- och familjeomsorgen ska erbjuda stöd och insatser utifrån individuella behov i samarbete med andra samverkanspartners. Individ- och familjeomsorgen ska erbjuda en trygg och stabil kontakt med socialtjänsten, för att bibehålla en hög tillgänglighet och rättsäkerhet. Alla som kommer i kontakt med socialtjänsten ska mötas med respekt. Integrationsenheten kommer fortsätta arbeta snabbt, flexibelt och behovsstyrt för att klara av att möta det behov som omvärlden kräver. 30
Inom LSS-enheterna finns en obalans mellan gruppbostäder och servicebostäder. Det finns ett ökat tryck och behov av platser inom serviceboende medan behovet av gruppbostad sakta minskar. Bostadsförsörjningsplaneringen- och strategin måste inkludera vård- och omsorgs målgrupper och innebär att en planering för varje år för varje målgrupp inom vård- och omsorg måste tydliggöras. Bygg- och miljönämnd Utredningar visar att arbetsbelastningen är för hög för våra medarbetare. Bygglov ser över sitt handläggningssystem för att effektivisera handlingstider. Påbörjat utredning på utökningsmöjligheter för bygglovshandläggare och inspektör. Översyn av registratortjänst är åter aktuellt då trycket på handläggning ökar. Påbörjat och kommer fortsätta att hitta en bra gränsdragning mellan samhällsbyggnadsavdelningen och kundcenter Bygglov, har mer insyn i planprocessen som ger en mer rättssäker och effektiv handläggning. Behovsutredning som gjorts under 2016, visar att bygg- och miljönämnden saknar mer än en (1) tjänst på miljö- och hälsoskydd för att uppfylla gällande lagkrav. Rekrytering har genomförts och tjänsten tillsätts under 2017. Arbetssättet har förändrats något när det gäller tillsyn, genom att mer aktiv tillsyn av verksamheterna i Nykvarns kommun. Ekonomisk redovisning Finansiell profil Kommunen deltar i en årlig undersökning genomförd av Göteborgs universitets enhet, Kommunforskning i Västsverige, KFi. Den finansiella profil som visas har som uppgift att spegla starka och svaga sidor hos Nykvarns kommun i förhållande till övriga kommuner i länet. I ovanstående polärdiagram visas kommunens finansiella utveckling under perioden 2013-2015. Utgångspunkten i profilen är dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga för en kommuns ekonomi. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll 31
över den finansiella utvecklingen. För sju av de finansiella nyckeltalen, samt för alla perspektiven, har kommunen lika bra eller bättre värden än medeltalet för övriga kommuner i länet. Den enda avvikelsen är för skattesatsen där Nykvarn har det fjärde högsta värdet i länet. 32
VA-kollektivets redovisning VA-kollektivets redovisning är anpassad till gällande rekommendationer och redovisningsprinciper. VA-kollektivets resultat påverkar inte kommunens driftredovisning. VAkollektivets resultat framgår av den separata resultaträkningen för VA. VAkollektivets resultat i årsredovisningen har klassificerats som förutbetalda intäkter från VA-kollektivet. Kommunen hade vid årsskiftet 2016 en skuld till VAkollektivet på knappa 5,7 mkr. VA-verksamhet (tkr) År Resultat Ackumulerat resultat 2003-2 344-2 344 2004 601-1 743 2005 3 042 1 299 2006 3 011 4 310 2007 477 4 787 2008 84 4 871 2009 397 5 268 2010-221 5 047 2011-1 345 3 702 2012-2 021 1 682 2013-1 375 307 2014 1 970 2 277 2015 2 567 4 844 2016 816 5 660 VA-kollektivets anslutningsavgifter har behandlats i enlighet med följande: 15 % intäktsförs det år anslutningsavgiften faktureras. Resterande del redovisas som en förutbetald intäkt som fördelas på anläggningens kvarvarande beräknade livstid. På så sätt matchas anslutningsavgifterna mot anläggningens avskrivningstid som i normalfallet är 50 år. Medfinansiering av statlig infrastruktur I de fall kommunen är medfinansiär i en statlig infrastruktursatsning ska kommunens bidrag bokföras i balansräkningen det år kommunen fattar beslut om ett sådant bidrag. Därefter ska bidraget upplösas och kostnadsföras under en period av maximalt 25 år. Kommunen har fattat beslut om ett sådant bidrag för trafikplatsen vid Almnäs-området, olika säkerhetslösningar på väg 509 (Järnavägen) samt för stationsprojektet. Beslutet avseende väg 509 var ursprungligen beräknat till ett belopp om 5,4 mkr dock med möjlighet till justering då projektet slutförts. En delavslutning gjordes under 2016 där totalkostnaden för projektet ökat. Med anledning av detta är kommunens bidrag till investeringen höjd till 6,3 mkr. Alla dessa bidrag upplöses på 25 år. Resultatutjämningsreserv Kommunfullmäktige har i slutet av 2013 beslutat att tillämpa resultatutjämningsreserv i enlighet med bestämmelser i kommunallagen. I samma beslut fastslogs riktlinjer för resultatutjämningsreserven och god ekonomisk hushållning. Ingående belopp har beräknats till 10,5 mkr och 2013 års avsättning är 11,3 mkr. Enligt beslut i kommunfullmäktiga skall maximalt ett belopp 33
motsvarande 6 % av skatter och bidrag avsättas i resultatutjämningsreserven. Ett tidigare tak nåddes i och med den avsättning som gjordes vid disponering av 2014 års resultat. En ytterligare förutsättning för avsättning är att kommunens resultat överstiger 2% av skatter och bidrag vilket innebar att någon avsättning inte gjordes vid 2015 års bokslut. Årets resultat överstiger 2% och ny nivå för avsättning är maximalt 31 054 tkr. Avsättning för 2016 föreslås därför med 3 151 tkr vilket ger en resultatutjämningsreserv om totalt 31 054 tkr. Pensionsredovisning/-förpliktelser I bokslutet har pensionsskulden och årets förändring redovisats enligt gällande rekommendationer och pensionsadministratörens (KPA) beräkning. Den totala pensionsförpliktelsen har minskat i jämförelse med föregående bokslut. Under 2016 har centralt beslut fattats att låta den s k RIPS-räntan vara oförändrad. Kommunens avsättning till pensioner ökar medan den del som redovisas som ansvarsförbindelse (gamla pensioner) minskar pga utbetalningar. Kommunens pensionskostnad för 2016 har minskat något jämfört med 2015. Kommunen har i samband med budget och årsredovisning beslutat att pensionsåtagandet återlånas till verksamheten med undantag av att i slutet av 2007 beslutade kommunfullmäktige om en långsiktig placering på 15 år för att möta de framtida ökade pensionsutbetalningarna. Placeringen på 110 mkr genomfördes i början av 2008. En ytterligare placering på 50 mkr genomfördes under 2013 efter kommunfullmäktiges beslut. Denna senare placering realiserades under 2015 och genom den vinsthemtagning som blev resultat gjordes ny placering om 60 mkr. Målsättningen är att placera medel för framtida pensionsförpliktelser som motsvarar storleken på kommunens pensionsskuld. I bokslutet är ca 74 % av pensionsåtagandet täckt genom placeringar. Placeringarna har skett i enlighet med finanspolicyns krav på risk. Under 2009-2016 har åtta utbetalningar skett på den första placeringen på tillsammans ca 63,1 mkr. Utbetalningen för 2016 på 8,9 mkr har påverkat de finansiella intäkterna och därmed bidragit till att finansiera kommunens verksamheter inklusive pensionskostnader. De närmaste åren kommer kommunens pensionsavsättning (den del som påverkar resultatet) att öka årligen i storleksordningen 1,7-5,5 Mkr. Den del som är redovisad som ansvarsförbindelse, dvs äldre intjänade pensioner, kommer att minska kraftigt de närmaste åren. Det beror på stora utbetalningar och att utbetalningarna beräknas vara större än den ränte- och basbeloppsuppräkning som görs av ansvarsförbindelsen. Nedan redovisas upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser vid tidpunkten för bokslutet och jämförelse med föregående år. 34
Föregående Pensionsförvaltning tkr Årets värde års värde Avsättningar (inkl särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser 59 942 60 485 Ansvarsförbindelser (inkl särskild löneskatt) dvs pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningarna 170 434 176 298 Total pensionsförpliktelse 230 376 236 783 Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar (se spec nedan) Bokfört värde 170 000 170 000 Marknadsvärde 179 402 181 144 Återlånade medel 50 974 55 639 Definitioner Pensionsförpliktelse juridiskt bindande utfästelse till anställd eller förtroendevald, att efter anställningens slut betala ut ersättning (pension), Pensionsmedel tillgång som enligt särskilt beslut förvaltas för att i framtiden användas för utbetalning av pensioner. Avsättningar pensionsförpliktelser som inarbetats från och med 1998 och skall redovisas på balansräkningens passivsida. Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inarbetats före 1998 vilka redovisas bland ansvarsförbindelser. Återlånade medel skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna till marknadsvärde. Avkastning summan av direktavkastning och förändring av marknadsvärdet. Pensionsavtal/särskilda villkor/visstidsförordnande Kommunen har inga utfästelser i form av särskilda pensionsavtal eller liknande. Interna redovisningsprinciper Personalomkostnader Arbetsgivaravgifter har påförts respektive verksamhet genom automatiska procentpåslag i samband med löneredovisningen. Följande procentsatser har använts: Förtroendevalda 31,42 % Kommunala avtal 38,33 % Internränta Vid beräkning av internränta används nominell metod. Internräntan 2016 är 2,6 % och beräknas på bokfört värde. Risk och kontroll Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av risker. Vanliga risker är ränterisker, placeringsrisker, borgensrisker, företagsrisker, kostnads- och intäktsrisker samt interna risker. Känslighetsanalys 35
Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter kan komma att påverkas av olika förändringar. Förändring Påverkan ekonomi Löneförändring 1 % 3,2 mkr Tio heltidstjänster +/- 4,8 mkr Prisförändring 1 % 2,2 mkr Förändring av försörjningsstöd 10 % +/- 0,5 mkr Ränteeffekt upplåning 10 mkr 0,2 mkr Ettårseffekt av ränteförändring med 1 % +/- 2,1 mkr Förändring skatteintäkter o statsbidrag vid ökning/minskning 100 invånare +/- 4,9 mkr Förändring med 1 % i skatteprognosen +/- 4,6 mkr Förändring av skatteuttaget med 10 öre +/- 2,5 mkr Ränterisk Kommunen har i sin finanspolicy definierat den ränterisk som får tas. Andel rörliga lån 15-25 % Snittlöptid 2-4 år Förfall max 20 % inom ett år (exklusive andelen rörligt lån) En låneportfölj har skapats med s k ränteswapar med spridda förfallodagar i enlighet med finanspolicyn. I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning upprättas särskild säkringsdokumentation som redogör för användandet av ränteswapar. Kortfattat kan sägas att syftet med säkringen är följande: Kommunen har en skuld. Denna består bland annat av ett flertal lån som löper med rörlig ränta. Kommunen vill begränsa exponeringen mot risken i rörlig ränta. Kommunen har därför ingått ränteswapar. Genom ränteswapen betalar kommunen en fast ränta och erhåller Stibor 3M. Att delvis ta bort denna risk överensstämmer med kommunens målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Ytterligare specifikationer av kommunens låneskuld och ränteswapar finns som bilagor till delårsrapporten. Den övervägande delen av kommunens upplåning vidareutlånas till AB Nykvarnsbostäder. Placeringsrisk Kommunens likvida medel är placerade i svensk bank på rörliga konton varför placeringsrisken är mycket låg. De långsiktiga placeringar som gjorts för framtida pensionsutbetalningar garanteras av Nordea Bank på slutdagen. Borgensrisk Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till knappt 8 mkr eller 785 kr per invånare. Det största åtagandet (7,9 mkr) avser borgen för lån i det av kommuner delägda bolaget SYVAB. Kommunen tecknar inte borgen för sitt helägda bolag AB Nykvarnsbostäder utan har istället valt att sköta upplåningen för bolagets räkning. Kommunens medlemskap i Kommuninvest innebär också ett solidariskt borgensansvar. I bokslutet har kommunen en upplåning hos Kommuninvest på 36
470 mkr. Det kommunala förlustansvaret för egna hem enligt de regler som gäller för statligt reglerade bostadslån är begränsat till 40 % av låne- respektive garantibeloppen. Den 31 december 2016 uppgick dessa åtaganden till 8 tkr. Under 2016 har inga borgensåtaganden behövt infrias av kommunen. Solidarisk borgen Kommuninvest Nykvarns kommun har i augusti 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas lika i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Ovan nämnda borgensförbindelse och regressavtal förnyades/förlängdes av kommunfullmäktige i ett beslut i oktober 2016. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nykvarns kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 091 313 278 kronor och totala tillgångar till 338 153 308 936 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 580 384 062 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 566 872 986 kronor. Företagsrisk AB Nykvarnsbostäders soliditet är fortsatt god. Den skall vara lägst 5 % och högst 20 %. Egenfinansiering vid nyuppförande av bostäder ska vara minst 12 %. I bokslutet är soliditeten 17,4%. Interna risker Intern kontroll ska bl a säkerställa att verksamheterna bedrivs utifrån fastställda mål och fattade beslut samt att kommunens tillgångar skyddas från missbruk och oegentligheter. Kommunstyrelsen har beslutat om en gemensam modell för internkontrollarbetet att gälla för samtliga nämnder och verksamheter. Genomförda åtgärder för att nå budget I den ursprungliga beräkningen av ramar för 2016 års verksamhet ingick ett antagande om en viss befolkningsmängd inom kommunen. Inflyttningen har överstigit gjorda bedömningar för såväl 2014 som 2015 vilket medfört att dels de beräknade skatteintäkterna blev drygt 9 mkr högre än beräknat dels blev kostnaderna för volymbaserad verksamhet som exempelvis grundskola högre. Vid upprättande av detaljbudget för nämnderna visades att behov uppstått att justera 37
ramtilldelningen för de volymbaserade verksamheterna. Främst avsåg detta utbildningsnämndens verksamhet där elevantalet ökat i samtliga skolformer. För att bibehålla den beslutade nivån avseende lärartäthet, klasstorlek och övrig kvalitet i undervisningen förstärktes ramen med 3 879 tkr. Därutöver finns ett behov att stärka kommunstyrelsens samhällsbyggnadsavdelnings budget för gator och vägar med 2 600 tkr. Resterande medel 3 272 tkr avsattes till kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov. Nämndernas driftbudgetramar förändrades genom nämnda åtgärder med ett nettobelopp om 9 751 tkr. Beloppet som avser ökade skatteintäkter påverkade kommunens resultat med 174 tkr vilket motsvarar 2% av skatter och bidrag enligt kommunens finansiella mål. Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen (KRL) samt det kommunala redovisningsrådets (RKR) rekommendationer och uttalanden. Grundläggande redovisningsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk och anses ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Exploatering Rådet för kommunal redovisning har publicerat idéskrift, Redovisning av kommunal markexploatering - En praktisk vägledning. Någon rekommendation finns inte framtagen. Kommunen redovisar i enlighet med anvisningarna i idéskriften. Investeringar Som investering avses anskaffning av tillgång med en ekonomisk livslängd på tre år eller längre, och ett anskaffningsvärde över 20 000 kronor. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningarna sker linjärt och görs med några få undantag månadsvis från och med månaden efter anläggningen eller anskaffningen tas i bruk. Avskrivning av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod där viss vägledning finns i Rådets för kommunal redovisnings idéskrift Avskrivningar. Komponentavskrivning skall enligt RKR tillämpas för kommunens tillgångar. Detta har genomförts under 2015 för kommunens fastigheter. Gator och vägar har lagts upp med komponentavskrivningar under 2016. Ytterligare beskrivning av principer för komponentredovisning finns som bilaga till bokslutet. Övriga tillgångar kommer att läggas upp med komponentavskrivningar under 2017. Interimsfordringar/skulder Kundfakturor, upplupna intäkter och förutbetalda kostnader, som avser aktuell redovisperiod men är utställda efter uppföljningsperioden har redovisats som fordran och har därmed belastat resultatet. 38
Leverantörsfakturor, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, som avser aktuell redovisningsperiod men som är inkomna efter aktuell uppföljningsperiod har redovisats som skuld och belastar resultatet. Derivat Redovisning av derivat och säkringsredovisning görs enligt RKR:s rekommendation nr 21. Pensionsförpliktelser Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner som intjänats därefter samt garantipensioner redovisas som avsättning. Individuella pensionsdelar redovisas som kortfristig skuld för utbetalning till placeringar året efter. För samtliga pensionsförmåner redovisas upplupen löneskatt. Kommunen har ingen utfästelse om visstidspension. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden har beräknats per aktuell redovisningsperiod för visstidsanställda och inkluderar även okompenserad övertid. Semesterlöneskulden redovisas som en kortfristig skuld. Kommunalskatten I enlighet med Rådet för kommunal redovisning periodiseras och redovisas kommunalskatten det år då den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skatteskyldige. Sveriges Kommuners och Landstings prognos i december används i årsredovisningen och Sveriges Kommuner och Landstings prognos i augusti används i delårsbokslutet. För respektive år redovisas kommunalskatteintäkter enligt följande: De preliminära månatliga skatteinbetalningarna En prognos över slutavräkningen för innevarande år Slutreglering för året innan bokslutsåret Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 %. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Med förvärvsmetoden avses att kommunens bokförda värden på aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagets egna kapital vid förvärvstillfället. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats. 39
