Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Relevanta dokument
Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Laboration 6. Ordinära differentialekvationer och glesa system

f(x + h) f(x) h f(x) f(x h) h

Laboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning

LABORATION cos (3x 2 ) dx I =

Laboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

LABORATION 2. Trapetsregeln, MATLAB-funktioner, ekvationer, numerisk derivering

2D1212 NumProg för P1, VT2006 PROJEKTUPPGIFT

Laboration 2 Ordinära differentialekvationer

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Differentialekvationer. Repetition av FN5 (GNM kap 6.

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

Ordinära differentialekvationer,

Ordinära differentialekvationer,

Uppgift 1 R-S. Uppgift 2 R-M. Namn:...

Tentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar

Laboration 3. Ergodicitet, symplektiska scheman och Monte Carlo-integration

LAB 3. INTERPOLATION. 1 Inledning. 2 Interpolation med polynom. 3 Splineinterpolation. 1.1 Innehåll. 3.1 Problembeskrivning

Sammanfattning (Nummedelen)

Matlab övningsuppgifter

Teorifrågor. 6. Beräkna konditionstalet för en diagonalmatris med diagonalelementen 2/k, k = 1,2,...,20.

Laboration 1, M0039M, VT16

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 9, Numme-delen. Stabilitet vid numerisk behandling av diffekvationer Linjära och icke-linjära ekvationssystem

Del I: Lösningsförslag till Numerisk analys,

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Omtentamen i DV & TDV

Numeriska metoder för ODE: Teori

TMA226 datorlaboration

R LÖSNINGG. Låt. (ekv1) av ordning. x),... satisfierar (ekv1) C2,..., Det kan. Ekvationen y (x) har vi. för C =4 I grafen. 3x.

Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Runge-Kuttas metoder. Repetition av FN6 (GNM kap 6.

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

LABORATION 1. Introduktion

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

Numeriska metoder för ODE: Teori

KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup

2D1212 NumProg för BD2, Bio2 & K2 Laboration 7 PROJEKTUPPGIFT - HT2005

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

2D1250 Tillämpade numeriska metoder II

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

SF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4. Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration. Enkel Tredimensionell Design

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 3 Numerisk lösning av differentialekvationer

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

Lösningsanvisningar till vissa av de icke obligatoriska workout-uppgifterna i Beräkningsvetenskap II

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

Parametriserade kurvor

Inlämningsuppgift 4 NUM131

Lennart Edsberg Nada,KTH Mars 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 02/03. Laboration 3 4. Elmotor med resonant dämpare

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Lösningsförslag till tentamensskrivningen i Numerisk analys

FMNF15 HT18: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum

Lösningsanvisningar till de icke obligatoriska workoutuppgifterna

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Kurs DN1215, Laboration 3 (Del 1): Randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer

Tentamen del 1 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

Numeriska metoder för ODE: Teori

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Bedömningskriterier till tentamen Torsdagen den 4 juni 2015

0.31 = f(x 2 ) = b 1 + b 2 (x 3 x 1 ) + b 3 (x 3 x 1 )(x 3 x 2 ) = ( ) + b 3 ( )(

DN1212+DN1214+DN1215+DN1240+DN1241+DN1243 mfl Tentamen i Grundkurs i numeriska metoder Del 2 (av 2) Lördag , kl 9-12

Laboration 2 M0039M, VT2016

Andra EP-laborationen

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 2

Ordinära differentialekvationer

MMA127 Differential och integralkalkyl II

SF1664 Tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder Lösningsförslag till tentamen DEL A

DN1212 för M: Projektrapport. Krimskramsbollen. av Ninni Carlsund

DN1212 Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering DN1214 Numeriska Metoder för S Lördag , kl 9-12

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

Repetitionsfrågor: 5DV154 Tema 4: Förbränningsstrategier för raketer modellerade som begynnelsevärdesproblem

D 1 u(x, y) = e x (1 + x + y 2 ), D 2 u(x, y) = 2ye x + 1, (x, y) R 2.

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A. 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen

TMV151/181 Matematisk analys i en variabel M/Td, 2013 MATLAB NUMERISK LÖSNING AV ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER

LAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M

k 1 B k 2 C ges av dx 1 /dt = k 1 x 1 x 1 (0) = 100 dx 2 /dt = k 1 x 1 k 2 x 2 x 2 (0) = 0 dx 3 /dt = k 2 x 2 x 3 (0) = 0

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna

Omtentamen i DV & TDV

Ordinära differentialekvationer (ODE) 1 1

Facit Tentamen i Beräkningsvetenskap I (1TD393) STS ES W K1

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A

Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator

Tentamen i Beräkningsvetenskap I, DV, 5.0 hp, OBS: Kurskod 1TD394

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Numeriska metoder för fysiker Lördag , kl 10-14

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

DATORLABORATION FÖR KURSEN ENVARIABELANALYS 2

Fallstudie: numerisk integration Baserad på läroboken, Case Study 19.9

André Jaun, HT-2005 Anteckningar från lektioner i Numeriska Metoder fys-åk2. (Sid 93) Trapetsregeln Adaptiva metoder ODE-metod Förbehandlande metoder

