Årsberättelse 2013-2014 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström Lotta Lindberg Biträdande förskolechefer/ kvalitetsutvecklare
Valbo förskoleområde läsåret 2013/2014 Änne ett lärorikt läsår är snart tillända. Vi som arbetar i förskolan har den stora förmånen att följa barns utveckling och lärande, ofta genom hela förskoletiden. Det sker i nära samarbete med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har fortsatt arbetet med att hitta samverkansformer mellan förskola och hem. En viktig del är de informationsbrev vi skickar hem där vi beskriver verksamhetens arbete. Många föräldrar uttrycker uppskattning kring dessa. Utvecklingssamtalens innehåll och den dagliga kontakten med föräldrar/vårdnadshavare är något vi också lägger stor vikt vid, liksom inskolningens utformning och innehåll. Vi tar gärna emot synpunkter gällande innehåll, för att möta önskemål kring information och delaktighet. Det är viktigt att vi möts kring det som vi är överens om, likväl som att vi samtalar kring det som skiljer. Vårt ansvar är att vara tydlig med förskolans uppdrag och ansvar samt att vara lyhörd inför föräldrar/vårdnadshavares önskemål och bjuda in till dialog. Under perioder kan det finnas behov av stöd och olika insatser. Områdets special- och talpedagog är viktiga funktioner som stödjer oss i det arbetet men även den centrala elevhälsan finns att tillgå med kompetenser som kurator, psykolog, särskolekonsulenter m.fl. Vi håller också på att utveckla vårt samarbete med socialtjänstens familjestöd och med barnhälsovården. Alla som arbetar med barn och familjer kan samverka på familjens uppdrag för barnets bästa. I alla insatser har föräldrar/vårdnadshavare rätt till kontinuerlig information och delaktighet kring de insatser som görs. Detta är ett viktigt arbete som intensifierats under året och som kommer att fortgå framåt. Det systematiska kvalitetsarbetet Vi har arbetat med förskolans läroplan och lagar som styr likabehandling i en struktur vi skapade efter det att förskolans läroplan reviderades 2010. Vi har arbetat systematiskt genom att fördjupa oss i olika målområden varje månad. Det som är viktigt att förtydliga är att vi i arbetet med barnen arbetar för att skapa helheter och sammanhang, i verksamheten går målområdena i varandra. Flera förskolor arbetar tematiskt vilket är ett utmärkt sätt att skapa sammanhang och öka förståelsen kring olika innehåll. Ofta kan vi se att ett pågående arbete innehåller flera av våra prioriterade målområden, exempelvis kan värdegrundsfrågor, matematik och språk- och kommunikation vävas samman i en och samma aktivitet. Det är pedagogens ansvar att synliggöra detta i reflektioner tillsammans med barnen och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Lika viktigt är att pedagoger reflekterar med varandra kring barnens lärande och genom detta synliggör egna lärdomar. Det arbetssättet kallar vi pedagogisk dokumentation och det syftar till att utveckla verksamhetens
innehåll genom att förskollärare och barnskötare får syn på nya insikter och lärdomar som får betydelse för verksamhetens innehåll. Målet under året har varit att ge möjlighet till fördjupning inom de olika målområdena. Det har vi bland annat gjort genom att samla de pedagogiska utvecklingsledarna som finns representerade på varje förskola. Vid dessa tillfällen har vi studerat läroplanstexter, läst forskningsbaserad litteratur och kopplat detta till praktiken genom att använda oss av olika dokumentationer och erfarenheter. De pedagogiska utvecklingsledarna har sedan lett kvalitetskvällar för samtlig personal på den egna förskolan. Något som är nytt för läsåret är att vi bildat parförskolor. Det innebär att personalen vid några kvalitetskvällar per termin har mött pedagoger från en annan förskola. Syftet med detta har varit att ta tillvara på pedagogers kunskaper och erfarenheter inom