Driftredovisning DRIFTREDOVISNING 2016 A ktuell budget 2016 Utfall per 2016-12-31 2015 N äm nd - enhet Int äk t er 2016 Ko s t n 2016 N et t o budget Int äk t er 20161231 Ko s t n 20161231 N et t o ko stnad B udget av v ik els e Netto utfall KOM M UNFULLM Ä KTIGE 0,0 1 913,0 1 913,0-3,2 1 911,5 1 908,2 4,8-1 719,3 R EVISION 0,0 623,0 623,0 0,0 591,4 591,4 31,6-604,5 ÖVERFÖRM YNDA RE -450,0 1 055,0 605,0-1 711,3 2 316,3 605,0 0,0-530,4 VA LNÄ M ND 0,0 51,0 51,0 0,0 3,0 3,0 48,0 0,2 KOM M UN ST YR ELSE Kommunstyrelsen 0,0 6 955,0 6 955,0 0,0 3 031,7 3 031,7 3 923,3-2 271,0 Kommunchef -226,0 3 368,0 3 142,0-226,3 3 215,0 2 988,7 153,3-2 696,3 Kanslichef -637,6 9 834,8 9 197,2-792,7 8 222,8 7 430,2 1767,0-7 325,0 Personal -181,0 20 538,2 20 357,2-205,2 16 095,3 15 890,1 4 467,1-16 549,7 Ekonomi -168,0 7 895,4 7 727,4-186,9 7 635,5 7 448,5 278,9-7 194,7 Kundcenter 0,0 1408,5 1408,5 0,0 933,3 933,3 475,2-1244,7 Informationsstrateg -149,3 3 807,7 3 658,4-154,7 3 811,3 3 656,6 1,8-3 026,0 IT -125,7 5 265,7 5 140,0-126,5 5 899,6 5 773,1-633,1-5 035,7 Bibliotek -141,0 4 243,0 4 102,0-325,8 4 230,0 3 904,2 197,8-4 091,4 Kultur och Fritid -435,0 11 085,8 10 650,8-479,0 10 995,7 10 516,8 134,0-10 455,3 Växel, reception och intern service -2 452,7 5 744,0 3 291,3-2 691,0 5 788,5 3 097,5 193,8-3 268,7 Finskt förvaltningsområde -660,0 660,0 0,0-624,3 624,3 0,0 0,0-11,3 Samhällsbyggnadschef -1100,0 3 510,0 2 410,0-2 084,8 6 051,0 3 966,2-1556,2-1630,5 Mark och exploatering -1170,0 1474,0 304,0-13 880,5 1490,2-12 390,3 12 694,3 15 510,5 VA -15 558,4 15 558,4 0,0-14 857,4 14 857,4 0,0 0,0 0,0 Fastighet- och driftfunktion -57 764,4 57 764,4 0,0-57 474,5 58 796,0 1321,5-1321,5-228,8 Gata/Trafik -598,4 22 393,4 21795,0-1775,5 19 142,4 17 366,9 4 428,1-30 775,6 Summa Ko mmunstyrelse -81 367,5 181 506,3 100 138,8-95 885,1 170 819,9 74 934,8 25 204,0-80 294,2 Summa ansvar 1-81 817,5 185 148,3 103 330,8-97 599,7 175 642,0 78 042,3 25 288,5-83 148,2 B YGG- OC H M ILJ ÖN Ä M N D Bygg-och miljönämnden 0,0 331,7 331,7 0,0 288,8 288,8 42,9-288,0 Samhällsbyggnadschef 0,0 8 464,4 8 464,4-95,1 7 138,9 7 043,8 1420,6-9 497,3 Bygglov -2 471,0 2 152,6-318,4-2 258,7 2 481,6 222,9-541,3 1742,7 Miljöansvar -660,0 2 357,0 1697,0-520,4 1918,1 1397,7 299,3-1099,7 Summa B ygg- o ch miljö nämnd -3 131,0 13 305,7 10 174,7-2 874,2 11 827,4 8 953,2 1 221,5-9 142,3 UTB ILDNINGSNÄ M ND Kulturskola -500,0 4 003,2 3 503,2-541,3 4 096,5 3 555,2-52,0-3 487,4 Kostchef -16 270,8 17 670,8 1400,0-16 634,4 17 493,7 859,3 540,7-1690,0 Summa ansvar 3-16 770,8 21 674,0 4 903,2-17 175,7 21 590,2 4 414,5 488,7-5 177,4 Utbildningsnämnden 0,0 316,3 316,3 0,0 275,2 275,2 41,1-343,2 Utbildningschef -21865,9 280 673,4 258 807,5-21754,9 281408,5 259 653,6-846,1-238 961,7 0,0 0,0 0,0 0,0-12 405,7 Gammeltorp/Tallbacken fsk -18 221,3 18 221,3 0,0-18 180,1 18 547,4 367,3-367,3-28,3 Lillhaga/Winklerska fsk -20 214,9 20 214,9 0,0-19 691,7 19 672,0-19,7 19,7 454,5 Sandtorp/Skogsbacken fsk -18 057,0 18 057,0 0,0-18 124,2 17 939,1-185,1 185,1 6,2 Taxinge/Hökmossen -22 260,5 22 260,5 0,0-21992,5 22 323,8 331,3-331,3 290,4 Björkesta rektorsområde -44 261,3 44 261,2-0,1-47 179,7 44 917,3-2 262,4 2 262,3 1536,0 Turinge rektorsområde -46 198,2 46 198,2 0,0-46 861,1 45 341,2-1519,9 1519,9 1899,7 Lillhaga rektorsområde -54 175,7 54 175,7 0,0-55 486,8 54 960,1-526,7 526,7 1030,6 Summa Utbildningsnämnd -245 254,8 504 378,5 259 123,7-249 271,0 505 384,6 256 113,6 3 010,1-246 521,5 Summa ansvar 3-4 -262 025,6 526 052,5 264 026,9-266 446,7 526 974,8 260 528,1 3 498,8-251 698,9 VÅ R D - OC H OM SOR GSN Ä M N D Vård och omsorgsnämnden 0,0 322,5 322,5 0,0 398,7 398,7-76,2-296,7 Vård och omsorgschef -4 480,0 78 575,0 74 095,0-10 446,4 78 841,4 68 395,0 5 700,0-71091,0 IFO -940,0 28 663,2 27 723,2-905,0 32 950,2 32 045,2-4 322,0-24 756,3 Myndighetschef LSS o SoL -970,0 24 015,8 23 045,8-1206,2 25 875,5 24 669,3-1623,5-20 869,7 Integrationsenheten -36 155,0 36 155,0 0,0-35 182,4 35 182,4 0,0 0,0 0,6 Lugnet -39 113,7 39 113,7 0,0-39 737,4 38 922,9-814,5 814,5-187,4 Hemtjänst/övr.ins.SoL 0,0 15 706,8 15 706,8-223,1 17 353,5 17 130,4-1423,6-13 929,0 Enhetschef gruppbostäder -23 168,7 23 168,7 0,0-23 467,5 23 455,3-12,2 12,2 1030,6 Serviceboende, SFB övr ins. -8 066,4 10 840,8 2 774,4-8 542,8 10 546,6 2 003,8 770,6-4 036,8 Arb.markn.åtgärder/Fritidsgård -14 585,6 20 217,3 5 631,7-13 871,9 19 322,5 5 450,6 181,1-4 388,4 Summa Vård o ch o mso rgsnämnd -127 479,4 276 778,8 149 299,4-133 582,7 282 849,0 149 266,3 33,1-138 524,1 SUM M A VERKSA M HETEN -474 453,5 1 001 285,3 526 831,8-500 503,3 997 293,2 496 789,9 30 041,9-482 513,5 Reavinster 0,0 0,0 0,0-12 803,8 0,0-12 803,8-12 803,8-15 194,0 483 986,2 17 238,1-497 707,5 40
Investeringsredovisning Nämnd/verksamhet Budget 2016 Överfört fr 2015 Tilläggsbudget 2016 Total budget 2016 Utfall inkomst er 2016 Utfall utgifter 2016 Utfall netto Budget 2016 avvikelse KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen 0 0 0 0 0 239 239-239 Kommunledningsfunktioner 50 939 0 989 0 542 542 447 Samhällsbyggnad 81 880 77 087 100 159 067-450 126 689 126 239 32 828 Vatten och Avlopp 18 245 21 526 1 600 41 371-3 074 36 554 33 480 7 891 Kundcenter 3 610 4 147 2 000 9 757 0 1 234 1 234 8 524 Delsumma 103 785 103 699 3 700 211 184-3 524 165 258 161 733 49 451 UTB ILDNINGSNÄMND Nämnd 0 0 0 0 0 36 35,6-36 Förskola 300 0 0 300 0 235 235 65 Grundskola 800 2 000 0 2 800 0 583 583 2 218 Kulturskola 50 0 0 50 0 41 41 10 Måltidsservice 0 198 0 198 0 198 198 1 Delsumma 1 150 2 198 0 3 348 0 1 091 1 091 2 257 VÅRD-OCH OMSORGSNÄMND Nämd 0 0 0 0 0 40 40-40 Socialtjänst 0 0 0 0 0 0 0 0 Fritidsgård 0 0 0 0 0 33 33-33 Arbetsmarknadsåtgärder 0 0 0 0 0 56 56-56 Flyktingmottagning 0 0 0 0 0 150 150-150 Äldreomsorg o VFF enl SoL 300 0 0 300 0 64 64 236 Insatser enl LSS och SFB 200 0 0 200 0 157 157 43 Delsumma 500 0 0 500 0 501 501-1 BYGG-OCH MILJÖNÄMND Nämd 0 0 0 0 0 45 45-45 Plan-och byggverksamhet 0 0 0 0 0 0 0 0 Miljö-och hälsoskydd 0 0 0 0 0 0 0 0 Trafikmyndighet 750 750 0 1 500 0 1 148 1 148 352 Delsumma 750 750 0 1 500 0 1 193 1 193 307 SUMMA INVESTERINGAR 106 185 106 647 3 700 216 532-3 524 168 042 164 518 52 014 Större investeringsprojekt överstigande 2 mkr Verksamhet/projekt Projekttid Redovisningsår 2016 Budget/redov hela proj Budget/prognos hela proj Startår Planerat färdigställt Årsbudget Nettoutfall Total Total budget redovisning Återstår Prognos tot budget kostn Kulturmagasinet Ge Järnet 2007 3 697 150 9 400 895 8 505 10 000 Hökmossebadet- badplats 2015 2 874 0 3 000 126 2 874 3 000 Ny skola Furuborg inkl inventarer UN 2013 2015 87 527 66 199 103 300 88 702 14 598 103 300 Infartsskyltar-kulturmärke 2015 2017 3 939 30 4 000 119 3 881 4 000 GC-väg regionalt cykelstråk VAG-Wasa 2015 10 000 0 10 000 0 10 000 10 000 Centrum allmän platsmark 2013 2019 0 61 0 113-113 0 Trafikåtgärder väg 509 2012 2016 4 408 6 4 500 98 4 403 6 300 GC-väg mm kv.karaffen 2013 2016 2 500 3 174 2 500 3 174-674 2 500 Gata Trädgårdsvägen/Furuborg 2016 2017 33 000 7 510 33 000 7 127 25 874 33 000 VA Strängbetong/nya skolan 2016 2017 9500 7 043 9500 7 515 1 986 9500 Hökmossen 3 VA * 2013 2016 0 1 040 11 500 17 727-6 227 18 500 Vattenreservoar 2009 15 980 1 192 31 000 1 212 29 789 31 000 VA centrum 2013 2015 500-2 029 500 745-245 1 500 VA Sundsvik/Sundsör 2014 2016 18 046 19 473 19 680 21 107-1 427 19 680 * utöver detta redovisas anls.avg 8 334 41
Exploateringsredovisning Exploatering Inkomster Utgifter Utfall Inkomster Utfall Utgifter Utfall Netto Ackumul. Netto Projekt (tkr) tom 2015 tom 2015 2016-12-31 2016-12-31 2016 tom 2016 Anm. Mörby etapp 3-4* 61 356 36 088 6 834 636 6 198 17 263 Delavslutad Mörby, markbyte Kilenkr. 3 401 3 460 0 0 0-59 Mörby etapp 5 10 439 5 376 126 117 9 5 072 Brokvarn* 38 829 15 715 6 407 159 6 248 9 169 Delavslutad Strängbetong 0 625 0 36-36 -661 Hökmossen 1a 7865 3 847 383 75 308 4 326 Hökmossen 1b 110 424 0 0 0-314 Gamla Idrottsplatsen 0 277 0 47-47 -324 Holländaren 29 0 2552 0 200-200 -2 752 Vibynäs Allé 0 308 0 0 0-308 Del av Sandtorp 3:5 0 0 47-47 -47 Åsvägen 0 3000 0 79-79 -3 079 Summa 122 000 71 672 13 750 1 269 12 481 31 366 * delavslutat; här redovisas kvarvarande värden i ackumulerat nettokolumnen Mörby industri- och arbetsplatsområde etapp 1-4 Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Beräknade Beräknade tkr tom 2015 tom 2015 2016 2016 tot ink tot utg Etapp 1 Utredn rondell mm 678 678 Etapp 2 Markberedning för industriändamål o infrastruktur 13 847 6 793 13 847 6 793 Etapp 3-4 Inkomster Tomtförsäljning * 119 128 6 810 145 000 VA anslutningsavgifter 12 383 24 14 000 Gator, GC-vägar 4 486 4 486 Övriga inkomster 561 561 Utgifter Gator, GC-vägar 31 664 36 000 Park 8 140 8 500 VA-investeringar 7 029 7 500 Industrispår 52 639 52 700 Mark- o fastighetsbildning, adm 36 059 536 37 000 Övrigt 5 455 7 000 Totalt Mörby 1-4 150 405 148 457 6 834 536 177 894 156 171 Netto 1 948 6 298 21 723 * 2014 markbyte Kilenkrysset 42
Brokvarn - exploatering Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Beräknade Beräknade tkr tom 2015 tom 2015 2016 2016 tot ink tot utg Detaljplan Konsult, utredningar mm 179 826 700 Inkomster Tomtförsäljning 42 408 5 154 50 000 VA-anslutningar 8 752 1 254 12 000 Avtal Mälarhus AB Övriga inkomster 1467 2 200 Utgifter Markköp 6 000 25 6 000 Utbyggnad gator, VA mm 23 32 078 109 38 000 Utredn, proj o fast bildn 3 991 25 4 000 Räntekostnader 1 800 Flytt av fotbollsplan; utjämn ytor 6 304 13 517 10 600 Totalt Brokvarn 59 133 56 412 6 407 159 64 200 61 100 Netto 2 721 6 248 3 100 43
Resultaträkning Resultaträkning Kommunen Kommunkoncernen Belopp i tkr Not 2016 2015 Budget 2016 2016 2015 Verksamhetens intäkter 1,9 129 849 101 387 79 092 181 724 147 955 Verksamhetens kostnader 2,9-583 724-541 753-545 160-608 217-567 109 Avskrivningar 3-29 482-29 200-33 287-42 152-39 018 Verksamhetens nettokostnader -483 357-469 566-499 356-468 645-458 173 Skatteintäkter 4 456 919 439 326 465 156 456 919 439 326 Generella statsbidrag och utjämning 5 60 626 42 861 43 600 60 626 42 861 Finansiella intäkter 6 18 160 33 582 15 800 10 323 46 468 Finansiella kostnader 7-11 707-16 825-15 000-11 711-16 853 Resultat före extraordinära poster 40 640 29 378 10 200 47 512 53 630 Extraordinära intäkter 8 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 8 0 0 0 0 Skatt på periodens resultat 0 0 0-1 471-1 743 Periodens resultat 40 640 29 378 10 200 46 041 51 887 Balanskravsutredning 2016 2015 Periodens resultat 40 640 29 378 10 200 samtliga realisationsvinster -12 804-25 699 vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet 0 0 vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet 0 0 orealiserade förluster i värdepapper 0 0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Periodens resultat efter balanskravsjusteringar 27 836 3 680 10 200 medel till resultatutjämningsreserv -3 151 0 medel från resultatutjämningsreserv 0 0 Periodens balanskravsresultat 24 685 3 680 10 200 44
Balansräkning Kommunen Kommunkoncernen Belopp i tkr Not 2016 2015 2016 2015 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 1 084 928 1 084 928 Materiella anläggningstillgångar 11 Mark, byggnader, tekniska anläggningar 780 436 626 412 1 150 405 997 280 Maskiner och inventarier 17 243 16 423 33 818 32 431 Övriga materiella anläggningstillgångar 0 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 12 528 623 526 075 178 907 175 717 Summa anläggningstillgångar 1 327 385 1 169 838 1 364 213 1 206 356 Bidrag till statlig infrastruktur 13 20 148 20 196 20 148 20 196 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 14 32 211 35 527 32 211 35 527 Fordringar 15 86 573 42 515 91 318 46 777 Kortfristiga placeringar 16 0 0 0 0 Kassa, bank 17 107 410 120 070 107 932 144 506 Summa omsättningstillgångar 226 194 198 113 251 609 247 006 Summa tillgångar 1 573 727 1 388 147 1 615 821 1 453 362 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 18 711 295 681 917 799 127 700 948 Årets resultat 40 640 29 378 46 742 51 887 Varav: Resultatutjämningsreserv 31 053 27 902 31 053 27 902 Övrigt eget kapital 0 0 0 0 Summa Eget kapital 751 935 711 295 799 127 752 835 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 19 59 943 60 485 70 509 69 149 Övriga avsättningar 20 150 5 550 150 5 550 Skulder Långfristiga skulder 21 636 743 533 517 636 743 533 517 Kortfristiga skulder 22 124 956 77 300 109 292 92 311 Summa Eget kapital, avsättningar och skulder 1 573 727 1 388 147 1 615 821 1 453 362 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter 23 Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 24 171 749 179 622 Övriga ansvarsförbindelser 25 7 908 7 976 Leasing 26 982 2 236 Summa Panter och ansvarsförbindelser 171 749 179 622 0 0 45
Kassaflödesanalys Belopp i tkr Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Not 18 40 640 29 378 Not 46 041 51 887 +/- Justering för övriga poster Not 10, 11, 12 29 482 29 200 Not 3 40 874 39 017 + Justering för gjorda avsättningar Not 19, 20-5 942 6 116 Not 19, 20-4 040 6 198 +/- Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 0 +/- Justering för ianspråktagna avsättningar 0 0 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 64 180 64 694 82 875 97 102 +/- minskning/ökning kortfristiga fordringar Not 15, 16-44 058 55 534 Not 15-44 541 97 822 - Ökning av långfristiga fordringar Not 12, 13-2 548-29 116 Not 12-3 190-13 047 + Minskning av långfristiga fordringar Not 13, 14 48 936 Not 13 48 936 +/- minskning/ökning exploateringstillgångar Not 14, 15 3 317 3 322 Not 14 3 317 3 322 +/- ökning/minskning kortfristiga skulder Not 21, 22 23 222 24 773 Not 22 16 982-14 258 +-/ Ökning/minskning kortfristiga placering 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 44 161 120 143 55 491 171 877 INVESTERINGSVERKSAMHETEN - Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Not 10-750 -402 Not 10-750 -402 + Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0 - Investering i materiella anläggningstillgångar Not 11, 12-183 590-6 786 Not 11-197 776-91 833 + Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 11, 12 2 406 812 Not 11 6 426 4 231 - Investering i finansiella anläggningstillgångar Not 12, 13-2 548-29 116 Not 12-3 190 0 + Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not 12, 13 0 0 Not 12 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -184 482-35 492-195 290-88 004 FINANSERINGSVERKSAMHETEN + Nyupptagna lån Not 20, 21 100 000 0 Not 21 100 000 0 -/+ Förändring övr långfristiga skulder Not 20, 21 3 226 11 542 Not 21 3 226 11 603 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 103 226 11 542 103 226 11 603 Årets kassaflöde -37 095 96 192-36 573 95 476 Likvida medel vid årets början Not 17 144 505 48 313 Not 17 144 505 49 029 Likvida medel vid årets slut Not 17 107 410 144 505 Not 17 107 932 144 505 Årets kassaflöde -37 095 96 192-36 573 95 476 46
Noter Kommunen Belopp i tkr 2016 2015 Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 1 362 780 Taxor och avgifter 36 373 35 837 Hyror och arrenden 8 111 7 830 Bidrag 67 111 35 381 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 4 087 6 365 Realisationsvinster 12 804 15 194 Summa verksamhetens intäkter 129 848 101 387 Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter 355 033 313 683 Pensionskostnader 3 455 9 952 Inköp av anläggning och underhållsmaterial 400 2 109 Bränsle energi och vatten 10 086 9 470 Köp av huvudverksamhet 106 432 93 877 Lokal- och markhyror 11 110 11 721 Övriga tjänster 12 166 27 149 Lämnade bidrag 15 333 14 469 Övriga kostnader 69 709 59 323 Summa verksamhetens kostnader 583 724 541 753 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar immateriella tillgångar 595 931 Avskrivningar byggnader och anläggningar 24 533 22 813 Avskrivningar maskiner och inventarier 4 355 5 457 Summa avskrivningar 29 482 29 200 Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 459 009 439 641 Prel slutavräkning innevarande år -1 697 418 Slutavräkningsdifferens föregående år -393-733 Summa skatteintäkter 456 919 439 326 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 31 910 14 135 Kommunal fastighetsavgift 17 363 16 618 Bidrag för LSS-utjämning 1 014 1 117 Kostnadsutjämningsbidrag 10 684 9 475 Regleringsbidrag -345-377 Strukturbidrag 0 1 012 Övriga generella bidrag från staten 0 881 Summa Generella statsbidrag och utjämning 60 626 42 861 Not 6 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar 775 15 Ränteintäkter 17 105 18 837 Övriga finansiella intäkter 280 14 731 Summa Finansiella intäkter 18 160 33 583 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader 11377 12 529 Övriga finansiella kostnader 330 4 296 Summa Finansiella kostnader 11 707 16 825 Not 9 Jämförelsestörande poster Premieåterbetalning AGS-KL 0 2 949 Summa Jämförelsestörande poster 0 2 949 47
Belopp i tkr 2016 2015 Belopp i tkr 2016 2015 Not 10 Immateriella tillgångar Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur Anskaffningsvärde 7 079 6 678 Ingående beslutat bidrag till statlig infrastruktur 22 464 23 400 Årets nyanskaffning 750 402 Årets beslutat bidrag till infrastruktur 888 0 Ackumulerade avskrivningar -6 152-5 221 Ack.upplösn. statlig infrasstruktur -2 268-2 268 Årets avskrivning -594-931 Årets upplösning till statlig infrastruktur -936-936 Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Redovisat värde vid årets slut 20 148 20 196 Bokfört värde 1 084 928 Not 14 Förråd m.m. Not 11 Materiella anläggningstillgångar Exploateringsområden Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 35 527 38 850 Anskaffningsvärde 803 541 790 788 Årets inkomster -12 090-21 407 Årets nyanskaffning 68 025 7 435 Årets utgifter 1 394 6 232 Ackumulerade avskrivningar -229 298-206 486 Tomtmark,omklass. -4 585 11 852 Årets avskrivning -24 533-22 812 Försäljning 11 964 0 Överföring avslutade pågående, ny-, till o ombygg 8 184 6 130 Redovisat värde vid årets slut 32 210 35 527 Försäljningar -1 767-812 Not 15 Fordringar Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Kundfordringar 24 930 12 944 Bokfört värde 624 151 574 243 Statsbidragsfordringar 17 186 3 041 Pågående ny-, till- och ombyggnad Skattefordringar 10 592 4 808 Anskaffningsvärde 52 169 34 151 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 33 860 21 703 Årets nyanskaffning 121 762 24 332 Övriga kortfristiga fordringar 5 19 Överföring från eller till annat slag av tillgång -17 647-6 314 Redovisat värde vid årets slut 86 573 42 515 Bokfört värde 156 284 52 169 Not 16 Kortfristiga placeringar Maskiner och inventarier Räntefond 0 0 Anskaffningsvärde 100 215 95 894 Aktiefond 0 0 Årets nyanskaffning 5 174 4 320 Redovisat värde vid årets slut 0 0 Ackumulerade avskrivningar -83 792-78 335 Marknadsvärden Årets avskrivning -4 355-5 456 Räntefond 0 0 Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Aktiefond 0 0 Bokfört värde 17 243 16 423 Marknadsvärde vid årets slut 0 0 Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Orealiserad kursvinst 0 0 Not 17 Kassa, bank Långfristiga fordringar Kassa 53 25 AB Nykvansbostäder 320 450 320 450 Plusgiro 53 901 101 781 Aktier och andelar Bankgiro 53 456 18 264 Aktier i Nykvarns kommunkoncern AB 30 400 30 400 Redovisat värde vid årets slut 107 410 120 070 Aktier MT:s Bygg Kommanditbolag 0 0 Not 18 Eget kapital SYVAB 20 20 Ingående eget kapital enl fastställd balansräkning 711 295 681 917 Kommuninvest 1) 6 084 3 536 Årets resultat 40 640 29 378 Kommentus 3 3 Summa 751 935 711 295 Svealandsbanan 14 14 Varav AB Vårljus 52 52 Ingående resultatutjämningsreserv 27 902 27 902 Värdepapper Årets resultatutjämningsreserv 3 151 0 Nordea 170 000 170 000 Utgående resultatutjämningsreserv 31 053 27 902 Kommuninvest 1 600 1 600 Redovisat värde vid årets slut 751 935 711 295 Redovisat värde vid årets slut 528 623 526 075 1) Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Nykvarns kommuns insatskapital uppgår 2016-12-31 till 9172,8 tkr 48
2016 2015 2016 2015 Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 22 Kortfristiga skulder Specifikation - avsatt till pensioner Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 0 Särskild avtals/ålderspension 36 749 42 960 Leverantörsskulder 18 492 7 390 Förmånsbestämd/kompl pension 0 0 Moms och punktskatter 4 223 1 521 Ålderspension 11 491 5 716 Personalens skatter och avgifter och löneavdrag 5 658 4 818 Pension till efterlevande 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 96 584 63 571 Summa pensioner 48 240 48 676 Summa kortfristiga skulder 124 956 77 300 Löneskatt 11 703 11 809 Summa avsatt till pensioner 59 943 60 485 Not 23 Panter och därmed jämförliga säkerheter Avsatt till pensioner Fastighetsinteckningar 0 0 Ingående avsättning 60 483 53 314 Nya förpliktelser under året -143 6 062 Not 24 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna och avsättningarna Varav Nyintjänad pension 425 6 062 Ingående ansvarsförbindelser 176 298 184 606 Aktualisering 98 227 Ränte och basbeloppsuppräkning 533 773 Ränteuppräkning 1 552 1 554 Ändring av försäkringstekniska grunder 0 0 Basbeloppsuppräkning 315 1 088 Pension till efterlevande 625 0 Ändringar av försäkringstekniska grunder 0 0 Varav OPF-KL 150 150 Övrig post -699-2 238 Övrig post 3-59 Årets utbetalningar -7 468-7 317 Årets utbetalningar -1 601-1 155 Löneskatt -1 505-1 622 Förändring av löneskatt -106 1 400 Summa pensionsförpliktelser 168 591 176 298 Summa avsatt till pensioner 59 943 60 485 Pensionsutfästelse (Brandförsvarsförbund) 3 158 3 324 Utgående ansvarsförpliktelser 171 749 179 622 Not 20 Övriga avsättningar Not 25 Övriga ansvarsförbindelser *Infrastruktuell finansiering 150 5 551 Borgensåtaganden Summa övriga avsättningar 150 5 551 SYVAB 7 900 7900 *Avsättningen avser väg 509 Förlustansvar egna hem 8 76 Not 21 Långfristiga skulder Summa borgensåtagande 7 908 7976 Lån i banker och kreditinstitut 600 000 500 000 Not 26 Leasing Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Finansiella leasingavtal över 3 år Investeringsbidrag 0 0 Fastigheter Återstående antal år (vägt snitt) Årets leasingavgifter 403 392 Gatukostnadsersättningar 0 0 Förfall inom 1 år 185 403 Återstående antal år (vägt snitt) Förfall inom 2-5 år 797 1282 Anslutningsavgifter 36 743 33 517 Förfall senare än 5 år 0 160 Återstående antal år (vägt snitt) Summa leasing 1 385 2237 Summa förutbetalda intäkter 36 743 33 517 Summa långfristiga skulder 636 743 533 517 49
