Efter att vi lämnat ifrån oss förslaget har från husstyrelsen kommit ett önskemål om beskrivning av bakgrunden till förstudien och förklaringar till vissa vägval som gjorts i brukargruppen. Detta dokument skall ses som ett komplement till ritningarna. Först passar vi på att påpeka ett fel som insmugit sig: En datorsal, rum 2489 utanför Teknisk Geologi är på ritning felaktigt benämnd grupprum. Därmed är också antalet studentarbetsplatser/datorsalsplatser felaktigt; skall vara 373 respektive 152. En rättad sammanställning av platser i olika lokaler bifogas. Bakgrund till förstudien Utgångspunkt för ombyggnaden är ett behov av totalrenovering som innebär att i stort sett all ventilation, all el, alla vatten- och avloppsledningar byts ut. Därmed försvinner alla undertak, pentryinredningar, allt toalettporslin och all övrig inredning. Fönster skall bytas till nya med bra u- värde och dörrar skall i stor utsträckning glasas. Slitna mattor skall bytas, vilket med största sannolikhet innebär att det är billigast att byta alla. Vissa väggar som har för dålig ljudisolering måste rivas och ersättas med nya. I detta läge öppnar sig en möjlighet att till en relativt låg kostnad - ibland ingen extrakostnad alls - genomföra förändringar i huset. Grunden för vårt arbete har varit husets egna utredningar av problem och brister och förslag till lösningar. Det handlar om allt från klimatproblem (ljud, ljus, temperatur), önskemål om installationer, omflyttningar av avdelningar till utökade möjligheter för studenterna att värma och äta medhavd mat. Men framför allt om den stora bristen på studentarbetsplatser och undervisningslokaler anpassade till dagens undervisningsformer, med allt mer grupparbeten och allt mindre katederundervisning. En vision finns om en samlad och levande studiemiljö, som möter en besökare redan i entrén. I arbetet med brukargruppen har programmet efterhand utvidgats och preciserats. Remissen av förstudien skall stämma av att avsatta ytor är lagom för respektive funktion och att sambanden mellan dem är bra. I nästa skede, programskedet, måste samtliga brukarkrav, även de mer precisa, läggas fast för att kunna hanteras i projekteringen. Vår egen utgångspunkt är att respektera och bygga vidare på husets stora kvaliteter och att identifiera och motverka dess brister. Nedan tittar vi på dess karaktäristika vad gäller struktur, ljus, öppenhet/slutenhet och byggteknik/materialbehandling. Därefter följer en beskrivning av bakgrunden till vissa ställningstaganden som brukargruppen gjort på vägen fram till remissförslaget. 1/8
Huset Struktur V-huset karaktäriseras, liksom Anshelms övriga byggnader på LTH, av en mycket rationell och tydlig struktur, vilket ger stora fördelar i form av god orienterbarhet och hög grad av flexibilitet. Det är en demokratisk struktur med parallella rörelsemöjligheter, vilket gör den flexibel (och motverkar social kontroll), men i kombination med rummens slutenhet är den dåligt ägnad att generera och ta hand om spontana möten. Foajén är husets mest offentliga rum, helt öppet för besökare, men också den enda gemensamma mötesplatsen för husets egna invånare (vi har uppfattat caféet som framförallt studenternas). Samtidigt är foajén helt skild från de inre rörelserna i huset, vilket mycket tydligt uttrycks i den tunga bakre muren. Man kan likna huset vid en stad med gator (med olika grad av offentlighet), men med den egenheten att det enda torget ligger utanför stadsmuren. (Redan ute på torget väljer man om man ska ta den norra eller södra vägen in i staden.) Vår strävan har varit att använda den efterfrågade studiemiljön till att skapa en samlad plats också innanför stadsmuren och att här skapa rum för möten i nära kontakt med husets inre rörelser. Vi vill också skapa samband mellan foajén och livet bakom muren. Detta kommer inte att förta något av murens starka karaktär utan tvärtom förstärka dess arkitektoniska uttryck som distinkt gräns mellan det yttre, offentliga rummet och husets mer informella inre. Genom att skapa en rundgång runt innergården