Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete på Skogsgläntans förskola Avdelning födda 07 födda 08 födda 09 födda 10 födda 11 födda 12 Solstrålen 3 st 5 st 3 st 3 st 4 st Regnbågen 3 st 5 st 5 st 4 st 1 st Norrskenet 3 st 4 st 3 st 1 st 5 st 1 st Förskollärare Barnskötare Avdelning Solstrålen 2.0 1.0 Regnbågen 1.75 1.25 Norrskenet 1.0 2.0 Fakta och organisation Skogsgläntans förskola är belägen i Morgårdshammar i närheten av både djur och natur. Förskolan har tre avdelningar varav en är certifierad I Ur och Skur. Solstrålen, Regnbågen och Norrskenet är namnen på avdelningarna och där går barn 1-5 år. Alla avdelningar arbetar med Friluftsfrämjandets friluftsskolor. I köket finns en kokerska på 75 %. Förskolan ingår i utbildningsområdet förskolan tillsammans med Gubbo, Fridhem, Hattstugan, Harnäs, Sagan och Vinsbo förskolor. Underlag och rutiner i kvalitetsarbetet Personalen har enskilt, i arbetslag och enhetsvis reflekterat över måluppfyllelsen av uppdraget. Vi har tillsammans på en arbetsplatsträff arbetat vidare med reflektion och analys över vad vi gemensamt definierat som verksamhetens framgångsfaktorer. Utifrån analys och reflektioner har vi skapat åtgärder för att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen. Personalenkäten ligger till grund för analys av arbetsmiljön. Kvalitetsarbetet under läsåret Kvalitetsarbetet under året har varit uppbyggd kring boken Uppföljning, utvärdering och utveckling pedagogisk dokumentation. Uppstarten var en gemensam föreläsning som sedan följdes av diskussioner utifrån ovanstående bok. Under hösten statade även ett arbete med strävansmålen i Lpfö 98/10. Varje avdelning har arbetat med måluppfyllelsen av tema/aktiviteter. I mars hade vi en gemensam arbetsplatsträff där alla förskolorna samlades för erfarenhetsutbyte/lärande samtal kring måluppfyllelsen av strävansmålen. Under senare delen av vårterminen har det systematiska kvalitetsarbetet koncentrerats kring analys, framgångsfaktorer och åtgärder inför kommande läsår. Diskussionerna på förskolorna utifrån boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan har varit givande och utvecklat förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Arbetet med förskolans strävansmål har gjort att personalen blivit mer trygg med läroplanens utformning, de målformuleringar som ska beaktas samt att de påföljande diskussionerna kunnat uppmärksamma förbättringsåtgärder. Pedagogisk dokumentation har påbörjats och vi vill utveckla intresset för det ytterligare under kommande läsår.

Måluppfyllelse utveckling och lärande Helhet/Allsidighet Förskolan arbetar med att stärka och uppmuntra barnen i våra vardagliga situationer. Vi uppmuntrar barnen att själva tänka efter vid problemlösning eller konflikthantering för att på så sätt stärka dem, lära dem att sätta ord på sina tankar och känslor samt öka deras empatiska förståelse och stärka deras självkänsla. Vi har arbetat med reflektionskort, ett material där barnen t ex får träna på att berätta med ord och bilder vad som varit bra, mindre bra och vad vi kan förbättra. Delaktighet i sin egen kultur får barnen genom att delta i våra traditioner. Den pedagogiska dokumentationen syftar till att få en tydlig bild av barnen och verksamheten och genom den se barns lärprocesser och lärstrategier. Genom pedagogisk dokumentation vill vi tillsammans med barnen utveckla intresse för vår verksamhet och våra bilder. Vi har dokumenterat med kamera, skriver ut valda bilder som vi samtalar med barnen om. Därefter sammanställer vi text och bild i olika pärmar som finns tillgängliga för barn och vårdnadshavare hela tiden. Förskolans arbete med reflektionskorten har fungerat bra. Barnen har lärt sig sätta ord på sina känslor och förstå sammanhang. Fortsätta stärka arbetet med reflektionskorten i fler aktiviteter på förskolan. Vi behöver hitta olika sätt att utveckla känsla och respekt för andra kulturer. Matematik Matematik synliggör vi genom att i samlingar samtala om antal veckodagar, datum, månader, hur många kompisar som är på förskolan, vi spelar spel, bygger och konstruerar med kaplastavar och lego. Förståelse för mängd och antal utvecklas vid matsituationer, i sandlådan och genom att barnen hjälper till vid dukning. I leken både