Noter Sammanställd redovisning Kommunkoncern Belopp i tkr 2016 2015 Not 1 Verksamhetens intäkter Nykvarns kommun 129 849 101 387 AB Nykvarnsbostäder 81 865 77 978 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Eliminering mellan bolagen -29 990-31 411 Summa verksamhetens intäkter 181 724 147 954 Not 2 Verksamhetens kostnader Nykvarns kommun 583 724 541 753 AB Nykvarnsbostäder 54 175 56 583 Nykvarns kommunkoncern AB 308 184 Eliminering mellan bolagen -29 990-31 411 Summa verksamhetens kostnader 608 217 567 109 Not 3 Avskrivningar Nykvarns kommun 29 482 29 200 AB Nykvarnsbostäder 12 670 9 818 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Eliminering mellan bolagen 0 0 Summa avskrivningar 42 152 39 018 Not 4 Skatteintäkter Nykvarns kommun 456 919 439 326 AB Nykvarnsbostäder 0 0 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Eliminering mellan bolagen 0 0 Summa skatteintäkter 456 919 439 326 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Nykvarns kommun 60 626 42 861 AB Nykvarnsbostäder 0 0 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Eliminering mellan bolagen 0 0 Summa Generella statsbidrag och utjämning 60 626 42 861 Not 6 Finansiella intäkter Nykvarns kommun 18 160 33 582 AB Nykvarnsbostäder 90 22 683 Nykvarns kommunkoncern AB 201 0 Eliminering mellan bolagen -8 127-9 797 Summa Finansiella intäkter 10 324 46 468 Not 7 Finansiella kostnader Nykvarns kommun 11 708 16 825 AB Nykvarnsbostäder 7 430 9 825 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Eliminering mellan bolagen -7 427-9 797 Summa Finansiella kostnader 11 711 16 853 50
Sammanställd redovisning Belopp i tkr Not 10 Immateriella tillgångar Belopp i tkr 2016 2015 2016 2015 Not 17 Kassa, bank Nykvarns kommun 1 084 928 Nykvarns kommun 107 410 144 505 AB Nykvarnsbostäder 0 0 AB Nykvarnsbostäder 1 0 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Nykvarns kommunkoncern AB 521 0 Eliminering mellan bolagen 0 0 Eliminering mellan bolagen 0 0 Bokfört värde 1 084 928 Bokfört värde 107 932 144 505 Not 11 Materiella anläggningstillgångar Not 18 Eget kapital Mark, byggnader och tekniska anläggningar Nykvarns kommun 751 935 711 295 Nykvarns kommun 780 436 626 412 AB Nykvarnsbostäder 73 657 67 459 AB Nykvarnsbostäder 369 969 370 869 Nykvarns kommunkoncern AB 30 719 30 827 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Eliminering mellan bolagen -57 184-56 746 Eliminering mellan bolagen 0 0 Bokfört värde 799 127 752 835 Bokfört värde 1 150 405 997 281 Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Maskiner och inventarier Nykvarns kommun 59 943 60 485 Nykvarns kommun 17 243 16 423 AB Nykvarnsbostäder 13 686 8 664 AB Nykvarnsbostäder 16 575 16 008 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Eliminering mellan bolagen -3 120 0 Eliminering mellan bolagen 0 0 Bokfört värde 70 509 69 149 Bokfört värde 33 818 32 431 Not 20 Andra avsättningar Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Nykvarns kommun 150 5 550 Nykvarns kommun 528 623 526 075 AB Nykvarnsbostäder 0 0 AB Nykvarnsbostäder 1 038 492 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Nykvarns kommunkoncern AB 30 000 30 000 Eliminering mellan bolagen 0 0 Eliminering mellan bolagen -380 754-380 850 Bokfört värde 150 5 550 Bokfört värde 178 907 175 717 Not 21 Långfristiga skulder Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur Nykvarns kommun 636 743 533 517 Nykvarns kommun 20 148 23 400 AB Nykvarnsbostäder 320 450 320 450 Ack beslutat bidrag till infrastruktur 0 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Ack upplösning infrastruktur -2 268 Eliminering mellan bolagen -320 450-320 450 årets upplösning till statlig infrastruktur -936 Bokfört värde 636 743 533 517 Bokfört värde 20 148 20 196 Not 22 Kortfristiga skulder Omsättningstillgångar Nykvarns kommun 124 956 101 734 Not 14 Förråd m.m. AB Nykvarnsbostäder 16 094 18 835 Nykvarns kommun 32 211 35 527 Nykvarns kommunkoncern AB 0 3 AB Nykvarnsbostäder 0 0 Eliminering mellan bolagen -31 757-28 261 Nykvarns kommunkoncern AB 0 0 Bokfört värde 109 293 92 311 Eliminering mellan bolagen 0 0 Bokfört värde 32 211 35 527 Not 15 Fordringar Nykvarns kommun 86 573 42 515 AB Nykvarnsbostäder 36 304 31 705 Nykvarns kommunkoncern AB 198 830 Eliminering mellan bolagen -31 757-28 273 Bokfört värde 91 318 46 777 51
VA Verksamheten Resultaträkning VA-verksamhet Belopp i tkr Utfall Utfall 2016 2015 Verksamhetens intäkter Not 24 15 674 16 398 - varav reavinst Verksamhetens kostnader Not 25-12 048-10 662 Avskrivningar -2 261-2 233 Verksamhetens nettokostnad 1 365 3 503 Finansiella intäkter Not 26 897 893 Finasiella kostnader Not 27-1 445-1 829 Resultat före extraordinära poster 816 2 567 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat Not 28 816 2 567 Balansräkning VA-verksamhet Belopp i tkr Utfall Utfall 2016 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not 29 165 211 Mark, byggnader och tekniska anläggn Not 30 108 030 77 279 Maskiner och inventarier Not 31 266 184 Summa anläggningstillgångar 108 461 77 673 Omsättningstillgångar Förråd lager och exploateringstillgångar Not 32 0 0 Fordringar Not 33 6 488 3 299 Kassa, Bank Not 34 0 0 Summa omsättningstillgångar 6 488 3 299 SUMMA TILLGÅNGAR 114 950 80 972 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Not 35 66 411 40 540 Därav förändring av eget kapital 25 871-3 997 Avsättningar Avsättningar till pensioner Not 36 0 0 Skulder Långfristiga skulder Not 37 36 743 33 517 Kortfristiga skulder Not 38 10 980 6 915 Därav årets resultat 816 2 567 Summa skulder 48 539 40 432 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 114 950 80 972 STÄLLDA PANTER Inga Inga ANSVARFÖRBINDELSER, PENSIONER Inga Inga BORGENSÅTAGANDEN Inga Inga 52
VA Noter Notförteckning VA-verksamhet, resultaträkning Belopp i tkr 2016 2015 Not 24 Verksamhetens intäkter Intäkter enl driftredovisning 14 857 13 831 Justering av resultat 816 2 567 Avgår jämförelsestörande intäkter Intäkter fördelas enl nedan: VA-avgifter 14 231 13 564 Anslutningsavgifter VA 1 439 2 771 Försäljning verksamhet 3 63 Interna intäkter Summa externa intäkter 15 674 16 398 Not 25 Verksamhetens kostnader Kostnader enl justerad driftredovisning 14 857 13 831 Fördelas enl nedan: Löner 1 231 952 Sociala avgifter enl lag och avtal 470 338 Pensionsutbetalningar 0 0 Pensioner individuell del 0 0 Pensionsavsättningar 0 0 Övriga kostnader 3 833 3 402 Lokaler och anläggningskostn. Material och varor Köp av verksamhet 6 515 5 969 Bidrag och transfireringar 0 0 Avskrivningar 2 261 2 233 Summa externa kostnader 14 309 12 895 Not 26 Finansiella intäkter Ränteintäkter 897 893 Summa 897 893 Not 27 Finansiella kostnader Räntekostnader 1 445 1 829 Summa 1 445 1 829 Not 28 Årets resultat Mot balanskravet redovisat resultat Årets resutat enl resultaträkning 816 2 567 Avgår: samtliga realistionsvinster Tillägg: Reavinster enl undantagsmöjligh Resultat enligt balanskravet 816 2 567 Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 : Tillägg: ianspråktagande av sparande Tillägg: Reaförlust enl undantagsmöjligh Justerat resultat 816 2 567 53
Notförteckning VA-verksamhet, balansräkning Belopp i tkr 2016 2015 2016 2015 Not 29 Immateriella tillgångar Not 34 Kassa och bank Anskaffningsvärde 364 134 Kassa 0 0 Årets nyanskaffning 0 230 Postgiro 0 0 Ackumulerade avskrivningar -153-134 Bank 0 0 Årets avskrivning -46-19 Summa 0 0 Summa bokfört värde Immateriella tillgångar 165 211 Not 33 Fordringar Not 30 Mark, byggnader och tekniska anläggnings- Kundfordringar 5 463 2 967 tillgångar Övrigt 1 025 332 Vatten och avlopp Summa 6 488 3 299 Anskaffningsvärde 83 532 82 948 Årets nyanskaffningar 572 584 Not 35 Eget kapital Ackumulerade avskrivningar -27 351-25 172 Ingående eget kapital 40 540 44 537 Årets avskrivning -2 165-2 179 Förändring av eget kapital 25 871-3 997 Omklassificering 0 Summa eget kapital 66 411 40 540 Utgående bokfört värde 54 589 56 182 Not 36 Avsättningar till pensioner Pågående ny-, till- och ombyggnad Avsättning till pensioner enl avtal 0 0 Anskaffningsvärde 21 097 12 299 Avsättning till visstidspensioner 0 0 Årets nyanskaffningar 32 345 8 798 Avsättning garantipensioner 0 0 Omklassificering 0 0 Avättning löneskatt 0 0 Utgående bokfört värde 53 442 21 097 Summa pensionsavsättn och löneskatt 0 0 Verksamhetsfastigheter Not 37 Långfristiga skulder Anskaffningsvärde 0 0 Skuld anl/anslutningsavgifter 39 707 35 752 Justerat bokfört värde Ack.uppl.anl/anslut.avg. -2 965-2 235 Årets nyanskaffningar 0 0 Summa långfristiga skulder 36 743 33 517 Utgående bokfört värde 0 0 Not 38 Kortfristiga skulder Summa bokfört värde mark, bygg- Leverantörsskulder 3 566 901 nader och tekniska anläggningar 108 030 77 279 Personalens skatter och avgifter Upplupen semesterlöneskuld, övertid Not 31 Maskiner och inventarier Pensionsskuld individuell del Maskiner o inventarier Löneskatt på individuell del Anskaffningsvärde 480 480 Momsskuld 1 613 809 Årets nyanskaffningar 123 0 Övrigt 958 361 Ackumulerade avskrivningar -296-261 Förutbetald intäkt VA kollektivet 5 660 4 844 Årets avskrivning -40-35 Därav årets resultat 816 2 567 Omklassificering 0 Summa 11 796 6 915 Utgående bokfört värde 266 184 Not 39 Ansvarsförbindelser, borgensåtaganden och ställda panter Not 32 Förråd, lager och exploateringstillgångar Ställda panter Förråd, lager Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Exploateringsområden Ingående bokfört värde 0 0 Justerat bokfört värde 0 0 Årets inkomster Årets kostnader Avslutade exploateringsområden Summa 0 0 Summa bokfört värde förråd, lager och exploateringstillgångar 54
55
NYKVARNS KOMMUN 155 80 Nykvarn Besöksadress: Centrumvägen 26 Telefon: 08-555 010 00 Fax: 08-555 014 99 www.nykvarn.se 56
Årsredovisning 2016 Kommunstyrelsen
Innehållsförteckning 1 Kommunens verksamheter...3 1.1 Viktiga händelser...3 2 Målavstämning...6 2.1 MEDBORGARE/KUND...7 2.1.1 Nykvarns attraktivitet som boendeort ska öka...7 2.1.2 Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka...8 2.1.3 Kommuninvånarnas delaktighet över kommunens utveckling ska öka...10 2.2 FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN...11 2.2.1 Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar...11 2.2.2 Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar...12 2.3 PROCESS OCH UTVECKLING...13 2.3.1 Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna i Sverige...13 2.3.2 Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige...13 2.4 EKONOMI...14 2.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning...14 3 Ekonomisk redovisning...16 2
1 Kommunens verksamheter 1.1 Viktiga händelser Kansliavdelningen En säkerhetschef har rekryterats och denne började den 2 maj. Kansliavdelningens organisation har utökats med en medarbetare i och med att nämndsadministrationen och registreringen för utbildningsnämnden flyttades över från utbildningsavdelningen till kansliavdelningen. Nämndsekreteraen började den 22 augusti. Personalavdelningen Kundcenter Personalchef och personalstrateg har slutat under året varför en ersättningsrekrytering har gjorts för båda dessa medarbetare. Under våren driftsattes den nya versionen av kommunens Lön-/HR-system, Heroma. Kommunens nya sociala intranät lanserades den 1 februari Många byggprojekt pågår just nu i kommunen och kundcenter bistår projekten med kommunikationsresurser. Skriften "Nykvarns historia", som har tagits fram i samarbete med Turinge- Taxinge hembygdsförening, lanserades på kommunfullmäktige den 11 februari. Det finska förvaltningsområdet har genomfört öppna tematiska samråd för att fånga in synpunkter och önskemål om verksamheten. Sverigefinska dagen firades den 21 februari i Qulturum Sländan i samarbete med föreningen Sverigefinnar i Nykvarn. Tillsammans med föreningen Sörmlandsleden har vi påbörjat en ansökan om att få projektmedel för att ansluta Sörmlandsledens etapp 13 till Nykvarns centrum Caféet i Hökmossbadet serveringsbyggnad har hållit öppet under helgerna, till stor glädje för Nykvarnsborna. IT-enheten har upphandlat utbyte av nya datorer för 2016 Upphandling av ipads till KS och FLG är genomförd under sommaren. Kultur och fritid höll kaféet i Hökmossbadet serveringsbyggnad öppen på helgerna från mitten av januari till mitten av april. Från perioden mitten av juni-augusti hade Nykvarns Gymnastikförening serveringen på Hökmossbadet öppen under hela veckorna. En vaktmästare/fritidsassistent anställdes i mitten av april Nationaldagen/Nykvarnsdagen genomfördes den 6 juni Ny avdelningschef började i mitten av augusti Kultur och fritid har varit delaktig vid samverkansmöten om Hökmossbadet/Älgbostad Samverkansmöte mellan kultur- och fritidsföreningar har genomförts vid två tillfällen 3
Beslut om investering i att byta ut gräsmattan på konstgräsplanen Tillsammans med samhällsbyggnadsavdelningen startat upp en projektgrupp för förstudie av multihall. Arbete med att se över bibliotekets hemsida har påbörjats. Biblioteket har vid ett tillfälle under våren bjudit in medborgare till digital handledning En större uppgradering av växelplattformen är gjord och en mindre är planerad till december Ekonomiavdelningen Näringsliv Då kommunens mål- och verksamhetsuppföljningssystem Cockpit, blivit uppköpt av en konkurrent har vi bedrivit ett projekt där uppföljningsmodellen flyttats till ny plattform, Stratsys. Detta projekt avslutades i samband med driftsättning av den nya plattformen vilket skedde vid upprättande av delårsbokslutet. Under våren har två nya medarbetare rekryterats till ekonomiavdelningen. Dessa är ersättare för en ekonom som slutat och för en som är föräldraledig till hösten 2017. Årets placering i Svenskt Näringslivs mätning uppnått. Nu med placering 29 i Sverige och med en klättring på 42 placeringar jämfört med år 2015. Större nyetableringar under året är bl.a. företaget Aditro som i ett första skede kommer att anställa ca 100 personer, men också mindre företag ökar i antal. Nyföretagare erbjuds kostnadsfri utbildning på Nyföretagarcentrum. Totalt har 6 nya företag startats i Nykvarns kommun som gått vägen via Nyföretagarcentrum. Under 2016 har målet nåtts i kontakter med företag. Bredband med fiber förbereds alltid vid ny exploatering och målet är uppnått. Information från Näringslivsrådets 4 möten per år finns utlagda på kommunens hemsida. Målet är nått. Övrigt om näringslivet 2016. Servicemätningen NKI genomförd En undersökning av kommunernas myndighetsutövning i Stockholmsregionen Fortsatt utveckling av området Stockholm Syd/Mörby med nyetableringar Södertörnsrådslaget i Haninge genomfört Nykvarns kommun har köpt näringslivsanalys av Bisnode. Representant från Bisnode informerade om analysen vid kommunstyrelsens sammanträde den 7 juni 2016 Nykvarns kommun har deltagit vid 6 samrådstillfällen med näringslivscheferna på Södertörn 170 inbjudningar till företagen i Nykvarn utskickat med erbjudande om mötestillfälle mellan kommun och företag Temakvällar upphandling med inbjudan till kommunens företagare 4
Samhällsbyggnadsavdelningen Anställning av avfallsansvarig tjänsteman. Omvärldsanalys tillsammans med KSAU gällande insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. Upphandling av avfallshanteringens olika delar; sophämtning, flerfackssortering, behandling av matavfall, förbränning, slamsugning, flerfackskärl, debiterings- och kundtjänstsystem. Avtal med Telge Återvinning om nyttjande av återvinningscentralerna Moraberg och Tveta 2017. Utredning av taxa och budget. Utredning av förutsättningarna för en lokal ÅVC. Övertagande av kundtjänst. Avtal gällande stöd till den lokala kundtjänsten. Genomförande av informationsstrategi. Fastighetskontoret Furuborgskolan etapp 1 är i slutskedet av byggandet För Furuborgskolan Etapp 2 har programhandling tagits fram. En ny förskola att ersätta Lillhaga förskola med planeras och för detta har vi tagit fram en programhandling Nytt hem för ensamkommande barn på Maskinförarvägen stod klart i september. För ytterligare ett pågår byggnation vid solfångartomten. 5
2 Målavstämning Kriterier för mätarställning God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Ekonomimål Investeringsmål BRA Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget samtidig som man uppfyller fastställda mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Investeringen följer tidplan och budget. OK Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 2% samtidigt som man uppfyller målen till 90% eller mer. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål inom 90-99%. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på max 2%. Investeringen följer budget men är försenad jämfört med tidplan av orsaker som kommunen inte kan påverka. VARNING Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på mer än 2% samtidigt som man uppfyller målen till mindre än 90%. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål till mindre än 89%. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på mer än 2%. Investeringen avviker negativt från budget med 5-10% eller Investeringen är inte påbörjad av orsaker som kommunen själv kan påverka. Ingen status Målet är inte relevant för enheten/ verksamheten. EFFEKTMÅL BRA OK VARNING INGEN STATUS SUMMA MÅL Medborgare/Kund 5 2 2 1 10 Företrädare för kommunen Process och utveckling 0 0 1 3 4 0 2 4 1 7 Ekonomi 1 0 0 0 1 Totalt 6 4 7 5 22 Måluppfyllelse 27% 18% 32% 23% 100% 6
2.1 MEDBORGARE/KUND Delvis uppnått 2.1.1 Nykvarns attraktivitet som boendeort ska öka Delvis uppnått Analys Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) visar hur medborgarna bedömer Nykvarns kommun som en plats att bo och leva på. Resultatet är fortfarande högt (64) men två icke statistiskt säkerställda enheter lägre är föregående års resultat då NRI var 66. 2.1.1.1 Medborgarnas nöjdhet med kulturutbudet ska öka (SCB:s medborgarundersökning) Uppnått Bakgrund: SCB genomför årligen en medborgarundersökning där medborgarnas nöjdhet med kulturutbudet mäts. Analys: Från att ha haft en lätt nedgång mellan 2014 till 2015 har det skett ett stort steg uppåt för 2016, från ett index på 56 till ett på 61. Åtgärd: Vi fortsätter arbetet med det gedigna kulturprogrammet men strävar efter att ständigt utveckla och förbättra detta. 2.1.1.2 Medborgarnas nöjdhet med fritidsutbudet ska öka (SCB:s medborgarundersökning) Delvis uppnått Målet är ej uppnått. Enligt SCB:s medborgarundersökning har NMI (nöjd medborgarindex) minskat från 56 till 54 jämfört med tidigare år. Under 2017 kommer en förstudie för en framtida multihall att tas fram i samarbete med föreningslivet för att ta fram önskemål och behov. 2.1.1.3 Befolkningstillväxten ska uppgå till minst 1,8% per år Uppnått Kommunen hade vid årsskiftet 10 424 invånare vilket är en ökning med 232 personer eller ca 2,3 %. Årets mål om 1,8% har alltså uppnåtts. 7
Den faktiska och planerade befolkningsutvecklingen framgår av nedanstående diagram. Utfall per 31 december respektive år är enligt SCB s befolkningsstatistik. Uppgifterna för 2017-2019 är enligt kommunens egen befolkningsprognos. Utfall 12000 10000 9331 9331 9442 9523 10192 10424 10614 10902 11227 9815 8000 6000 Utfall 4000 2000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2.1.2 Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka Delvis uppnått Analys Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) visar hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter. Resultatet vid årets mätning är på samma nivå som vid föregående års mätning då NMI var 66. 2.1.2.1 Kommunens web-information på hemsidan ska ha ett värde över genomsnittet i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet Saknas Mätvärdet är ej aktuellt då detta inte längre finns som att mätvärde 2.1.2.2 Minst två nya e-tjänster ska tas i drift under 2016 Delvis uppnått Under året har en e-tjänst tagits fram och det är en app som Fritidsfabriken använder för att öka deltaktigheten bland ungdomarna. Appen lanserades i samband med Fritidsfabrikens invigning den 27 augusti. 8