görs inte bara rummen öster om gården neutralt åtkomliga: Med hjälp av genomsikt och öppenhet blir i någon mening hela området mellan trapphusnoderna till en samlande plats. Genom att flytta caféet och öppna upp det maximalt får vi en informell mötesplats för hela huset, som ansluter mot både den norra och den södra vägen och som kopplar mot foajén genom att ingångar till caféet och utgångar till gården förläggs i linje bakom de två befintliga öppningarna i muren. Också i norr och söder möter livet bakom muren foajén: en ny öppning mot biblioteket (som får en yttre, extrovert del) respektive de befintliga öppningarna mot de nya studieplatserna i nuvarande café. Vi vill också ta tillvara hörnlägena vid de östra trapphusnoderna. Som alltid där flera riktningar möts finns här en potential för spontana möten. Därför är öppenhet extra viktig här, liksom flexibel möblering: inga fasta datorer men väl gott om skrivtavlor. På plan två är rundgången redan förverkligad med gott resultat. På plan tre görs också ingrepp i strukturen. Med en påbyggnad på den norra förbindelsegången (där den inte skuggar gården) knyts hög- och låghus samman även på detta plan. Det översta låghusplanet blir mindre isolerat, vilket också möjliggör en mer flexibel användning av rum. 2/8
Ljus, öppenhet / slutenhet Huset beskrivs av många som överlag både mörkt och slutet. Eftersom detta gäller framförallt korridorer (själva rummen är ju ljusa) kommer läget att förbättras väsentligt med glasade dörrar. Utgångspunkten är att dörrar (och oanvända dörrlägen) till rum med fönster glasas. De som störs av insyn erbjuds kompletteringar med t.ex. frost-film. I vissa lägen gör det faktum att man ser in i ett ljust rum (och ut genom ett fönster), större skillnad än själva den ökade ljusmängden i korridoren. På bottenvåningen kommer man i hela rundgången att röra sig i kontakt med ljusa rum: Caféet vars fönster glasas till golv, de tillbyggda grupprummen och inte minst labhallen. Ljusföringen i huset kommer att studeras vidare i nästa skede genom att man identifierar viktiga siktlinjer och noder där utdelningen av tillskottsljus och utblickar blir störst. Byggnadsteknik och materialbehandling En stark kvalitet i huset är dess robusta byggnadsteknik med få men gedigna material vars materiella uttryck står fram tydligt i omsorgsfullt utformade detaljer. Detta kommer vi att verka för att bevara och bygga vidare på. Bakgrund till vissa vägval Studentarbetsplatser Av husstyrelsens förarbete (och våra egna intervjuer) framgår att en allt större del av undervisningen bedrivs i form av grupparbeten (med eller utan assistans av lärare) och programledarna menar att denna utveckling bort från katederundervisning kommer att fortsätta. Den vanligaste gruppstorleken är på 2-4 studenter, men i flera kurser förekommer problemorienterad undervisning i grupper om 10 studenter + en handledare och också seminariegrupper om 5-6 studenter med ambulerande handledare. Mycket självstudier bedrivs också i grupp. Vissa grupparbeten förutsätter tillgång till tunga program och snabb dator med stor skärm, vissa kan hanteras på egen laptop, medan andra utförs helt utan dator. I vissa arbeten eller skeden arbetar alla i en grupp vid var sin dator och i andra samlas man kring en dator. Det har inte gått att kvantifiera vare sig det totala framtida behovet av grupparbetsplatser 1 eller fördelningen mellan olika typer av platser, men alla är eniga om att behovet är stort och växande samt att flera sorters platser behövs. I Husstyrelsens förarbete anges en dubblering som mål, men detta visade sig vara baserat på vad som i det skedet bedömdes som möjligt och har ändrats till ett direktiv om ju fler desto bättre. Undersökningar 2 har slagit fast att V-husets studenter är de på LTH som har sämst tillgång till såväl studieplatser som datorer, samtidigt som det enligt husstyrelsen verkar vara vanligare med grupparbeten i V-huset än i andra hus. 1 Utom för vissa specifika rum: 5st rum behövs för 10 pers + handledare (PBL o.dyl.), 2st för 12 pers (förberedelser för labbar i Lab-hallen) 2 HurMårStudenten_Lokalundersökn2007, DDGs årliga studentenkät 2011. 3/8