förskoleområdet. Det är också ett tillfälle att formulera sig inför kollegor som vi inte möter lika ofta som dem de vi samarbetar med varje dag. Särskilda insatser 2013/2014 Fortbildning och gemensamma mål kring arbetet med tecken som stöd och bildschema. Kvalitetskvällar med parförskola. Deltagit och medverkat vid utbildningsdag kring IKT (Information och kommunikationsteknik), IKT som pedagogiskt verktyg. Fortbildningsdagar för pedagogiska utvecklingsledare med syfte att forma kvalitetskvällar på varje förskola. Studiedagar för pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3 kring barns inflytande och matematik. Läroplansmålen i åk 3 i fokus. Utbildning kring neuropsykiatriska funktionshinder riktad till elevhälsorepresentanterna (EHT) på varje förskola. Likabehandlingsrepresentanterna har deltagit i utbildningsdag kring Barnkonventionen. Likabehandlingsrepresentanterna får varje månad ett mejl med förslag på artiklar, övningar m.m. kopplat till månadens målområde som delges på egna förskolan. Ett strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam bestående av specialpedagog, talpedagog. Vi har vid olika tillfällen bjudit in kurator från den centrala elevhälsan samt familjestöd (socialtjänsten) och representant från Grinden (för barn till föräldrar med alkohol/drogproblematik) till våra möten med elevhälsoteamen. En Välkomnande Förskola! Under 2013/2014 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för. Ett område som vi utvecklat gemensamma rutiner kring är läroplanens mål kring samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet: Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har tagit fram gemensamma rutiner som gäller för Utbildning Gävle. Vi har haft gemensamma träffar med rektorsområdets ledningsteam och med pedagoger, där vi förankrat rutiner, överlämningsdokument samt att vi på flera förskolor skolor hittat forum för överlämningssamtal där pedagoger från förskola och skola deltar tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Det är tidskrävande för pedagoger men har visat sig vara en värdefull form av överlämning då skolan ges ökade möjligheter att skapa goda förutsättningar för de barn och familjer de tar emot och där föräldrar/vårdnadshavare ges möjlighet till ökad delaktighet. Hösten 2014 Vi ingår nu i Utbildning Gävle, en förvaltning som samlar alla verksamheter inom förskola, grundskola och gymnasium. I augusti är det en första gemensam planeringsdag för personal i samtliga skolformer. Innehållet riktar in sig på det viktiga värdegrundsarbetet. Bo Hejlskov Elvén som bland annat är författare till boken Problemskapande beteende föreläser under stor del av dagen. En dag om att möta olika. Annat som också är på gång är förskolornas arbete med Strategiplan IKT och kommunens miljöstrategiska program. Slutligen Jag vill avsluta även denna årsberättelse med några ord om stolthet och glädje. Det finns så mycket i förskolans arbete som ger glädje. Det är verkligen en förmån att leda en verksamhet som är så rik på fantastiska upplevelser och fina möten. Ibland möter vi såklart svårigheter och utmaningar och det behöver vi ta oss an och inte blunda inför. Det är viktigt att vi utvecklas och drar lärdomar utifrån de utmaningar vi möter. Att följa barns utveckling och lärande tillsammans med medvetna och engagerade pedagoger och övriga personalgrupper som alla bidrar till att göra var dag rik är en stor källa till stolthet och glädje. Vi hoppas att du vill dela glädjen och stoltheten med oss! Anci Rehn Förskolechef