jämför och mäter barnen pinnar och sig själva. Begreppet tid utvecklar barnen i samtal i vardagssituationer, när barnen slutar och mamma kommer, t ex efter mellanmål. Problemlösning får barnen träna när de bygger kojor i skogen, vid skridsko och skidåkning. Olika matematiska begrepp finns med i olika sånger, t ex minispindel, bamsespindel, lilla snigel, stora snigel Vi tycker att vi synliggör matematiken i vardagen på ett medvetet sätt. Men vi vill utveckla våra samtal med barnen om och kring begrepp, och tillsammans med barnen reflektera över och prova olika lösningar på problem. Vi vill ta tillvara det intresse vi ser att barnen har för att gissa och prova. Skapande Barnen har fått uppleva teater och drama genom att personalen dramatiserat olika roller t ex Mulle, Knytte och Knopp. Vi har även varit på teaterföreställning/bio när möjlighets getts. Något som förekommer dagligen i vår verksamhet är lek, sång och musik. Barnen visar stort intresse för att leka planerade lekar såsom t ex kims lek och hunden och benet. Sångpåsar och rim och ramsor används vid samlingar men även vid andra tillfällen då barnen visar intresse för detta. Material för att måla, skapa och konstruera finns alltid tillgängligt för barnen.

Eftersom att vi är ute mycket så sker en stor del av skapandet utomhus i skogen och på gården. Vi använder oss av sagopåsar där en personal berättar en saga med hjälp av rekvisita som finns i påsen. Vi ser att utomhus miljön har så mycket att erbjuda fantasin och skapandet, så vi vill att det ska finnas mer tillgängligt material utomhus. Likaså vill vi utveckla vår medvetenhet att använda återvinningsmaterial till skapande. Språk och Kommunikation Vi som arbetar i förskolan är förebilder för barnen och tänker noga på att tala och uttrycka oss nyanserat. Då vi arbetar i mindre grupper ser vi att barnen blir trygga och vågar uttrycka sig mer. Vi läser böcker och lyssnar på sagor varje dag. Vi fokuserar på att samtala och fundera tillsammans om handlingarna i böcker vi läser. Vi samtalar, lyssnar och reflekterar tillsammans genom vår pedagogiska dokumentation. Barnen utvecklar sin förmåga att samtala, lyssna och reflektera bl.a genom bilder på ansiktsuttryck, då de beskriver hur de upplevt t ex Mulle. Ipads används vid högläsning ibland men även som ett pedagogiskt verktyg i vardagen med barnen också vid vissa tillfällen, t ex vid bokläsning. Bokpåsar finns för utlåning på förskola. Vi upplever att våra samlingar skapar bättre förutsättningar för lärandet när vi är uppdelade i mindre grupper. Vi ser också att barnen vågar uttrycka sig och därigenom utveckla berättandet. Vi vill använda oss mer av faktaböcker eftersom de ger goda möjligheter till samtal med barnen utifrån deras intressen. Vi behöver utveckla arbetet med modersmålsstöd. Många små insatser kan samverka till ett bättre resultat, t ex genom sånger, sagor och ord på deras språk. Vi tänker att ipaden kan vara ett bra verktyg. Naturvetenskap och Teknik Genom I Ur och Skur pedagogiken och friluftsskolorna lär vi barnen att se samband i naturen och att använda alla sinnen. Vi är aktiva i naturen året om, ser och reflekterar naturens skiftningar. Vi tittar och pratar om växter och djur. Vi gör lättare experiment, t ex is blir vatten, färgat vitsippor och sått frön. Vi ser att barnen intresserar sig för experiment och försöker använda oss av problemlösning där vi tillsammans samtalar om hypotes, vi gör och kontrollerar resultat och dokumenterar. Vi bygger och skapar utomhus med naturens material. Vi komposterar och matar maskarna med fruktskal i en pallkrage på gården där vi också odlar tillsammans. Vi har grävt ner en planka med skräp i olika material i skogen för att några månader senare gräva upp plankan och tillsammans reflektera över vad som förmultnat och varför. Arbetet med Grön flagg menar vi stimulerar barnen att förstå sig själva och sin omvärld. I Grön flagg arbetet lär sig barnen om kompostering, odling, återvinning, nedskräpning, hälsa och välbefinnande. Vi har även ordnat mindre teman inom Grön flagg, såsom earth hour, skräpplockarveckan och barnsäkerhetsdagen. Vi sår frön och potatis i pallkragar som vi sedan skördar. Vi har under våren haft fjärilslarver som vi följt från larv till fjäril.