Förslaget innebär en ökning från 106 studieplatser till 373. I dessa ingår 20 platser vardera i brand- respektive datorsalskorridoren. Båda är breda korridorer, men framförallt den senare kan eventuellt vara mindre lämplig på grund av flöden till salar och skrivarrum. Vidare ingår 40 platser i nuvarande supé, som förbinds via interntrappa med studieplatserna ovanför. Trappan uppgraderar ytan på plan 0, men kan eventuellt utgöra en störning om nuvarande café bokas för undervisning. Av de nya platserna utgörs 110 platser av sådana som samutnyttjas för café och supé enligt resonemanget att när behovet av fika-/lunchplatser är som störst är behovet av studieplatser som minst och vice versa. Vi har då antagit att man vid studier kan sitta hälften så tätt som när man fikar. Strävan har varit att skapa olika sorters rum för olika gruppstorlekar, olika behov av avskiljdhet, datoranvändning osv och att i större rum med flexibel möblering möjliggöra arbete i en stor eller flera små grupper. Rummen skall förses med: insyn (så att man ser om det är upptaget), gott om eluttag, god akustik, klädkrokar och skrivtavlor. Det har visat sig att avgränsning med bara skärmar är mindre lämpligt för flera typer av grupparbeten (t.ex. PBL) på grund av risk för överhörning mellan grupperna. Våra egna erfarenheter från tidigare arbeten med olika studiemiljöer har visat att med god akustisk dämpning fungerar öppna studiemiljöer bra, särskilt i långsmala rum där ingen hamnar mitt ute i havet. Att man ser de andra som arbetar där gör både att man tar mer hänsyn och att man tål ljud bättre. Vi tror att förslagets kombination av helt slutna rum och platser i mer öppna sammanhang ger ett bra spektrum av förutsättningar för olika typer av studier. Datorsalar / datorgrupprum / datorer i övrig studiemiljö Dagens datorsalar har ett delvis problematiskt läge: Mycket ljus och värme från solinstrålning, störningar eftersom två av salarna är genomgångsrum plus att skrivare finns inne i salarna samt allmänt trång möblering. Två av salarna ligger på ursprunglig avdelningsmark och utryms via avdelningskorridoren. En flytt skulle också frigöra övningssalar, vilket är en bristvara. Vårt ursprungliga förslag innebar en flytt till plan 1 i rummen öster om gården, men efter önskemål från datorreferensgruppen om att flytta hem V-husets två datorsalar från E- huset samt beskedet att grupparbeten även framgent måste förutsättas ske vid fasta datorer, beslutade brukargruppen att istället åter hyra plan 2 i den södra låghusflygeln. Läget är visserligen ljusare än det vid gården, men dock bättre än det nuvarande som har fönster åt två håll respektive betydligt större fönster. Under senare delen av dagen skuggas också det nya läget av höghuset. Solavskärmning och ny ventilation med fjärrkyla kommer att garantera ett gott klimat. De föreslagna datorsalarna är mer spatiöst möblerade än dagens. En femte datorsal, rum 2489 utanför Teknisk Geologi är på ritning felaktigt benämnd grupprum. Ett problem som uppmärksammats är att även om huvudvägen till datorsalarna kommer att gå via det sydöstra trapphuset, så kommer elever som redan befinner sig på plan 3 sannolikt att röra sig genom Trafik och Vägs avdelning. Brukargruppen bedömde problemet som hanterbart: Man kan i första hand lägga mindre störningskänsliga funktioner närmast genomgången och det kommer att vara mer OK att stänga sin dörr vid störning om dörren är glasad. 4/8
