Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Relevanta dokument
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Rådgivning för lantbruk och miljö

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Minskad användning av mineralgödsel

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Rådgivning för lantbruk och miljö

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Sida 1(6)

12 Jordbrukets miljöpåverkan

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Markens mineralisering högre än normalt

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Tolkning av mjölkgård

Markens mineralisering medel jämfört med

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Så här fortsätter Greppa Näringen

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Sambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson Jordbruksverket

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmt väder ger snabb utveckling

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Växtnäring i stallgödseln

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Fortsatt ökning av kväveupptaget

11 Ekologisk produktion

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Tolkning av växtnäringsbalans på svingården

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

11 Ekologisk produktion

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik

Cecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Foto: Janne Andersson

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Årets kvävemätningar har startat

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Transkript:

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1

Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs 148000 GSK Slåttervall Vårkorn Höstraps 461000 NÖ Slåttervall Vårkorn 108000 SSK Slåttervall Vårkorn Ärt/åkerböna 185000 SS Slåttervall Höstvete Ärt/åkerböna 596000 GNS GMB Slåttervall Höstvete Höstraps 315000 Höstvete slåttervall Ärt/åkerböna 443000 Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning 2017, kap 3 Åkerarealens användning 2016 Gödsling alla grödor kväve i stall- och mineralgödsel [Andel av gödslad areal] Kg N/ha Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB 2

Kvävegödsling - de tre vanligaste grödorna Kg N/ha [Andel av gödslad areal] Vårkorn 81-110 kg N/ha Höstvete 171-200 Slåttervall 1-50 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB Fosforgödsling för några grödor [Kg P/ha på gödslad areal] Fosforgödslingen har minskat från 23 till 19 kg/ha 2013-2016 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB 3

[Andel av totalt antal djurenheter för respektive djurslag] Vanligaste gödselslaget? [Andel av totalt antal djurenheter] Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB Gödseltyp utifrån djurslag Vanligaste gödseltypen? Flyt - mjölkkor, grisar Flyt/djupströ - övriga nöt Djupströ - hästar Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB 4

Lagringskapacitet NÖT mjölk och kött: ca 90% kan lagra gödseln minst 8 månader LAGSTIFTNING har styrt Foto: Mårten Svensson GRIS slaktsvin och suggor: 98% kan lagra gödseln minst 8 månader, och 88% mer än 10 mån Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1702 Spridningsteknik för flytgödsel [Andel av stallgödslad areal] % Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1702 5

Vilka problem har vi i odlingen? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem Kväveläckage Klimatgaser Bördighet Fosforläckage Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllning Anpassa till markkartan, fördelning till grannar/andra Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Nollruta kvävegödsling höstvete 6

Åtgärder kväve och fosfor Flera Kvävegödslar efter grödans behov Markkarterar regelbundet Potential att anpassa fosforgödslingen oftare utifrån markkarta, gröda och skördenivå Använd CropSAT - gödsla efter satellitbilder Nollrutor få ett mått på markens mineralisering, läs i Säsongsnytt Stallgödselkalkylen- beräkna effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter och teknik Kvävesimulatorn- optimera kvävegivan utifrån skörd och priskvot Greppanyhet 13 oktober Potential att anpassa gödslingen bättre efter skörd och markkarta 7

Växtodlingsgårdar och kvävebalans 200 150 Realistiskt med +/- 10 till 15 kg N/ha Kväve in*** Kväve ut*** Kvävebalans*** 100 Kg N/ha 50 +41 kg/ha -23 kg/ha 0 Högst N-eff, 451 gårdar Medel N-eff, 1355 gårdar Lägst N-eff, 451 gårdar -50-100 Växtodlingsgårdar Kväve in 180 Kg N/ha 160 140 120 100 80 60 40 20 Vegetabilier* Strömedel* Org. Gödsel Mineralgödsel*** Foder*** Animalier* Kvävefixering 0 Högst N-eff, 451 gårdar Mellan N-eff, 1355 gårdar Lägst N-eff, 451 gårdar Kvävenedfall*** 8

Mjölkgårdar och kvävebalans 300 Kg N/ha 250 200 Realistiskt med +/- 15 till 30 kg N/ha Kväve in*** Kväve ut Kvävebalans*** 150 +54 kg/ha 100-30 kg/ha 50 0-50 Högst N-eff, 424 gårdar 1,14 de/ha Medel N-eff, 1274 gårdar, 0,96 de/ha Lägst N-eff, 424 gårdar, 1,03 de/ha -100 Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk 9

Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike Åtgärder stallgödsel Flera Sprider mindre flytgödsel på hösten till höstsäd Tar hänsyn till direkt stallgödseleffekt Tar hänsyn till långsiktig kväveeffekt Myllar gödseln snabbare Tar mera hänsyn till vädret vid stallgödselspridningen Foto: Mårten Svensson 10

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike Foto: Janne Andersson Flera Åtgärder kväve- och fosforutlakning bearbetar på våren istället för hösten Bearbetar sen höst istället för tidig höst Bryter vallen senare Foto: Mårten Svensson 11

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike Flera har anlagt skyddszoner Våtmarker Minskad areal fånggrödor Åtgärder kväve- och fosfor Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning 2016, kapitel 9 Stödåtgärder 12

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, fosfordamm, våtmarker och skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike Upprepade växtnäringsbalanser Kväve- och fosforöverskottet har minskat växtnäringsbalanser på gårdar i Skåne växtnäringsbalanser vid 8 tillfällen Rådgivningen ger effekt, ju flera desto mindre överskott! 13