Ideationella grammatiska metaforer i nationella prov Ulrika Magnusson, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Svenskans beskrivning 10 oktober 2008
Nationella prov Projektet Språk och språkbruk bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer (Riksbankens jubileumsfond) Muntligt och skriftligt material Databas med bakgrundsuppgifter 220 nationella prov, Svenska B Ca 70 nationella prov i svenska från år 9
Kvantitativa beskrivningar Ordvariationsindex (Ovix), ordlängd, lexikal densitet, nominalkvot, med Sofie Johansson-Kokkinakis Jämförelse med Hultman & Westman 1977, Nyström 2000, Östlund-Stjärnegårdh 2002 (samt KAL) Genre/skrivsätt
Grammatisk metafor i språkutveckling och i förhållande till andraspråksforskning Språkbaserad teori om lärande - generalisering, klassificering, dekontextualisering, abstraktion. BICS/CALP (Basic Interpersonal Communicative Skills/ Cognitive Academic Language Proficiency) (Cummins 2000) Utbyggnad/bas (Viberg 1996)
Modell: Kongruent realisering mellan semantik och lexikogrammatik Semantik: ting process egenskap Lexikogram.: subst. verb adjektiv (adverb, konjunktioner)
Inkongruent realisering mellan semantik och lexikogrammatik - grammatisk metafor Semantik: ting process egenskap Lexikogram.: subst. verb adjektiv
Sex olika processer: Modell: processer Materiella, relationella, mentala, verbala, existentiella, beteendeprocesser. Göra, vara, tänka/uppleva, säga, existera, mänskligt beteende. T.ex. Han springer så fort han kan. Han är väldigt snabb. Han vill komma först.
Modell: exempel på processbyte Mental process realiserad som materiell: Metaforisk: Skruva inte upp förväntningarna. Kongruent: Förvänta dig inte något. Materiell process realiserad som mental: Metaforisk: Kriget såg sitt slut. Kongruent: Kriget slutade. (Ex. ur Hestbaek Andersen & Smedegaard 2001; min övers.)
I språkutveckling Nya kopplingar mellan semantik och lexikogrammatik. Utmärkande för t.ex. skolans språk, vetenskapligt språk.
I förhållande till forskning kring elevers Paraply skrivande för bl.a. nominalisering, particip, metaforik, animisering. Kongruens
Text 1 (flicka år 9) Alla har en gåva i sig Amelia börjar skolan idag. Hon är nyfiken om hur skolan ser ut och hur eleverna är. På rasten går hon ut till rasthallen och då kommer en tjej till henne och pratar med henne. Tjejen hetter Sandra och sa att de går i samma klas. Då började de berätta om sig själva. Amelia tycker att Sandra är cool och är snäll. lektionen börjar. En tjej går förbi Amelia och säger att Amelia är en tönt. Amelia säger inte nåt emot. Tjejen går förbi en gång till och säger: Kolla hur du ser ut.
Materiell process Kongruens På rasten går hon ut till rasthallen och då kommer en tjej till henne. Relationell process Tjejen hetter Sandra. Mental process Amelia tycker att Sandra är cool. Verbal process Amelia säger inte nåt emot.
Text 2 (pojke år 9) Uppfinningar på gott och ont Tittar vi t.ex. på dagens datorer så möjliggör de en massa nya uppfinningar och utan dem hade vårt samhälle inte nått samma nivå som det gör idag. Men, vad var det som fick oss att ta fram datorer? Var det människors behov av att hålla ordning och räkna precist och exakt som ledde till utvecklandet? Jag tror det. Människor uppfinner alltså efter behov, och i en viss mån bekvämlighet, hat osv. men vad jag kommer koncentrera mig på är hur olika behov leder till nya uppfinningar och att behoven skapas av andra uppfinningar dvs. tidigare behov. Vilket i sin tur vill säga att uppfinningar är produkter av behov och de är synonyma. / / I krig syns det skrämmande tydligt hur ett behov av t.ex. ett nytt vapen leder till framställandet av ett sådant. Allra tydligast var detta i USA:s Manhattan projekt under förtio talet då de framställde världens första atombomb. Hiroshima är ett fysiskt bevis för hur ett behov leder till en ny uppfinning. Alltså fungerar det här med uppfinningar likadant som kapitalism och i dagen samhälle har de blivit till ett, eftersom det är på marknaden som folkets behov framträder och det är även där de tillgodoses, med vissa förbehandlingar så klart. I verklig-heten finns det fortfarande en styrande makt och tur är väl det.