På plan 1 inreds rummen öster om gården för datorintensiva grupparbeten. På så sätt avlastas datorsalarna från (icke lärarledda) grupparbeten. Även dessa grupprum ska kunna bokas för lärarledd undervisning, men endast när datorsalarna är fullbokade. Detta för att man i dessa grupprum i normalfallet inte ska riskera att bli bortkörd samt för att minska risken att datorsalarna störs av grupparbeten och att plan 2 störs av platsletande studenter. De 13 små grupprummen (3-4pers) runt gården förses med en fast dator per rum samt en väggskärm, placerade på sådant sätt att de inte inkräktar på användning utan dator. Fem större grupprum (bland annat avsedda för PBL-undervisning) förses enbart med väggskärm med möjlighet att ansluta en egen laptop. Även de öppna studiemiljöerna skall vara väl bestyckade med eluttag. Både på plan 1 och 2 lyfts skrivare och scannrar ut i separata rum för att minska störningar inom salar och grupprum. Enligt datordriftgruppen är varken lösningar med virtuell server eller tunna klienter aktuella inom projektets tidsrymd utan förslaget bör rymma minst det antal fasta studentdatorer som är tillgängligt idag (102st). Vissa menar att detta är ett alltför lågt ställt krav med tanke V- studenternas dokumenterat dåliga tillgång till datorer. Förslaget innehåller 125 studentdatorer. Övriga undervisningslokaler Framförallt de stora (36p) övningssalarna är hårt uppbokade och skulle behöva ett tillskott. Det har också uttryckts önskemål om en mindre hörsal för c:a 50 personer och om en sal för 45-50 för omväxlande genomgång och eget arbete. I och med datorsalarnas och datorgrupprummets flytt frigörs yta för övningssalar på plan 3. I förslaget används ytan till: en hörsal för 48p, en 36-sal, en 24-sal och ett grupprum för 6 personer. Grupprummet behövs för att man ska kunna nå hörsalen neutralt. Eftersom mellanväggarna mellan övningssalar kommer att ersättas av nya (för att få fullgod ljudisolering mellan rummen) är en viktig fråga om väggarna skall hamna i nuvarande lägen eller om man skall öka andelen 36-salar. Möjliga sätt att göra detta framgår av text på ritning A2.1. Vad gäller övningssal för fler än 36 pers har brukargruppen sagt att man även i fortsättningen får använda salar på KC och i Matteannexet eftersom det tillgängliga rumsdjupet på 6m gör att en sådan sal skulle bli alltför långsmal. Supé / café Nuvarande Supé är mycket hårt belastat vid lunchtid och önskemålet har varit att minst fördubbla kapaciteten, framförallt vad gäller köksinredningen. Flera skisser på om- och utbyggnad av nuvarande lokal har tagits fram, men till slut beslöts att istället flytta upp Supé till plan 1. Följande skäl har avgjort detta: - Det känns fel att köra ner studenterna i källaren, särskilt när man har visionen av en myllrande studentmiljö som möter en på plan 1. - Café och särskilt Supé är väl lämpade att samnyttjas som studieplatser. Idag nyttjas Supé mycket lite frånsett vid lunchtid. 5/8
- Med ett separat Supékök kan Cafés och Supés matplatser samnyttjas vid lunchtid om de ligger på samma plan. Det har ifrågasatts om det fungerar att ha matplatser som också är studieplatser; vem plockar undan och torkar av? Brukargruppen bedömer att det kommer att fungera: I bästa fall är det som studenterna säger att är miljön fin så sköter man den, annars får den som behöver rent bord städa och fungerar inte detta så få man köpa in kompletterande städning, vilket är ett billigt pris för att kunna samnyttja lokalerna. Både på Studiecentrum och Moroten och Piskan används lunchplatserna också som studieplatser. Olika skisser har tagits fram med Café och/eller Supé som en tillbyggnad på gården men valts bort av bl.a. följande skäl: - Ett starkt skäl till en sådan tillbyggnad skulle vara om man kunde få ett större och ljusare rum; en annan sort än vad huset, med sina fasta rumsdjup och sin begränsade våningshöjd, kan erbjuda idag. Men med erforderlig taktjocklek och avstånd till ovanförliggande fönster blir det inte något särskilt högt rum, såvida man inte är beredd att bygga över kontorsrummen på plan två. Även med uppvik av tak och med lanterniner är risken att det på grund av sin storlek istället, proportionellt sett, skulle upplevas som tryckt. - Det fanns nackdelar med samtliga placeringar av café- och supékök som togs fram; framförallt att sammanhanget runt gården bröts. - Tillbyggnaden försämrade gården och stal ljus från grupprum kring den. Det främsta skälet var dock fördelarna med det förslag som nu ligger: Ett bra sammanhang runt gården skapas, man får fler och bättre grupprum