Trollgårdens förskola, Trollgårdens förskola består av 3 åldersintegrerade avdelningar, vilket innebär att barnen på varje enskild avdelning är mellan 1 och 5 år. Förskolan arbetar under visionen alla barn är allas barn där målet är att alla barn (och vårdnadshavare) ska känna sig trygga och uppleva en lustfylld och lärorik förskoletid. På Trollgården möter vi varje familj och utgår från att olikhet är en styrka. Vi arbetar med bemötande, delaktighet och utforskande. Miljön skall vara trygg, flexibel och locka till lek och lärande utifrån nuvarande barngruppers intressen. Förskolans verksamhet utgår från ett demokratiskt förhållningssätt där förmågor som självkänsla, samspel och empati utvecklas. Förskolan arbetar för ett gott samarbete med de skolor vi lämnar barnen till där syftet är att skapa en bra och trygg övergång för barnen mellan förskola och skola. Förskolan har egen matlagning och stor vikt läggs på miljön. I köket arbetar man med att använda sig av ekologiskt odlade och närproducerade produkter i den mån det är möjligt, dialog förs även hur förskolan kan minska matsvinnet. Här finns Gävle kommuns miljöstrategiska mål som utgångspunkt. Kokerskan deltar i matråd tillsammans med de äldsta barnen och finns tillgänglig vid t.ex. drop-in fika i verksamheten. Traditioner som lucia och sommarfest är uppskattade inslag Inkluderat i årets sommarfest visades delar av läsårets verksamhet upp i form av en mini utställning i förskolans lekhall, pedagoger fanns närvarande i lekhallen för att berätta, förklara, diskutera och svara på frågor kring verksamheten. Nytt arbetsmaterial i verksamheten, Under året har de äldsta barnen på förskolan arbetat efter Språklust 1, (Rydja, 2006), för att främja barnens språkutveckling. I språkträningens olika moment ingår olika övningar, ramsor, sånger och lekar. Pedagogerna som drivit Språklust har under terminen fått kontinuerlig handledning av Valbo förskoleområdes special- och talpedagoger, där de har gått igenom materialet, diskuterat arbetssätt och metoder, något som upplevts positivt. Förskolans pedagoger har även deltagit i de tidigare nämnda gemensamma insatser som förekommit i Valbo förskoleområde. Positivt har även kvalitetskvällar med parförskola varit. De gemensamma insatserna leder till diskussioner och erfarenhetsutbyte med kollegor från andra förskolor i området vilket i sin tur bidrar till utveckling av den egna verksamheten och förskoleområdet. Förskolans verksamhet, Med utgångspunkt i förskolans läroplan, skollag, Gävle kommun och Valbo förskoleområdes prioriterade områden har Trollgården valt att använda följande målområden för sin verksamhet under läsåret 2013/14.
Normer och värden, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, med fokus på lärande objektet: oavsett kön Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Identitet och kroppsuppfattning, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Språk och kommunikation, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Matematik, förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Naturvetenskap och teknik, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barns inflytande och delaktighet, förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Med utgångspunkt i ovanstående målområden har förskolans tre avdelningar, Sländan, Trollet och Vätten strukturerat upp verksamheten utifrån respektive barngrupps intressen och förutsättningar, arbetet har skett på olika sätt genom temaarbeten, tvärgrupper, samlingar m.m. Planerade lärsituationer har bedrivits såväl inne som ute i form av olika lustfyllda aktiviteter, lekar och experiment. Exempel från verksamheten, Normer och värden, Barngruppen har under året uppmuntrats att hjälpa varandra vid t.ex. matsituationen, att be varandra om hjälp samt att fråga andra om de behöver hjälp. Med hjälp av förändring i den pedagogiska miljön fått barnen att värdera verksamhetens material på ett bättre sätt. Identitet och kroppsuppfattning, Förskolans äldsta barn har kontinuerligt använt Ludvigbersskolans gymnastiksal under läsåret. I övrig verksamhet har förskolans pedagoger uppmuntrat rörelseaktiviteter inne, ute på gården samt i närmiljön t.ex. promenader, aktiviteter i skogen, pulkabacken osv.