2.1.2.3 Kommunens tillgänglighet och bemötande ska bli bättre enligt mätningen Kommunens kvalitet i korthet Uppnått Betyget för tillgänglighet och bemötande är högre än föregående års värde. Analys: Betyget 58 är något lägre än för kommuner < 10000 inv. (betyg 60) men aningen bättre för kommuner med mellan 10000-14999 invånare (betyg 56). För riket som helhet (betyg 56) är Nykvarn aningen bättre. Betyget är dock inte säkerställt högre eller lägre än tidigare. Åtgärd: Ett arbete bedrivs tillsammans med kundtjänst för att bättre kunna svara medborgarna och att hänvisningar hamnar rätt. 2.1.2.4 Medborgarnas syn på gator, vägar, parker, gång- och cykelvägar ska bibehållas eller ökas Uppnått Analys: Resultatet från SCB:s NMI 2016 är oförändrat jämfört med undersökningen från hösten 2015. Betygsindex för Gator och vägar är 61 och för gång- och cykelvägar 60. Jämfört med genomsnittsresultatet från samtliga kommuner är resultatet för gator och vägar högre i Nykvarn medan resultatet för gång- och cykelvägar inte är säkerställt högre eller lägre. Åtgärd: Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar för att binda samman stråk. För 2017 finns en investeringsbudget på 2 miljoner kronor för utbyggnad av GC utmed Långdalsvägen. Utbyggnad av Trädgårdsvägen med GC färdigställs under året. Utökat anslag för beläggningsunderhåll 2017 äskas. 2.1.2.5 Medborgarnas syn på VA och renhållning ska förbättras (SCB:s medborgarundersökning) Uppnått Renhållning och sophämtning: Bakgrund: Måttet ger en indikation på hur kvalitativ vår service är, vilket utbud vi erbjuder, 9
hur bra vi jobbar med information och hur miljöriktig vår verksamhet är. Årets värde är 62 vilket är 2 enheter högre än föregående år. Analys: Utförda åtgärder (bl a nya upphandlingar, övertagande av administration & kundtjänst, informationsstrategi och systemskifte för sortering) kommer att få effekt först 2017/2018. Åtgärd: Under 2017 kommer systemskiftet med flerfackskärl genomföras vilket kraftfullt kommer att påverka servicenivån och miljönyttan på det kommunen erbjuder inom avfallssektorn. Om det fortsatta utredandet kring en egen återvinningsstation i Nykvarn mynnar ut i en byggnation under 2017/2018, så kommer det sannolikt påverka SCB-betyget markant, inte minst då betyget som är relaterat till återvinningscentral är förhållandevis lågt. Vatten och avlopp: Analys: Vatten och avlopp får klart högst betyg av alla delområden i kommunen, över 80. Det har också ökat något sedan tidigare undersökningar. Åtgärd: Det verkar som om detta område är rätt väl tillgodosett och invånarna i kommunen har ett stort förtroende för verksamheten. Resultatet tyder på att verksamheten drivs på ett bra sätt och inga särskilda åtgärder krävs. 2.1.3 Kommuninvånarnas delaktighet över kommunens utveckling ska öka Ej uppnått 2.1.3.1 Medborgarnas möjlighet att känna delaktighet i kommunens utveckling ska öka (SCB:s medborgarundersökning) Ej uppnått Bakgrund: SCB genomför årligen en medborgarundersökning som bland annat ställer frågan om medborgarnas möljighet att påverka i kommunens utveckling. Analys: Medborgarnas svar kring möjligheten att påverka har minskat från 43 till 35. Åtgärd: Vi försöker skapa delaktighet genom ett aktivt användande av våra sociala medier samt genom att tillse att kommunen informerar tydligt i de medier vi nyttjar såsom hemsida, medborgartidning och på bibliotekets informationsplats. 10
2.1.3.2 Medborgarnas förtroende för kommunen ska öka (SCB:s medborgarundersökning) Ej uppnått Bakgrund: SCB genomför en medborgarundersökning där bland annat frågan om medborgarnas fötroende för kommunen ställs. Analys: Medborgarnas förtroende för kommunen har minskat från ett index på 47 till 40. Åtgärd: Vi inför under 2017 ett system för omvärldsbevakning så att vi snabbare och mer aktivt kan möta utmaningar och problemställningar som fångas upp i press eller sociala media. Vi har ett kontinuerligt arbete med att förbättra medborgarinformationen på såväl sociala medier, hemsida, medborgartidning som i kommuninformationen i biblioteket. 2.2 FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN Saknas Analys Någon medarbetarundersökning hösten 2016 är inte genomförd varför inget mätresultat kan presenteras. 2.2.1 Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar Saknas Analys Någon medarbetarundersökning hösten 2016 är inte genomförd varför inget mätresultat kan presenteras 2.2.1.1 Antalet medarbetare med personlig utvecklingsplan ökar Saknas Någon medarbetarundersökning hösten 2016 är inte genomförd varför inget mätresultat kan presenteras. I samband med medarbetarsamtalet upprättas i dialog en individuell och dokumenterad kompetensutvecklingsplan utifrån kommande behov både på kort och lång sikt. Varje medarbetare har ansvar att genomför utvecklingsinsatserna och uppföljning sker vid nästkommande medarbetarsamtal. 11
2.2.2 Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar Saknas Analys Någon medarbetarundersökning hösten 2016 är inte genomförd varför inget mätresultat kan presenteras. 2.2.2.1 Medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen ökar Saknas Att vi ska trivas på vår arbetsplats är en naturlig framgångsfaktor för engagemang och bra arbetsprestationer. Inom kommunförvaltningen bidrar vi alla till varandras trivsel genom bland annat gott samarbete, omtanke, humor och bra dialog. Det är en självklarhet att delta i kommunens gemensamma trivsel- och hälsoaktiviteter. Någon medarbetarundersökning 2016 genomfördes inte, så det går inte att uttala om trivseln har ökat jämfört med föregående år. Resultat från tidigare år är inkluderad samtliga avdelningar och enheter på kommunkontoret. Av den anledningen går det inte att uttala sig om utfallet för enskilda avdelningar. 2.2.2.2 Nämnden ska fortsätta arbetet med att bibehålla eller minska sin låga sjukfrånvaro, på 5% nivån Ej uppnått Sjukfrånvaron för helåret ligger på 6,53% och är till största delen (56,3%) långtidsfrånvaro. Fördelningen per enhet är: Kommunledning och näringsliv, Enheten redovisar en sjukfrånvaro på 0,6%, ingen långtidssjukskrivning Ekonomiavdelningen, Ekonomiavdelningen har 3,8% sjukfrånvaro - ingen långtidsfrånvaro Personalavdelningen, Personalavdelningen har 1,9% sjukfrånvaro - ingen långtidsfrånvaro Kansliavdelningen, Sjukfrånvaron för kansliet ligger på 8,9 % (varav 68,1% är långtidsfrånvaro) KS Samhällsbyggnad, Totalt hamnar sjukfrånvaron på 2,6%, ingen långtidsfrånvaro. Kundcenter, Totalt hamnar sjukfrånvaron på 10,0%, varav 70,9% är långtidsfrånvaro. 12
2.2.2.3 Adekvat kompetens bland nämndens medarbetare ska öka Saknas Någon medarbetarundersökning hösten 2016 är inte genomförd varför inget mätresultat kan presenteras 2.3 PROCESS OCH UTVECKLING 2.3.1 Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna i Sverige Ej uppnått Analys Enligt informationen i Kolada som baseras på räkenskapssammandraget från 2015 är kommunens nettokostnad/invånare rakad som nummer 97 bland landets 290 kommuner. Föregående års resultat var en ranking på plats 53. 2.3.1.1 Nettokostnaderna per invånare för verksamhetsområdena: -politisk verksamhet, -infrastruktur, skydd mm, -fritid, -kultur ska vara bland de 30 bästa kommunerna i Sverige (Kolada databas) Ej uppnått Uppgifterna i databasen "Kolada" baseras på uppgifter från räkenskapssammandraget och är därmed tagna från 2015 års bokslut. Nykvarns ranking för kostnad per invånare för rubricerade verksamheter är (Föregående års värde inom parentes): Politisk verksamhet 53 (90), Infrastruktur och skydd 209 (135), Fritid 18 (23) och Kultur 216 (216). Endast verksamheten "Fritid" har alltså en nettokostnad/invånare som motsvarar målet. 2.3.2 Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige Uppnått Analys I höstens ranking placerades Nykvarns kommun på plats 29 2.3.2.1 Tillgängligheten i beslut i enklare ärenden ska öka 2016 Delvis uppnått Antal handläggningsärenden 2015 respektive 2016 framgår nedan: Serveringstillstånd: 2015 (19) 2016 (14) Lotteritillstånd: 2015 (1) 2016 (1) Vigslar: 2015 (18) 2016 (19) Färdtjänstärenden: 2015 (63) 2016 (54) Faderskapsärenden: 2015 (52) 2017 (76) P-tillstånd: 2015 (71) 2016 (52) 13
2.3.2.2 Fler myndigheter än i dag ska ha lokal verksamhet i Nykvarn 2016 Ej uppnått Kontakter har gjorts med Arbetsförmedling och Försäkringskassa som har motsatta mål och som försöker centralisera sin verksamhet snarare än säkerställa lokal närvaro. 2.3.2.3 Kommunen ska vara bland de fem säkraste kommunerna i landet (SKL:s öppna jämförelser) Saknas Analys: Detta mål går ej att påverka då det som mäts i SKL:s öppna jämförelser är kopplat till Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvården. Dessa verksamheter kan inte kommunen påverka. 2.3.2.4 Kommunen placeras bland de 10 främsta kommunerna i Stockholm Business Alliance näringslivsranking Ej uppnått Kommunen har deltagit i den senaste mätningen men har fått för få svar för att ett resultat skall redovisas i rankingen. 2.3.2.5 Kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar ska öka (Kommunens kvalitet i korthet) Delvis uppnått Mäts i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet, KKIK under hösten 2016. Andelen miljöbilar är oförändrat 2.3.2.6 Minst sju detaljplaner ska ha vunnit laga kraft under året Ej uppnått Under året vann 4 detaljplaner laga kraft. Målet har alltså inte uppnåtts. 2.4 EKONOMI Uppnått 2.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Uppnått 14
Analys Kommunstyrelsen klarar sin verksamhet inom tilldelad ram 2.4.1.1 Kommunstyrelsens samtliga enheter ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Uppnått Kommunstyrelsen (styrelsen) För helåret redovisas ett överskott om 4 mkr, främst beroende på ej utnyttjat anslag för oförutsedda behov. Kommunledning och näringsliv Enheten redovisar ett utfall som är 153,3 tkr lägre än tilldelad budget. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen redovisar ett resultat i linje med budget +278,9 tkr. Personalavdelningen Personalavdelningen redovisar en kostnad som understiger periodens budget. Orsaken till detta är dels vakanta tjänster samt dels lägre pensionskostnader än beräknat. För helåret redovisas ett överskott om 4,4 mkr. Kansliavdelningen Kansliavdelningen redovisar en kostnad som understiger periodens budget. Detta är främst hänförligt till vakanta/obesatta tjänster, föräldraledighet och sjukfrånvaro. För helåret lämnas ett överskott om 1,8 mkr. Samhällsbyggnadsavdelningen Den egentliga verksamheten har ett underskott, främst beroende på dubbelbemanning under övertagande från pensionerad personal (-380 tkr). Därutöver var den nyrekryterade avfallsansvarige tjänstemannen ej budgeterad (- 750 tkr) vilket även var fallet med kostnaderna för energirådgivningen (-280 tkr). Fastighetsenheten ger utöver dubbelbemanningen ett underskott om 950 tkr orsakat av ej budgeterade kapitalkostnader. Avdelningen ger trots detta ett överskott om 1,4 mkr främst beroende på ersättningar för den gamla järnvägsolyckan. 15
3 Ekonomisk redovisning D R IF T R ED OVISN IN G 2016 A k t uell budget 2016 Ut f all per 2016-12-31 N äm nd - enhet KOM M UN ST YR ELSE Int äk t er 2016 Ko s t n 2016 N et t o budget Int äk t er 20161231 Ko s t n 20161231 N et t o k o s t nad B udget av v ik els e Kommunstyrelsen 0,0 6 955,0 6 955,0 0,0 3 031,7 3 031,7 3 923,3 Kommunchef -226,0 3 368,0 3 142,0-226,3 3 215,0 2 988,7 153,3 Kanslichef -637,6 9 834,8 9 197,2-792,7 8 222,8 7 430,2 1 767,0 Personal -181,0 20 538,2 20 357,2-205,2 16 095,3 15 890,1 4 467,1 Ekonomi -168,0 7 895,4 7 727,4-186,9 7 635,5 7 448,5 278,9 Kundcenter 0,0 1 408,5 1 408,5 0,0 933,3 933,3 475,2 Informationsstrateg -149,3 3 807,7 3 658,4-154,7 3 811,3 3 656,6 1,8 IT -125,7 5 265,7 5 140,0-126,5 5 899,6 5 773,1-633,1 Bibliotek -141,0 4 243,0 4 102,0-325,8 4 230,0 3 904,2 197,8 Kultur och Fritid -435,0 11 085,8 10 650,8-479,0 10 995,7 10 516,8 134,0 Växel, reception och intern service -2 452,7 5 744,0 3 291,3-2 691,0 5 788,5 3 097,5 193,8 Finskt förvaltningsområde -660,0 660,0 0,0-624,3 624,3 0,0 0,0 Samhällsbyggnadschef -1 100,0 3 510,0 2 410,0-2 084,8 6 051,0 3 966,2-1 556,2 M ark och exploatering -1 170,0 1 474,0 304,0-1 076,8 1 490,2 413,4-109,4 VA -15 558,4 15 558,4 0,0-14 857,4 14 857,4 0,0 0,0 Fastighet- och driftfunktion -57 764,4 57 764,4 0,0-57 474,5 58 796,0 1 321,5-1 321,5 Gata/Trafik -598,4 22 393,4 21 795,0-1 775,5 19 142,4 17 366,9 4 428,1 Sum m a Ko m m uns t yrels e -81 367,5 181 506,3 100 138,8-83 081,4 170 819,9 87 738,5 12 400,3 SUM M A VER KSA M H ET EN -81 367,5 181 506,3 100 138,8-83 081,4 170 819,9 87 738,5 12 400,3 R eav ins t er 0,0-12 803,8 0,0-12 803,8 12 803,8 74 934,8 25 204,0 16
Årsredovisning 2016 Vård- och omsorgsnämnden
Innehållsförteckning 1 Nämndens verksamheter...3 1.1 Viktiga händelser...3 2 Målavstämning...7 2.1 MEDBORGARE/KUND...8 2.1.1 Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka...8 2.2 FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN...10 2.2.1 Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar...10 2.2.2 Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar...12 2.3 PROCESS OCH UTVECKLING...13 2.3.1 Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna i Sverige...14 2.3.2 Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige...14 2.4 EKONOMI...15 2.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning...15 3 Verksamhetens utveckling...17 4 Ekonomisk redovisning...18 4.1 Genomförda åtgärder för att nå budget...19 2
1 Nämndens verksamheter Inom vård- och omsorg finns 6 enheter. Vård- och omsorg ansvarar för: Individ- och familjeomsorg (IFO), myndighet SoL och LSS, Integration, LSSboende, daglig verksamhet och arbetsmarknad samt äldreomsorg. Vård- och omsorg ansvarar för flyktingmottagande och utsluss inklusive ensamkommande barn och ungdomar, boende, boendeservice och serviceboende för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg vilket innefattar missbruk, barn- och familj och försörjningsstöd. Inom myndighet fattas beslut om insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen) vilket innefattar både äldreomsorgen och insatser för personer med funktionsnedsättning. Dessutom ansvarar vård- och omsorg för utförandet av hemtjänst till personer i ordinärt boende och det särskilda boendet för äldre; Lugnet. Inom vård- och omsorg finns alltså 3 myndighetsenheter: IFO, Integration och myndighet samt 3 utförarverksamheter: äldreboende och hemtjänst, daglig verksamhet, arbetsmarknadsfrågor och fritidsfabriken, särskilt boende enligt LSS, boendestöd och serviceboende för personer med funktionsnedsättning. 1.1 Viktiga händelser Under 2016 har volymerna åter ökat inom nämndens hela verksamhetsområde. Individ- och familjeomsorg har ökat som kommer beskrivas nedan, inom såväl barn- och ungdomsaktualiseringar som inom missbruksaktualiseringar. Äldreomsorgen har ökat med insatser inom hemtjänsten med ett stort antal timmar och Lugnets äldreboende är fullbelagt större delen av året och myndighetskontoret har behövt köpa externa platser i en mycket större omfattning än tidigare år. Integrationsenheten skapades under 2016 som en följd av det stora inflödet av flyktingar under 2015. 2016 har inte antalet ensamkommande barn och ungdomar varit lika stort som föregående år men däremot har antalet övriga flyktingar ökat jämfört med föregående år. Vård- och omsorg har under pågående budgetår äskat och fått medel för att finansiera det ökade kostnaderna gällande personal inom hemtjänsten och kostnader för konsulter inom individ- och familjeomsorgen. Budgetmedel för 2016 äskades med 4600 tkr. Individ- och familjeomsorgen har haft stora problem med rekrytering pga den socionombrist som har varit i hela landet. Även rekryteringen av behandlare till öppenvården har varit problematisk och blev klart först i december månad. Därutöver har antalet ärenden på enheten ökat både inom barn och ungdomssidan samt missbrukssidan. Enheten har konverterat en tjänst till socialsekreterartjänst i syfte att kompetens- och kvalitetshöja enheten kring frågor som rör kvinnofrid, våld i nära relationer samt brottsofferstöd. 3
På barn- och ungdomssidan har det under året varit 142 barn och ungdomar aktuella för skyddsbedömning, utredning och insatser. Barn och ungdomsutredningarna har i stor utsträckning utförts av inhyrd personal, vilket inte tillgodoser det kvalitativa familjearbetet fullt ut. Enheten erhöll extra budgetmedel under verksamhetsåret. Av rättsäkerhetsskäl kan inte utredartjänster tillåtas vara vakanta. Ett ökat inflöde och ökad problemkomplexitet hos familjerna har gett ett uppenbart behov av inrättande av egna öppenvårdsinsatser. Av antalet barn och unga kommuninvånare 0-19 år, så har 4,8% av dessa aktualiserats till socialtjänsten, av olika anledningar. Antal barn vars familjer fått externa insatser ligger relativt konstant på 20-21% under en treårsperiod. Även på missbrukssidan har det skett en ökning av det totala antalet pågående ärenden, ökningen av ansökningar om att få hjälp med behandlingsinsatser har företrädesvis skett under det sista kvartalet. De nya ärendena som kommit in till enheten, har även haft omfattande behov av behandling. Även Beroendecentrum Sthlm läns landsting beskriver att de ser en markant ökning av antal hjälpsökande i Nykvarn. Behov av en beroendesjuksköterska har ökat från en halv dag i veckan till två dagar i veckan, till Nykvarns invånare. Påtagligt för enheten har även varit invånarnas svårigheter kring bostadsförsörjningsfrågan, bla för de som genomgått behandling och som efter avslutad behandling ånyo går ut till bostadslöshet efter avslutad behandling. Även hyresvärdarnas hårda inkomstregler har varit problem för flera familjer. Akuta tillfälliga boendeinsatser har behövts göras, företrädesvis vandrarhem. En ny enhet har skapats, Integrationsenheten, som ansvarar för mottagande av flyktingar och en del av socialtjänsten som utreder och ansvarar för de ensamkommande barn som anvisas till kommunen. Ett nytt boende har öppnats och inflyttning börjar 21 september. Integrationsenheten har anställt ett antal medarbetaren under året. Under året har en gruppchef och två gruppsamordnare samt en familjehemssekreterare anställts, en flyktinghandläggare, boendestödjare och ett antal integrationshandledare samt stödassistenter samt att flera anställningar har avslutats. Detta har medfört att det har uppstått flera vakanta tjänster ute på HVB verksamheterna som inte har tillsatts. Det har delvis berott på att vi får sänkt ersättning och inte kommer ha utrymme i budgeten. Mottagande under 2016 fram till sista december 27 vuxna och 17 barn har anvisats till Nykvarn. Nykvarns kommunhar tagit emot 4 ensamkommande barn av dessa är tre pojkar och en flicka. Inom myndighet har Inspektionen för vård och omsorg ansökt hos förvaltningsrätten om att vård- och omsorgsnämnden ska åläggas att betala särskild avgift med anledning av sju ej verkställda beslut. Kostnaden för vård-och omsorgsnämnden riskerar att hamna runt 1,5 miljoner om samtliga ansökningar 4
vinner bifall. Samtliga beslut har överklagats till högsta instans. Att utveckla och säkra kvalitet och E-hälsoarbete med hjälp av kartläggning och utredningsmodeller. Krav från socialstyrelsen om att statistik from 2017 ska rapporteras enligt ICF och IBIC som under 2016 (individens behov i centrum). Detta innebär att vård- och omsorgs IT-system skall ställas om och anpassas efter de nya krav som ställs. Ett ökande antal ärenden tillsammans med en ökad vårdtyngd innebär en högre belastning och ett ökat behov av biståndshandläggare. Ny medarbetare har tillträtt i augusti med särskilt uppdrag för utvecklingsfrågor i kombination med biståndsbedömning, påbörja arbetet med ICF och IBIC samt plana ut och säkerställa verksamheten. Ett försök att lägga taxor och - avgiftshanteringen under ekonomienheten har inte fallit väl ut. Myndighet planerar för ett återtagande av funktionen avgifter och taxor from 2017. Samverkan har skett med utförarenheten för en internrekrytering av avgiftshandläggare. Poolhandläggare anställdes under senare delen av året för ett säkerställande av både bistånd SoL och handläggning LSS. Justering av maxtaxan pågrund av att statliga anslaget minskades. Lokalt vård-och omsorgsprogram "Vård och omsorg vid demenssjukdom i Nykvarn" sjösatt under hösten tillsammans med utbildningsinsatser. Nytt mötesforum för lokalt samråd med Södertäljesjukhus psykiatri, Södertälje kommun och Nykvarn. Styrgruppens uppdrag är att arbeta för en utveckling av samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Vård-och omsorg har under 2016 tagit fram en handlingsplan för PRIO -arbetet. Fokus är barn- och unga, äldre och nyanlända. Under våren -16 fick två studenter från Södertörnshögskola uppdraget att genom en enkätundersökning undersöka hur det var med ungas mående i Nykvarns Kommun. Enligt resultatet mår ungdomar i Nykvarn bra i jämförelse med övriga landet, vilket var mycket hoppfullt. Upphandling av ART- utbildning genom PRIO- medel har kunnat genomföras, vilket planeras påbörjas under våren -17, inkluderar skola, fritid och socialtjänst. Vidare har en länsövergripande handlingsplan för psykisk hälsa tagits fram tillsammans med NSPH, den sträcker sig från 2016 till 2020. Syftet är att vården och socialtjänst behöver samordna sina insatser i större utsträckning samt ett erbjudande av behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl förebyggande som främjande. Enheterna integration, ifo och myndighet har haft två givande planeringsdagar med syfte till ett närmare samarbete och kunskapsöverförande gränssnitt. Genom planeringsdagarna har det bildats en arbetsgrupp för ett gemensamt arbete med kvalitetsledningssystem. Beslut har fattats om att den sk omsorgspengen för utförd prestation överförs till myndighet 2017. Ur ett ekonomiskt perspektiv bör effektiviteten gynnas med att ersättning utbetalas efter prestation. En synbar trend inom handläggning både gällande LSS och SoL är ett ökat antal 5