Fortsätta arbeta genom I Ur och Skur pedagogiken och friluftsskolorna. Vi har vidareutvecklat arbetet med Grön flagg och integrerat det i fler teman så att det blir en naturlig del av vardagen där alla barn och personal är delaktiga, även kokerskan. Vi känner att vi behöver fördjupa oss mer i teknik och uppmärksamma tekniken i vardagen. Lek Barnen ges många möjligheter till att leka både inomhus och utomhus. För att lekmiljön inomhus ska bli lugnare har avdelningarna möblerat om och skapat rum som inte ska begränsa och styra barnens fantasi. Vi tänker på att miljön ska vara tillgänglig och inspirerande. Vi observerar, uppmärksammar och stöttar de barn som har svårigheter med lekkoden genom att var mer delaktiga i barnens lek. Vi försöker också få barnen att välja en lek som dem sedan ska leka med en stund för att det ska bli lugnare inomhus och att barnen ska fokusera på en lek i taget, vilket också gör att det blir en lugnare arbetsmiljö för barnen. Alla är medvetna om lekens betydelse för barns utveckling så vi försöker att inte bryta lek för onödiga avbrott. När vi är på friluftsskolorna så är barnen indelade i mindre grupper och det öppnar för nya kamratrelationer. I skogen fantiserar barnen fritt och det uppstår sällan konflikter. Vi har uppmärksammat att när barnen väljer en lek och håller fast vid den en stund skapar det lugn både hos barnet och i hela barngruppen vilket gör att arbetsmiljön på förskolan blir lugnare. Ommöbleringen och ändring av lekmaterial har också skapat lugn och ett bättre lekklimat. I skogen finns det mycket material att leka med och det gör att det sällan uppstår konflikter. Vi har under året haft stöd av en resurs och talpedagog som gett oss råd kring barn i svårigheter med lekkoder. Vi måste utveckla vårt deltagande i barnens lek på gården och fånga deras intressen och föra leken vidare Social Kompetens/Värdegrund Vi arbetar medvetet med att diskutera tillsammans med barnen om vad som är rätt eller fel, hur vi ska förhålla oss mot varandra och att respektera varandra genom att lyssna på vad andra säger och vill. Andra viktiga punkter som vi berör tillsammans med barnen är att visa hänsyn, vänta på sin tur, använda språket för att uttrycka sig t ex Hur tänkte du nu?, Hur kan vi göra för att lösa den här situationen? och genom detta hjälpa barnen vidare i sitt eget tänkande och problemlösande. Vi tränar emotionell och social kompetens med mål att barnen ska bli trygga, självständiga och empatiska individer som kan hantera och förstå sina känslor. I lek, samlingar och genom friluftsskolorna tränar barnen på att fungera enskilt och i grupp. Genom att vi har profileringen I Ur och Skur och även arbetar med Grön flagg och friluftsskolorna så är barnen mycket i skogen och lär sig om respekt för natur och allt levande. Vi upplever att barnen blir duktiga och konstruktiva på att lösa problem och konflikter när det använder sig av språket. Vi tror att genom vårt kommande arbete med dramaresan, kan vidareutveckla ett förhållningssätt och ett arbetssätt där vi tillsammans med barnen diskuterar och samtalar om känslor, rättigheter och skyldigheter.