Text 3 (pojke Svenska B) Hur lång är tiden? Fram tills det att Daniel Hoch gör det förbaskat turliga 2-0 målet på en lobb över en felstående Bengan i målet så går tiden otroligt snabbt, konstigt snabbt till och med, som den tolvåriga eleven beskriver det. Sedan svänger det igen vid 2-0 och tiden går åter långsammare och långsammare i takt med att AIK-klacken upplever feststämning i den så kallade råttburen, där bortasupportrarna oftast får hålla till, på Gamla Ullevi. Det är naturligtvis väldigt psykologiskt, med hur vi uppfattar tiden. Men det kanske även har sina naturliga orsaker. Om man tittar på klockan hela tiden under, låt säga en minut och räknar med och jämför det med att man tittar på klockan den första sekunden och sedan gör något annat på en minut så upplever man självklart att tiden gick långsammast då man räknade tiden. Så om du vill leva länge; räkna varje sekund i ditt liv!
Text 4 (pojke Svenska B) Hur lång är tiden? Ett exempel i Torbjörn Pettersons artikel i Dagens Nyheter 6.8.2003 skrev om att Tim Montgomery borde skämmas för sin prestation på DN-galan. Montgomery satte världsrekordet i ett 100-meterslopp år 2002 på 9,78 sekunder och ifjol var han ute efter att sätta ett nytt Stadionrekord på 9,87. Resultatet blev ett fiasko eftersom han blev näst sist på 10,37 och det var ingen tid för en världsrekordinnehavare. Om man räknade skillnaden mellan 9,73 och 10.37, då ökade nästan en sekund dvs. 59. Enligt Torbjörn förklarade han att Montgomery hade haft en nyfödde son, som gjorde att han ägnade mest tid åt ungen och helt struntat i träningen. Det kunde vara anledning till misslyckande.
Text 5 (flicka Svenska B) Människan och tiden Jag tror mer att som barn vill man bevara det äventyrliga man har i räddsla av att aldrig få uppleva samma känsla igen som vuxen. Och man fruktar att spänningen, de äventyrliga, och fantasi fulla dagarna endast att kommer få leva kvar i våra minnen och inget mer. Men vi människor är flitiga på att anpassa oss, och tack vare att tiden rör på sig och klockan inom oss siktar på allt krävande mål för oss att nå, dröjer det inte längre fören vi inser att det är dags att släppa taget om det förflutna. / / Till vårt försvar vill jag säga att framtiden har i alla tider styrt med koppel och binda för ögonen, så det finns inget annat att göra än att tro på oss ungdomar och inse att framtiden var lika osäker för er som den är för oss nu. När vuxenlivet knackar på dörren en morgon och man öppnar dörren i klädd sina rosa Nasse pyjamas och Nalle Puh tofflor inser man snart att det är tid för att lägga sitt ångest fyllda och dramatiska ungdomsliv på hyllan. / / När man har minglat runt i vuxenlivet och intagit sin plats känner man sig lättad över att man har hamnat på rätt spår och att tiden tycks ha fört en till ett utommodenligt behaglig plats för en att utveckla sig själv. Sökningen efter att hitta sig själv har försvunnit och nu börjar jakten på pengar och status.
Exempel på processbyten Mental process realiserad som materiell dagarna kommer endast att leva kvar i våra minnen Aktör Process Omständighet (Ung. Vi kommer bara att minnas de äventyrliga dagarna ) Relationell process realiserad som materiell När man minglat runt i vuxenlivet och intagit sin plats Aktör Process Omständighet Process När vuxenlivet knackar på dörren en morgon och man öppnar dörren i klädd sina rosa Nasse pyjamas och Nalle Puh tofflor (Ung. När man blivit vuxen )
Grammatisk metafor Olika typer av inkongruens - kreativa, skolrelaterat språk liksom vardagliga, allmänspråkliga I relation till genre, ämne, elever