ärenden och ärenden med en större komplexitet. Äldreboendet har 2016 satsat på att erbjuda hyresgästerna mer aktiviteter och utevistelse. Äldreboendet har använts som ett gott exempel. Nestor Forskning- och utvecklingscenter har gjort en video som används i utbildningssyfte. Via Facebooksidan har boendet fått mycket beröm av anhöriga och kommuninvånare. En anmälan enligt Lex Sarah en enligt Lex Maria är gjorda under året. 2017 har en granskning av dokumentationen är gjorts. Där framkom förbättringsområden som boendet ska arbeta med under 2017. Många har sökt till boendet och beläggningen under året har varit 97 %. Hemtjänsten har även 2016 fått mycket goda resultat i mätningen "öppna jämförelser". Antal beslutade hemtjänsttimmar har fortsatt att öka, snittet per månad är 3466 timmar per månad under 2016. För att förbättra kontinuiteten, det betyder att hemtjänstmottagaren inte ska behöva träffa för många personer, så ha hemtjänsten delats upp i tre grupper. I början av året genomfördes en effektivisering av schemat. Personalen arbetar nu var tredje helg istället för var fjärde. Det har varit svårt att rekrytera personal till kvällspatrullen och därför delar nu all personal på både dags- och kvällspass. Granskning av dokumentationen är gjort med utmärkt resultat. På gruppbostäder LSS har en brukare gått bort i september 2016. Effektivisering av scheman har gjorts på samtliga tre enheter utifrån utförd nivåbedömning. Två personer har flyttat in på skogsvägen i början av 2016. Boendestödet har avslutat några ärenden och fått flera nya, så vi växer stadigt och har behov av att utöka med fler boendestödjare 2017. Kvalitetsledningssystemet har implementerats hos personlig assistans och personalgrupperna har arbetat med att stärka kvaliten i insatsen. Daglig verksamhet kommer under året arbeta för ökade möjligheter att erbjuda arbetstagarna uppgifter inom djurskötsel och trädgårdsskötsel. Under våren planeras en ny hundrastgård tas i bruk. Denna kommer att skötas och förvaltas av daglig verksamhets hundgrupp. Det nystartade brukarkooperativet kommer erbjuda medlemmarna ökat inflytande och påverkan över sin egen arbetsstituation. Huvudnäringen för kooperativet är vedförsäljning. Arbetsmarknadsenheten har en överenskommelse med arbetsförmedlningen vilken innebär att verksamheten under 2017 kommer fortsätta att arbeta med riktade insatser för arbetslösa ungdomar genom bland annat traineejobb och utbildningskontrakt. Enheten kommer under våren anordna två sommarjobbsmässor. Fritidsfabriken flyttade under 2016 verksamheten till mer ändamålsenliga lokaler, samt tillsatte en verksamhetsledare. I 2017 års Medborgarlöften kommer Fritidsfabriken genomföra följande åtgärder: 1. Fritidsfabriken kommer i samverkan med andra aktörer att vid minst tre tillfällen arrangera aktiviteter under riskhelger, till exempel valborg, skolavslutning och halloween. 6
2. Fritidsfabriken leder ett ungdomsråd med syfte att, tillsammans med ungdomarna, planera innehållet i verksamheten. 3. Fritidsfabriken kommer att arrangera riktade aktiviteter vid minst tre tillfällen för att locka fler ungdomar till verksamheten. 7
2 Målavstämning Kriterier för mätarställning God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Ekonomimål Investeringsmål BRA Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget samtidig som man uppfyller fastställda mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Investeringen följer tidplan och budget. OK Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 2% samtidigt som man uppfyller målen till 90% eller mer. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål inom 90-99%. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på max 2%. Investeringen följer budget men är försenad jämfört med tidplan av orsaker som kommunen inte kan påverka. VARNING Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på mer än 2% samtidigt som man uppfyller målen till mindre än 90%. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål till mindre än 89%. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på mer än 2%. Investeringen avviker negativt från budget med 5-10% eller Investeringen är inte påbörjad av orsaker som kommunen själv kan påverka. Ingen status Målet är inte relevant för enheten/ verksamheten. Vård- och omsorg har totalt sett 22 mål att svara emot. Av dessa uppnås 11 mål, 4 mål är ok, 1 mål är varning och 6 mål har ingen status för helåret 2016. Anledningen till att det är så många som 7 mål utan status beror på att förvaltnignen beslutade om att inte gå ut med någon medarbetarenkät under 2016 utan väljer att arbeta igenom en ny enkät för att mäta personalens nöjdhet. Totalt sett har vårdoch omsorg uppnått ett flertal mål. Ofta är ju måluppfyllelse en bedömningsfråga men då det gäller sjukfrånvaro och ekonomi så är det mätbara siffror som kan ställas i relation till måluppfyllelsen. Sjukfrånvaron på totalen visar på 8% men räknas ej påverkbar frånvaro in, långtidssjukfrånvaro, så hamnar siffrorna på 3,99% vilket anses hamna på målet om en sjukfrånvaro under 5%. Då det gäller ekonomi 8
så har vi en mätare på grön; nämnden ska ha en budget i balans, en mätare på röd; alla enheter ska ha en budget i balans och totalt blir det en gul mätare- ok. En gul mätare hamnar där eftersom ett mål är inflytande vilket vi har mätt med antal genomförandeplaner. I dagsläget har inte alla brukare en uppföljd genomförandeplan vilket innebär att vi inte kan anses ge fullständigt inflytande på insatsens genomförande. I brukarundersökningen hamnar dock äldresomrgens resultat på "personalen visar häsyn" på 92% och "möjlighet att påverka" på 69% vilket är med beröm godkända resultat. Därför hamnade mätaren på gul istället för röd. 2.1 MEDBORGARE/KUND Uppnått Analys De brukarundersökningar som har gjorts under 2016 är de nationella som Socialstyrelsen skickar ut årligen till alla personer över 65 år som har insatser från äldreomsorgen. I de undersökningar som Nykvarns kommun har fått resultat från så ligger bedömningen på topp gällande bemötande, trygghet och nöjdhet med insatsen. 2.1.1 Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka Uppnått Analys Bakgrund: Allt arbete som utförs inom vård- och omsorg är till för kommuninvånarna. Det är viktigt att kommuninvånarna också tycker att den service som vi erbjuder är bra och det som finns behov av. Vård- och omsorgs ska ge rätt insats i rätt tid till rätt individ. Inom äldreomsorgen mäts brukarnas nöjdhet med hjälp av en nationell enkätundersökning som utgår ifrån Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen för Lugnet är alltför låg varför inget resultat redovisas härifrån. Hemtjänstens resultat är däremot mätbart och är varje år mycket gott. Analys: Äldreomsorgens brukare är nöjda med de insatser de får och mätning av brukarnöjdheten i övriga verksamheter kommer att utföras under året 2017. Åtgärd: Arbetet kommer att fokusera på att bibehålla de goda resultaten inom äldreomsorgen och även försöka att nå goda resultat inom de övriga verksamheterna. 9
2.1.1.1 Minst 80 % av brukarna upplever att de har inflytande över insatsens utförande Delvis uppnått Bakgrund: För att mäta inflytande så kontrolleras hur många genomförandeplaner som är gjorda inom de olika verksamheterna. Analys: Tyvärr är inte 100% av genomförandeplanerna utförda. Åtgärd: Fortsatt arbete med att alla personer som har insatser från vård- och omsorg ska ha en uppdaterad genomförandeplan. Kontroll kommer att ske i delårsboksluten. 2.1.1.2 Minst 80 % av brukarna upplever att de får ett bra bemötande Uppnått Bakgrund: Enligt de årliga, nationella brukarundersökningar som Socialstyrelsen gör är brukare av äldreomsorg i Nykvarns kommun nöjda eller mycket nöjda med insatserna. Analys: Brukare av hemtjänst är nöjda med bemötandet till 98%. Åtgärd: Arbeta hårt med att bibehålla det goda resultatet. 2.1.1.3 Minst 80 % av brukarna upplever att det är lätt att få kontakt med handläggare Saknas Bakgrund: Ingen mätning är gjord under året Analys: Åtgärd: Brukarundersökningar kommer att utföras brukarundersökningar under 2017. Arbetet pågår och en plan är lagd. 10
2.1.1.4 85 % av de boende ska känna trygghet och få ett bra bemötande i boendet Saknas Bakgrund: De årliga, nationella brukarundersökningarna från Socialstyrelsen skickas även ut till särskilda boenden. Eftersom Lugnet är ett boende med 50% demensplatser så är svarsfrekvensen så låg att inget resultat redovisas. På de övriga boendena enligt LSS har ingen mätning gjorts under året. Analys: Det är av vikt att få reda på vad de boende på de olika särskilda boendena anser om de insatser de får. Det är svårt att fortsätta med ständiga förbättringar om det inte finns en baseline att utgå ifrån. Åtgärd: För att få reda på vad de boende anser om Lugnet eller LSS-boendena kommer ett nytt sätt att fråga de boende på att utarbetas. Det finns exempelvis påståendekort som man kan använda för att ställa ja- och nej frågor till de brukare som inte själva kan föra sin talan. 2.2 FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN Delvis uppnått Analys Vård- och omsorg arbetar för att alla anställda inom vård- och omsorg ska känna sig som ambassadörer för verksamheten. En översyn är genomförd av extern konsult och i resultatet framkom bland annat att de flesta är stolta över att arbeta i Nykvarns kommun, vård- och omsorg. Det finns en positiv attityd och man vill samarbeta runt gemensamma processer för att arbeta med ständiga förbättringar. 2.2.1 Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar Uppnått Analys Bakgrund: Samtliga enheter redovisar att de har en kompetensutvecklingsplan för enskilda medarbetare. Analys: I varje medarbetarsamtal görs en kompetensutvecklingsplan per medarbetare. Åtgärd: 11
I de fall medarbetare och chef är överens om att inget speciellt behov av kompetensutveckling krävs, påtalas ändå vikten av att följa med i utvecklingen och delta på konferenser och andra kurser som kan göra skillnad för verksamheten. Under 2016 har utbildningssatsningar inom NPF samt social dokumentation genomförts. Forum CARPE används för löpande kompetensutveckling av anställda. The academy - teoretisk grundutbildning (hälsa/träning), demenssjukdomar, klinisk bild och omvårdnad kurs 1 av 2, Skånes universitetssjukhus, Malmö, psykiatriska diagnoser 2 dagar, hemmasittar konferens 2 dagar, utbildning i avgiftsmodulen, grundutbildning 2 dagar i biståndshandläggning, Administration/reception 1 o 2 / 20 veckor. 2.2.1.1 Antalet medarbetare med en personlig utvecklingsplan ökar Uppnått Bakgrund: I årliga medarbetarsamtal skapas personliga utvecklingsplaner. Analys: Den personliga utvecklingsplanen hålls mellan medarb etare och chef och inget övergripande behov av kompetensutveckling skapas per enhet. Åtgärd: En mer strukturerad och översiktlig kompetensutvecklingsplan per enhet bör ordnas varje år för att sammanlagt på en enhet ha all den kompetens som krävs. 2.2.1.2 100 % av nyanställd personal ska ha adekvat utbildning för arbetsuppgiften Delvis uppnått Bakgrund: All nyanställd personal har adekvat utbildning. Det krävs viss kompetens i vissa yrken och i Nykvarns kommun anställer vi endast personer med rätt utbildning så långt det är möjligt. Analys: Det har varit svårt under året att hitta rätt personal. Det blir svårare för varje år att hitta personal med rätt kompetens såväl till tillsvidareanställningar som till vikariat. Det gör det svårt att hitta semestervikarier till somrarna till gruppbostäder och äldreomsorg då vi vill ha undersköterskor eller annan utbildning som bedöms likvärdig men även tillsvidare tjänster som kräver socionom, beteendevetare, sjuksköterska, arbetsterapeut och liknande. Åtgärd: Åtgärder krävs på både lång och kort sikt vad gäller strategier för rekrytering. En 12
tidig praktik innan gymnasievalet, sommarjobb och utbildning i vad det innebär att arbeta inom exempelvis äldreomsorgen. Dessutom behövs ett traineeprogram som vi knyter till någon av utbildningsanordnarna för att locka till oss kompetent personal. På kortare sikt behöver rekryteringskanalerna ses över. Personer som söker arbete idag kanske har andra eller fler kanaler att söka arbete genom, sociala medier och över nätet på olika rekryteringssighter kan vara några alternativ. 2.2.1.3 Adekvat kompetens bland medarbetarna ska öka Uppnått Bakgrund: All personal ska ha adekvat kompetens. Samtliga inom myndighetsenheterna har adekvat kompetens och 96% av personal inom äldreomsorgen. Analys: Målet "att öka" är svårt att mäta eftersom det då inte finns något utgångsläge. Av personalen inom myndighetsutövande arbeten har till 100% adekvat kompetens och kan således inte öka. Det innebär en varning- röd mätare eftersom de inte uppfyller målet att öka. Inom äldreomsorgen har Lugnets äldreboende 96% undersköterskor vilket också är ett av landets högsta kompetensnivå. Åtgärd: Arbeta om målet så att det blir mätbart och möjligt att nå. 2.2.2 Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar Saknas Analys Bakgrund: Ingen medarbetarenkät har gått ut 2016. 2.2.2.1 Medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen ökar Saknas Bakgrund: Ingen medarbetarenkät har gått ut 2016. 2.2.2.2 Arbetet skall fortsätta med att bibehålla eller minska den låga sjukfrånvaron, på 5 %-nivån Uppnått Bakgrund: 13
Sjukfrånvaron totalt är över 8% för vård- och omsorg. Det finns ett flertal medarbetare som har allvarliga sjukdomar och därför är långtidssjukskrivna. Analys: Det som egentligen går att påverka då det gäller sjukfrånvaron är den korta frånvaron. Då långtidssjukfrånvaron dras bort ifrån det totala sjukfrånvaron blir resultatet för vård- och omsorg 3,99% vilket motsvarar målet om lägre än 5%. Enhet Total enbart korttidssjukfrånvaro Arbetsmarknad 6,03 % 5,7% Gruppbostäder LSS 4,55% 4,55% ENK 5,52% 3,1% Hemtjänst 13,07% 4,2% LSS Bo 7,22% 1,6% Lugnet 14,08% 6,2% Myndighet 7,28% 1,8% Ifo 3,55% 3,55% Voc 1,56% 1,56% Åtgärd: Det behöver ses över i samtliga verksamheter för att se om det finns stressrelaterade eller andra anledningar till sjukfrånvaron som kan åtgärdas. Utifrån den rapporterade korttidssjukfrånvaron i förhållande till målet så är det endast två enheter som överskrider målet om 5%. 2.3 PROCESS OCH UTVECKLING Uppnått Analys Flertalet åtgärder har vidtagits för att höja kvaliteten och effektivisera i verksamheterna. Kvalitetsarbetet har prioriterats bland annat genom införandet av ett nytt kvalitetsledningssystem. Kvalitetssystemet kommer under våren 2017 att läggas in på insidan så att alla anställda kan snabbt få fram gällande rutiner och arbetsmetoder. Samtliga verksamheter forsätter arbetet med att effektivisera arbetsmetoder och resursutnyttjande. Det förebyggande barn- och ungdomsarbetet kommer att utvecklas vilket förhoppningsvis kan medföra minskade kostnader för placeringar på sikt. Då ärendemängden har ökat kommer inte antalet ungdomar att minska men förhoppningsvis det procentuella antalet ungdomar som är i behov av placering. En satsning på det förebyggande missbruksarbetet görs och en öppenvårdsmottagning 14
har öppnats. Arbetsmarknad har varit ett annat prioriteringsområde, i första hand för arbetslösa ungdomar. Införandet av praktikplatser med praktiklön har varit framgångsrikt. Flera ungdomar har genom detta fått möjlighet till arbete eller studier vilket delvis har påverkat att försörjningsstödet inom individ- och familjeomsorg har minskat. Kommunerna har en aktivitetsgaranti gentemot ungdomar under 20 år som inte utbildar sig eller förvärvsarbetar. För att upprätthålla garantin har ett samarbete med skolan påbörjats. Äldreomsorgen har ett väl fungerande, utvecklat samarbete med Frivilligcentralen och arbetar aktivt med utbildning i demens och bemötande samt förbättrad dokumentation. Nestor FoU hjälper till med utbildningar för personalen. Nykvarns kommun, vård- och omsorg har utvecklat ett Lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demens, i samverkan med geriatriken och vårdcentralen. programmet sjösattes med teater, bubbel och tal i september 2016. 2.3.1 Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna i Sverige Uppnått Analys Bakgrund: Vård- och omsorg har en budget i balans för andra året i rad. Året innan blev det ett relativt stort överskott. Vård- och omsorg kan således anses vara kostnadseffektiv eftersom trots ett ökat behov av insatser, en ökad volym bland kommuninvånarna och en ramtilldelning som inte följer med i utvecklingen, har lyckats hålla ekonomin i balans under ett flertal år och har, trots bristande uppföljningssystem, kontroll på vad som kostar och hur mycket det kostar. 2.3.2 Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige Uppnått Analys Bakgrund: I de undersökningar som görs där man mäter resultatet från vård- och omsorg ligger Nykvarns kommun på topp i flera områden gällande äldreomsorgen. 2.3.2.1 95 % av vård- och omsorgsnämndens politiker ska vara nöjda med handläggning och beredning av ärenden till nämnden Saknas Bakgrund: 15
Ingen mätning av hur nämnden tycker handläggningen har varit, har gjorts under året. 2.3.2.2 Alla boende ska ha genomgått fullgjord ADL-träning inom 6 månader från inflyttning Saknas Bakgrund: Målet formades som ett försök att följa upp verksamheten på HVB för ensamkommande. Det har varit svårt att mäta under hela tiden och verksamheten kommer att föreslå en förändring av målformuleringen. 2.4 EKONOMI Delvis uppnått Analys Inom vård och omsorg finns ett behov av ett ökat stöd från ekonomi, ett enklare system för ekonomisk uppföljning och en större kunskap hos budgetansvariga chefer i resultatsystemet. För att vård- och omsorg ska klara av att upprätthålla eller skapa förbättrade uppföljningar behöver ett nytt eller utvecklat uppföljningssystem skapas tillsammans med ekonomi. 2.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Uppnått Analys Bakgrund: Volymerna inom vård- och omsorgs samtliga verksamheter har ökat. Det är en direkt följd av den stora ökningen totalt i kommunen. Som exempel kan nämnas att antal barn som aktualiserats till socialtjänsten har ökat från 84 år 2014 till 118 år 2015 och 142 år 2016. Insatserna för de barn som aktualiserats har dock inte ökat procentuellt men, förstås, i antal. Det har också varit fler personer med missbruksproblematik som fått insatser från socialtjänsten och antalet äldre som är i behov av särskilt boende har också ökat. Antal köpta vårdplatser uppgår till ca 80 dygn per månad. Utfall beror till största delen av externa korttidsplaceringar inom äldreomsorgen. Behovet av att köpa korttidsdygn har ökat med 290% i jämförelse med år 2015. Antalet beviljade hemtjänstrimmar har ökat med 21% i jämförelse med tidigare år. Bedömningen är att behovet kommer kvarstå och eventuellt öka utifrån den prognostiserade befolkningsstatistiken framöver. Kommunen ska också ses som en inflyttningskommun vilket påverkar vård-och omsorg med ett antal externa 16