Hälsa/Rörelse Vi nyttjar miljön både ute och inne så barnen får träna på koordination, kroppsuppfattning och motorik genom lekar/aktiviteter varje dag. Närmiljön är omväxlande och inspirerade med skog, gräs och öppna ytor. Detta ger stor möjlighet till både styrd och fri lek. Under årstidsväxlingarna initieras och genomförs olika rörelseaktiviteter t ex skidor, skridskor, pulka, cykling och fotboll. Vår, sommar och höst är vi mycket i skogen där rörelse genom friluftsskolorna utgör en stor del. Genom vårt arbete med Grön flagg fokuserar vi på livsstil och hälsa, vad som är bra och mindre bra för kroppen. Vi samtalar med barnen om mat, bra matvanor, att det är viktigt att äta lagom mycket, hälsa och hygien. Vi ser också matsituationen som en stund att trivas tillsammans. Vi uppmuntrar barnen att äta grönsaker och frukt varje dag. Vi har ett salladsbord med ca 4 olika grönsaker/sallader varje dag. Förskolans närmiljö är rik på möjligheter för hälsa och rörelse. Vårt förhållningssätt är att visa oss positiva till rörelse och aktiviteter och i och med det smitta av sig på barnen. I och med att vi har ett salladsbord varje dag som erbjuder olika sallader gör det att barnen har börjat äta mer grönsaker. Barnen utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning genom all utevistelse och Grön Flagg teman. Analys för arbetsmiljö för personal Alla på Skogsgläntans förskola trivs bra på sin arbetsplats och de anser att de har påverkansmöjligheter och inflytande. Arbetet känns stimulerande och man behandlas med rättvisa och respekt. Ett öppet arbetsklimat gör att man kan samarbeta med varandra och har en god stämning på arbetsplatsen. De får bra information och kan säga sin ärliga mening till sin chef och de upplever att chefen är lätt att nå. De flesta önskar mer närvaro av chefen på förskolan och de är bekymrade över det stora barnantalet i grupperna som även påverkar arbetsmiljön/ljudmiljön på ett negativt sätt. Föräldraenkät Det var 60% av föräldrarna som svarade på enkäten. De flesta vårdnadshavare upplever att deras barn är trygga på förskolan. De är nöjda med Skogsgläntans förskola och anser att personalen arbetar för att erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Ibland upplever vårdnadshavarna att de får för lite information från personalen. Likabehandlingsplanen är delvis känd hos vårdnadshavarna, men det praktiska arbetet känner man till. Sammanfattande analys av arbetet med utveckling och lärande Det har fungerat bra att dela in barnen i mindre grupper både i samling och på friluftsskolorna. Reflektionskorten har varit en stor del av arbetet tillsammans med barnen i friluftsskolorna. Att hjälpa barnen att använda sig av språket för att lösa svårigheter och konflikter har fungerat bra. Diskussionerna på förskolorna utifrån boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation har varit givande och utvecklat förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Arbetet med förskolans strävansmål har gjort att personalen blivit mer trygg med läroplanens utformning, de målformuleringar som ska beaktas samt att de påföljande diskussionerna kunnat uppmärksamma förbättringsåtgärder.

Framgångsfaktorer Arbetet med reflektionskorten har gett barn möjlighet att lättare sätta ord på känslor och sammanhang. Arbetet kring problemlösning och konflikthantering, att låta barnen själva tänka efter genom frågor som; Hur tänkte du nu?. Organisation i mindre grupper. Lärandet, interaktionen och relationerna mellan barnbarn, barn-vuxna utvecklas bättre när man organiserar i mindre grupper. Ommöblering av inomhusmiljön. Detta har skapat en lugnare miljö och ett bättre lekklimat. Att leka med samma aktivitet en längre stund. Det skapar lugn hos både barnet och i barngruppen. Barnet får också träna på att fokusera på en aktivitet i taget. Vi är ofta i skogen tillsammans med barnen. Där utvecklas motoriken, det sociala klimatet och kunskap om djur och natur. Arbetet med Grön flagg har skapat en röd tråd mellan aktiviteter med tyngdpunkt på Grön flagg och friluftsskolorna. Genom den röda tråden upplever vi att barnen ser sammanhang och fördjupar sin förståelse för våra aktiviteter i enlighet med Lpfö 98/10. Arbetet med pedagogisk dokumentation har gett barnen ett större kunskap om sitt lärande. Åtgärder kommande inför läsår Fördjupa och fortsätta vårt arbete med Grön flagg. Fortsätta utveckla intresset för pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen. Leken ska utvecklas ytterligare genom att vi gör medvetna gruppindelningar, inte avbryta leken i onödan, vara mer delaktiga i leken på gården. Vi fortsätter arbeta med reflektionskorten och utvecklar det i fler aktiviteter. Tekniken i vardagen ska uppmärksammans. Utveckla vårt arbete och satsa mer på språkstimulering med enkla insatser. Vi behöver utveckla arbetet med modersmålsstöd. Många små insatser kan samverka till ett bättre resultat, t ex genom sånger, sagor och ord på deras språk. Arbeta med dramaresan och där hitta ett förhållningssätt och ett arbetssätt där vi tillsammans med barnen diskuterar och samtalar om känslor, rättigheter och skyldigheter. Barns inflytande över verksamheten ska vidgas genom att förskolans personal bättre ska iaktta barnens lekar för att kunna hjälpa dem utveckla leken.