och det nya caférummets läge blir optimalt i det att det kan koppla både till de norra och södra vägarna i huset, till foajén och till gården. Med glasade dörrar och fönster till golv blir det ett ljust rum, med gården starkt närvarande och dess proportioner ger väl definierade platser antingen vid ytterväggen, den inre ryggen eller i ändlägenas vikar. Förslaget innebär en ökning av platser i Café och Supé tillsammans från 130 (80+50) till 220 (140+80). Inredningen i Supéköket är nästan tredubblad jämfört med dagens. Cafés kök som inrättas i nuvarande korridor får mer kylförvaring och en ugn. Korridoren vid labhallen Tidigt lanserades idén att med en rundgång skapa att sammanhang runt gården och göra rummen öster om den neutralt tillgängliga. En poäng med förslaget var också att göra labhallens vackra, ljusa rum och det som händer där mer närvarande i huset. Korridoren invid labhallen har lite av en dubbelnatur idag. Den heter korridor på ritning, den ser ut som en korridor och husets personal använder den som en sådan. Men den är också en funktionell del av labhallen och ingår inte i husets offentliga kommunikationssystem trots att den förbinder två trapphusnoder. Därför innebär förslagets avgränsning av korridoren med en delvis glasad vägg mot labhallen en inskränkning i labhallens funktion. Frågan har varit om de problem som uppstår kan lösas på tillfredsställande sätt och om eventuellt kvarstående förluster för labhallen är större än husets vinster i stort. 6/8
Alternativa korridorlägen har prövats: Ett inre läge intill nuvarnde korridor har nackdelarna att grupprummen blir mindre, man får två parallellkorridorer och en mindre naturlig koppling till trapphusen och korridorerna i deras förlängning. Detta förslag har behållits länge som en plan B för det fall att problemen skulle visa sig alltför svårlösta. Ett andra alternativ med en tillbyggd korridor på gården har helt förkastats, då det dels skulle göra gården ännu smalare och dels skulle stjäla allt direkt dagsljus till rummen innanför. De större frågor som behövde få svar var: - Kan rummen öster om gården, vilka idag används i samband med labhallen frigöras? Svar: Ja, verkstaden flyttar till bättre läge nära inlastning, BMLs lab-funktioner flyttar till plan 0, förberedelserummen som idag har låg beläggning ligger fortsatt nära labhallen, men neutralt åtkomliga så att de kan nyttjas för annat också. - Kan ljudstörningar, dammspridning och risk för inläckande studenter hanteras? Svar: Ja, doktoranderna på motsvarande läge på plan 2 är inte störda och där har inga särskilda ljudåtgärder vidtagits. Damm kommer framförallt från betongstationen, vilken kommer att avgränsas med ridåportar. En ny intern lyftplatta i labhallen gör att smutsiga transporter inte längre behöver ske via personhissen. Passersystem skall installeras kring labhallen på bägge planen. - Blir säkerheten och funktionen i hallen tillräcklig? Korridoren utgör idag både ryggningsutrymme vid en olycka och rörelsezon för labhallen. Svar: En ny rörelse-/ryggningszon innanför den nya väggen avgår från ytan som är tillgänglig för travers och experiment. Genom omflyttningar i samråd med P-O Rosenkvist (som har huvudansvar för labhallen på plan 1) har dock samtliga önskade funktioner kunnat inrymmas. - Går det att hitta en omfattning av uppglasning av väggen mot korridoren som ger den önskade sikten in i labhallen och ljus från denna till korridoren utan att äventyra säkerheten i korridoren eller inkräkta alltför mycket på labhallens funktion? Svar: P-O Rosenkvist bedömer att den uppglasning som ligger i förslaget ska fungera. I ett skede fanns stenborden i den nya korridoren, men har i förslaget flyttat tillbaka till sitt nuvarande läge på plan 0, efter att det visat sig att man från Teknisk Geologis sida föredrog detta läge. Med nya avgränsningar med passersystem mot labhallen undanröjs risken för inläckande studenter även på plan 0. Bibliotek Den enda fråga som väckts angående förslaget för biblioteket har varit huruvida den interna trappan är nödvändig. Fördelen med den är dels att bibliotikarierna slipper följa med exjobbare och låsa upp bokmagasinet och dels att den uppgraderar ytan i källaren med ljus och kontakt och att gränsen mellan bibliotek och magasin blir lite mer flexibel. 7/8