ansökningar till vår äldreomsorg. Kostnaderna i budget har överskridits i förhållande till de ökade insatserna och överskrids totalt med ca 2% vilket motsvarar ungefär 3 mnkr för 2016. Detta balanseras med intäkter för uppbyggnad av integrationsenheten så att resultatet totalt sett är en budget i balans. Analys: För att vård- och omsorg ska klara av att följa med i den växande kommunens behov kommer egna verksamheter behöva skapas och utökas. Annars kommer kostnader för externa placeringar och köpta insatser ytterligare att öka under kommande år. Ekonomin totalt för helåret 2016 visar på att vård- och omsorg som avdelning har en budget i balans. Åtgärd: Rekrytering av personal till öppenvård, familjebehandling och boendestöd påbörjas för att minska kostnader för externt köpta insatser. Utökning av Lugnet i form av utbyggnad med 10 platser måste påbörjas snarast för att undvika fortsatt köp av platser. Inom LSS-boende pågår löpande rekrytering av fler timvikarier för att försöka minska antalet övertidstimmar och dämed stora kostnader. 2.4.1.1 Nämndens samtliga enheter ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning. Ej uppnått Bakgrund: Vård- och omsorg klarar sin budget inom tilldelad ram. Däremot klarar inte alla enheter sin budget inom tilldelad ram. Individ- och familjeomsorgen måste ha egna verksamheter att erbjuda de klienter som är i behov av insatser. Kostnader för externa placeringar ökar. Äldreomsorgen behöver flera platser inom särskilt boende för att undvika köpta korttidsplaceringar men även permanenta placeringar. Ökningen av antalet köpta vårddygn har ökat kraftigt mellan åren. Analys: Eftersom kommunen ökar i så snabb takt så behöver den kommunala servicen också öka i jämförbar takt. Den tilldelade budgetramen räknas på en uppräkning av föregående års budget vilket inte tar hänsyn alls till de ökade volymerna. För missbruk eller barn- och ungdomsinsatser finns inga direkta nyckeltal att räkna fram behovet ifrån. Det finns ett relativt bra statistiskt nyckeltal att använda då det gäller äldreomsorgen. Åtgärd: Utökning av mobilt team för att kunna erbjuda insatser på hemmaplan, ett lågtröskelboende för missbrukare för att kunna erbjuda öppenvårdsbehandling tillsammans med ett boende då vi ser att ett problem är att det inte finns ett boende 17
att erbjuda till de personer som fått behandling på annan ort som sedan kommer hem till Nykvarn där de lätt faller tillbaka i gamla spår. Det innebär att både det personliga lidandet och ekonomin enbart försämras av insatsen som inte leder till en positiv förändring. Inom äldreomsorgen behövs flera platser inom särskilt boende. Dels för att minska de köpta korttidsplatserna och dels för att helst helt undvika permanenta placeringar. 18
3 Verksamhetens utveckling Vård- och omsorg kommer att utöka verksamheten för att uppnå högsta möjliga kvalitet och resultat. En utökning av öppenvården för personer med missbruksproblematik, en utökning av det mobila teamet samt en utbyggnad av särskilt boende för äldre är förslag på utvecklingsområden som kommer att krävas för att klara en budget i balans och en fortsatt befolkningsökning i kommunen. Individ- och familjeomsorgen ska ge tidiga insatser för att främja god förändring och utveckling tillsammans med familjer och enskilda i Nykvarn. Individ- och familjeomsorgen ska erbjuda stöd och insatser utifrån individuella behov i samarbete med andra samverkanspartners. Individ- och familjeomsorgen ska erbjuda en trygg och stabil kontakt med socialtjänsten, för att bibehålla en hög tillgänglighet och rättsäkerhet. Alla som kommer i kontakt med socialtjänsten ska mötas med respekt. Integrationsenheten kommer fortsätta arbeta snabbt, flexibelt och behovsstyrt för att klara av att möta det behov som omvärlden kräver. Inom LSS-enheterna finns en obalans mellan gruppbostäder och servicebostäder. Det finns ett ökat tryck och behov av platser inom serviceboende medan behovet av gruppbostad sakta minskar. Bostadsförsörjningsplaneringen- och strategin måste inkludera vård- och omsorgs målgrupper och innebär att en planering för varje år för varje målgrupp inom vård- och omsorg måste tydliggöras. 19
4 Ekonomisk redovisning 50) Vård- och omsorgsnämnden har ett minusresultat beroende på höjda arvoden utan att budget har lagts för det. 51) Övergripande administration på vård- och omsorgschefsnivå har en intäkt för att bygga upp integrationsenheten lagts för att ge balans till den totala budgeten. 52) Individ- och familjeomsorgen har ett ökat antal barn,- ungdom, och missbruksärenden som har krävt kostnadsdrivande insatser. Trots ett tilläggsanslag under pågående år för att täcka kostnader för inhyrda konsulter har kostnaderna överskridit de budgeterade medlen för köpt extern insats och/eller placeringar. 53) Myndighet har tvingats köpa såväl korttidsplatser för äldre med tillfälliga behov som särskilt boende eftersom det egna särskilda boendet varit fullbelagt. Dessutom har ett par ärenden haft behov som inte kunnat tillfredsstallas i det egna boendet utan man har måst köpa externa platser. 55) Lugnets särskilda boende redovisar ett överskott mot budget med 815 tusen vilket beror på vårdtyngdsmätning och effektivare schemaläggning. 56) Hemtjänstens verksamheter fick ett tilläggsanslag under pågående år för ökade volymer och de kostnader som det medförde i form av utökad personal. Trots det så redovisas ett överskridande jämfört med budget som är att hänvisa till det fortsatt ökade volymerna. 57 och 58) LSS- gruppbostäder och övriga LSS-boende. Totalt för enheten ett överskott mot budget vilket beror på att en tjänst har hållits vakant för att 2017 kunna rekrytera en kvalitetssamordnare till enheten. Allt för att kunna öka kvaliteten för brukarna och säkerställa att det vård- och omsorg erbjuder är av bästa kvalitet. 59) Daglig verksamhet och arbetsmarknad har ett litet överskott vilket är att förklara med en delvis vakanshållen tjänst utifrån att det fullständiga behovet inte funnits och delvis att alla företag inte har fakturerat för stimulansbidraget för feriearbetare under sommaren som kommunen står för. 20
DRIFTREDOVISNING 2016 A ktuell budget 2016 Utfall per 2016-12-31 N äm nd - enhet Int äk t er 2016 Ko s t n 2016 N et t o budget Int äk t er 20161231 Ko s t n 20161231 N et t o ko stnad B udget av v ik els e VÅ R D - OC H OM SOR GSN Ä M N D Vård och omsorgsnämnden 0,0 322,5 322,5 0,0 398,7 398,7-76,2 Vård och omsorgschef -4 480,0 78 575,0 74 095,0-10 446,4 78 841,4 68 395,0 5 700,0 IFO -940,0 28 663,2 27 723,2-905,0 32 950,2 32 045,2-4 322,0 Myndighetschef LSS o SoL -970,0 24 015,8 23 045,8-1206,2 25 875,5 24 669,3-1623,5 Integrationsenheten -36 155,0 36 155,0 0,0-35 182,4 35 182,4 0,0 0,0 Lugnet -39 113,7 39 113,7 0,0-39 737,4 38 922,9-814,5 814,5 Hemtjänst/övr.ins.SoL 0,0 15 706,8 15 706,8-223,1 17 353,5 17 130,4-1423,6 Enhetschef gruppbostäder -23 168,7 23 168,7 0,0-23 467,5 23 455,3-12,2 12,2 Serviceboende, SFB övr ins. -8 066,4 10 840,8 2 774,4-8 542,8 10 546,6 2 003,8 770,6 Arb.markn.åtgärder/Fritidsgård -14 585,6 20 217,3 5 631,7-13 871,9 19 322,5 5 450,6 181,1 Summa Vård o ch o mso rgsnämnd -127 479,4 276 778,8 149 299,4-133 582,7 282 849,0 149 266,3 33,1 SUM M A VERKSA M HETEN -127 479,4 276 778,8 149 299,4-133 582,7 282 849,0 149 266,3 33,1 4.1 Genomförda åtgärder för att nå budget För att nå budget har samtliga enheter varit restriktiva med nyrekrytering och inköp. Det finns vissa investeringar i form av nyrekryteringar, till exempel öppenvårdsbehandlare, för att minska de externa kostnaderna och öka egen utförarverksamhet. Framåt kommer det att krävas en utökning av egna verksamheter för att vård- och omsorg ska klara att ha en budget i balans och för att möta de ökade behoven av insatser som följer med befolkningsökningen. 21
TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2017-02-07 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko nämndsekreterare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Årsredovisning 2016 VON/2017:15 Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna årsredovisning för år 2016, samt överlämna den till kommunstyrelsen för beaktande i Nykvarns kommuns årsredovisning. Sammanfattning av ärendet Sammantaget har vård- och omsorg klarat sin verksamhet inom tilldelad ram. Däremot klarar inte alla enheter sin verksamhet inom tilldelad ram. Kostnader för externa placeringar ökar. För individ- och familjeomsorgen föreligger behov av egna öppna och förebyggande verksamheter för att kunna minska kostnader för externa placeringar. Äldreomsorgen behöver flera platser inom särskilt boende för att undvika köpta korttidsplaceringar samt även permanenta placeringar. Ökningen av antalet köpta vårddygn har ökat kraftigt de senaste åren. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-07 Årsredovisning 2016 Ärendet Volymerna inom vård- och omsorgs samtliga verksamheter har ökat. Det är en direkt följd av den stora ökningen totalt i kommunen. Som exempel kan nämnas att antal barn som aktualiserats till socialtjänsten har ökat från 84 år 2014 till 118 år 2015 och 142 år 2016. Insatserna för de barn som aktualiserats har dock inte ökat procentuellt men, förstås, i antal. Det har också varit fler personer med missbruksproblematik som fått insatser från socialtjänsten och antalet äldre som är i behov av särskilt boende har också ökat. Antal köpta vårdplatser uppgår till ca 80 dygn per månad. Utfall beror till största delen av externa korttidsplaceringar inom äldreomsorgen. Behovet av att köpa korttidsdygn har ökat med 290 % i jämförelse med år 2015. Antalet beviljade hemtjänstrimmar har ökat med 21 % i jämförelse med tidigare år. Bedömningen är att behovet kommer kvarstå och eventuellt öka utifrån den prognostiserade befolkningsstatistiken framöver. Kommunen ska också ses som en inflyttningskommun vilket NYKVARNS KOMMUN Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 1(2)
TJÄNSTESKRIVELSE påverkar vård-och omsorg med ett antal extern ansökning till vår äldreomsorg. Kostnaderna i budget har överskridits i förhållande till de ökade insatserna och överskrids totalt med ca 2 % vilket motsvarar ungefär 3 mnkr för 2016. Detta balanseras med intäkter för uppbyggnad av integrationsenheten så att resultatet totalt sett är en budget i balans. Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga nya ekonomiska konsekvenser. Barnkonventionskonsekvenser Beslutet avser ett godkännande av årsredovisning för föregående verksamhetsår och medför således inga ny konsekvenser. Mahria Lövkvist Persson Vård- och omsorgschef Harri Luukko nämndsekreterare Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Ekonomikontoret Vård- och omsorgschef Akten NYKVARNS KOMMUN Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 2(2)
Årsredovisning 2016
Innehållsförteckning 1 Kommunens verksamheter...3 1.1 Viktiga händelser...3 2 Målavstämning...4 2.1 MEDBORGARE/KUND...5 2.1.1 Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka...5 2.2 FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN...7 2.2.1 Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar...7 2.2.2 Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar...7 2.3 PROCESS OCH UTVECKLING...8 2.3.1 Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna i Sverige...8 2.3.2 Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige...8 2.4 EKONOMI...8 2.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning...8 3 Verksamhetens utveckling...10 2
1 Kommunens verksamheter 1.1 Viktiga händelser Årets ärenden: 623 stycken varav 342 är handläggning bygglov, strandskydd, tillsyn, förhandsbesked och anmälningspliktiga ärenden. Status på ärenden: 201 beslutade, 103 pågående och 38 saknar status Flera viktiga bygglov har givits. Exempel på detta är - delar av Nykvarns nya centrum - nya företagsetableringar bland annat XL Bygg på Stockholm Syd/Mörby - nya bostäder i Rimsjöhöjden Utökat med antal tjänster för att nå upp till de lagkrav på handläggningstider som finns. Två bygglovhandläggare och en byggnadsinspektör finns nu på plats. Behovsutredning och Tillsynsplan för miljöenhetens arbete med miljö, hälsa och livsmedel har framtagits och fastställts av bygg- och miljönämnden. Ecos 2 - miljöenhetens handläggningssystem har förnyats. 3
2 Målavstämning Kriterier för mätarställning God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Ekonomimål Investeringsmål BRA Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget samtidig som man uppfyller fastställda mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Investeringen följer tidplan och budget. OK Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 2% samtidigt som man uppfyller målen till 90% eller mer. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål inom 90-99%. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på max 2%. Investeringen följer budget men är försenad jämfört med tidplan av orsaker som kommunen inte kan påverka. VARNING Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på mer än 2% samtidigt som man uppfyller målen till mindre än 90%. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål till mindre än 89%. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på mer än 2%. Investeringen avviker negativt från budget med 5-10% eller Investeringen är inte påbörjad av orsaker som kommunen själv kan påverka. Ingen status Målet är inte relevant för enheten/ verksamheten. EFFEKTMÅL BRA OK VARNING INGEN STATUS SUMMA MÅL Medborgare/Kund 6 1 0 0 7 Företrädare för kommunen Process och utveckling 2 0 0 2 4 0 0 0 2 2 Ekonomi 1 1 0 0 2 Totalt 9 2 0 4 15 Måluppfyllelse 60% 13% 0% 27% 100% 4
2.1 MEDBORGARE/KUND Analys Lagkraven inom bygglovsområdet klaras. Bygglovberedningar och ärendegenomgångar i presidiet garanterar en jämn kvalitet på bedömningarna och koppling till övriga ärenden såsom detaljplaner. Däremot har inte effektmålen kunna uppfyllas fullt ut, beroende på en stark ökning av antalet ärenden och höjda politiska målsättningar jämfört med lagkraven. Miljö- och tillsynsärenden liksom frågor kring trafik har utförts inom ramen för effektmålen. Uppmätt tillgänglighet på telefon och på e-posten samt bemötandet av kunder har bibehållits Den samlade bedömningen utifrån det verksamhetstryck som är på avdelningen är att man uppnått ett ok resultat avseende medborgare/kund. 2.1.1 Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka 2.1.1.1 Beslut i tillståndsärenden enligt MB och övriga anmälningsärenden ska normalt fattas inom sex veckor Uppnått Alla anmälningsärenden uppfyller målet. 2.1.1.2 Beslut om anmälan av ny verksamhet ska normalt fattas inom sex veckor Uppnått Alla anmälningsärenden avseende nya verksamheter uppfyller målet. 2.1.1.3 Beslut om registrering av livsmedelslokal ska fattas inom två veckor Uppnått Alla livsmedelsanläggningar har uppfyllt målet. 2.1.1.4 Om bygglovshandlingar behöver kompletteras ska detta begäras inom två veckor från det att ansökan inkommit Delvis uppnått BMN:s effektmål om att begäran om komplettering ska ske inom två veckor klaras 5
normalt av. I normalfallet ligger svarstiden på cirka en vecka. Det kan konstateras att det finns potential till förbättring avseende registreringen av nyinkommande ärenden. Under året har det genomförts personalförändringar avseende registreringen, vilket dels gjort att det finns en uppdämt behov med många nya ärenden dels att ny personal behöver komma in i nya arbetssätt och rutiner. 2.1.1.5 Besked om bygglov ska lämnas inom lagstadgad tid som är tio veckor och 80 % av dessa ska lämnas inom sex veckor från det att kompletta handlingar lämnats in Uppnått För bygglov gäller att beslut ska fattas inom 10 v från dess ansökan är komplett. Detta har klarats avseende samtliga 147 bygglovbeslut, förutom i ett fall. I detta ärende är både presidium och nämnd informerad. Det handlar om ett ärende i en känslig kulturmiljö, varför särskild expertis är inkallad på ärendet. Även det förhöjda politiska målet om att 80% av bygglovbesluten skall klaras inom sex veckor är uppfyllt under år 2016. Det kan konstateras att det finns en förbättring för de sökande av bygglov, ofta är ärendena inte - trots god information på kommunens webbsida - inte kompletta vid inlämnande. Beräkning av tiden för handläggning påbörjas när ärenden är komplett. 2.1.1.6 Om ett ärende inte ska slutbehandlas inom den utlovade tiden ska sökanden meddelas om orsaken till detta Uppnått I den absoluta merparten av ärenden fattas beslut inom den utlovade tiden. I det bygglovärende där tidsaspekten inte uppfyllts har den sökande succesivt informerats. Tiden för handläggning kan ibland av den sökande upplevas som längre än de utlovade handläggningstiderna. Detta beror på att tidtagningen för handläggning påböjas först när ärendet är komplett. Det finns i många fall förbättringar för de sökande att ha kompletta handlingar. 2.1.1.7 Sökande ska få möjlighet att ta del av beslut som fattats i det egna ärendet inom en vecka efter det att beslutet fattas Uppnått Uppfylls. Finns mail-adress till söknade så går meddelande ut till dessa omgående efter beslut annars går brev ut. 6
2.2 FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN 2.2.1 Andelen medarbetare som kompetensutvecklas i sin roll ökar Uppnått Analys Analys: Målet är uppnått. Samtliga medarbetare har en personlig utvecklingsplan, i enlighet med de mallar som finns i Nykvarns kommun. Gemensamma utbildningsinsatser genomförs på avdelningen. En viktig del i kompetensutvecklingen på avdelningen har också varit att fullfölja nyrekrytering av personal, bla i syfte att få tid till kompetensutveckling. Åtgärd: Utvecklingsplanen är ettårig och fastställs i samband med medarbetarsamtalet varje senhöst. Under år 2016 har avdelning samhällsbyggnad genomfört en genmensam kompetensutveckling avseende framtagande av barnkonsekvensanalyser. 2.2.2 Medarbetarnas betyg på ledarskap, utbildning, hälsa och trivsel på arbetsplatsen ökar Analys Analys: Under år 2016 har ingen specifik medarbetarenkät genomförts. I år 2015 års medarbetarenkät framkom mycket höga värden på avdelning samhällsbyggnad avseendemedarbetarnas syn på ledarskap, utbildning, hälsa och inte minst trivsel. Åtgärd: Eftersom ingen specifik medarbetarenkät har genomförts har arbetsmiljöfrågorna hanterats dels på medarbetarsamtal och dels på avdelningen gemensamma arbetsplatsträffar (APT). 2.2.2.1 Antalet medarbetare med en personlig utvecklingsplan ökar Analys: Målet är uppnått. Samtliga medarbetare har en personlig utvecklingsplan, i enlighet med de mallar som finns i Nykvarns kommun. Åtgärd: Utvecklingsplanen är ettårig och fastställs i samband med medarbetarsamtalet varje senhöst. 2.2.2.2 Nämnden ska fortsätta arbetet med att bibehålla eller minska sin låga sjukfrånvaro, på 5 %-nivån Uppnått Nämndens sjukfrånvaro uppgår under 2016 till 3,93 %. 7
2.2.2.3 Adekvat kompetens bland nämndens medarbetare ska öka Riktade utbildningsinsatser har genomförts av nämndens ledamöter. Under år 2015 genomfördes en heldag fokuserat på ökad kunskap i Plan- och Bygglagen. under år 2016 genomfördes en heldag i utbildning i Miljöbalken och Livsmedelslagen. Planeringen är att år 2017 genomföra en heldags utbildning i frågor som rör arkitektur/kulturmiljö. 2.3 PROCESS OCH UTVECKLING 2.3.1 Kommunen ska höra till de 30 mest kostnadseffektiva kommunerna i Sverige Analys Analys: Inget specifikt mått finns kopplat till detta mål. Avdelning samhällsbyggnad genomför insatser i syfte att vidareutveckla sig på ett antal olika sätt. Åtgärd: Följande åtgärder har genomförts på avdelningen: - Bättre intern ordning och reda (Rum, Arkiv, Mappar, Påbörjat framtagande av dokumenthanteringsplan, Ärendesystem Miljö+Livsmedel, Kvalitetsutiner) - Ny effektiv intern mötesstruktur - Bra extern info o kommunikation (Nyttja Info/Dialogplats i bibliotek+ny Webb vid dialoger+utvecklat samarbete Kundcenter) - Lära och utveckla oss via studiebesök. Under år 2016 genomfördes studiebesök hos Knivsta kommun. 2.3.2 Nykvarns kommun rankas bland de 30 bästa kommunerna i Sverige Analys Analys: Inget specifikt mått finns kring detta mål. Åtgärd: Avdelning samhällsbyggnad genomför studiebesök för att hämta inspiration från andra kommuner. År 2014: Gnesta kommun, År 2015: Strängnäs kommun, År 2016: Knivsta kommun, År 2017: Södertälje kommun+astrazeneca 2.4 EKONOMI 2.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Uppnått Analys Utfallet innebär att bygg- och miljönämnden klarar sin samlade budget inom 8