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 2 Numerisk ekvationslösning och integration

SF1544 LABORATION 2 INTEGRATION, MONTE-CARLO OCH BLACK-SCHOLES EKVATION FÖR OPTIONER

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A

DN1240, numo08 Stefan Knutas, Fredrik Båberg, B.10: Nalle-Maja gungar

Beräkning av integraler

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Transkript:

Lennart Edsberg NADA 3 april 007 D11, M1 Laboration 4 A Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem Denna laboration ger 1 bonuspoäng. Sista bonusdatum 7 april 007 Efter den här laborationen skall du kunna integrera numeriskt och förstå begreppet nogrannhetsordning. Du skall också känna igen problemtypen begynnelsevärdesproblem för ordinära differentialekvationer och kunna lösa denna typ av problem med differensmetoder. Du skall kunna analysera noggrannhetsordning och bestämma stabilitetsegenskaper både teoretiskt och experimentellt. Läsanvisningar: PP kap 5 och 6, MATLABprogram i Ex 5., 5.3, 5.6, 6.6 och 6.9 1. Numerisk integrering - noggrannhetsordning Följande integral ska beräknas I = 1 1 x +dx A. Gör först följande laborationsförberedande uppgifter a)-f): a) I nedanstående figur är grafen för integranden, dvs y = x + uppritad. Uppskatta den sökta integralens värde ur grafen. 1.8 1.6 1.4 y 1. 1 0.8 1.5 1 0.5 0 0.5 1 1.5 x b) Beräkna integralens värde analytiskt, dvs exakt. I nedanstående tabell har ett antal trapetsvärden som approximerar I redan beräknats:

h T (h) E T = T (h) I T (h) T extr (h) E Textr = T extr (h) I 1 x x x 0.5 x x x x x 0.5.796336 x x x x 0.15.797160 x x x x 0.065.797366 x x y x c) Räkna ut och fyll i för hand de värden som ska stå i x-positionerna samt i y-positionen. Använd värdena 1.5 =1.4745, =1.41414,.5 =1.581139, 3=1.73051 d) Antag att värdet y tas som approximation till I. Ange det uppskattade trunkeringsfelet, E T med den tumregel som anges i PP 5:1B. Ger denna uppskattning en över- eller underskattning av det verkliga felet? e) Antag att f i -värdena beräknats med 6 korrekta decimaler innan de sattes in i trapetsregeln. Vad blir avrundningsfelet E a i T (h) (även kallat tabellfelet, E tab )? f) Vad blir totalfelet E tot? Ge ett slutligt svar på formen I = Ĩ ± E tot, därlämpligt antal siffror ges i svaret Ĩ. B. Skriv sedan ett MATLABprogram som beräknar integralen numeriskt med trapetsregeln (se PP 5:1A). Undersök hur approximationsfelet (trunkeringsfelet), E t, beror av steglängden, h, genom att plotta felen som funktion av steglängderna h =1/8, 1/16, 1/3, 1/64.Använd MATLABs kommando loglog för ploten. Visa hur vi uppskattar metodens noggrannhetsordning, p, medhjälp av denna plot. Vad blir p? Utöka sedan programmet så att integralen beräknas med trapetsregeln och en extrapolation (se PP 5:1B). Plotta i samma diagram som ovan felet E Textr som funktion av h. Vad blir noggrannhetsordningen p nu? För en metods noggrannhetsordning gäller e t = I T (h) Ch p. där C är en konstant, T (h) är det numeriskt uträknade integralvärdet (med trapetsregeln eller trapetsregeln och en extrapolation) och I är det exakta värdet.. Numerisk integrering - svängningstid I den här uppgiftsdelen skall du räkna ut svängningtiden för en pendel. En pendels svängningstid T beror av utslagsvinkeln ϕ 0 enligt formeln: L T =4 g I(ϕ 0) där L är pendelns längd, g är tyngdaccelerationen och I(ϕ 0 )= π/ 0 dϕ 1 k (sin ϕ), k =sinϕ 0 Låt L =1m och g =9.81 m/s. Skriv ett program som beräknar svängningstiden T för ϕ 0 - värdena 5,10,...90 grader. För att beräkna integralen I(ϕ 0 ) används Matlabfunktionen quadl. Plotta resultatet, dvs T som funktion av ϕ 0 iengraf.