I matråden tillsammans med förskolans kokerska har barnen smakat, diskuterat och önskat utifrån perspektivet hälsa och miljö. Vid dessa tillfällen har barnen t.ex. provat att göra smör, smakat sött-salt, önskat/röstat fram maträtter till matsedeln. Språk och kommunikation, Utvecklingen av en tecknande miljö tog fart under vårterminen, dels via Valbo förskoleområdes beslut angående nio prioriterade tecken att använda tillsammans med barn 1-3 år, tecken har även använts vid t.ex. samlingar (teckna till sånger och namn). Olika material introducerades även mer kontinuerligt i verksamheten t.ex. Babblarna och Språklust, rim-memory, kort för sammansatta ord och lägesbegrepp. Lärplattan används i barngrupperna bl.a. att skriva, rimma och göra böcker. Även den traditionella sagoläsningen varierar med hjälp av böcker, flanosagor, samt sagoberättande via lärplatta kopplad till kanon. Matematik, I verksamheten har man letat och använt geometriska former tex. formjakt inomhus och utomhus. Antalsträning med hjälp av tärning. Glassbilstillverkning och glassförsäljning där flera matematiska, språkliga, motoriska begrepp ingår (form, mängd, antal, finmotoriska övningar samt samarbete) Räkneramsor och sånger, vikt och lägesbegrepp, delar (hel, halv, fjärdedel), spel Naturvetenskap och teknik, Diskussioner och samtal med barnen runt årets olika skiftningar förs, på detta sätt bekantar sig och uppmärksammar barnen årstiderna, detta görs även via experiment t.ex. snö-vattenis, luftmotstånd (helikoptrar, bubblor), samt genom att använda naturen som lekredskap. Förskolan har även arbetat med olika konstruktionsmaterial t.ex. rör, kaplastavar, klossar, duplo, lego, pepparkaksdeg och pärlor för att utforska material, konstruktion och fenomen. Med hjälp av litteratur (t.ex. Sopan) arbetade avdelningarna med återvinning. Även här tar förskolan hjälp av IKT, söker efter fakta och bilder, t.ex. tar hjälp av lärplattans olika möjligheter att använda kamera, förstoringsglas, film (fakta), och att dokumentera. Barns inflytande och delaktighet, I samråd med barngruppen görs förändringar i avdelningarnas inomhusmiljö. I matrådet får barnen möjlighet att lära, lyssna, välja och fatta gemensamma beslut som har sitt ursprung i hållbar utveckling. I den dagliga verksamheten beslutar barnen själv vilka aktiviteter, lekar de deltar i. Vid gemensamma aktiviteter så som samling, bokläsning är barnen delaktiga i valet av sånger, böcker, ramsor, lekar m.m. Flera av avdelningarnas teman utgår från barnens intressen t.ex. rymdtemat under hösten. Barnen görs även delaktiga i olika former av dokumentationer och brev. Verksamhetsutveckling under året, Utifrån tidigare nämnda målområden och aktiviteter kan följande utveckling i barngrupp och verksamhet urskiljas. Normer och värden, Barngruppen tar ansvar för varandra och förskolans material. Verksamheten förbättrades efter förändring i miljön gjordes. Barnen lägger tillbaka materialet mer idag. Barngruppen frågar och ber varandra om hjälp i större utsträckning. Identitet och kroppsuppfattning, Barngruppen har utvecklat sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.