tilldelad ram. Överskottet blev 1221,5 tkr. 2.4.1.1 Bygg- och miljönämndens samtliga enheter ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Delvis uppnått Bygg- och miljönämnden: Utfallet är inom budget och lämnar ett marginellt överskott. Samhällsbyggnadschef: Utfallet är inom budget och lämnar ett större överskott till ett värde på 1 400 tkr. Bygglov: Utfallet är utanför tilldelad budget. Konsultkostnader är till 95 % anledningen till överskridande av budget. Miljöansvar: Utfallet är inom budget och lämnar ett överskott till ett värde på 299 tkr. DRIFTREDOVISNING 2016 A ktuell budget 2016 Utfall per 2016-12-31 N äm nd - enhet B YGG- OC H M ILJ ÖN Ä M N D Int äk t er 2016 Ko s t n 2016 N et t o budget Int äk t er 20161231 Ko s t n 20161231 N et t o ko stnad B udget av v ik els e Bygg-och miljönämnden 0,0 331,7 331,7 0,0 288,8 288,8 42,9 Samhällsbyggnadschef 0,0 8 464,4 8 464,4-95,1 7 138,9 7 043,8 1 420,6 Bygglov -2 471,0 2 152,6-318,4-2 258,7 2 481,6 222,9-541,3 Miljöansvar -660,0 2 357,0 1 697,0-520,4 1 918,1 1 397,7 299,3 Summa B ygg- o ch miljö nämnd -3 131,0 13 305,7 10 174,7-2 874,2 11 827,4 8 953,2 1 221,5 SUM M A VERKSA M HETEN -3 131,0 13 305,7 10 174,7-2 874,2 11 827,4 8 953,2 1 221,5 9
3 Verksamhetens utveckling Utredningar visar att arbetsbelastningen är för hög för våra medarbetare. Bygglov ser över sitt handläggningssystem för att effektivisera handlingstider. Påbörjat utredning på utökningsmöjligheter för bygglovshandläggare och inspektör. Översyn av registratortjänst är åter aktuellt då trycket på handläggning ökar. Påbörjat och kommer fortsätta att hitta en bra gränsdragning mellan samhällsbyggnadsavdelningen och kundcenter Bygglov, har mer insyn i planprocessen som ger en mer rättssäker och effektiv handläggning. Behovsutredning som gjorts under 2016, visar att bygg- och miljönämnden saknar mer än en (1) tjänst på miljö- och hälsoskydd för att uppfylla gällande lagkrav. Rekrytering har genomförts och tjänsten tillsätts under 2017. Arbetssättet har förändrats något när det gäller tillsyn, genom att mer aktiv tillsyn av verksamheterna i Nykvarns kommun. 10
TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-27 Bygg- och Miljönämnden Bengt Andersson Samhällsbyggnadschef Telefon 08 555 010 10 Bengt.andersson@nykvarn.se miljönämnden 2016 BMN/2017:81 Årsrapport bygg- och Förvaltningens förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att godkänna årsrapport 2016 för nämnden samt att överlämna denna årsrapport till kommunstyrelsen och därefter kommunfullmäktige för hantering i kommunens samlade årsredovisning. Sammanfattning av ärendet Årsredovisningen 2016 visar att bygg- och miljönämnden har ett stort antal ärenden, fler än tidigare år. Flertalet kommunfullmäktiges mål uppnås, några anses dock enbart delvis uppnådda pga avsaknad av tydliga mått och mätetal. Det stora ärendeantalet gör samtidigt att nämnden som helhet visar ett budgetöverskott på 1220 tkr. TJÄNSTESKRIVELSE Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-27 Årsrapport 2017-02-27 Ärendet Årsrapporten är en obligatorisk del för alla nämnder i kommunens uppföljningsprocess. Nämndernas budgetuppföljningar utgör bilagor till kommunens årsrapport som presenteras för kommunfullmäktige. Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 1(2)
Ekonomiska konsekvenser Ärendet som sådant får inga ekonomiska konsekvenser. Bengt Andersson Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till Akten Ekonomi TJÄNSTESKRIVELSE Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 2(2)
Årsredovisning 2016 Utbildningsnämnden
Innehållsförteckning 1 Nämndens verksamheter...3 1.1 Viktiga händelser...3 2 Målavstämning...4 2.1 MEDBORGARE/KUND...5 2.1.1 Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka...5 2.2 FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN...6 2.3 PROCESS OCH UTVECKLING...6 2.4 EKONOMI...8 2.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning...8 3 Verksamhetens utveckling...10 4 Ekonomisk redovisning...11 4.1 Genomförda åtgärder för att nå budget...11 2
1 Nämndens verksamheter 1.1 Viktiga händelser Meritvärdena för eleverna som gick ut årskurs 9 vårterminen 2016 har ökat något jämfört med året innan. Enligt SKL:s årliga ranking av bästa skolkommun, så är Nykvarns kommun på en andra (2) plats i landet, våren 2016. Fr.o.m. innevarande läsår görs rankingen redan under hösten. Det betyder att 2016 gjorde SKL två rankingar. I den senaste, hösten 2016, är Nykvarns kommun på en tredje (3) plats i landet. I Stockholms län är Nykvarn bästa skolkommun i båda mätningarna 2016. I januari började kommunens kostchef. Under första halvan av året har det skett ett rektorsbyte på Lillhagaskolan. Förskolans ledningsorganisation har ändrats och idag är det tre förskolechefer och en biträdande förskolechef som leder förskoleverksamheten. Utbildningsavdelningen har utökats med två funktioner. Det har rekryterats en SYV (studie- och yrkesvägledare) till kommunen. Dennes arbetsuppgifter blir bl a att ansvara för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Vidare har utbildningsavdelningen nu en verksamhetsstrateg i organisationen. Dennes uppgifter är bl a att utreda ärenden och bistå i frågor gällande avdelningens verksamhets- och kvalitetsarbete. I början av året fick vi del av kommunens bostadsförsörjningsplan. Planen har på många sätt påverkat utbildningsavdelningens arbete och kommer troligen att göra så under en tid framöver. Bostadsbyggandet behöver matchas med byggande av kommunal service, förskolor och skolor men också planer kring hur vi ska klara att rekrytera för ökade volymer. 3
2 Målavstämning Kriterier för mätarställning God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Ekonomimål Investeringsmål BRA Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget samtidig som man uppfyller fastställda mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål. Investeringen följer tidplan och budget. OK Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på max 2% samtidigt som man uppfyller målen till 90% eller mer. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål inom 90-99%. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på max 2%. Investeringen följer budget men är försenad jämfört med tidplan av orsaker som kommunen inte kan påverka. VARNING Enheten/ verksamheten redovisar ett ekonomiskt utfall enl budget eller en negativ avvikelse på mer än 2% samtidigt som man uppfyller målen till mindre än 90%. Enheten/ verksamheten uppfyller fastställt mål till mindre än 89%. Enheten/ verksamheten redovisar en ekonomisk avvikelse på mer än 2%. Investeringen avviker negativt från budget med 5-10% eller Investeringen är inte påbörjad av orsaker som kommunen själv kan påverka. Ingen status Målet är inte relevant för enheten/ verksamheten. 4
2.1 MEDBORGARE/KUND 2.1.1 Kommuninvånarnas nöjdhet med de kommunala verksamheterna ska öka 2.1.1.1 Samtliga vårdnadshavare upplever att förskolan/skolan är lärande och utvecklande för sina barn Delvis uppnått Bakgrund Att mäta andelen vårdnadshavare som upplever förskolan/skolan som en utvecklande och lärande miljö är ett mått som SKL och många kommuner använt sen många år. Det finns bra jämförelse data. Måttet i sig ger förskolan/skolan en fingervisning om hur andra än skolpersonal uppfattar lärmiljön och är i någon mån ett uttryck för vårdnadshavare förtroende för att skolan klarar sitt uppdrag. Analys Totalt sätt i kommunen upplever (86%) av vårdnadshavare att förskolan/skolan är stimulerande för lärande och utveckling. Andelen är något större bland vårdnadshavare till de yngre barnen/eleverna. Det sammanlagda indexet på detta mått ligger lika med riket. Åtgärd Att synliggöra kopplingen mellan utmanande och stimulerande undervisning och elevernas kunskapsutveckling. Reflektera och diskutera detta inom och mellan skolenheter, som en aktivitet i det gemensamma utvecklingsarbetet, samt synliggöra de formativa processerna för barn/elever och vårdnadshavare. Antal ärenden av kränkande behandling Redovisning av ärenden som ligger under handlingsplan "Plan mot diskriminering och kränkande behandling". Dessa ärenden redovisas till nämnden två gånger per år. Alla redovisade ärenden har åtgärdats och varit föremål för skolans interna arbete med att motverka kränkningar och diskriminering. Enhet Antal anmälningar Lillhagaskolan 0 Björkestaskolan 2 Turingeskolan 4 Förskolan 0 Totalt i kommunen 6 5
2.2 FÖRETRÄDARE FÖR KOMMUNEN 2.2.1.1 Nämnden ska fortsätta med arbetet med att bibehålla eller minska sin låga sjukfrånvaro, på 5%-nivån Ej uppnått Analys Sjukfrånvaron för 2016 är 9,2% varav 54,1 % är långtidsskrivningar. Huvudelen av långtidssjukskrivningarna är allvarliga sjukdomar och kroniska sjukdomar. Sjukfrånvaron exklusive långtidssjukskrivningar är 4,2%. Åtgärder Enheter med kortidssjukfrånvaro överstigande 5% får uppdrag att göra en fördjupad analys och upprätta en handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron. 2.3 PROCESS OCH UTVECKLING Delvis uppnått 2.3.1.1 Alla elever kan läsa i årskurs 1 Delvis uppnått Analys 98% av eleverna kan läsa efter åk 1. Övertid har andelen elever som kan läsa efter åk 1 legat stabilt mellan 97-100%. Läskunnigheten bedöms med utgångspunkt av Ingvar Lundbergs metod " God läsutveckling". En del elever är läskunniga redan som fem- och sexåringar, andra som sju- och åttaåringar. Vår målbild om att alla barn är läskunniga i årskurs 1 gör att Nykvarns grundskolor arbetar strukturerat med att utveckla elevernas språk redan från förskoleklass. Åtgärd Med vårt nya kvalitetsledningssystem STRATSYS tydliggörs både målbild och uppföljning av alla skolresultat, inkluderat läskunnigheten i åk 1. Detta skapar bättre förutsättningar för både förskolors och grundskolors arbete mot målet. Rektorer/fskchefer och pedagoger får verktyg för att synliggöra framgångrika lässtrategier och sprida den kunskapen inom organisationen. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Andel elever som kan läsa i årskurs 1 98 % 97,93 % 100 % 6
2.3.1.2 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 ligger minst 10 poäng över riksgenomsnittet Uppnått Bakgrund Målet är att det genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 ligger minst 10p över riket. Analys Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ligger mer än 10 p över motsvarande värde för riket. Meritvärdena har under de senaste läsåren stadigt ökat och samtidigt legat mer än 10 p över riket. Måluppfyllelsen är hög bland Nykvarns elever. Utmaningen framöver är att skapa möjlighet för fler elever att nå de högre kvalitetsnivåerna (betygen C och uppåt) i ett led att öka den totala kunskapsnivån och därmed meritvärdena. Åtgärd Med implementeringen, (klart under våren 2017), av det systematiska kvalitetsarbetet i STRATSYS, får vi ett gemensamt kvalitetsverktyg för alla förskolor och skolor. Där vi både på en övergripande och enhetsnivå får bättre möjligheter att kartlägga och analysera hur vi ligger till i förhållande till nationella och kommunala målen. Det ger oss ett gediget underlag för att fatta beslut om åtgärder och aktiviteter som leder till utveckling och förbättring. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Det genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 (17 ämnen) 227,7 242,2 222 2.3.1.3 Alla elever når kunskapsmålen i samtliga ämnen. I årskurser där betyg ges ska eleverna nå lägst betyg E i alla ämnen Uppnått Bakgrund I de nationella styrdokumenten anges att alla elever ska ges möjligheten att nå målen och utvecklas så långt det är möjligt. Analys Måluppfyllelsen är mycket hög bland Nykvarns elever (årskurs 9). Vilket medför att en stor andel elever får fullständiga betyg, (ca 95% för 2016), och gymnasiebehörighet. När det gäller måluppfyllelse var Nykvarn andra (2) bästa skolkommun i landet 2015 (Täby (1). Samtidigt som meritvärdet ligger högre än riket, så är meritvärdet i sig endast på 22 plats i jämförelse med riket, (2015), varav 8 st Stockholms kommuner som har bättre meritvärde än Nykvarn. Utmaningen är att utveckla undervisningen så att fler elever ges möjlighet att nå de högre kvalitetsnivåerna, för att öka den samlade kunskapsnivå och i förlängningen meritvärdena. 7
Åtgärd Med implementeringen, (klart under våren 2017), av det systematiska kvalitetsarbetet i STRATSYS, får vi ett gemensamt verktyg för alla förskolor och skolor där vi både på en övergripande och enhetsnivå för bättre möjligheter att kartlägga och analysera hur vi ligger till i förhållande till nationella och kommunala mål, för att fatta beslut om åtgärder och aktiviteter som leder till utveckling och förbättring. Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Andel elever som når kunskapsmålen i samtliga ämnen. 92,86 % 91,24 % 100 % 2.4 EKONOMI 2.4.1 Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Uppnått Analys UN resultat för 2016 är ett överskott på 3 499tkr. Överskottet beror till största delen på grundskolornas resultat (+ 4309tkr). Grundskolorna har haft svårigheter att rekrytera lärare och annan behörig skolpersonal. I vissa fall har skolorna fått anställa obehöriga och i vissa fall inte kunna anställa alls. De ekonomiska prognoserna, mars och delår, har inte varit tillräckligt precisa för att ge rektorer och förskolechefer information om möjligheter till att anställa eller investera. Åtgärd Starta rekryteringsprocesserna tidigare Utveckla och förbättra de ekonomiska prognoserna att bli mer precisa. 2.4.1.1 Nämndens samtliga enheter klarar sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Delvis uppnått Analys Grundskolan Grundskolan går med överskott, (4309tkr). Grundskolornas överskott beror till stor del på svårigheterna att rekrytera behöriga medarbetare Förskolan Förskoleverksamheten visar underskott, (-493tkr). 8
Förskolans underskott beror både på tapp på intäktssidan och samtidigt en viss kostnadsökning för personal. Utbildningsavdelningen Utb.avd. har ett underskott, (-847tkr). Utbildningsavdelnings underskott beror bl.a på ökade kostnader för externplaceringar, vilka är svåra att budgetera för. Kosteneheten Kostenheten har ett överskott, (541tkr). Överskottet beror till stor del att kostnaderna för samordnade varutranporter blivit betydligt lägre än budgeterat. Kulturskolan Avvikelsen mot budget är marginell (- 52tkr) Åtgärd Utveckla och förbättra budget och uppföljnings processerna Införa månadsuppföljning för samtliga enheterna. 9
3 Verksamhetens utveckling Bakgrund Skolresultaten i Nykvarn har de senaste åren legat på en stabil hög nivå. I SKL:s årliga ranking har kommunen de senaste fyra läsåren funnits med bland de 10 bästa skolkommunerna. I den senaste rankingen hösten 2016 på en tredje plats i riket och etta i Stockholms län. Grunden till de goda resultaten ligger i att kommunens skolor har haft en mycket hög måluppfyllelse, vilket avspeglat sig på en hög andel elever som nått minst betyget E i alla ämnen och i princip alla elever har blivit behöriga till gymnasieskolans nationella program. Jämför man meritvärdet och en rad andra mått med riket, placerar sig kommunen utanför 20 bästa listan. Kommunens skolor har en mycket god förmåga att få elever att nå målen, men inte att få eleverna att nå längre (de högre betygsstegen) i jämförelse med riket. Utveckling Mål Vi ska: Strategier Risker bibehålla den höga måluppfyllelsen samtidigt få fler elever att nå de högre betygsstegen d.v.s.fler lär sig mer. Kvalitetsarbetet skärps Tydligare och gemensamma mål och indikatorer i vårt kvalitetarbete som följs upp STRATSYS. Kvalitetsarbetet utvecklas även på individnivå (lärare/gruppnivå) och kopplas mer konkret till utvecklingsplaner och lönekriterier. Läraren blir medveten om sambandet mellan resultaten/kunskapsutvecklingen och den egna undervisningen. Bibehålla och utveckla våra medarbetare och förbättra förmågan att rekrytera legitimerad pedagogisk personal. Svårigheter att rekrytera behörig personal till våra skolor och förskolor Den starka tillväxten och inflyttningen kan på kort sikt leda till större klasser och brist på förskoleplatser. Politiska beslut inom gymnasieskolan kan leda kostnadsökningar kommunen inte har inflytande över. 10
4 Ekonomisk redovisning UTBILDNINGSNÄMDEN 2016 Ansvar Helår intäkter Helår kostnader Helår netto Årsbudget netto Avvikelse 31 Kulturskolan 541 4 097 3 555 3 503 52 39 Kostchef 16 634 17 493 859 1 400 541 40 Utbildningsnämnd 0 275 275 316 41 41 Utbildningsavdelningen 21 755 281 409 259 654 258 807 847 43 Tallbacken/Gammeltorp fsk 18 181 18 547 367 0 367 44 Winklerska/Lillhaga fsk 19 692 19 672 20 0 20 45 Sandtorp/Skogsbacken fsk 18 124 17 939 185 0 185 46 Taxinge /Hökmossen fsk 21 993 22 324 331 0 331 47 Björkesta rektorsomr 47 180 44 917 2 263 0 2 263 48 Turinge rektorsomr 46 861 45 341 1 520 0 1 520 49 Lillhaga rektorsomr 55 486 54 960 526 0 526 Summa 266 447 526 974 260 527 264 026 3 499 4.1 Genomförda åtgärder för att nå budget Prognoserna under 2016, mars och augusti, har pekat på ett utfall i paritet med budget. Det har under 2016 inte funnits behov av åtgärder för att nå budget, förutom löpande uppföljning av intäkter och kostnader samt att prioritera enheternas resurser för bästa möjliga kvalitet. Då resultat visar ett överskott nära 4000tkr (1,5%) behöver budget och prognosarbetet utvecklas så de blir mer precisa för att resurserna kommer barns och elevers lärande och utveckling till godo. 11
Bokslut 2016
Ursprungligt beslutat resultat i resultaträkningen 10 200 tkr Beslutade förändringar som påverkat resultatbudgeten Volymkompensation UN -3 879 tkr Skötsel, gator o vägar -2 600 tkr KS Oförutsedda behov -3 272 tkr Kansliavdelningen, risk och säkerhet - 495 tkr VON Hemtjänst KF 53-2 000 tkr VON IFO KF 54-2 300 tkr Ökade skatteintäkter +9 925 tkr =========================================== Justerat resultat i resultaträkningen 5 579 tkr
Årets investeringar 164 518 tkr Realisationsvinster 12 804 tkr Finansnetto 6 452 tkr
Specifikation budgetavvikelser (prognos vid delår) KF och övriga nämnder + 85 tkr (aug +500 ) Kommunstyrelsens verksamheter Utbildningsnämndens verksamheter Vård- o omsorgsnämndens verksamheter Bygg- och miljönämndens verksamheter + 12 400 tkr (aug +9 490 tkr) + 3 499 tkr (aug + 600 tkr) + 33 tkr (aug 1 000tkr) + 1 222 tkr (aug + 500 tkr) Nu + 17 239 Aug + 9 597 Förändring + 7 642
Avstämning finansiella mål per 2016-12-31 Årets resultat minst 2 % av skatter o statsbidrag Uppnås målet: Ja ( 5,36%) Nettokostnadernas andel högst 98 % av skatter o bidrag o finansnettot Uppnås målet: Ja (94,3 %) Skattefinansieringsgraden av investeringarna minst 80 (41) % Uppnås målet: Ja (43 %) Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom tilldelad ram eller ersättning Uppnås målet: Ja (alla åtta klarar målet)
Befolkningsförändringar 2016 12 31 Summa befolkning 10 424 +232 Budgeterat värde 10 161 +173 Diff: +263 2015 12 31 Summa befolkning 10 192 +377 Budgeterat värde 9 988 +269 Diff: +204
2015 2016
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november 2016 Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport 2016
Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och bokslut...4 2.1. Bakgrund...4 3. Granskning av delårsrapportens förvaltningsberättelse...4 3.1. Bedömningar kring god ekonomisk hushållning...4 3.2. Sammanfattande bedömning...5 4. Granskning av resultat och ställning vid delåret 2016...5 4.1. Inledning...5 4.2. Anvisningar...6 4.3. Allmänt om kvaliteten på bokslutet...6 4.4. Kort om resultatet...6 4.5. Exploateringar och investeringar...7 4.6. Mark, byggnader, tekniska anläggningar...7 2 (7)