Konferensavdelning Den representativa konferensavdelning som fanns på husstyrelsens önskelista har i förslaget förändrats på följande sätt: Det lilla mötesrummet har vuxit för att fungera också som fikarum och som ett rum som kan ta t.ex. ett avdelningsmöte. En koppling via en minifoajé till intilligande lilla auditorium och kopplingen till det nya stora pausrummet öppnar för lite större samlingar. Institutionerna Förslaget innebär en bättre geografisk samling för två av intitutionerna. Byggvetenskaper ryms helt (frånsett LUNARC) på plan 5 och Bygg och miljö (utom BML) på plan 3 och 4 med ett samlande pausrumskluster kring den nya länken på plan 3. Inom Bygg och miljö finns ett överskott på 6 moduler av vilka 2-3 är efterfrågade som en gemensam pott för gästforskare o.dyl. De övriga är institutionen beredda att hyra som växtmån. I det redovisade förslaget hamnar hela överskottet på plan 4. Alternativa inplaceringar av avdelningar har diskuterats. BML flyttar in på plan 2 i norra labhallsflygeln. Både här och hos Teknisk geologi uppgraderas rum mot labhallen med takfönster och nya uppglasningar. Beroende på kostnaderna kring dessa åtgärder kan fler rum än de efterfrågade uppgraderas på detta vis. I enlighet med husstyrelsens tidigare förslag har motionsrummet utanför BML utökats med en modul. Anledningen är att modulen är över, men frågan har också väckts om huset överhuvudtaget skall ha ett motionsrum. En alternativ användning skulle kunna vara den Think-tank som föreslagits (se nedan). Från institutionen för Teknik och samhälle har vi inte fått in några önskemål om förändingar. Om sådana trots allt finns är det viktigt att de kommer fram i detta skede. Övriga önskemål / frågor En del möjligheter som nämnts i husstyrelsens förarbete har inte eller mycket kort avhandlats av brukargruppen. - Utbyggnad av vindfång. Vi förordar att man inte förändrar vindfången, men ser över dörrarnas funktion. Dels mynnar utrymningsväg från skyddsrum under gallerdurken utanför det ena vindfånget och framförallt skulle en utbyggnad svårligen låta sig göras utan betydande arkitoniska förluster. - Utbyggnad av hela foajén. Vi har skissat på det men förordar det inte. Vi ser ingen lösning som är arkitektoniskt acceptabel utan att den samtidigt förmörkar den befintliga foajén alltför mycket. - Överbyggnad av hela gården skulle för att ge tillräcklig höjd i ett så stort rum behöva göras över plan 2. Ett stort antal rum på båda planen skulle då få endast indirekt dagsljus. Det finns heller inget i de beskrina behoven som motiverar ett så stort rum eller dess samband med funktioner på plan 2. Ett förslag som dukit upp under hösten, men som inte fått större respons i brukargruppen är att bygga en think-tank : ett rum som genom sin inredning och avancerad men dold teknik befrämjar kreativitet. 8/8
V huset enligt Förstudie 2011 12 15 ANTAL STUDIEPLATSER Bilaga 1 Våning Antal typ Pers/rum Totalt IDAG 0. Storrum 40 40 Tot Vån 0. 40 40 1. 7 Gruppr 3 21 6 Gruppr 4 24 2 Gruppr 10 20 2 Gruppr 12 24 1 Gruppr 16 16 Summa 18 105 1. 1 Storrum 40 40 (Supé) 1 Storrum 70 70 (Café) Summa 2 110 1. 2 Datorgr 12 24 2 Datorgr 24 48 Summa 72 Tot Vån 1 287 287 2. 1 Öppen (Dator k) 20 20 Tot Vån 2 20 20 3. 1 Öppen (Brand k) 20 20 1 Gruppr 6 6 Tot Vån 3 26 26 TOTALT ANTAL STUDIEPLATSER 373 106 ANTAL ÖVNINGSSALAR, AUDITORIUM Våning Antal typ Pers/rum Totalt IDAG 2. 3 övnings 24 72 3 övnings 36 108 Tot vån 2 180 180 ALT 1. 1 övnings 24 24 4 övnings 36 144 1 gruppr 12 12 180 ALT 2. 5 övnings 36 180 1 gruppr 6 6 186 Våning 3. 3 övnings 24 72 2 övnings 36 72 1 auditor. 48 48 Tot vån 3 192 192 TOTALT ANTAL I ÖVNINGSSALAR, AUDITORIUM 372 264 ANTAL DATORSALAR Våning Antal typ Pers/rum Totalt IDAG 2. 4 dator s 32 128 1 dator s 24 24 Tot vån 2 152 152 TOTALT ANTAL I DATORSALAR 152 120/166 i V/ink E