Pedagogerna upplever en mer lustfylld stämning runt t.ex. längre promenader, barnen efterfrågar Mini-röris (cd-skiva från friskis och svettis) samt andra rörelseaktiviteter som hinderbanor, ringlekar mer. Språk och kommunikation, Barns intresse för bilder och texter har utvecklats, Intresset för det skrivna ordet samt språk och rimlekar har spridit sig i barngrupperna. Fler av de äldsta barnen börjar knäcka läskoden. Pedagogerna upplever arbetet med språklust som inspirerande. Materialet stimulerar barnens nyfikenhet på ett lustfyllt sätt, barnen får nya upplevelser varje gång vilket håller intresset och nyfikenheten levande, det kontinuerliga arbetet med språklust kan vara en bidragande del till det växande intresset för rim, ramsor, ord och bild i barngrupperna. Matematik, Barns förståelse för form, antal och ordning har utvecklats, Barnen benämner och upptäcker former på egenhand idag använder begreppen t.ex. säger cirkel istället för ring. Intresset för siffror och former har ökat. Fler av barnen ser tärningsmängden utan att behöva räkna varje prick. Naturvetenskap och teknik, Barnen har utvecklat sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material, Mer och mer avancerade kojbyggen utvecklades under året. Stort intresse bland barn (och pedagoger) för experiment och lärplattans olika funktioner. Intresset för att bygga och skapa med olika tekniker, avancerade mönster läggs på pärlplattan idag både efter färdiga mönstermallar och eget kreativt skapande. Glädjen av att få vistas i naturen. Barns inflytande och delaktighet, Barngruppen har deltagit i olika former av samarbete och beslutsfattande aktiviteter, Pedagogerna anser att det för barnen faller sig naturligt att vara delaktig i olika processer i förskolan. Att barnen tycker det är roligt att vara delaktig i olika beslut, men det kan även vara svårt att se varför vissa beslut måste fattas gemensamt och inte bara av mig. Pedagogerna upplever även att det underlättar att vara i mindre grupper om alla ska lyssna på varandra och få göra sin röst hörd. Framåtsyftande åtgärder, Det som gett goda resultat på Trollgården är även sådant som anses utvecklingsbart t.ex. - Små förändringar i miljön kan göra stor skillnad i förhållningssätt. Förskolan fortsätter se över den pedagogiska miljön på avdelningarna. - Kontinuitet och tillgänglighet, att upprepa kan skapa trygghet, ge god hälsa och utveckla ett pågående lärande. Att låta material vara tillgängligt kan ge självkänsla och motivation till lärande och utveckling. - Ge tid för planering och reflektion, skapa medvetenhet i verksamheten, vad, varför. - Göra naturvetenskapen mer tillgänglig i vardagen. - Än mer delaktighet i olika teman och projekt, ta vara på barns tankar och idéer. - Påminna och uppmuntra, via samtal, på ett positivt sätt. En stor roll för utvecklingsarbetet på förskolan ligger i de enkäter som vårdnadshavare och medarbetare gör under läsåret. Här ges möjlighet till delaktighet i förändringsprocessen. Förskolan tar hänsyn till de resultat de fått utifrån den föräldraenkät som Gävle kommun delade ut till vårdnadshavare våren 2014, i de framåtsyftande åtgärderna t.ex. kan vi se att majoriteten av de inlämnande svaren anser att barnen har roligt på förskolan, att barnen får
förutsättningar att utvecklas och lära samt att vårdnadshavare känner sig trygga i att lämna barnen på förskolan, trots goda resultat i enkäten är detta även områden som förskolan diskuterar kontinuerligt och även finns med i de framåtsyftande åtgärderna. Ett område som både förskolans pedagoger och vårdnadshavare lyfter är att utveckla inomhus miljön för ett lustfyllt lärande. Förskolan behöver även fundera över är hur man höjer svarsfrekvensen på enkäter, då den är relativt låg. Tittar vi på den medarbetar undersökning som gjordes i Gävle under läsåret handlar förändringsarbetet om att förändra arbetstakt och arbetsrelaterad utmattning, här har åtgärder påbörjats t.ex. har mer tid för gemensam arbetslagsplanering skapats. Diskussioner har påbörjats om hur förskolan kan skapa en god struktur och organisation för att minska stress när det gäller planering, utvärdering och utveckling av förskolans olika styrdokument och mötesformer. Nu ser vi fram emot en varm och skön sommar, för att ladda batterier, reflektera över verksamheten och därefter påbörja nästa läsårs handlingsplan. För att skapa rolig, trygg och lärorik verksamhet under lekfulla former. Lotta Lindberg Bitr.förskolechef Trollgårdens förskola