1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Nykvarns kommun har vi översiktligt granskat delårsrapport per 31 augusti 2016. Delårsrapporten avser det delårsbokslut som Nykvarns kommun är skyldiga att upprätta enligt Lag om kommunal redovisning. Enligt kommunallagens 9 kap 9 ställs krav på revisorerna att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Bedömningen ska avse såväl verksamhetsmålen som de finansiella målen. Det sammantagna utfallet av dessa mål utgör grunden för bedömning av om det föreligger God ekonomisk hushållning eller ej. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsrapporten. Granskningen har också inriktats på uppföljning av att regler i lagen om kommunal redovisning och kommunallagen, samt rekommendationer från rådet för kommunal redovisning (RKR) har följts. Baserat på den översiktliga granskningen av 2016 års delårsrapport gör vi följande bedömningar: Målindikatorer behöver utvecklas så att en mer kontinuerlig måluppföljning möjliggörs. En betydande del av kommunens mål utvärderas inte i delårsrapporten. Styreffekten av detta kan således ifrågasättas. God ekonomisk hushållning utvärderas inte på ett tydligt sätt i delårsrapporten. Delårsrapporten bedöms övergripande ge en rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning per 31 augusti 2016, i allt väsentligt. Kommunen prognostiserar ett resultat om 23 mnkr samt ett balanskravsresultat om 8 mnkr för helåret 2016. Inga nämnder prognostiserar betydande negativa underskott inför årsbokslutet 2016. Ett underskott prognostiseras dock av vård- och omsorgsnämnden. Bokslutsdokumentationen bedöms hålla en tillfredsställande kvalitet. 3 (7)
2. Granskning av delårsrapport och bokslut 2.1. Bakgrund På uppdrag av revisorerna i Nykvarns kommun har EY genomfört en översiktlig granskning av delårsbokslutet per 31 augusti 2016. Delårsbokslutet avser det delårsbokslut som Nykvarns Kommun är skyldig att upprätta enligt Kommunallagen och Lag om kommunal redovisning. Förutom granskning av upprättad bokslutsdokumentation har ett antal intervjuer genomförts med berörd personal som upprättat delårsbokslutet. Intervjuerna har utförts i syfte att erhålla kommunens analyser av resultatutfall, avvikelser mot budget och årsprognoser. Granskningen har också inriktats på uppföljning av att regler i Lag om kommunal redovisning och kommunallagen, samt rekommendationer från rådet för kommunal redovisning, har följts. Enligt kommunallagens 9 kap 9 ställs krav på revisorerna att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsrapporten. 3. Granskning av delårsrapportens förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen i kommunens delårsrapport inleds med avsnitt som övergripande redogör för koncernstruktur samt utveckling och framtid. Sedan följer en avstämning och analys av de mål som fullmäktige har beslutat. Analysen sker ur ett antal olika perspektiv där god ekonomisk hushållning kommenteras i ett eget avsnitt. Därefter redovisas periodens verksamhet ur ett medborgare/kundperspektiv, personalperspektiv samt ur ett process och utvecklingsperspektiv. Målavstämningen avslutas med analys och genomgång av kommunens ekonomi. Viktiga händelser under året per nämnd presenteras. Även verksamheten i dotterbolag samt delägda verksamheter kommenteras på en övergripande nivå. Av den särskilda personalredovisningen framgår att sjukfrånvaron är hög, likt 2015, vilket följer trenden i övriga kommuner i södertörnsregionen. I ett särskilt avsnitt, risk och kontroll analyseras vilka ekonomiska effekter och konsekvenser olika förändringar i samhällsekonomin får på kommunens ekonomi. Detta kan exempelvis gälla demografiska förändringar samt förändringar i skatteprognoser etc. De avslutande delarna i delårsrapporten omfattar drifts- och investeringsredovisningar, resultat- och balansräkningar och övriga ekonomiska rapporter. Det noteras att delårsrapporten även omfattar en sammanställd redovisning (koncernredovisning) vilket är i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. 3.1. Bedömningar kring god ekonomisk hushållning Bedömningen av huruvida god ekonomisk hushållning uppnås i Nykvarns kommun baseras på en samlad bedömning av hur väl de finansiella målen respektive verksamhetsmålen uppnås. Enligt av fullmäktige beslutad budget för år 2016 är god ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun en ekonomi i balans samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. De fyra strategiska ekonomiska mål som ligger till grund för god ekonomisk hushållning utgörs fortsatt av: 4 (7)
Årets resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatter och stadsbidrag Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag ska vara högst 98 procent Skattefinansieringsgraden ska uppgå till 80 procent Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom fullmäktiges beslutade nettokostnadsram Kommunstyrelsens bedömning i delårsrapporten är att flera av de ekonomiska mål som delvis underbygger god ekonomisk hushållning inte har uppnåtts vid delårsbokslutet. Det lagstadgade balanskravet förväntas dock att klaras. Det bör i sammanhanget noteras att endast hälften av kommunens mål utvärderas i samband med upprättandet av delårsbokslutet varför styreffekten fortsatt är begränsad. 3.2. Sammanfattande bedömning Uppställning och struktur i delårsrapporten bedöms överlag vara tydlig och ger en tillräcklig bild av kommunens olika verksamheter under perioden. Av kommunens delårsrapport framkommer en betydande del av effektmålen inte utvärderas i samband med delårsbokslutet. Ur ett styrningsperspektiv utgör detta ett problem då möjliga åtgärder för att förbättra en svag måluppfyllelse riskerar att inte kunna sättas in i tid. Revisionens uppfattning är att kommunen bör överväga att utarbeta målindikatorer som på ett rimligt och kostnadseffektivt sätt går att utvärdera även i samband med upprättandet av delårsbokslutet. Rekommendationer: Kommunen bör överväga att utarbeta målindikatorer som möjliggör en utvärdering av fler mål i samband med upprättande av periodbokslut. Detta för att möjliggöra att tydliga och ändamålsenliga åtgärder sätts in i tid vid bristande måluppfyllnad. 4. Granskning av resultat och ställning vid delåret 2016 4.1. Inledning Granskningen av bokslutets räkenskaper har skett enligt god sed. Granskningen har varit av karaktären översiktlig granskning och har bl a omfattat: Analytisk granskning av utfall mot budget och föregående år för kommunen som helhet och per nämnd för resultatet samt för kommunen vad gäller balansräkningen. Kontroll av avstämningar för samtliga väsentliga konton. Substansgranskning av avtal och underlag för väsentliga transaktioner. Genomläsning av samtliga nämnders delårsbokslut med bilagor. Diskussion med redovisningschef och ekonomer vad gäller redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar. Diskussion med kommunledningen vad gäller väsentliga bedömningsposter. Genomläsning av protokoll och andra underlag av relevans. 5 (7)
4.2. Anvisningar Kommunens interna anvisningar i delårsbokslutet bedöms vara tillräckliga och har följts av förvaltningarna. Bl.a. framgår att samma redovisningsprinciper gäller som i årsbokslutet och att kostnader och intäkter skall periodiseras. En tydlig stringens finns i anvisningarna kopplat till bl.a. uppföljning av mål och uppdrag, samt beskrivning av effektiviseringar och åtgärder. 4.3. Allmänt om kvaliteten på bokslutet Bokslutet är dokumenterat på ett tillräckligt sätt. Lag om Kommunal redovisning och rekommendationer från rådet för kommunal redovisning bedöms i allt väsentligt efterlevas. 4.4. Kort om resultatet Resultaträkning per 2016-08-31 med jämförelse med prognos, budget helår samt samma period 2015 (mnkr) Utfall aug 2016 Prognos helår Budget helår Avvikelse prognos Utfall aug 2015 Verksamhetens intäkter 81,9 122,9 79,1 43,8 59,5 Verksamhetens kostnader -372,4-593,9-545,2-48,7-344,6 Avskrivningar -18,8-28,3-33,3 5-20 Verksamhetens nettokostnad -309,3-499,3-499,4 0,1-305,1 Skatteintäkter 303,2 455,7 465,2-9,5 292,9 Generella statsbidrag och utjämning 40,6 60,5 43,6 16,9 28,2 Finansiella intäkter 15,6 18,1 15,8 2,3 30,6 Finansiella kostnader -8-12 -15 3-12,8 Årets resultat 42,2 23 10,2 12,8 33,8 Nykvarns kommun redovisar ett delårsresultat om 42,2 mnkr jämfört med 33,8 mnkr föregående år. I årets resultat ingår realisationsvinster om 10,9 mnkr, vilket avser vinst vid avyttring av mark och tomter. Avyttringarna avser fastighetsförsäljningar i exploateringsområdet Mörby. Under perioden har skatteintäkterna ökat med 10,3 mnkr vilket förklaras av fler invånare och att utfallet av utjämningssystemet varit positivt. Verksamhetens nettokostnad har samtidigt ökat med 4,2 mnkr jämfört med föregående år. De minskade finansiella intäkterna beror på att kommunen föregående år erhöll realisationsvinster vid avyttring av kortfristiga placeringar om 14,7 mnkr. De något minskade finansiella kostnader beror på lägre räntekostnader. Resultatet efter balanskravsjusteringar uppgår till 31,3 mnkr i jämförelse med 13,7 mnkr föregående år. Det prognostiserade resultatet för helåret 2016 visar på ett överskott om 23 mnkr, varav realisationsvinster uppgår till 15 mnkr. Detta motsvarar 8 mnkr i resultat enligt balanskravet, i jämförelse med ett budgeterat överskott om 10,2 mnkr. Skillnaden beror på lägre kostnader och ökade intäkter. Kommunen ligger efter med investeringar vilket medfört positiv avvikelse rörande avskrivningar. Jämförelsen mellan budget och prognos visar på en total positiv budgetavvikelse om 12,8 mnkr, inklusive 15 mnkr i realisationsvinster. De nämnder som redovisar positiva budgetavvikelser är kommunstyrelsen, bygg- och miljönämnden och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsens positiva avvikelse med 9,5 mnkr hänförs till posten mark och exploatering, vilken ökat med 11 mnkr för vinster vid avyttring 6 (7)
av tomter och mark. Bygg- och miljönämndens positiva avvikelse med 0,5 mnkr avser ökade intäkter då fler miljöinspektioner utförts och utbildningsnämndens positiva budgetavvikelse avser lägre kostnader än vad man budgeterat för. Vård-och omsorgsnämnden redovisar en negativ avvikelse om ca 1 mnkr. Avvikelsen är hänförlig till ökade kostnader då kommunen behövt ta in konsulter till följd av personalbrist. Pågående utredningar rörande vissa balansposter I den övergripande granskningen framkom att kommunen har differenser mellan HR-system och huvudbok. Felet har uppstått efter justeringar i programmet och väntas utredas i november. Differenser kommer följas upp i samband med granskning av årsbokslutet. Kort om likviditeten Kommunen redovisar ett negativt kassaflöde om -81 mnkr i år jämfört med 96,2 mnkr i föregående års delårsbokslut. Kassaflödet från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten är sammantaget -82,5 mnkr. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgår sammantaget till 1,5 mnkr. Fördjupad analys av kommunens kassaflöden sker i samband med granskningen av årsbokslutet. 4.5. Exploateringar och investeringar Exploateringsredovisningen visar en vinst om 11,7 mnkr. Inkomster och utgifter nettoredovisas i balansräkningen. Årets nettoresultat är främst hänförliga till tomtförsäljningar i Brokvarn och Mörby etapp 3-4. I samband med granskningen av årsbokslut 2016 kommer en fördjupad granskning ske med avseende på exploateringsresultatet. 4.6. Mark, byggnader, tekniska anläggningar Posten har ökat med 92 mnkr från 2015. Investeringar under året består bland annat av fastighetsinköp om 18,5 mnkr. Pågående nybyggnationer har ökat med 81 mnkr från 2015 där förändring är hänförlig främst till två större projekt, Skola Furuborg samt Sundsvik/Sundsör. Samtliga projekt och investeringar har till stor del bidragit till att kassa och bank minskat med 83 mnkr jämfört med föregående år. Stockholm den 7 november 2016 Johan Perols Certifierad kommunal revisor Johanna Eklöf Auktoriserad revisor 7 (7)
Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars/april 2017 Nykvarns kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016
Innehåll 1. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer...2 2. Granskning av årsredovisning och bokslut...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte...2 2.3. Omfattning...3 3. Årsredovisningens förvaltningsberättelse...3 4. Granskning av årsbokslutet...7 4.1. Inledning...7 4.2. Allmänt om kvaliteten på bokslutet...8 4.3. Resultaträkningen...8 4.4. Balansräkningen...9 4.5. Kassaflödesanalys...10 4.6. Sammanställd årsredovisning...10 4.7. Sammanfattande rekommendationer:...11 1
1. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer Vi har granskat Nykvarns kommuns årsbokslut och årsredovisning samt den sammanställda redovisningen för 2016. De väsentligaste slutsatserna i granskningen sammanfattas enligt följande: Årsredovisningen bedöms, i allt väsentligt, ge en rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning för 2016. Inga väsentliga avvikelser har noterats vad gäller granskningen av kommunens resultat- och balansräkning. Kommunen uppfyller det lagstadgade balanskravet med ett balanskravsresultat om 24,6 mkr (föregående år 3,7 mkr). Revisionens uppfattning är fortsatt att det inte är tillfredsställande att vissa mål inte går att utvärdera på ett tydligt sätt i samband med årsbokslut. Kommunen bör överväga att budgetera investeringar på ett mer realistiskt sätt. Avvikelserna under senare år har varit betydande. Kommunen har fortsatt en förhållandevis god soliditet. Samtliga nämnder redovisar överskott år 2016. Det är positivt att ingen nämnd redovisar underskott. En tydligare och mer sammanhållen redovisning av god ekonomisk hushållning är önskvärd. Det bedöms vara oroande att sjukfrånvaron bland personalen fortsatt att öka under år 2016. Det är väsentligt att avtal mellan kommunen och dess bolag, framför allt rörande förvaltningsuppdrag, fastställs inför varje verksamhetsperiod. 2. Granskning av årsredovisning och bokslut 2.1. Bakgrund På uppdrag av revisorerna i Nykvarns kommun har EY genomfört en granskning av bokslutet och årsredovisningen för 2016. Rapporten innehåller iakttagelser från bokslutsgranskningen med avseende på väsentliga poster, och för övriga poster endast om det ansetts nödvändigt mot bakgrund av gjorda noteringar i samband med granskningsarbetet. 2.2. Syfte Granskningens syfte är att pröva om årsredovisningen är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) samt att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning 2016. Vidare att beskrivningen av verksamhetens resultat och måluppfyllelse är tillfyllest. Granskningen omfattar också den sammanställda redovisningen för Nykvarns kommun. Med rättvisande avses: 2
att tillgångar och skulder existerar och avser kommunen, att tillgångar och skulder värderats och klassificerats korrekt, att kommunens samtliga tillgångar och skulder medtagits, att intäkter och kostnader i allt väsentligt periodiserats korrekt, d v s avser verksamhetsåret. att god redovisningssed i övrigt uppfylls, bl a vad gäller krav på information i förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar (noter) Vidare är syftet att granska om en tillfredsställande redovisning ges utifrån kommunallagens krav på att mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. 2.3. Omfattning Granskningen av årsredovisningen har inriktats mot väsentliga poster och avvikelser samt omfattar även bedömning av kommunens ekonomiska ställning och utveckling. Vi har även granskat att ny lagstiftning och nya redovisningsprinciper beaktats. Granskningen omfattar såväl analytisk granskning som substansgranskning av verifierande underlag. Granskningen har utförts i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag, god revisionssed för kommuner, samt kommunens regler och anvisningar avseende upprättande av bokslut. Alla belopp är angivna i miljoner kronor (mkr) om inte annat anges. I förekommande fall anges motsvarande siffra för 2015, vilken då redovisas inom parantes. 3. Årsredovisningens förvaltningsberättelse Av kommunallagen framgår ett tydligt fokus på begreppet god ekonomisk hushållning (proposition 2003/04:105) och på behovet av en långsiktighet i den ekonomiska- och verksamhetsmässiga planeringen. Kommunallagen ställer krav på att budget skall vara i balans och att budget och flerårsplan skall innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen skall följas upp kontinuerligt och det är kommunstyrelsens ansvar att i delårsrapporten och årsredovisningen utvärdera måluppfyllelsen. Enligt bestämmelserna i kommunallagen skall revisorerna bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Ett viktigt underlag för revisorerna är kommunstyrelsens egna analyser i årsredovisningen. Revisorernas bedömning baseras på en genomgång av styrelsens redovisning och analys i årsredovisningen samt en mer översiktlig granskning av verifierande underlag. Vår granskning omfattar förvaltningsberättelsens olika delar och i följande avsnitt lämnar vi kommentarer till några av delarna. Utveckling och framtid Förvaltningsberättelsens inledande avsnitt omfattar en analyser rörande omvärlden för kommunen och kommunsektorn, befolkningsutvecklingen, näringsliv, arbets- och bostadsmarknaden. Avsnitten ger god information av den miljö inom vilken Nykvarns kommun verkar. 3
Kommunens verksamheter Efterföljande avsnitt redogör för kommunens olika verksamhetsområden med budget och utfall för respektive nämnd. Viktiga händelser för respektive nämnd presenteras. Även kommunfullmäktiges arbete beskrivs, bland annat när det gäller olika beredningsgrupper samt sammanträden etc. Kommunens bolag och delägda verksamheter beskrivs särskilt. Målavstämning Förvaltningsberättelsens avsnitt som beskriver och analyserar måluppföljningen utgör en betydande del av förvaltningsberättelsen. En inledande tabell redovisar utfallet för samtliga 62 effektmål som gällde för kommunens nämnder 2016. I grafer presenteras kommunens utfall inom ramen för det kvalitetsredovisningsprojekt som SKL (Sveriges kommuner och landsting) bedriver. Flera av de kvalitetsindikatorer som presenteras ligger till grund för kommunens egen utvärdering av mål. I följande tabeller redovisas kommunens uppföljning av de 62 effektmålen (66 effektmål föregående år) som gällt för verksamheterna under 2016. Även tabell för 2015 bifogas för jämförelse. Det kan noteras att antalet bedömningsutfall har minskat något i jämförelse med föregående år. Tabell: Uppföljning av nämndernas mål 2016 4
Tabell: Uppföljning av nämndernas mål 2015: Vid en jämförelse mellan år 2016 och 2015 avseende kommunens måluppfyllelse framgår att andelen mål där uppfyllelsen bedöms med varning har minskat vilket är positivt. Andelen effektmål där ingen status har kunnat presenteras har dock ökat. Andelen effektmål med bedömning bra eller ok ligger i nivå med föregående år. Den sammanvägda måluppfyllelsen bedöm vara i paritet med föregående år. Kommunens sätt att redovisa och utvärdera sin måluppfyllning bedöms vara överskådlig och tillräcklig. Fördjupande analyser presenteras när det gäller de ekonomiska perspektiven. Det är fortsatt revisionens uppfattning att det inte är tillfredsställande att kommunen har mål som inte har en tydlig status i årsredovisningen. Rekommendationer: Det är viktigt att samtliga mål kan mätas och följas upp. God ekonomisk hushållning Kommunens bedömning av huruvida god ekonomisk hushållning föreligger baseras dels på en bedömning av hur väl de finansiella målen uppnås och dels på bedömning av nämndernas bedrivna verksamheter. Enligt av fullmäktige beslutad budget för år 2016 är god ekonomisk hushållning i Nykvarns kommun en ekonomi i balans samtidigt som verksamheterna visar en god måluppfyllelse. En ekonomi i balans definieras i budget som att: Årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag. Nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inklusive finansnettot ska vara högst 98 %. Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara minst 41 % (80 %). Samtliga nämnder ska klara sin ekonomi inom kommunfullmäktige beslutade nettokostnadsram. Det är fortsatt vår bedömning att kommunens egen bedömning rörande målet om god ekonomisk hushållning ytterligare kan förtydligas inför kommande år. En sammanvägd bedömning, där även verksamhetsmässiga faktorer vägs in är önskvärd. Det är positivt att förvaltningsberättelsen omfattar en känslighetsanalys med redovisning av effekter om vissa händelser inträffar, exempelvis gällande räntor, ökat antal innevånare etc. 5