En ofta använd approximation av T är svängningstiden för små svängningar: L T =π g Denna approximation är bra för små utslagsvinklar, men relativfelet ökar med ökande utslagsvinkel. Plotta även en graf som visar relativfelet R T som funktion av utslagsvinkeln då 0 ϕ 0 90 grader. 3. Begynnelsevärdesproblem - stabilitet och noggrannhetsordning Givet är följande differentialekvation dy =sin(t) y, y(0) = 0, t [0, 10]. dt I denna deluppgift ska ovanstående differentialekvation lösas numeriskt med Eulers framåtmetod (explicit metod) och trapetsmetoden (implicit metod). Uppgiften går ut på att undersöka hur trunkeringsfelet avtar med steglängden h (för små värden på h), dvs noggrannheten hur den numeriska lösningen uppför sig för stora h-värden (stabilitet) a) Laborationsförberedande uppgift:lös först differentialekvationen exakt (analytiskt) och redovisa lösningen på papper. Denna lösning betecknas y(t). b) Laborationsförberedande uppgift:formulera Eulers metod för den givna differentialekvationen och räkna 3 steg framåt med steget h =0.1, dvs beräkna approximationer till y(0.1), y(0.) och y(0.3). c) Dela in tidsintervallet [0, 10] i n ekvidistanta steg h och skriv ett MATLABprogram som beräknar lösningen för n = 100, n = 500 och n = 1000. i) Plotta i samma graf den exakta lösningen y(t) samt de de tre numeriska lösningarna, y(t; h). ii) Plotta även i ett loglog-diagram felet vid t =10, y(10) y(10; h), som funktion av h. Vilken noggrannhetsordning hos Eulers framåtmetod kan utläsas ur diagrammet? d) Laborationsförberedande uppgift:formulera trapetsmetoden för den givna differentialekvationen och räkna 3 steg framåt med steget h =0.1. e) Gör samma beräkningar som i c) men för trapetsmetoden och rita motsvarande plottar. Vilken noggrannhetsordning har trapetsmetoden? Givet en steglängd h, vilken av metoderna producerar den mest noggranna lösningen? f) För att studera stabilitetsegenskaperna hos Eulers framåtmetod skall vi nu lösa problemet igen. Dela denna gång in tidsintervallet [0, 10] i n =0, 10 och 5 ekvidistanta steg. Beräkna den numeriska lösningen med Euler framåt för de olika steglängderna och plotta den numeriska lösningen tillsammans med den exakta lösningen i samma graf. Fundera på vad du ser och försök att förklara varför den numerisk lösningen uppför sig som den gör.

4. Begynnelsevärdesproblem - Partikelflöde förbi en cylinder, adaptiv metod En långsträckt cylinder med radien R =befinner sig i en inkompressibel vätska som strömmar i positiv x-riktning med hastigheten 1. Cylinderns axel är vinkelrät mot flödesriktningen. Det hela kan betraktas som ett tvådimensionellt problem i rummet. Läget, x(t) och y(t) för en flödespartikel vid tiden t bestäms av partikelns startposition, x(0) och y(0) och följande system av differentialekvationer dx dt =1 R (x y ) (x + y ), dy dt = R xy (x + y ) ( ) a) Laborationsförberedande uppgift:skriv om systemet på vektorform, dvs du dt = f(u) där u =(x, y) T. Skriv den MATLABfunktion som svarar mot högerledet i ( ). b) Beräkna med hjälp av ode45 och rita strömningskurvor för tre flödespartiklar som vid beräkningens början befinner sig vid x = 4 och vid y-positionerna 0.4, 1.0 och 1.6. I figuren har strömningskurvan för en partikel som startar i x = 4 och y =1.6 ritats. Använd axis( equal ). 3 y 1 0 4 0 4 6 x 5. Begynnelsevärdesproblem - Några lösningar till svängningsekvationen, konstantstegsmetod Följande differentialekvation, svängningsekvationen, är en matematisk modell av en massa m, som utför svängningar x(t) under inverkan av en extern kraft F (t), en motverkande fjäderkraft och en motverkande dämpningskraft: m d x dt + d dx ν + kx = F (t) dt ( ) Antag att systemet från början är i vila, dvs dx x(0) = 0, dt (0) = 0 Vid tiden t =0börjar den externa kraften verka med ett konstant värde F 0,dvs F (t) =F 0 om t 0 och 0 om t < 0 Simulera massans insvängningsförlopp genom att lösa begynnelsevärdesproblemet från tiden t =0 till t = T. Antag följande värden på problemets parametrar: m =1, k =1, F 0 =1och T =10. ( )

a) Laborationsförberedande uppgift:skriv om begynnelsevärdesproblemet ( ) som ett system på vektorform av första ordningen. Skriv sedan den MATLABfunktion som svarar mot systemets högerled. b) Sätt d ν =1. Använd funktionen RKsteg i läroboken avsnitt 6:D för att lösa differentialekvationen. Skriv av den till en funktionsfil eller hämta den från kurshemsidans MATLABbibliotek. Lös problemet för h =1, 0.5, 0.5 och 0.15 och skriv ut motsvarande approximation av x(t ). Genomför felskattning enligt tumregeln i bokens avsnitt 6:D och bedöm vilken steglängd som behövs för att få 4 decimalers noggrannhet i x(t ). c) Använd den steglängd du fått fram i a) för att beräkna och i en och samma graf rita lösningarna x(t) på intervallet [0,T] för följande värden på d ν : d ν =0.4, 0.8, 1.5,.0, 3.0. Markera i grafen vilken kurva som svarar mot resp d ν -värde. Hur många timmar ungefär har den här laborationen tagit? En fråga på kursutvärderingen i slutet av kursen kommer att gälla tidsåtgång och laborationsomfång. Tänk redan nu igenom vad som är bra och vad som kan förbättras!